Honungsrosen är rosen som gör att man semestrar hemma

Honungsrosen är rosen som gör att man semestrar hemma

Honungsros. Foto: Kerstin Engstrand

Det finns blommor och det finns blommor, några bär på en wow-faktor, andra är mera stillsamma. Honungsrosen bjuder på både och.

Honungsrosen, Rosa helenae hybrida, är en starkväxande klätterros som mer än gärna svingar sig upp i ett gammalt äppelträd, fem meter upp är inga problem för den. Näringsrik och fuktighetshållande jord, alltså gärna lite lerrik jord, föredrar den men ett ytterligare plus är att den även klarar av lite sämre förhållanden som exempelvis lite skuggare läge. Jag har flera exemplar, ett i österläge i skuggan av en häck, och andra i söderläge.

Dessutom har den ett mycket friskt bladverk, det är sällan den får några angrepp.

Blomknopparna är mörkt gula och är så vackra att man nästan inte vill att de ska slå ut! Men när blommorna är utslagna så får man ytterligare en rikedom, humlor en masse! På hösten sätter den nypon, små och exklusivt korallfärgade.

Blommorna är stora som gamla femkronor och sitter i klasar. De slår en ”normal” sommar ut i mitten av juli och går i olika toner av gult mot vitt. Har våren och sommaren varit extra varm, som de senaste åren, så blommar den redan i slutet av juni i Stockholmstrakten.

Att den är starkväxande innebär också att den passar att klä in ett staket eller en portal. En enda ros klär lätt in en husgavel. Den klarar även av att flyttas, i sådana fall är det mera den person som ska gräva upp den som får mest stryk, en klätterros har maffiga rötter. Jag flyttade en av mina sensommaren 2006. Första året efter flytten stod den stilla, ingen tillväxt skedde men därefter så växte den på som om inget hade hänt.

Planterar du din honungsros under ett träd så bör du ge den lite extra omvårdnad i form av extra bevattning och lite gödsel. Annars behöver du bara se till att den får lite extra vatten om det skulle bli en längre torrperiod.

Beskärning, behövs i regel inte, enstaka döda grenar tas bort, ibland måste man också begränsa honungsrosens framfart.

Led gärna de långa skotten så att de växer horisontellt, det främjar blombildningen.

Välj rätt sort!
Hybrida som flyttades 2006, det klarade den galant. Foto: Kerstin Engstrand
Hybrida som flyttades 2006, det klarade den galant. Foto: Kerstin Engstrand

Det finns ingen uppsjö av sorter att välja på, man brukar säga att valet är lätt, det är en som är vackrast och de andra två är de näst vackraste. Det vill säga, har du plats så välj en av varje.

‘Hybrida’ är den som länge har varit vanligast men numera lite svår att få tag på. Hybrida är härdig alla gånger i zon 5. Blomklasarna, som är enorma, de t kan finnas hur många blommor som helst på en klase, kommer på fjolårsskotten. Blommorna är dubbla, gula och har ett starkt gult öga. Blomknopparna är gula. Just denna kombination, gula blomknoppar, ljust gula, månskensgula blommor som blir mera vita när de börjar vissna är en mycket trevlig upplevelse.Hybrida ska ha som ursprung i en fröplanta av Rosa helenae som ska ha upptäckts av Valdemar Petersen.

Honungsrosen 'Lykkefund'.  Foto: Kerstin Engstrand
Honungsrosen ‘Lykkefund’. Foto: Kerstin Engstrand

‘Lykkefund’ är en sort från 1930 och ska ha tagits fram i Danmark av den kände förädlaren Aksel Olsen, därav det danska namnet. Lykkefunds halvfyllda blommor har en lätt rosa ton, liksom knopparna. En nästan taggfri sort! Anges vara härdig upp till zon 3.  Fin doft och älskas av humlor och bin.När den blommar så surrar det så intensivt av humlor att man kan tro att en drönare passerar över den!

’Aksel Olsen’ är den som liknar mest en nyponros, en månskensgul sådan. Har sitt ursprung i en ros som växte i Köpenhamns botaniska trädgård. Är en enkelblommande sort. Är den honungsros som får de största blommorna, och klasarna. Anses vara lika blomvillig som den är taggig!  Härdighet: Växtzon 3.

Text och foto: Kerstin Engstrand