Så lyckas du: Odla aprikos

Så lyckas du: Odla aprikos

Aprikoser mogna i början av augusti, sort Nancy. Foto: Kerstin Engstrand

Aprikosträdets blomning är stort i Kina, landet denna underbara frukt ursprungligen kommer ifrån.

För många år sedan blev mitt habegär efter egna, solmogna aprikoser för stort så jag köpte ett litet träd. Det var då i storleken liten buske! Och man skrattade åt mig i kassan, det skulle aldrig klara sig att odla utan växthus.

Men man får inte dö nyfiken och skam den som ger sig.

Trädet, nåväl det lilla buskliknande som var cirka 40 – 50 cm högt planterades i sydvästläge och lutat mot husfasaden med rötterna utanför takutsprånget så att de skulle få gott om nederbörd. Grenarna lutades mot husfasaden så att de skulle få så gosigt och skyddat som möjligt. Fasaden är av trä och grenarna fick luta sig mot fasaden för att skydda blommorna för frost.

Det planterades i kryddrabatten. Där är det väldränerat. Och fick några stora stenar runt stammen. Sten lagrar värme.

Det sägs att aprikos föredrar kalkrik jord. Har ingen aning om hur kalkrik min jord är men trädet trivs.

I kryddrabatten har jag också gott om vårblommande växter, som krokus och även ett uppstammad krusbär som blommar tidigt. Allt för att locka till sig så många pollinerare som möjligt.

Därefter började väntan. På blomning.

Blomknopp i mitten av april. Foto: Kerstin Engstrand
Blomknopp i mitten av april. Foto: Kerstin Engstrand

Redan första våren kom det blommor! Då långt ner vid basen av stammen. Jag såg dem knappt men i och med att aprikos blommar rejält före persikoträden så fångade mitt öga de små vita blommorna. Jag trodde först det var skräp. Men nej, det var blommor på bar kvist.

Runt mitten av april, en ganska kall och sen vår blommade den. Den 4 augusti kunde jag skörda gyllengula aprikoser!

Man tackar!

Och det utan växthus. I zon 3, norra Stockholm. Sorten heter Nancy.

Vårar som bjuder på mycket varma dagar men kalla nätter, med kanske nattfrost kan du skydda ditt aprikosträd genom att täcka med säckväv eller en fleecefilt. Man kan låta väven vara kvar bara på nätterna.

Blommorna behöver pollineras, börjar ditt träd blomma och inga bin eller humlor är ute så kan du leka humla själv. Ta då en pensel och för över pollen från blomma till blomma. Eller skaka trädet. Aprikoser är vanligen självfertila, dvs du behöver inte odla två olika sorter för att få frukt som är vanligt för äpple och päron.

Efter pollineringen tål inte blommorna kyla, gränsen går vid 4 grader. Blir de utsatta för lägre temperatur kommer de inte ge frukt även om de hann bli pollinerade.

Efter cirka fem år började mitt aprikosträd likna i alla fall ett mindre träd. Det är lätt att böja grenarna horisontellt vilket medför att de lättare bildar blomanlag. Det är på de yngre skotten, vanligen de som är maximalt tre år gamla som blommorna kommer.

Det är vanligt att aprikos är ympad på annan, härdigare grundstam som plommon.

Vanligen är aprikosträdet självfertilt, så man behöver inte ha flera träd. Det blir nätta träd som har ett litet kantigt växtsätt. Trivs också i stora krukor.

Vill du beskära din aprikos ska du bara göra det lätt, som att ta bort korsande grenar. Beskärning görs efter skörden, och då i augusti och september, längst ner i södra Sverige kan du även beskära i början av oktober.

Aprikoser kan drabbas av grentorka, oftast då det fått monilia under blomningen. Moniliadrabbade blommor kommer inte ge frukt. Det finns en kanadensisk sort, Hargrand, som ska vara motståndskraftig mot monilia. Hargrand ger mycket stora frukter, stora som äpplen men få.

Jag har Nancy i zon 3, nancy

Förutom att blommorna är känsliga för frost så är aprikos annars ett härdigt träd, de flesta sorter klarar så låga temperaturer som minus 35 grader! Men då måste de blomma sent för att hinna ge frukt hos oss. Och just den kombinationen, härdiga sorter som blommar sent på våren när frostrisken är över finns det vad jag vet än så länge inga namnsorter av.

 

Text och foto: Kerstin Engstrand