Tips & idéer

Nästan som äkta vara. Foto: Kerstin Engstrand

Visste du att blommor hör till de äldsta julgransprydnaderna? Blommorna motiverades med att de var vinterblommor eller hade religiös betydelse. Rosor som blommar på julnatten finns beskrivna i medeltida kristna legender och just ett sådan underverk omtalas i den kända psalmen ”Det är en ros ursprungen” som är en översättning av en tysk katolsk julsång från 1588. 1895 hade tidskriften Idun en gran klädd med rosor av silkespapper och matchande kulörta ljus. Nejlikor, fuchsior, liljor och grönsaker som morötter blev också populära. Aktuellt nu igen när trädgård är så i tiden!

Bea Szenfelds pappersblommor för Ikeas julsortiment pryder årets julgran. Foto: Kerstin Engstrand
Bea Szenfelds pappersblommor för Ikeas julsortiment pryder årets julgran. Foto: Kerstin Engstrand

Och i år finns det mängder av just blommor och grönsaker i sortimentet! Det brittiska trädgårdssällskapet RHS säljer i sin internetbutik kulor i form av rädisor, morötter, kålhuvuden och apelsinskivor.

Nu får man liksom under 1880-90-talet klä julgranen mycket fritt. Då fick djur, allt från apor, trollsländor och spindlar till människor som sotare eller skidåkare mer än gärna pryda den granna granen. I år ser i att kolibris är mycket populära.

Kolibris verkar ha ersatt domherrar och påfåglar denna jul 2018. Foto: Kerstin Engstrand
Kolibris verkar ha ersatt domherrar och påfåglar denna jul 2018. Foto: Kerstin Engstrand

Tovade prydnader ska det också vara, även hundar som bär en kvist mistel i munnen och förstås ett bi eller en humla!

Detta glada bi fyndades i England. Foto: Kerstin Engstrand
Detta glada bi fyndades i England. Foto: Kerstin Engstrand
Bergianska trädgården inspirerar

Att göra sitt eget julgranspynt har nog alltid rekommenderats som en viktig familjetradition. När Bergianska trädgården i Stockholm hade årets julutställning hade de en hel del som är lätt att kopiera. Som färska fikon hängandes i en tråd och tomtar gjorda av kanelstänger

 

Förvalta traditioner
Återbruk, denna marsipangris är torkad och fungerar fortfarande som grandekoration.  Foto: Kerstin Engstrand
Återbruk, denna marsipangris är torkad och fungerar fortfarande som grandekoration. Foto: Kerstin Engstrand

I år torkar vi apelsinskivor i ugn och jag har alltid marsipangrisar i min gran, de hänger i röda sidenband. Detta var något som min mor hade som tradition och när jag var liten var det efter någon dag bara sidenbanden kvar. Hmm, jag var oskyldig, det var min äldsta bror som älskade marsipan. Och nej, han hade aldrig ätit någon marsipangris- sade han. Numera kör jag återbruk på dem, de stelnar så bra och kan lätt användas flera år i rad när ingen i familjen har åtrå efter marsipan. Det är däremot lite svårt att hitta rätta sortens form, det ska vara avlånga griskultingar och inga övergödda marsipangrisar.

Men runt förra sekelskiftet kom kritik mot den mycket personliga, bondgranna granen. Slut var det då att ha godis i julgranen, barnen skulle inte börja julen med lögner om att de inte hade ätit godis! På 1910-talet kom postorderfirmorna med köpepynt och då var det de som gällde som ”fint” och allt färre kom att göra sitt eget pynt. I år gör vi både och, letar på loppis och i andrahandsaffärer efter gammalt pynt samt gör eget. Kanske blir det även en nyinköpt julgranskula som kommer att gå i arv i generationer?

I år föll jag för Bea Szenfelds röda pappersblommor som hon hade designat för IKEA samt ginkgobladen från H&M.

Ett äkta, torkat ginkgoblad i plåtboken lär skydda en från fattigdom. Undrar om ett i metall i julgranen fungerar lika bra? Foto: Kerstin Engstrand
Ett äkta, torkat ginkgoblad i plånboken lär skydda en från fattigdom. Undrar om ett i metall i julgranen fungerar lika bra? Foto: Kerstin Engstrand

 

Källa om julgranens historia: Granna granen av Maria Flinck, utgiven 1998.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Publ. Dec 16, 2018

Torkade apelsinskivor sprider frisk härlig doft! Foto: Kerstin Engstrand

Häng dem i granen, i fönstret, lägg dem på bordet, torkade apelsinskivor är vackra och doftar ljuvligt! Skulle du få tag på mandariner är de ännu bättre men det är tyvärr alltför sällan äkta mandariner finns att köpa.

  1. Skiva apelsinerna i tunna skivor.
  2. Sätt ugnen 50 grader.
  3. Lägg apelsinskivorna på ett ugnsgaller.
  4. Apelsinskivorna ska stå i ugnen tills de börjar bli torra. Passa torkningen noga, gå inte ifrån köket. Det kan ta tid, upp till tre till fyra timmar.
  5. Häng upp i en tunn tråd, fiskelina fungerar också bra. Eller lägg dem i en vacker burk eller på ett fint fat och låt dem sprida väldoft!

Passa samtidigt på att göra det goda te, vinterte med apelsin, du hittar receptet här.

Och vill du inte ha äkta vara så finns det julgranskulor som ser ut som apelsiner.

Halv mandarin, denna julgranskula säljer det brittiska trädgårdssällskapet RHS 2018.
Halv mandarin, denna julgranskula säljer det brittiska trädgårdssällskapet RHS 2018. Foto: RHS

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

En "airplant" i en annorlunda gran, en rumsgran. Bilden tagen i Bergianska trädgårdens stora växthus under julutställningen 2018. Foto: Kerstin Engstrand

När Bergianska trädgården hade sin julutställning hade de dekorerar en rumsgran med coola kulor. Det var tillandsia som de hade lagt i öppna kulor. Tillandsia är en växt som växer i luften. Den behöver ingen jord! Däremot trivs den om den får en lätt dusch då och då. Den vill torka upp mellan varje dusch.

Att den växer i luften betyder att det är en epifyt. Vild växer den på trädgrenar och alla botaniska trädgårdar brukar ha tillandsia i sina ormbunks- och orkidérum.

Foto: Kerstin Engstrand, bilden är tagen i Bergianska trädgårdens stora växthus.
Foto: Kerstin Engstrand, bilden är tagen i Bergianska trädgårdens stora växthus.

Öppna tomma julgranskulor brukar finnas i hobbybutiker. I trädgårds-och blombutiker finns särskilda glaskärl för just växter som tillandsia. Du kan hänga din tillandsia i princip i vilken behållare som helst. Och efter jul så trivs de lika bra som ”airplant” hängandes i ett fönster.

Nyfiken på att ha en rumsgran? Mer om rumsgran kan du läsa här.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Publ. Dec 16, 2018

Korallpions fröställning. Foto: Kerstin Engstrand

Augusti och september bjuder på små underverk Aldrig är krasse och ringblommor så vackra när förgängelsens tid börjar närma sig. De är nästan genomskinliga men ändå självlysande. Det är som de vet att snart kommer frosten att nypa dem så hårt att deras spänstiga kronblad blir till en sladdrig, oformlig massa. Våra käraste trädgårdsblommor kämpar på in i de sista för att säkra nästa års avkomma.

Krassens fröer kan man lägga in som kapris!  Foto: Kerstin Engstrand
Krassens fröer kan man lägga in som kapris! Foto: Kerstin Engstrand

Tittar man noga ser man att nästan alla har fröställningar. En riktigt vacker, torr, klar höstdag med mycket syre i luften är det speciellt roligt att förbereda nästa års sådd. Känslan att samla in sina egna fröer är mycket speciell. Höstdagar brukar bjuda på starka dofter och ekorren inom en känns stark. Kan man känna sig närmare naturen?

Pipörtens fröställning ser ut som att ha en fjäder.  Foto: Kerstin Engstrand
Pipörtens fröställning ser ut som att ha en fjäder. Foto: Kerstin Engstrand

Man förundras över alla de märkligaste former som fröställningarna har. De är så vackra, som små konstverk i sig.  Indiankrassen bildar en spiral runt sin lite bulliga frökapsel, formationen är märklig och liknar nästan en navel. Man kan nästan se vilken kraft den får av spiralen för att kunna borra sig ner i jorden och självså sig. Pipörtens frön balanserar fint på tå med sina små balettkjolar eller är det fallskärmar? Solrosorna försöker böja ner sina frötyngda huvuden men talgoxarna är ändå där och plockar frön, ett efter ett. Tittar man närmare ser man solroskakans fina spiralmönster.

Egentligen behöver man inte samla in frön. Liksom krassen sår ringblommor sig mer än gärna själva. En gång ringblommor, alltid ringblommor. Det gäller även de flesta vallmosorter. De av talgoxen tappade solroskärnorna gror långt innan man inomhus börjat förkultivera nya. De ligger ju där i jorden och kan vänta in exakt rätt groningstidpunkt. Ibland bjuder dessa självsådda frön på de märkligaste skådespel. De kan ligga flera år och vänta på rätt tillfälle vilket många som har grävt om gamla rabatter har blivit varse om. De självsådda brukar dessutom bli mycket livskraftigare. Spara därför några fröställningar om du vill ha dem växa på samma plats även nästa år. Annars kan man samla in mogna frön för att så nästa år på en annan plats eller rentav ge bort. Fördelen med trädgård är just att man alltid har något att ge, något smått i form av några frön eller något stort i form av skörd.

Dill, frö. Foto: Kerstin Engstrand
Dill, frö. Foto: Kerstin Engstrand

Väl mogna frön är oftast bruna till svarta i färgen. Vid minsta beröring faller de lätt ur sin frökapsel. Paradisblomster har långa smala frökapslar medan många pioners kan vara färgstarka.

Paradisblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Paradisblomster. Foto: Kerstin Engstrand

 

Elegant som få är paradisblomsterns frökapsel som här just har spruckit upp och reda att släppa sina frön. Foto: Kerstin Engstrand
Elegant som få är paradisblomsterns frökapsel som här just har spruckit upp och reda att släppa sina frön. Foto: Kerstin Engstrand

 

Lätt att samla in!
Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Foto: Kerstin Engstrand
Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Nyfiken på timvisaren, läs vår artikel, klicka här. Foto: Kerstin Engstrand

Samla in vid torrt väder, en vanlig enkel papperspåse eller kuvert är utmärkt att samla in fröer i och lätt att märka med sort och insamlingsdatum. Låt påsarna stå öppna i en till två veckor tills fröerna är riktigt torra, annars möglar de lätt. De små plastpåsarna med förslutning och skrivfält som man kan finna i välsorterade pappershandlare är även de utmärkta.

Krollilja! Nylonstrumpor är utmärkta att använda för fröinsamling.  Foto: Kerstin Engstrand
Krollilja! Nylonstrumpor är utmärkta att använda för fröinsamling. Foto: Kerstin Engstrand

Ser man några riktigt åtråvärda fröställningar som man absolut inte vill missa kan man tidigt dra en nylonstrumpa över dem, knyt till och på så sätt få fröna uppsamlade.

Så här såg krolliljans fröställning ut under nylonstrumpan. Frökapslarna har börjat spricka upp , de små tunna pappersliknande fröerna sprids lätt om man inte sätter på en strumpa. Foto: Kerstin Engstrand
Så här såg krolliljans fröställning ut under nylonstrumpan. Frökapslarna har börjat spricka upp , de små tunna pappersliknande fröerna sprids lätt om man inte sätter på en strumpa. Foto: Kerstin Engstrand

Bästa stället att förvara sin fröer är i en tättslutande burk, en vanlig bra plastburk med snäpplock är utmärkt, som sedan får stå i kylskåpets svaldel. Ett bra tips är att sortera gärna dina fröpåsar efter såmånad, det brukar underlätta väsentligt när såivern sätter in. Riktigt torra fröer kan även förvaras i frysen.

Underblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Underblomma.Läs mer om underblomman i vår artikel, klicka här.  Foto: Kerstin Engstrand

De ettåriga växternas frön är det inget problem att så nästa vår. Så fort jorden reder sig så kan man försiktigt mylla ner dem på den tänkta växtplatsen. Grundregel för nästan all sådd är att sådjupet ska vara lika med tre gånger fröets storlek. De allra minsta, som kornvallmo, är ytgroende det vill säga de sås direkt ovanpå lucker jord. Naturligtvis kan man, som naturen själv, så redan på hösten. Frön från fleråriga är däremot lite vanskligare. Här gäller det att ha kunskap om deras optimala gronings­förhållanden. En del, som julros, vill ha en period av kyla för att gro medan andra gror när som helst. Aklejor korsar sig obekymrat med varandra men så kan de nästan se ut hur som helst. De mest fantastiska skönheter uppstår med en eller flera kjolar, korta eller långa sporrar och de mest fantastiska färgkombinationer. Många aklejor gror direkt men de som normalt är vilda eller växer uppe i bergen behöver en tids kyla för att gro.

De som kräver en period av kyla sås antingen direkt på hösten eller först inomhus på våren. Inomhussådden får stå ett par dagar inomhus innan krukorna flyttas ut. Ställ krukorna i husets närhet och se till att de aldrig torkar ut, de får gärna täckas av ett lager snö.

I din egen trädgård får du samla in hur många frön som helst. Men aldrig i andras trädgårdar eller i botaniska trädgårdar, de använder sina frön till undervisning och i vetenskapliga utbyten mellan andra botaniska trädgårdar världen över.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Tänk dig att ha klasar av tomater som gardiner. nej, det går väl inte. Jovisst, om du har odlat så kallade evighetstomater. De kan hänga i ditt kök ända fram till april nästa år. Och det utan att fruktflugor angriper dem.

Du behöver:

Klipp av klasarna så att skaftet blir så långt som möjligt. Foto: Kerstin Engstrand
Klipp av klasarna så att skaftet blir så långt som möjligt. Foto: Kerstin Engstrand
  • Klasar av evighetstomater, alla tomater på en klase behöver inte vara mogna men det är bra om lejonparten är det, i alla fall två till tre av fyra tomater i en klase.
  • Sortera tomatklasarna efter sort, det fungerar mindre bra att blanda sorterna. Välj enbart felfria tomater, ta bort alla som är på väg att spricka eller är övermogna.
  • Stadigt snöre, eller tunnare rep. Gör hellre flera, och mindre klasar, än en jättestor. En stor ”ögla” på 30 cm tycker jag är ett bra format.
  • Krok, eller s-krokar. Har du inga fasta krokar på lämpligt ställe att hänga upp dina klasar på så finns det suveräna s-krokar att köpa. De är lätta att haka på och finns i flera olika storlekar.

    Gula evighetstomater av sorten Yellow Piennolo di Serbia. odlade i växtzon 3 sommaren 2018. Foto: Kerstin Engstrand
    Gula evighetstomater av sorten Yellow Piennolo di Serbia. odlade i växtzon 3 sommaren 2018. Foto: Kerstin Engstrand

Gör så här:

Om du inte har en färdig ställning kan du trä din piennolo på vad som helst där du kan fästa repet och där du har bra arbetsutrymme.

  1. Fäst snöret/repet i kroken, gör en rejäl ögla så att repet inte glider.
  2. Börja att lägga på några större klasar. Man behöver inte fylla en hel piennolo på en gång, det går utmärkt att lägga på klasar allt eftersom de mognar.

Gör du en piennolo som på bilden, dvs. max 30 cm hög, behövs inga mellansnören som extra stag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Häng den färdiga klasen på en sval plats, allra helst i en temperatur på mellan 10 till 15°C, men jag har haft klasar hängandes i köket, och där är det 22 grader hela vintern och det har gått utmärkt. Klasarna har varit fina ända till april månad. En sådan visade jag upp på Nordiska trädgårdar 2016:

Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Tomaterna blir efter några månader lite ”rynkiga” och då blir de även sötare! Skatta efter behov, evighetstomater är utmärkta att göra tomatsås på. Och kontrollera klasarna regelbundet, ibland måste man ta bort någon som blivit dålig. Och nej, jag har aldrig fått fruktflugorna i mina klasar!

De gula tomaterna på bilden och i filmen är Yellow Piennolo di Serbia.

Sugen på att odla evighetstomater nästa sommar? Läs då vår artikel om hur du lyckas, klicka här.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Torrt och soligt, hur klarar man trädgården när maj månad och kanske hela sommaren blir torr och het, och kanske med bevattningsförbud?

Majsplantorna får anpassa sig under fiberduk.  Foto: Kerstin Engstrand
Majsplantorna får anpassa sig under fiberduk. Foto: Kerstin Engstrand

Har du växter att plantera? Undvik att plantera i gassande sol. Sätt växterna i en liten grop så är det lättare att vattna rätt, så att vattnet kommer till växtens rötter. Vattna inte på bladen!

w142814

Skugga växterna, nyplanterade växter behöver under soliga dagar som just nu råder skugga. Fiberduk eller en plastback fungerar bra. Vattna med kanna eller hink så du vet hur många liter du givit växten. För när du vattnar, om det inte råder bevattningsförbud, så vattna rejält.

Klipp inte gräset när gräsmattan är torr! Foto: Kerstin Engstrand
Klipp inte gräset när gräsmattan är torr! Foto: Kerstin Engstrand

Marktäckning är särskilt vid en varmt och torrt väder. Tillgången till gräsklipp är visserligen minimal vid torka, då är barkmull ett bra alternativ att lägga ut över fuktig jord.

Barkmull ser nästan ut som jord! Foto: Kerstin Engstrand
Barkmull ser nästan ut som jord! Foto: Kerstin Engstrand

 

Finns att köpa säckvis. Viktigt är att barkmullen läggs på lucker och välvattnad jord. Lägg aldrig på marktäckning på torr, hård jord, då förlorar marktäckningen sitt syfte. Använd inte täckbark som kräver extra näring när det bryts ner.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Rensa bort allt ogräs. Extra viktigt att inget ogräs konkurrerar om fuktigheten.. Marktäckningen kommer också att hålla ogräset borta.

 

Sekatören är bästa vapnet vid torka!  Foto: Kerstin Engstrand
Sekatören är bästa vapnet vid torka! Foto: Kerstin Engstrand

Klipp bort allt dött och visset. Om torkan pågår många veckor, du kanske har varit bortrest eller bevattningsförbud råder kan en hel del växter må bra av att bli nerklippta. Klipp bort allt dött och visset, så snart lite regn kommer svarar växterna med stor tacksamhet, faktiskt inom ett par dagar och nya skira blad och blommor slår ut! Detta är ett knep vi lärt oss av legendariska Beth Chatto.

Rotbevattnare. Foto: Kerstin Engstrand
Rotbevattnare. Foto: Kerstin Engstrand

Får du vattna, använd rotbevattnare. Den kan du använda även under dagtid. En rotbevattnare är suverän att vattna träd och buskar med.

Växter som sätter frukt behöver extra vatten!

Blomman har blivit pollinerad och fruktämnet växer till sig. Foto: Kerstin Engstrand
Blomman har blivit pollinerad och fruktämnet växer till sig. Foto: Kerstin Engstrand

När väderleksrapporten aviserar lite regn, passa då på att sätta på vattenspridaren ett par timmar innan och försök att hinna med att luckra jorden. Regn på torr jord rinner bara bort.

Text och foto: Kerstin Engstrand

sand berg
Sådder markerade med sand. Foto: Kerstin Engstrand

När jag direktsår i mina odlingsbäddar och i mina rabatter tycker jag det är svårt att se var jag tänkt så. Därför gör jag som proffsen, markerar med sand. Sanden underlättar också efteråt, för den visar ju var jag sått och det blir lätt att se skillnad mellan eventuellt ogräs som dyker upp och det sådda. Två flugor i en smäll, då är det ett bra knep!

Sand kan man köpa i djurbutiker som säljer akvariefiskar men också välsorterade trädgårdsbutiker brukar sälja små påsar med sand. Annars går sandlådesand också bra.

Av Kerstin Engstrand

buxbom hel
Skyddad buxbom i Bergianska trädgården, Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand

Nu i februari börjar solen värma! Är marken frusen behöver nu växter som är vintergröna solskydd.

Finessen med att täcka är att skydda mot kombinationen stark sol, vind och kyla. Skyddet är till för att solen inte ska lura de vintergröna växterna att tro att våren har kommit. Solen tinar annars upp bladen, som i sin tur sänder en signal till rötterna att de önskar vatten, men runt rötterna är jorden fortfarande frusen. Utan skydd riskerar bladen att få brännskador. brännskadorna ser man längre fram, när det är för sent. Prioritera vintergröna buskar som är upp till fem år gamla, äldre exemplar av sorter som är på gränsen av att vara härdiga just där du bor bör också skyddas. Buxbom, vissa bambusorter, järnek och lagerhägg behöver i regel skydd.

häck böj
Det är slutet av januari och än så länge värmer inte solen. Häcken är en buxbomshäck i Bergianska trädgården i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand

Täck växterna med antingen juteväv, fiberduk eller kraftigare grön väv, även gamla lakan fungerar bra. Viktigt är att täckningen ska tillåta att luften kan cirkulera, annars blir det för tätt. Täckningen ska vara kvar tills tjälen gått ur jorden.

I februari täcks buxbomshäcken och så här såg det ut i mars förra året. Foto: Kerstin Engstrand
I februari täcks buxbomshäcken och så här såg det ut i mars förra året. Foto: Kerstin Engstrand

Bilderna visar hur Bergianska trädgården i Stockholm, en av Sveriges många botaniska trädgårdar, skyddar en av sina buxbomshäckar som växer vid den så kallade italienska terrassen. Nu i februari täcks den in. Och som du ser är den en lång häck som ser ut som en stor tusenfoting när den är vinterklädd.

täcke borta
I maj har täcket tagits bort. Foto: Kerstin Engstrand

 

fram häck täckt
Foto: Kerstin Engstrand

Läs också: Vintervacker trädgård 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

I artikeln ”Eterneller,sommaren som varar hela vintern” fick du tips om de bästa sorterna att odla. Här kommer våra bästa tips om hur du bäst tar vara på dina evighetsblommor.

Av eterneller kan man göra mycket, kransar, buketter och varför inte som på kungliga slottet i Stockholm, där Claes Carlsson från hovet och Fredrik Larsson från Bloem, skapade vaser av eterneller. Mer om dessa kan du läsa här.

Sådd

De flesta sorter sås direkt på växtplatsen så fort jorden kan bearbetas, dvs. i april−maj. Tidig sådd är viktig för att växterna ska hinna i blom innan frosten slår till. Täck gärna sådden med odlingsväv. Från odlingszon 3−4 och uppåt kan det vara en fördel att förkultivera inomhus för senare utplantering. Det gäller speciellt amarant och risp. Växtplatsen ska vara torr och solig med väldränerad jord. De flesta sorter vill ha mer näring än man tror. På våren, ca tre veckor före sådd, kan man gödsla växtplatsen med kogödsel och gödning med NPK-förhållande (kväve, fosfor, kalium) 7-5-9. Någon mer gödsel behöver inte tillföras. Vattning är bara nödvändig om sommaren blir mycket torr. Om man undviker att så fröna för tätt behövs ingen gallring av sådden. Många sorter skördas också under en längre tid och på så sätt sker gallringen naturligt.

Skörd och torkning
Krans av eterneller med bland annat bolltistel, inköpt i New York.  Foto: Kerstin Engstrand
Krans av eterneller med bland annat bolltistel, inköpt i New York. Foto: Kerstin Engstrand

Skörd Just när nattens dagg har torkat upp är rätta tiden för skörd. Det är mycket viktigt att växterna är helt torra när man plockar dem. Grundregeln är att de flesta sorter ska plockas innan de är fullt utslagna. Sprickfärdiga knoppar kommer att slå ut under torkningen. Ta bort överflödiga blad och bunta ihop till buketter som hålls samman med vanliga gummisnoddar.

Torkning Torrt, mörkt och luftigt ska knipporna sedan hänga, och då upp och ner. Solljus får dem att blekna. Några bambukäppar vilande på krokar i taket brukar fungera bra. När eternellerna väl är torra är det bara att frossa i arrangemang. Enklast och bäst är att begränsa antalet sorter till tre eller fem. Välj gärna blommor vars färg och form kontrasterar.

Av Kerstin Engstrand

Roligt med en allldeles egen pumpa! Foto: Kerstin Engstrand

Av en äldre fransk gentleman lärde jag mig detta knep. Att skriva sitt namn på sin pumpa är onekligen en kul idé. Och varför inte också rista in namnen på hela familjen eller de som du tänkt ge bort en pumpa till?

Cirka två månader före skördedags ristas namnet in med vass kniv, cirka 0,5 cm djupt, i skalet. Och resultatet blir en upphöjd skrift.

Eller varför inte göra ett vackert mönster i pumpan på samma sätt?

Av Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Han gav oss moderna engelska rosor, och denna världsberömda rosresa började med att han 1963 introducerade rosen ’Constance Spry’. Därefter följde årtionden av utveckling...