Ettåringar/sommarblommor

Detalj från "Life in Death" av Rebecca Louise Law. Foto: Kerstin Engstrand

375 000 torkade evighetsblommor (eterneller), frökapslar och gräs- samt sädesstrån, vad bli det om man lägger till koppartråd i okänt antal meter? Det blev installationen Life in Death, en känslosam unik upplevelse skapad av Rebecca Louise Law. Det var i perioden 7 oktober 2017 – 11 mars 2018 som installationen kunde upplevas i Shirley Sherwood Gallery of Botanical Art som är en del av världens främsta botaniska trädgård, Kew Gardens, i Londons utkant.

Det var vackert, suggestivt och tänkvärt. Ett paradis i ett rum där allt rörde på sig. Växterna var vackert surrade på koppartråd som gick från golv till tak. Fint grupperade efter form och färg samt en hel del oanade effekter! Jag ville aldrig gå ut! Men till slut blev jag tvungen, galleriet skulle stänga för dagen. Och ut kom jag till en kylig januarikväll där mörkret redan hade omslutet Kew. Men jag var kvar i känslan som Life in Death hade skapat inom mig.

Och när jag återigen tittar på bilderna från installationen kommer samma känsla tillbaka. Av lätthet och av förgängelse men också hopp.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Sex år hade det tagit Law att få ihop tillräckligt med material. Totalt blev det 1000 girlanger. En viktig del för hela effekten var skuggorna som blommorna bildade, på väggarna och golvet.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Law skapade en installation som kittlade ens sinnen! Jag kommer för alltid att bära med mig denna underbara lättsamma känsla och eftertanke som hennes konstverk gav mig. Law är ett namn att hålla utkik efter, och det vore underbart om hennes verk kunde visas här hemma i Sverige. På Waldemarsudde kanske?

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Nyfiken på att odla egna eterneller? Läs våra två artiklar, den ena om hur du skördar dem och den andra om några sorter som vi rekommenderar.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Varje dag tittar några nya just utslagna blommor på mig, och ja jag blir bara mer förälskad för varje dag. Sedan slutet av juli blommar den för fullt, växten som ser ut som en graciös hibiskus, Hibiscus trionum av sorten ’ Simple Love’. Den som givit den detta sortnamn visste vad den gjorde!

På svenska heter den inget alls med hibiskus, utan timvisare! Varför detta svenska namn? Det sägs att det kommer från att blommorna bara är utslagna ett fåtal timmar, upp till tre. Det är under dessa timmar man blir så förförd. Blommorna liknar hibiskus. ’Simple Love’ har cremevita blommor med en svag ljust lila ring. Men innan dess har man fått skåda tuffa blomknoppar som liknar lite kantiga ballonger. Då är det svårt att förstå att det snart ur dem ska födas en så ljuvlig blomma.

Timvisare är en ettårig växt som är lätt att få tag på frön till. Och den är lätt att dra fram egna plantor av. Den trivs utmärkt i kruka!

Fröna förkultiveras inomhus, i mars eller i april, eller redan i februari om du har möjlighet att ge tillskottsljus. Redan efter två dagar brukar de ha grott. Dock brukar fröfirmorna ta det säkra före det osäkra och ange att det kan ta hela 40 dagar innan de gror. Jag täcker inte fröna med någon jord, jag sår fröna på ytan. Dvs. jag ytsår dem. Efter fyra veckor brukar det vara dags att omplantera plantorna, ibland hinner man med ännu en omplantering innan det är dags att sätta ut dem när risken för nattfrost är över. Det går även att så dem på friland men det har jag ännu inte prövat.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

’Simple Love’ blir 50 cm hög. Blommar från juli till långt in i september om inte frosten kommer tidigare. Den tillhör de blommor som enbart slår ut i sol. Mulna dagar sluter den sig.

På engelska kallas den för ”Flower-of-an-Hour” som syftar på den dagliga korta blomningstiden men den kallas även för ”Bladder hibiscus”, då med tanke på frökapslarnas utseende.

Humlor och bin älskar timvisaren.

Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Foto: Kerstin Engstrand
Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Foto: Kerstin Engstrand

Och du kan lätt samla in dina egna frön. Lär mer om september månads skatter i vår artikel om frö, klicka här.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Nemsia 'Wisley Vanilla'. Foto: Kerstin Engstrand

Jag har ett behov av uppleva en plötslig doft av något oväntat, dofter som sprider välbehag. Som ger en aha-känsla. Du vet, doften av något som man känner igen men förväntar sig inte att få uppleva just där, och just då, Dofter som träffar en när man just passerar. En sådan är nemesia, sorten Wisley Vanilla. Varför? Jo, för den är gullig, helt fylld med väna små vita blommor och de doftar vanilj!

Köper alltid en planta i maj och den blommar sedan hela sommaren. Den får en ny plats för varje sommar, i år finns den vid min italienska terrass. Förra året vid entrén, året dessförinnan vid frukostuteplatsen. Lite ansning i form av att klippa bort vissna blommor behöver den men bara den hålls fuktig håller varje blomma länge. Jag har hittills i år sedan maj bara behövt ansa den två gånger.

Tidigare köpte jag alltid en annan vanliljdoftande nemesia, som var svagt rosa i färgen, ‘Vanilla Mist’ som blir lite högre, ca 40 cm. Men som sagt, nu är det vita som gäller.

Nemesia trivs i halvskugga och det finns otaliga namnsorter, dock är det bara ett fåtal som doftar. Av någon underlig anledning så är de doftande svåra att få tag i Sverige. Jag hoppas att det snart blir bättring på den punkten, men jag har hoppats i över 15 år nu, minst.

Nemesia 'Rhubard  Custard'. Foto: Kerstin Engstrand
Nemesia ‘Rhubard Custard’. Foto: Kerstin Engstrand

Den kallas också för karnevalsblomma. Det finns roliga namn på flera sorter, som ’Rhubarb & Custard’ och ’Berries & Cream’ som funnits på marknaden ett par år nu, de doftar dock inget särskilt men har tuffa färgkombinationer och är roliga att ha i krukplanteringar.

Nemesia kan om de skyddas övervintra i mycket gynnsamma lägen men vanligen betraktar man den som ettåring. Det är en tålig sommarblomma bara den får vatten och en av de få som blommar minst september ut, oftast om hösten är varm även oktober ut.

Nemesia 'Berries & Cream'. Foto: Kerstin Engstrand
Nemesia ‘Berries & Cream’. Foto: Kerstin Engstrand

De flesta sorter är namnsorter och skyddade. De går inte att köpa frön till. Namnsorter får man heller inte föröka med sticklingar.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Petunia 'LightningSky' är vackrast i halvskugga. Foto: Kerstin Engstrand

Petunian är en av sommarens mest spännande blomma. Perfekt i kruka och i balkonglåda. Samt mycket torktålig vilket passar bra så som sommaren har börjat.

'Phantom'  Foto: Kerstin Engstrand
‘Phantom’ . Egentligen ska den ha gula fält på varje kronblad. Foto: Kerstin Engstrand

 

Petunia, Petunia x hybrida, i början av 2000-talet sade man att petunior fanns i alla färger utom svart.

Happy Magic Giant Velvet Wash. Foto: Kerstin Engstrand
Happy Magic Giant Velvet Wash. Foto: Kerstin Engstrand

Idag finns den defintivt i alla färger och svarta har blivit riktigt populära.

'Pinstripe' Foto: Kerstin Engstrand
‘Pinstripe’ Foto: Kerstin Engstrand

Den trivs i sol till  halvskugga, blommar från juni till långt in i september och blir ca 20–30 cm hög.

Årets ”hetaste” petunia är ‘LightningSky’. Som alla mörka petunior får den lite olika färgnyans om den ses i skugga eller i sol eller i motljus. Varje blomma förändras också under tiden den är utslagen.

Det finns stora, små, hängande, enkla, fyllda eller med formen av en snäcka. Det är nog minst sagt omöjligt att inte finna en petunia som man inte gillar.

'Moonstruck'. Foto: Kerstin Engstrand
Crazytunia ‘Moonstruck’ passar bra med vanliga rosa petunior. Foto: Kerstin Engstrand

Utbudet är enormt och vi har valt elva favoriter, elva som sticker ut. Det finns en hel serie, Amore Halo,  där kronbladets mönster bildar hjärtan! Se själv här på bilden nedan:

wpa125343

När ‘Night Sky’ presenterades 2015 föll hela världen i trans. Och som några säger, Han Solo i StarWars skulle nog tycka den är värd en stjärna i Galaxen. ‘Night Sky’ är framtagen av Selecta och den italienska växtförädlaren Antonella Capo. Den skapade snabbt habegär!

Petunia 'Night Sky' är så iögonfallande att man inte lägger märkte till plastampeln den växer i.  Foto: Kerstin Engstrand
Petunia ‘Night Sky’ är så iögonfallande att man inte lägger märkte till plastampeln den växer i. Foto: Kerstin Engstrand

Petunia är en så kallad sommarblomma. Det vill säga den är hos oss ettårig, man köper den i regel uppdragen men kan också sås. Fröna är pyttesmå och ska ytsås i slutet av februari eller början av mars.  Dock de sorter som vi visar här är alla sticklingsförökade, de är sorter som är licenserade.

'BabyDoll' Foto: Kerstin Engstrand
‘BabyDoll’ Foto: Kerstin Engstrand

Efter ‘Night Sky’ kom den rosa ‘Baby Doll’ som i folkmun oftast kallas för Pink Sky. Dessa passar också bra i ampel eller varför inte låta den lysa upp sallatslandet?

I år har vi också fallit för en riktigt ceriserosa, Surfinia Hot Pink:

'Hot Pink'. Foto: Kerstin Engstrand
‘Hot Pink’. Foto: Kerstin Engstrand

 

Petunia är en bra sommarblomma. Du kan lätt hitta en som matchar något annat du har i trädgården.

Crazytunia 'Kermit Rose'. Foto: Kerstin Engstrand
Crazytunia ‘Kermit Rose’. Foto: Kerstin Engstrand

Bland dess bättre egenskaper är att den är mycket torktålig. Enda nackdelen är de vissna, klibbiga blommorna. De vissna blommorna ska man ta bort, annars hindrar de växten att sätta nya blomknoppar. Lättast är att antingen dra av den helt  vissna blomman om den verkligen är kruttorr eller ansa med en liten sax.

Sweetunia 'Amethyst Halo' .Foto: Kerstin Engstrand
Sweetunia ‘Amethyst Halo’ .Foto: Kerstin Engstrand

Och kom ihåg, bästa sättet att få ett bättre utbud i butikerna är att fråga efter spännande sorter!

Text och foto: Kerstin Engstrand

Beth's vallmo i RHS:s "Fell Good" trädgård . Foto: Kerstin Engstrand

Varje år är det några växter som plötsligt får en mer framträdande roll än andra i idéträdgårdarna. På årets Chelsea Flower Show 2018 var det tre som tog ”ledningen”. Med ledningen menar jag inte i antal, de flesta växter i trädgårdarna är sådana som är lätta att få fram i fina blommande exemplar till andra häften av maj. Som lupiner och iris. De finns alltid, även om de i år var ovanligt många, då gärna i en kombination med varandra och då skulle det vara mörkt lila toner. Färre var det däremot av stora prydnadsallium som vissa år syns i varje trädgård.

Mörkt rödlila lupiner och iris i Tony Woods trädgård Urban Flow. Foto: Kerstin Engstrand
Mörkt rödlila lupiner och iris i Tony Woods trädgård Urban Flow. Foto: Kerstin Engstrand

I år var det tre mindre växter som gjorde storslagen entré. Två rosa och en mörkt blålila.

Beth’s vallmo, strax innan Chelsea Flower Show lämnade Beth Chatto jordelivet vid en ålder av 94 år. Hon var en av trädgårdsvärldens absolut främsta och om hennes spännande experiment med grusträdgården som inte vattnas kan du läsa om här på Rabarber. Du kan även lyssna till Beth Chatto och höra hennes underbara språk. Det var därför extra glädjande att i många trädgårdar, som RHS:s och  Matt Keightley:s  ”Feel Good Garden”, Sarah Price och M&G Investments ”A romanticised Mediterranean haven”, i Tom Massey:s ”The Lemon Tree Trust Garden” samt några till fanns hennes väna och nästan självlysande lilla vallmo, Beth’s vallmo,  Papaver dubium ssp lecoqii. Det var Crocus som hade levererat plantorna. De hade planerat och dragit upp dem långt före Beth’s bortgång.

Beth's vallmo i RHS:s  "Fell Good" trädgård .  Foto: Kerstin Engstrand
Beth’s vallmo i RHS:s ”Fell Good” trädgård, här med salvia och hästsvansgräs. Foto: Kerstin Engstrand

Beth’s vallmo är också känd för att växa i Great Dixter, som en gång fick just denna vallmo av just Beth Chatto. På Great Dixter visar den sig oftast med mörka fält i botten men här på Chelsea hade den vita fält. Åsa Gregers Warg, som är första trädgårdsmästare i Beth Chatto Gardens, anger att de har den i båda varianterna, den odlas ju från frö och därmed en viss variation. Vissa får vita fält, andra för mörkt rubinröda till lila fält i botten.

Beth's vallmo i Sara Price trädgård. Foto: Kerstin Engstrand
Beth’s vallmo i Sarah Price trädgård. Foto: Kerstin Engstrand

Beth’s vallmo blir ca 50 cm hög och blommar i Sverige vanligen i juni. Vill växa i väldränerad jord i full sol. Som all vallmon vill den inte flyttas utan den ska sås på växtplatsen. Sådd kan ske antingen i april eller på hösten. Nyp bort fröställningarna om du vill att plantan ska blomma länge. Och låt fröställningarna mogna och spricka upp om du vill att den ska självså sig, då får du flera Beth’s vallmo i din trädgård och som själva väljer sin växtplats. Och det brukar den göra bra!.

Thulbagia samplanterad med agapanthus i Jonathan Snows sydafrikaträdgård.  Foto: Kerstin Engstrand
Tulbaghia samplanterad med agapanthus i Jonathan Snows sydafrikaträdgård. Foto: Kerstin Engstrand

Tulbaghia var den andra, och också den rosa. Flest i antal fanns i den sydafrikanska trädgården ”The Trailfinders South African Wine Estate” designed av Jonathan Snow, men den återfanns även i Sarah Price:s och flera andra, samt bland plantskolorna i det stora tältet. Den är utsökt och har en sällsynt förmåga att lysa upp de växter som finns i dess närhet.

I Sarah Price trädgård. Foto: Kerstin Engstrand
Tulbaghia i Sarah Price trädgård. Foto: Kerstin Engstrand

 

Dess engelska namn är ’Society garlic’, society därför den är sällskaplig, den bildar stora ruggar. Och det är i grupp den blir vackrast. I rabatten eller i kruka. Man kan även se den kallas för pink agapanthus Det var med just agapanthus som den växte i den sydafrikanska trädgården. Vi har en stor artikel om Tulbaghia här på Rabarber.

Stor vaxblomma och mörkt blålila lupiner i ”The Supershoes, Laced With Hope Garden”.  Foto: Kerstin Engstrand
Stor vaxblomma och mörkt blålila lupiner i ”The Supershoes, Laced With Hope Garden”. Foto: Kerstin Engstrand

Stor vaxblomma, Cerinthe major, som går i blått nu var ”tillbaka”.  Första gången den var en trendblomma var runt år 1995, sedan ”vilade” den lite till år 2010 och så nu, 2018, är den tillbaka igen! Men runt Medelhavet fortsätter både den stora och den lilla vaxblomman helt oberörda av trender att växa på ängarna och dikesslänterna. Den lilla går i mörkt gult och brunsvart.

Stor vaxblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Stor vaxblomma. Foto: Kerstin Engstrand

Stor vaxblomma blir som vildväxande vanligen 50 cm hög, i sin odlade form i en trädgård kan den ibland bli meterhög och faktiskt hela 150 cm bred! Vaxblomma gör sig bäst i grupp. Den sås i början av april direkt på växtplatsen och blommar då i juli−augusti. Räkna alltså med 90 dagar från sådd till blomning. Blommorna nickar blygt ner mot marken. Bladverket är gråblått. Är ettårig, trivs i alla jordar och är mycket omtyckta av bin. Flest stor vaxblomma fanns i ”The Lemon Tree Trust Garden” och i  ”The Supershoes, Laced With Hope Garden”.

Stor vaxblomma i "The Lemon Tree Trust Garden” Foto: Kerstin Engstrand
Stor vaxblomma i ”The Lemon Tree Trust Garden” Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Vita buskrosor i Ninfa. Foto: Kerstin Engstrand

2017 kom den nersänkta trädgården som tillhör Kensington Palace i London att få en ansiktslyftning, i form av vita blommor. Det var fräscht och elegant. Lika elegant som den kvinna planteringen hedrade, prinsessan Diana, och den utställning om hennes kläder som hölls. Hon var mamma till prins Harry som den 19 maj 2018 nu gifter sig. Och var träffade prins Harry och Meghan Markle pressen i samband med förlovningen om inte just i denna trädgård! Vi gillar när trädgårdar får extra uppmärksamhet, och det fick den, mediauppbådet var enormt! Harry och Meghan bor alldeles bredvid.

The Sunken Garden sommaren 2017. Foto: Kerstin Engstrand
The Sunken Garden sommaren 2017. Foto: Kerstin Engstrand

Bland de blommor som kanske besökarna i Kensington Gardens 2017 mest lade märkte till var den vita rosenskäran ’Cupcakes White’. Trädgården går inte att gå in i, om man inte bor där, men som vanlig besökare kan man titta in i den.

Vit rosenskära. Foto: Kerstin Engstrand
Vit rosenskära. Foto: Kerstin Engstrand

Mer om denna mycket odlingsvärda blomma kan du läsa här.

'Cupcake White'  Foto: Kerstin Engstrand
‘Cupcakes White’ Foto: Kerstin Engstrand

Diana dog den 31 augusti 1997 endast 36 år gammal. Vita blommor, främst trädgårdsrosor lär ha varit en av hennes favoritblommor och det ryktas nu att just vita trädgårdsrosor kommer bli en del av blomarrangemangen på Harrys bröllop. Vad jag vet är att Diana och prins Charles i Italien besökte  världens mest romantiska trädgård, Ninfa. Kanske åker Harry och Meghan också dit?

Ninfa. Foto: Kerstin Engstrand
Ninfa. Foto: Kerstin Engstrand
Ninfa  Foto: Kerstin Engstrand
Ninfa Foto: Kerstin Engstrand

Där hade de förmånen att få övernatta. Ninfa är en ruinstad och dit in når inga paparazzikameror. Det tyckte de båda var skönt, och enligt min källa i Ninfa så gick Diana ut barfota tidigt på morgonen och njöt av det daggvåta gräset. Jag förstår henne, daggvått gräs är härligt och Ninfa ska upplevas barfota.

Jag tror att Charles, som är duktig akvarellist, passade på att måla.

Diana kallas numera även för Englands ros och det blev också titeln på den sång som Elton John (Sir Elton John) sjöng på hennes begravning. Det var hans hit ”Like a Candle in the Wind” som hade fått ny text och titel.

Vita buskrosor i Ninfa.  Foto: Kerstin Engstrand
Vita buskrosor i Ninfa. Foto: Kerstin Engstrand

Det ryktas om att Meghan Marple har vita pioner som sin favoritblomma.

White Wings, enkelblommande pion. Foto: Kerstin Engstrand
White Wings, enkelblommande pion. Foto: Kerstin Engstrand

Elton John är mycket trädgårdsintresserad och har bland annat anlitat Rosemary Verey som trädgårdsdesigner till sin trädgård i Windsor. Även prins Charles anlitade henne till Highgrove. Charles har flera gånger varit med att uppföra trädgårdar på Chelsea Flower Show genom hans välgörenhetsorganisation Prince’s trust. Det har även Harry gjort, via hans egen välgörenhetsorganisation, senast 2015, och den trädgården kan du se i vår artikel här. Den blev publikens favorit 2015.

Harry och Dan diskuterar trädgård, bådas ögon lyser!   Foto: Kerstin Engstrand
Harry och Dan diskuterar trädgård, bådas ögon lyser! Foto: Kerstin Engstrand

Den brittiska kungafamiljen besöker alltid Chelsea Flower Show, och det gör de alltid dagen innan utställningen öppnar för allmänheten, på måndag tidig kväll. Jag stötte ihop med prins Harry lite innan när han gick runt och beundrade andras trädgårdar. Särskilt då den unika Chatsworthträdgården som Dan Pearson hade skapat. Den blev 2015 års Best in Show. Och ja, han var mycket trevlig om än lite jetlaggad då han hade just landat från ”down under”.

Harry beundrar Dans trädgård. Foto: Kerstin Engstrand
Harry beundrar Dans trädgård. Foto: Kerstin Engstrand

 

När Harrys bror, William gifte sig med Catherine var det Sean Collony som ansvarade för blomarrangemang och brudbuketten. Mer om Sean och hans tankar om brudbuketter som han berättade för oss kan du läsa här. Harry och Meghan lär ha valt floristen Philippa Craddock för sitt bröllop. Craddock har länge arbetat för Kensington Palace och är självlärd.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Parakrasse. Foto: Kerstin Engstrand

I matbutiken säljs den som ’Szechuan buttoms’, de knappt tumnagelstora gula blommorna med ett trådigt inre. Dessa små tunna trådar, bara två tre stycken, blandar man in i maten och effekten blir elektrisk! Det känns faktiskt som om man får små stötar i munnen, först på tungan för att sedan gå vidare till kinderna, ungefär som en lättare bedövning. En av världens mest kända restauranger, den trestjärniga El Bulli i Barcelona lät lura sina gäster till att tro att maten var tillagad med elektrisk chockverkan, det var just några trådar av denna lilla frukt man hade blandat i.

Vilt växer parakrassen i Sydamerika där den anses döda eventuella parasiter i blodet. Den kallas också för tandvärksplanta då tandvärk lär motverkas om man tuggar på bladen. Odla den i ampel, i en kruka på terrassen eller i växthus. Jag brukar samodla den med djungelgurka i en stor 40-literskruka som står i sydvästläge på terrassen i Stockholm.

Parakrasse och djungelgurka trivs bra tillsammans. Foto: Kerstin Engstrand
Parakrasse och djungelgurka trivs bra tillsammans. Foto: Kerstin Engstrand

Förkultivera inomhus i mars. Fröna är små och och ska sås på ytan, de ska inte täckas med jord. Fukta såjorden, strö ut fröna och duscha lätt med sprayflaska.  Vanligen tar det 5-15 dagar för fröna att gro.

Utplantera när risken för nattfrost är över. Utvecklas mycket bra i soligt läge och är mycket lättskött. Vid sådd i mars blommar den resan i slutet av juni och fortsätter så tills frosten tar den.

Inte den vackraste växten men definitivt rolig att odla! Och visst liknar den ett öga, utomlands namnges den ibland som Peek-A-Boo, Electric Daisy, Toothache Plant och Australian Cress.

Ur parakrasse kan spilanthol utvinnas som lär förekomma i skönhetsmedel, även kallad naturens egen botox. Parakrassen, Acmella oleracea, förekommer även under andra vetenskapliga namn som Bidens fervida  Lam och Spilanthes olerace. Jag har inte prövat dess antirynkeffekt, däremot sägs det att både Michelle Obama och Kate, hertiginnan av Cambridge använder det.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Innan de moderna treglasfönstren gjorde entré lade man vadd mellan fönstrets dubbla glas. Och pyntade vadden med rosa jätteeterneller, sommaren varade på så sätt hela vintern.

Eterneller, evighetsblommor, det är växter som genom vanlig lufttorkning blir tidlösa. De hör till det som kommer och går bland trenderna och nu är de på väg tillbaka. På slottet i Stockholm återfinns de, där skapar slottsmästaren Claes Carlsson och floristen Fredrik Larsson estetiska vaser av eterneller. Fredrik Larsson skapar även blomklot av just det, eterneller, förstås.

Arrangemang skapade av en av Sveriges skickligaste florister, Fredrik Larsson, Bloem.se. Foto: Fredrik Larsson på Instagram
Arrangemang skapade av en av Sveriges skickligaste florister, Fredrik Larsson, Bloem.se. Foto: Fredrik Larsson på Instagram

Att odla och torka eterneller är ett sätt att förlänga sommarens blomsterprakt. De flesta växter går att torka och teknikerna är många. En del är lättare att torka än andra, speciellt när det gäller att bevara blommornas färg och form. Och man kan göra så mycket med dem − några enkla buketter som hänger i taket, stora avancerade arrangemang, spröda kombinationer eller kraftfulla … Dessutom går alla eterneller utmärkt att odla i rabatter eller i grönsakslandet. Väldränerad växtplats är ett måste för de flesta. Mer om hur du lyckas att odla eterneller och hur de bäst torkar dem kan du läsa här.

Romantiska pasteller och mustiga jordiga toner

Blåaste blått, dimblå toner, silvergrågrönt, gult som guld, docksött rosa, vitaste vitt, jordnära brungult eller lysande citrongult − allt från mild pastell till intensiv färgprakt går att få. Det finns ett tjugofemtal ettåringar och ett antal tvååringar och perenner som lämpar sig särskilt väl. Vanligast är roseneternell, brudslöja och romerska riddarsporrar. De flesta fröfirmor brukar ha minst ett femtontal olika sorter i sortimentet. Några brukar man också kunna finna som plantor.

Praktröllika. Foto: Kerstin Engstrand
Praktröllika. Foto: Kerstin Engstrand

Praktröllika ser ut som en jätteröllika med stora, guldgula blommor. Den ska förkultiveras i mars−april och sådden ska ske ytligt, praktröllikans frön är ytgroende. Efter ca två veckor har de grott. Släktingen pastellröllika ‘Summer Pastels F2′ är också mycket odlingsvärd. Båda är fleråriga och härdiga.

Bolltistel. Foto: Kerstin Engstrand
Bolltistel. Foto: Kerstin Engstrand

Blå bolltistel är en flerårig växt som första året bildar en grön bladrosett. Andra året kommer blommorna i juli−augusti. Bolltistel är mycket härdig och klarar sig bra ända upp till de södra delarna av Norrland. Ska skördas när blomhuvudet fortfarande är hårt och runt som ett klot. Har blomman slagit ut faller den sönder vid torkningen. Ståtlig, 150 cm hög, och platsar längst bak i rabatten. Blommorna älskas av både bin och fjärilar.

Bolltistlar som dekoration. Nyckelvikens trädgård.  Foto: Kerstin Engstrand
Bolltistlar som dekoration. Nyckelvikens trädgård. Foto: Kerstin Engstrand

Guldeternell är intensivt lysande gul. De luddiga bladen skvallrar om att den är mycket torktålig och den härstammar också från Australien. Förkultiveras i april eller direktsås i maj. Bäst utvecklas den om plantavståndet är 20 cm. Guldeternell blir 30−40 cm hög och blommar redan 60 dagar efter sådd, från juli till långt in i september. Är lite ömtålig som torkad.

Sideneternell är med sina silverfärgade yttre fjäll en mycket graciös eternell, som dessutom doftar som honung. Den sås på friland med ett plantavstånd på 10 cm. Lätt sandblandad jord ska det vara, på styva jordar kan den drabbas av mögelangrepp. Den blir ca 30 cm hög och har som de flesta eterneller en lång blomningstid, från juli till september. Blommorna är i olika toner av rosa. Sideneternellen måste kollas varje dag för skörd. Plocka den när två, tre blommor har slagit ut. Måste hanteras varsamt vid torkning.

Vit roseneternell. Foto: Kerstin Engstrand

Vit roseneternell. Foto: Kerstin Engstrand

Roseneternell är otroligt rikblommig, så det räcker med en löpmeter av den. Trots namnet finns roseneternellen med sina stora dubbla blommor inte enbart i rosa nyanser utan även i vitt, rött och i vitrosa toner med gul mitt. Den blir 40 cm hög och har en lite kortare blomningstid än de andra, juli−augusti.

Jungfrun i det gröna. Foto: Kerstin Engstrand
Jungfrun i det gröna. Foto: Kerstin Engstrand

 

Jungfrun i det gröna är en oerhört tacksam växt. Med sina blå eller vita blommor passar den in överallt och kan också sås i omgångar direkt på växtplatsen under hela säsongen, från april till långt in i oktober. Den kan ta upp till 14 dagar på sig att gro. Vid höstsådd brukar den blomma i slutet av juni nästa år och då kan man en månad senare skörda de första vackra fröställningarna. Blir ca 45 cm hög.

Jungfrun i det gröna har två släktingar som också odlas för sina fröställningar: Spanska jungfrun blir ca 45 cm, har himmelsblå blommor och långa, hornliknande fröställningar. Det finns även vita sorter. Orientaliska jungfrun blir 60 cm hög och blommar i juli−september med små, gula blommor. De avlånga fröställningarna liknar skålformade horn. Orientaliska jungfrun tar oftast tre veckor på sig att gro.

 

Romersk riddarsporre. Foto: Kerstin Engstrand
Romersk riddarsporre. Foto: Kerstin Engstrand

Romersk riddarsporre finns med både enkla och dubbla blommor och alla är de ljuvligt romantiska. Djupblå, milt ljusblå, vita eller godisrosa brukar de vara. De är härliga i rabatten och även vackra som snittblommor. Romersk riddarsporre direktsås i april och blommar i juli−september. Den är ganska lättodlad men behöver under växtsäsongen mer vatten än de andra eternellerna. Blir vanligen ca 80 cm hög, men det finns också lägre sorter på ca 35 cm. Romersk riddarsporre skördas när de nedersta blommorna slår ut medan de översta fortfarande är i knopp. Låter man några stå kvar och bilda fröställningar självsår den sig och kommer tillbaka år efter år.

Jätteeternell. Foto: Kerstin Engstrand
Jätteeternell. Foto: Kerstin Engstrand

Jätteeternell doftar gott och lite jordigt. Den lär höra hemma i Australien och är väl den mest kända eternell som finns. Det finns vit, lila, gul, röd, orange, brungul, till och med äppelblomsrosa jätteeternell och både höga och låga sorter. Den blommar i juli−september med sina 5 cm stora blommor. Kan direktsås i maj men förkultivering rekommenderas. Tar  upp till 15 dagar på sig att gro. Jätteeternellen är nog den mest lättodlade av alla eterneller. Plantorna blir stora med många blommor. Stjälkarna kan vara svaga, men mullhaltig, näringsrik jord, soligt läge och stort radavstånd brukar ge kraftigare stjälkar. Blommorna skördas när de två första raderna av kronbladen har slagit ut. Bladen ska tas bort från stjälkarna. Torkas hängande, snabb torkning i värme ger stadigare stjälkar.

Klotamarant.  Foto: Kerstin Engstrand
Klotamarant. Foto: Kerstin Engstrand

Klotamarant har små, runda blommor på korta stjälkar. Den trivs också inomhus som krukväxt om placeringen är ljus. Som alla amaranter bör den förkultiveras och tar oftast upp till två veckor på sig att gro. Klotamaranten blir 30 cm hög, blommar i juli−september och klarar de flesta jordar. Om de första knopparna plockas bort blir blomningen rikare. Den ska skördas i full blom men kan vara lite svår att torka. Den är mycket frostkänslig. Har man tur kan man finna frön av de ovanligare släktingarna guld- och silveramarant.

Harsvans. Foto: Kerstin Engstrand
Harsvans. Foto: Kerstin Engstrand

Harsvansen är mjuk, gullig och gosig. Sås direkt på växtplatsen, som ska vara mager. 90 dagar efter sådd slår axen ut. Harsvansen blir 30 cm hög.

Läs också om hur du lyckas med att odla eterneller.

Eller upplev över 300 000 eterneller.

Av Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

I artikeln ”Eterneller,sommaren som varar hela vintern” fick du tips om de bästa sorterna att odla. Här kommer våra bästa tips om hur du bäst tar vara på dina evighetsblommor.

Av eterneller kan man göra mycket, kransar, buketter och varför inte som på kungliga slottet i Stockholm, där Claes Carlsson från hovet och Fredrik Larsson från Bloem, skapade vaser av eterneller. Mer om dessa kan du läsa här.

Sådd

De flesta sorter sås direkt på växtplatsen så fort jorden kan bearbetas, dvs. i april−maj. Tidig sådd är viktig för att växterna ska hinna i blom innan frosten slår till. Täck gärna sådden med odlingsväv. Från odlingszon 3−4 och uppåt kan det vara en fördel att förkultivera inomhus för senare utplantering. Det gäller speciellt amarant och risp. Växtplatsen ska vara torr och solig med väldränerad jord. De flesta sorter vill ha mer näring än man tror. På våren, ca tre veckor före sådd, kan man gödsla växtplatsen med kogödsel och gödning med NPK-förhållande (kväve, fosfor, kalium) 7-5-9. Någon mer gödsel behöver inte tillföras. Vattning är bara nödvändig om sommaren blir mycket torr. Om man undviker att så fröna för tätt behövs ingen gallring av sådden. Många sorter skördas också under en längre tid och på så sätt sker gallringen naturligt.

Skörd och torkning
Krans av eterneller med bland annat bolltistel, inköpt i New York.  Foto: Kerstin Engstrand
Krans av eterneller med bland annat bolltistel, inköpt i New York. Foto: Kerstin Engstrand

Skörd Just när nattens dagg har torkat upp är rätta tiden för skörd. Det är mycket viktigt att växterna är helt torra när man plockar dem. Grundregeln är att de flesta sorter ska plockas innan de är fullt utslagna. Sprickfärdiga knoppar kommer att slå ut under torkningen. Ta bort överflödiga blad och bunta ihop till buketter som hålls samman med vanliga gummisnoddar.

Torkning Torrt, mörkt och luftigt ska knipporna sedan hänga, och då upp och ner. Solljus får dem att blekna. Några bambukäppar vilande på krokar i taket brukar fungera bra. När eternellerna väl är torra är det bara att frossa i arrangemang. Enklast och bäst är att begränsa antalet sorter till tre eller fem. Välj gärna blommor vars färg och form kontrasterar.

Av Kerstin Engstrand

I Sydafrika blommar afrikas blå lilja samtidigt som hortensia. Foto: Kerstin Engstrand

Blå, blåare, blåast, den väcker habegär, Afrikas blå lilja, Agapanthus praecox, som också kallas för kärlekslilja. I England kallas den också för Nilens lilja. Varför väcker den ens habegär? Är det för den har de vackraste av blåa färger? Eller är det för att den blir så hög, och ser så obekymrad ut? Eller rent av för att den är så elegant? Eller för att den är dyr och svår att få i blom? Oavsett vad ditt svar är så är den en dröm som går att förverkliga.

Ju större planta desto bättre
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Det finns en mängd namnsorter, de smalbladiga är härdigare och lättare att övervintra än de bredbladiga. För namnsorter,se längst ner i denna artikel.

'Enigma' är en av många spännande namnsorter. Foto: Kerstin Engstrand
‘Enigma’ är en av många spännande namnsorter. Foto: Kerstin Engstrand

Köp allra helst plantor som är odlade i 2,5 liters krukor, de kommer i regel blomma samma år eller året efter. De är självfallet dyrare i inköp, upp till dubbla priset gentemot 9 cm krukor men när det gäller agapanthus så lönar det sig. Plantor som vid köpetillfället är odlade i mindre krukor, 9 cm, ska direkt omplanteras till en större kruka och ska få växa i denna över minst ett år, en sommar och en vinter.

Blomningstid: Blommar i juli–augusti och oftast en bra bit in i september. Det finns även sorter som börjar blomma redan i juni.

Köp stora plantor med stora kraftiga rötter om du önskar snabb blomning.

Färger: Finns i blått, vitt, blå-vitt och olika blålila toner.

Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

De vitblommande gör sig bra mot en mörk bakgrund, som mörkbladig perukbuske eller en mörk mur och varför inte svarta konstrottingmöbler.

Afrikas blå lilja är som gjord att få titta upp bland andra växter. Foto: Kerstin Engstrand
Afrikas blå lilja är som gjord att få titta upp bland andra växter. Foto: Kerstin Engstrand

Vill du ha många planterade på lite avstånd, för att skapa en känsla av en blå hägring, passar de mellanblå bäst:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Höjd: Beroende på sort, 45–120 cm.

En bra tumregel är att en planta brukar med åren bli lika bred som hög och att det tar två till fem år innan plantan når sin maxhöjd.

Växtplats
Agapanthus i Sydafrika. Foto: Kerstin Engstrand
Agapanthus i Sydafrika. Foto: Kerstin Engstrand

Det allra bästa soligaste läget, söder eller sydväst. Lättast är att odla dem i kruka, då är de lätta att lyfta fram när de blommar och lätta att flytta undan för vintern. För när de inte blommar är de lite tråkiga.

w114756bd

Experterna rekommenderar en jordblandning bestående av 1/3 smågrus och 2/3 jord. PH-värdet spelar ingen roll. Plantorna ska stå så trångt som möjligt, och inte omplanteras varje år. Ställ ut krukorna när risken för nattfrost är över.

Vanligen blommar plantan bra tre år i följd, därefter brukar det bli dags att plantera om.

Härdighet
Småbladiga sorter är härdigare än de bredbladiga. Foto: Kerstin Engstrand
Smalbladiga är härdigare än de bredbladiga. Foto: Kerstin Engstrand

De smalbladiga sorterna går att övervintra i rabatten de sydligare delarna av Sverige om platsen är väldränerad samt att ett rejält (minst 30 cm, gärna mer) lager vintertäckning av torra löv och ris läggs på. ”Kronan” ska vara 5 cm under jord.

Annars får man övervintra plantorna frostfritt, svalt (ca 5 till 10 grader) och ljust.

I Sydafrika, där den sprider sig som ett ogräs, växer den i sydsluttningarna längs vägarna. Där blommar den som bäst under vår vinter, dvs. deras sommar, runt jul. Då är temperaturen runt 25 till 30 dagar på dagen och runt 18 grader på natten. Under denna tid är det mycket torrt. Viloperioden inträffar under vår sommar, så vintertemperatur innebär mellan 5 och 10 grader på natten och 23 grader i skuggan på dagen.

Väl etablerade plantor tål fuktigare odlingsvillkor än nya.

Skötsel
Agapanthus gillar liksom rosor rosgödsel. Foto: Kerstin Engstrand
Agapanthus gillar liksom rosor rosgödsel. Foto: Kerstin Engstrand

Ge näring, gärna flytande, vid varje vattning tills knopparna börjar visa färg. Rosgödsel gillar de.

Ge rikligt med vatten särskilt efter det att de har blommat fram till hösten men låt jorden torka upp mellan vattningarna.

I knopp. Foto: Kerstin Engstrand
I knopp. Foto: Kerstin Engstrand

 

Omplantering och delning

Görs antingen i maj eller på hösten efter avslutad blomning. När rötterna tränger ut ur krukans botten och ingen jord finns kvar i krukans ovandel, dvs. när du ser rötterna som nästan försöker klättra ut ur krukan, då är det dags att plantera om till en kruka som bara är en storlek större än den gamla. Testa storleken genom att sätta den gamla krukan i den nya, ett finger ska du kunna få mellan krukorna, inte mera.

 

De klarar även med att delas, men det ska man inte göra oftare än vart fjärde till sjätte år. Enklast är att dela den med en vass spade, eller kniv, mitt i plantan. Ja, rötterna klarar det.

 

 

Hösten och vintern
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Ta in krukorna så fort nattfrosten närmar sig. De klarar enstaka natt med minus fem grader, det finns även de som anger att de klarat enstaka ännu kallare nätter men det är inget man ska räkna med. Minusgrader påverkar nästa års blomning.

De smalbladiga sorterna vissnar ner helt under vintervilan. Bäst är om de får stå svalt, under 10 grader under vintern. Står de för varmt under vintern kommer inga nya blommor nästa sommar.

På våren får de smalbladiga fart när det är dags att vattna igen.

Eller gräv ner krukorna i rabatten, täck med ett lager ris, som björkris så att det blir luftigt över plantorna. Täck därefter över med löv. Och glöm inte att sätta ner en skylt med uppgift om vad du har grävt ner.

De bredbladiga sorterna behåller sina blad över vintern, och ska också övervintras svalt, i 5-10 grader men de vill också stå ljust under hela vintern.

 

Fröförökning
Frökapslar som ännu är omogna. Foto: Kerstin Engstrand
Frökapslar som ännu är omogna. Foto: Kerstin Engstrand

Fröplantor av namnsorter kommer inte att bli identiska med originalet. Det tar i regel minst tre år för en fröplanta att komma i blom. Samla in frökapslarna när de blivit bruna.

Agapanthusfrön. Foto: Kerstin Engstrand
Agapanthusfrön. Foto: Kerstin Engstrand

Agapanthusfrön är ganska små så det är bäst att kapslarna får spricka upp inomhus. Fröna förvaras i kylskåpet tills de sås på våren. Groningstemperaturen är 15 grader.

Fröplantor på tillväxt. Foto: Kerstin Engstrand
Fröplantor på tillväxt. Foto: Kerstin Engstrand

De flesta plantor vi köper är mikroförökade. Så här ser en mikroförökad babyplanta ut:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Namnsorter
’Double Diamond’ Foto: Kerstin Engstrand
’Double Diamond’ Foto: Kerstin Engstrand

 

Peter Pan är en lägre sort, blir ca 40 cm hög. Foto: Kerstin Engstrand
‘Peter Pan’ är en lägre sort, blir ca 40 cm hög.
Foto: Kerstin Engstrand

 

Indigo Dreams är den som har de djupaste lila blommor, och blommorna är mera klockformade än andra sorter. Foto: Kerstin Engstrand
‘Indigo Dreams’ är den som har de djupaste lila blommor, och blommorna är mera klockformade än andra sorter. Foto: Kerstin Engstrand

 

Twister, Foto: Kerstin Engstrand
‘Twister’, Foto: Kerstin Engstrand

 

 

Flower of Love, ny. Foto: Kerstin Engstrand
‘Flower of Love’, ny. Foto: Kerstin Engstrand

 

 

Megan’s Mauve, är en riktigt iögonfallande, blommor i lila och vitt. Vintergröna blad. Foto: Kerstin Engstrand
‘Megan’s Mauve’, är en riktigt iögonfallande, blommor i lila och vitt. Vintergröna blad. Foto: Kerstin Engstrand

 

 

Gold Drops är ny, brokbladig och behåller sina blad hela vintern. Blir ca 40 cm hög och en planta kan med tiden få en omkrets av ca 45 cm. Foto: Kerstin Engstrand
‘Gold Drops’ är ny, brokbladig och behåller sina blad hela vintern. Blir ca 40 cm hög och en planta kan med tiden få en omkrets av ca 45 cm. Foto: Kerstin Engstrand

 

Enigma var troligen den allra första vita med blå bas. Senblommande, från juli och framåt. 50­­ till 75 cm hög. Foto: Kerstin Engstrand
‘Enigma’ var troligen den allra första vita med blå bas. Senblommande, från juli och framåt. 50­­ till 75 cm hög. Foto: Kerstin Engstrand

 

Jacaranda är en tidigblommande sort, blommar i regel redan i slutet av juni. Foto: Kerstin Engstrand
‘Jacaranda’ är en tidigblommande sort, blommar i regel redan i slutet av juni. Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

I minst 125 miljoner år lär magnolians blommor bevarat sin inre struktur och därmed överlevt dinosaurierna. Vad kan då inte vara en mera lämplig...