Tips & idéer

sand berg
Sådder markerade med sand. Foto: Kerstin Engstrand

När jag direktsår i mina odlingsbäddar och i mina rabatter tycker jag det är svårt att se var jag tänkt så. Därför gör jag som proffsen, markerar med sand. Sanden underlättar också efteråt, för den visar ju var jag sått och det blir lätt att se skillnad mellan eventuellt ogräs som dyker upp och det sådda. Två flugor i en smäll, då är det ett bra knep!

Sand kan man köpa i djurbutiker som säljer akvariefiskar men också välsorterade trädgårdsbutiker brukar sälja små påsar med sand. Annars går sandlådesand också bra.

Av Kerstin Engstrand

buxbom hel
Skyddad buxbom i Bergianska trädgården, Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand

Nu i februari börjar solen värma! Är marken frusen behöver nu växter som är vintergröna solskydd.

Finessen med att täcka är att skydda mot kombinationen stark sol, vind och kyla. Skyddet är till för att solen inte ska lura de vintergröna växterna att tro att våren har kommit. Solen tinar annars upp bladen, som i sin tur sänder en signal till rötterna att de önskar vatten, men runt rötterna är jorden fortfarande frusen. Utan skydd riskerar bladen att få brännskador. brännskadorna ser man längre fram, när det är för sent. Prioritera vintergröna buskar som är upp till fem år gamla, äldre exemplar av sorter som är på gränsen av att vara härdiga just där du bor bör också skyddas. Buxbom, vissa bambusorter, järnek och lagerhägg behöver i regel skydd.

häck böj
Det är slutet av januari och än så länge värmer inte solen. Häcken är en buxbomshäck i Bergianska trädgården i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand

Täck växterna med antingen juteväv, fiberduk eller kraftigare grön väv, även gamla lakan fungerar bra. Viktigt är att täckningen ska tillåta att luften kan cirkulera, annars blir det för tätt. Täckningen ska vara kvar tills tjälen gått ur jorden.

I februari täcks buxbomshäcken och så här såg det ut i mars förra året. Foto: Kerstin Engstrand
I februari täcks buxbomshäcken och så här såg det ut i mars förra året. Foto: Kerstin Engstrand

Bilderna visar hur Bergianska trädgården i Stockholm, en av Sveriges många botaniska trädgårdar, skyddar en av sina buxbomshäckar som växer vid den så kallade italienska terrassen. Nu i februari täcks den in. Och som du ser är den en lång häck som ser ut som en stor tusenfoting när den är vinterklädd.

täcke borta
I maj har täcket tagits bort. Foto: Kerstin Engstrand

 

fram häck täckt
Foto: Kerstin Engstrand

Läs också: Vintervacker trädgård 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

I artikeln ”Eterneller,sommaren som varar hela vintern” fick du tips om de bästa sorterna att odla. Här kommer våra bästa tips om hur du bäst tar vara på dina evighetsblommor.

Av eterneller kan man göra mycket, kransar, buketter och varför inte som på kungliga slottet i Stockholm, där Claes Carlsson från hovet och Fredrik Larsson från Bloem, skapade vaser av eterneller. Mer om dessa kan du läsa här.

Sådd

De flesta sorter sås direkt på växtplatsen så fort jorden kan bearbetas, dvs. i april−maj. Tidig sådd är viktig för att växterna ska hinna i blom innan frosten slår till. Täck gärna sådden med odlingsväv. Från odlingszon 3−4 och uppåt kan det vara en fördel att förkultivera inomhus för senare utplantering. Det gäller speciellt amarant och risp. Växtplatsen ska vara torr och solig med väldränerad jord. De flesta sorter vill ha mer näring än man tror. På våren, ca tre veckor före sådd, kan man gödsla växtplatsen med kogödsel och gödning med NPK-förhållande (kväve, fosfor, kalium) 7-5-9. Någon mer gödsel behöver inte tillföras. Vattning är bara nödvändig om sommaren blir mycket torr. Om man undviker att så fröna för tätt behövs ingen gallring av sådden. Många sorter skördas också under en längre tid och på så sätt sker gallringen naturligt.

Skörd och torkning
Krans av eterneller med bland annat bolltistel, inköpt i New York.  Foto: Kerstin Engstrand
Krans av eterneller med bland annat bolltistel, inköpt i New York. Foto: Kerstin Engstrand

Skörd Just när nattens dagg har torkat upp är rätta tiden för skörd. Det är mycket viktigt att växterna är helt torra när man plockar dem. Grundregeln är att de flesta sorter ska plockas innan de är fullt utslagna. Sprickfärdiga knoppar kommer att slå ut under torkningen. Ta bort överflödiga blad och bunta ihop till buketter som hålls samman med vanliga gummisnoddar.

Torkning Torrt, mörkt och luftigt ska knipporna sedan hänga, och då upp och ner. Solljus får dem att blekna. Några bambukäppar vilande på krokar i taket brukar fungera bra. När eternellerna väl är torra är det bara att frossa i arrangemang. Enklast och bäst är att begränsa antalet sorter till tre eller fem. Välj gärna blommor vars färg och form kontrasterar.

Av Kerstin Engstrand

Roligt med en allldeles egen pumpa! Foto: Kerstin Engstrand

Av en äldre fransk gentleman lärde jag mig detta knep. Att skriva sitt namn på sin pumpa är onekligen en kul idé. Och varför inte också rista in namnen på hela familjen eller de som du tänkt ge bort en pumpa till?

Cirka två månader före skördedags ristas namnet in med vass kniv, cirka 0,5 cm djupt, i skalet. Och resultatet blir en upphöjd skrift.

Eller varför inte göra ett vackert mönster i pumpan på samma sätt?

Av Kerstin Engstrand

Den starkt karminröda ’Excelsa’ ser man mycket av i Skåne, Danmark och Frankrike, men den trivs bra upp till zon 3. Det är en gammal sort från 1909, oerhört starkväxande och rikblommig med stora klasar. Foto: Kerstin Engstrand

Säg stamros och många får något drömskt i blicken. Visst finns de att köpa, men de flesta är okulerade, ympade på en annan stam och därmed mycket känsliga för kyla. De måste vintertäckas, kläs in med halm till exempel, eller tas in för vintern. Och finner man härdiga stamrosor i butiken så kostar de. Gör därför din egen så får du en både billig och dessutom härdig stamros. Till priset av en köpt får du minst fyra, kanske fem egna. Och stamrosor passar in överallt, på den lilla uteplatsen likaväl som i den större trädgården och i kökslandet. De drar alltid ögat till sig. Stamrosor ger också en extra dimension av höjd till trädgårdsrummet. Som tur är är det lätt att göra egna stamrosor. Men du får vänta något år innan den är färdig, fast det kanske det är värt.

I gamla trädgårdsböcker kallas stamrosor oftast för hängrosor, trädrosor eller till och med rosenträd, och de två sista namnen är väl en bättre och vackrare benämning än de uppstammade rosor vi talar om idag. En stamros kan vara så hög eller låg som du önskar – en minivariant med bonsaikänsla där stammen är så låg som 40–50 cm eller ett blommande träd på två meter. Effekten beror på vilken typ av ros du väljer som grundmaterial.

Sorter
’Blush Rambler’ är romantiskt rosa med lite inslag av gult. Blommorna skiftar också i färgton, från nästan rosavitt till mörkare rosa. En vacker ros med karaktär som borde ses oftare i våra trädgårdar. Oerhört rikblommande, 40 blommor per klase är vanligt. Foto: Kerstin Engstrand
’Blush Rambler’ är romantiskt rosa med lite inslag av gult. Blommorna skiftar också i färgton, från nästan rosavitt till mörkare rosa. En vacker ros med karaktär som borde ses oftare i våra trädgårdar. Oerhört rikblommande, 40 blommor per klase är vanligt. Foto: Kerstin Engstrand

Alla rosor kan bli en uppstammad ros, alltså stamrosor som växer på egen rot, det vill säga inte är okulerade. Välj en sort som anges vara starkväxande och sorter som har långa, tunna grenar. De blir de vackraste stamrosorna med grenar som hänger lätt böjda i en svag båge.

 

Till höga stamrosor, över 1,2 meter
  • ’Thalia’, även kallad ’White Rambler’, zon 2, krämvit
  • ’Excelsa’, zon 3, mörkt karminröd, små klasblommiga blommor
  • ’American Pillar’, zon 3, karminröd-rosa med vitt öga
  • ’Dorothy Perkins’, zon 3, mörkt rosa, små, klasblommiga blommor
  • ’White Dorothy’, zon 3, en krämvit variant av ’Dorothy Perkins’
  • ’Blush Rambler’, zon 3, ljust rosa
  • ’Hiawatha’, zon 3, mörkt karminröd
  • ’Helenae’ (honungsros), gulvita blommor med vackra gula knoppar och orangeröda nypon på hösten, zon 3, ev zon 4
  • ’New Dawn’, zon 5, ljust rosa till nästan vit, stora blommor
  • ’Flammentanz’, zon 6, karminröd, stora blommor
  • Alla utom ’Flammentanz’ och honungsrosen kan angripas av mjöldagg. ’New Dawn’ kan också få svartfläcksjuka.

 

’Thalia’ är vacker, vit som utslagen medan knopparna går i en lätt rosa ton. Kallas också för ’White Rambler’. Foto: Kerstin Engstrand
’Thalia’ är vacker, vit som utslagen medan knopparna går i en lätt rosa ton. Kallas också för ’White Rambler’. Foto: Kerstin Engstrand

Låga, 80 cm

  • ’Swany’, zon 4, krämvit
  • ’The Fairy’, zon 4, rosa, små klasblommiga blommor
  • ’Bonica 82’, zon 5, rosa

 

’The Fairy’ som stamros är en dröm för många, den är väl den sort som blir mest romantisk. Bladverket är friskt grönt och de fint formade, fyllda blommorna sitter i stora klasar. Foto: Kerstin Engstrand
’The Fairy’ som stamros är en dröm för många, den är väl den sort som blir mest romantisk. Bladverket är friskt grönt och de fint formade, fyllda blommorna sitter i stora klasar. Foto: Kerstin Engstrand

Steg för steg

År 1, våren

Den nyköpta rosplantan planteras, uppstamningen börjar först nästa vår. Välj en frisk planta som har tre kraftiga skott.

Gräv en rejäl grop, minst 50 cm djup, gärna 60 cm. Viktigt är att det är väldränerat och att jorden är lucker. Trädgårdsjord uppblandad med kompost och lite naturgödsel är bättre än så kallad rosjord som innehåller lera. I zon 4 och uppåt gör leran att jorden blir för kall varvid rosen får svårare att övervintra. De flesta rosor är ympade på en annan rossort som bildar rötterna, oftast vildros, Rosa canina, vilket gör rosen vinterhärdigare. Se till att ympstället hamnar minst 10 cm, gärna 15 cm, under jordytan.

 År 2, på försommaren när häggen blommar

Välj den kraftigaste, rakaste och längsta grenen på den uppvuxna plantan. Det är den grenen som ska bli rosens stam. Slå ner en kraftig pinne som stöd och fäst grenen mot denna. Klipp sedan, med sekatör, bort alla andra grenar, allra helst under marknivå annars börjar rosen snart sända ut nya skott. Om grenen har nått lite mer än den höjd som du önskar att din stamros ska ha kan du nu toppa den på önskad höjd. Om tillväxten mot alla odds skulle vara dålig kan du vänta med att toppa plantan till slutet av juni. Har den då inte nått önskad höjd får du göra det nästa säsong.

År 2, sommaren

Under sommaren kommer sidoskott att skjuta ut från toppen. De ska bilda kronan på stamrosen. Låt fem upp till sju av de bästa och kraftigaste skotten växa vidare. Skulle antalet skott inte vara tillräckligt kan du fortsätta att bygga upp kronan under ännu en sommar. Alla skott som växer ut vid marken och längs stammen ska tas bort. Skulle någon gren hellre vilja växa uppåt kan du rikta den nedåt genom att böja den lätt och fästa toppen i ett snöre som förankras i marken eller sätta en liten tyngd typ för bordsduk i den.

År 3 och därefter

Följande vårar behöver du bara ansa vid behov. Ta bort döda grenspetsar om vintern har varit tuff eller glesa ut försiktigt

Av Kerstin Engstrand

Njut av våren! Foto: Kerstin Engstrand

Kan man sätta potatis nu? När ska man börja räfsa? Det är några av de vanligaste frågorna på våren. Våren och trädgårdslusten slår ut samtidigt och de flesta börjar för tidigt. Undrar ibland varför man inte kan ge sig till tåls. Mossan måste tydligen bort samtidigt som vårsolen gör entré. Njut istället av solen och vänta på naturens egna vårtecken – de är de bästa vägledarna när det gäller vårarbetet i trädgården. De vårliga bestyren blir så mycket enklare och risken för bakslag betydligt mindre. Du vinner inget på att stressa naturen! Följ Kerstin Engstrands Latmanstips:

De här vårtecknen lärde jag mig av min mormor och min far. Och jag har sedan jag började odla alltid följt dem så jag kan garantera att de fungerar.

Tussilago. Foto: K Engstrand
Tussilago. Foto: Kerstin Engstrand

När tussilagon, ett av våra käraste ogräs, blommar har tjälen gått ur jorden. Då kan man börja plantera buskar och träd. Skugga gärna de nyplanterade mot den starka vårsolen med juteväv, fiberduk eller kanske med en läskedrycksback.

När myrorna vaknat till liv och gräset börjar växa, då håller temperaturen 8-10 grader och då vaknar också mördarsnigeln. Dags att börja bekämpa den.

Vitsippa   Foto: K Engstrand
Vitsippa Foto: Kerstin Engstrand

Vitsippan kallas också fagningsblomma. Är man för ivrig och börjar räfsa innan vitsippan slår ut möts man av våt, klibbig jord. Så vänta på vitsippan, det lönar sig. Hon visar att jorden har torkat upp alldeles lagom och att det är dags att räfsa bort höstens sista gamla löv från rabatterna och gräsmattan samt klippa ner perennernas vissna fröställningar. Och inte nog med det, när vitsippan blommar så brukar mördarsniglarna vara uppe och visa sig. Dags att gå på spaning!

När björkens löv är stora som musöron är det dags att skära ner rabattrosor  och perenner kan planteras ut.

Körsbärsblom. Foto: K Engstrand
Körsbärsblom. Foto: Kerstin Engstrand

Körsbärsträden slår ut samtidigt med darwintulpanerna och de klär verkligen varandra. Nu är det en bra tid att så sallat och ärter som inte är alltför värmekänsliga. Potatisen sätts i jorden. Jorden klibbar inte längre fast vid redskapen.

Darwintulpan. Foto: K Engstrand
Darwintulpan. Foto: Kerstin Engstrand

Häggens underbara doft signalerar att nu är det dags att så bönor och zucchini samt att plocka fram näckrosen och väcka den till liv.

Hägg   Foto: K Engstrand
Hägg Foto: Kerstin Engstrand

Efter mitten av juli ska du inte längre gödsla dina växter med gödsel som innehåller kväve (N), då avmognar de sämre inför vintern, med vinterskador som följd. Två undantag dock: gräsmattan och jordgubbarna .

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Det är något visst med ljus, det står för hopp och för glädje. Så varför inte ljussätta trädgården? Du kommer inte att ångra dig. Ljus är magi, får dig att upptäcka nya dimensioner, och nya detaljer helt olika än hur de ter sig under dygnets ljusa timmar. Och plötsligt har du inte längre en trädgård, utan två, – och det året runt!

I början av hösten, när det börjar bli härligt mörkt tidigt på kvällen och det fortfarande är hyfsat varmt för att gräva, är det perfekt att planera ljussättningen av din trädgård.

 

Billigare än man tror, och börja med ljusslingor
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Utbudet av utomhusbelysningar är stort, och de har blivit både smidigare, snyggare och billigare. Se bara på de klassiska ljusslingorna som vi köper inför julen. De är suveräna att börja med, som gjorda att leka med inför fester.

Ljusslingor med ljusdioder, som är pyttesmå lampor som knappt märks, har en mycket lång hållbarhet. De är som gjorda att få klättra i spaljén tillsammans med dina klätterväxter. Undvik att sätta dem som en rockring runt ett träd, vilket brukar ske när man sätter upp dem när kylan har kommit. Stela fingrar och ljusslingor är ingen bra kombination. Sätt upp dem så tidigt som möjligt på hösten, men trädet bör ha tappat bladen först. Oftast blir det snyggare att välja att sätta ljusslingan runt en eller par grenar istället för att klä in hela trädet. Gult ljus, stearingult, är snyggast när trädgården inte har någon snö medan isblått blir vackrast när det isblåa ljuset reflekteras av kritvit snö.

Ljusslingor säljs i princip enbart till första advent så hamstra några stycken i vinter för användning nästa sommar!

Lågvolt, 12V, kan dras med kabel för utomhusbruk ovan jord, likaså ljusslingor. Installera alltid en jordfelsbrytare. Armaturerna är idag mycket smäckra och sladdarna kan lätt döljas av perenner och buskar.  Man kan få mycket effekt med litet wattal bara spridningen, vinkeln av ljuset är den rätta. Allt annat ska installeras av behörig elektriker. En spotlight ska vara tät, alltför många billiga är inte det. En bra på spett kostar ca 600 kr.

Att anlita en ljuskonsult för en första kort konsultation kostar ca 1250 kronor.

Lusten ökar
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Nackdelen med julbelysningarna är att de snart blir tröttsamma. De är helt enkelt för pockande. Efter ett tag kommer lusten att prova på något mera sofistikerat, med längre livslängd och lägre driftskostnad, som man trivs med året runt. Ljus smittar, så snart man börjat vill man pröva mer! Det är nu man börjar upptäcka sin ”andra ” trädgård.  För det som är snyggt i dagsljus är inte alltid värt att belysa, oftast är det helt andra objekt som man under dagen knappt tänker på, som de nyplanterade buskarna.

Vill du se det belysta inifrån, enbart när du är ute eller rentav både och? Från vilket rum, om det finns fler möjligheter? Kanske är det från en speciell plats inomhus som effekten ska upplevas? Oftast har vi relativt små trädgårdar där kanske hela uteplatsen syns från vardagsrummets fönster − allt kan överblickas från en och samma punkt.

Ibland räcker det med att tända belysningen i friggeboden eller i andra byggnader med fönster. Eller att belysa dem. Då slår man två flugor i en smäll, praktisk belysning för att se bättre med en allmän, trevlig belysning av trädgården. För ljus i trädgården spelar också en viktig funktion om man känner obehag för mörker, den mörkaste vrå kan bli ljus. Och belyser du ett träd i trädgårdens fond, kanske med blått ljus, kommer trädgården att se större ut.

”Fickla”
  • Använd ficklampor, minst tre, det är det effektivaste sättet att förstå att det inte är styrkan som avgör, utan ljusets riktning som avgör effekten.
  • Tänd också upp inomhus, för då vet man hur mycket ströljus trädgården fylls med.
  • En person inne, och en ute. Personen ute i trädgården leker ljussättare med en vanlig ficklampa, prövar olika vinklar, går närmare, längre ifrån, prövar nerifrån och uppifrån medan den andra står inomhus. Mobiltelefonen fungerar här som sambandscentral, den inomhus berättar hur det ser ut från dennes håll.

 

Uteplatsen
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När uteplatsen ligger en bit bort från husväggen kan det vara svårt att få ljuset från fasadens armaturer att nå fram. Men det finns lösningar. Här har det vita parasollet fått fungera som reflektor. En spotlight med kalljus 35 W/38°, försedd med bikakeraster, är placerad på marken vid parasollets fot. Lampan har också fått en ”keps” så att man inte bländas även om man sitter i stolen bredvid. Resultatet blir ett finstämt ljus då det reflekterar parasollets ljusa färg. Ljuset blir varmt, det mjukar upp kontraster och skuggor från mer riktat ljus som finns runt om bordet. Uteplatsen ovan är ljussatt av Eric Desmeules, Brightside i en av Slottsträdgården Ulriksdals idéträdgårdar, Solna

Uteplatsens ljus ska skapa en lyxig atmosfär, ja rentav lite romantisk samtidigt som den ska vara tillräckligt belyst så att den inte blir potentiella inbrottstjuvars favorittillhåll. Vanligast är att vi har en armatur fästad ganska högt upp på väggen, över manshöjd, som sprider ljuset horisontellt utåt, alternativt en lampa som hänger i taket. Men bara genom att sänka placeringen blir effekten desto bättre.

På de uteplatser som används för måltider bör ljuspunkterna befinna sig maximalt i huvudhöjd, allra helst lägre. Bra höjd är 150 cm upp på väggen och ljuset ska riktas nedåt. Vanligtvis används här lampor på 20 W eller 35 W. För den riktigt stora terrassen räcker det i regel med 100 W, då monterad så att ljuset träffar området i 60° vinkel. Eller ännu bättre är två stycken 50-wattslampor med vid stråle som riktas nedåt. Det sistnämnda ger både bra säkerhetsljus och fin allmänbelysning till närliggande planteringar.

Prydnadsgräs, spaljéer och storbladiga gröna växter

wjapgrass

Det japanska gräsets silvertonade vippor är som gjorda för att reflektera ljus, såväl solens strålar som kvällens spotlight. Liksom solljuset på dagen är elefantgräset på kvällen ljussatt uppifrån. Armaturen är monterad i spaljéns överkant och har en monteringsbygel som gör att den lätt kan skruvas fast och sedan låsas. En annan ljuskälla ger ljus i vattentunnans bakkant för att den och vassen ska få lite mer volym än med enbart ljus uppifrån.

wspalje
Här syns spaljén från andra hållet, det japanska gräset och vattentunnan står bakom spaljén. Från denna sida är spaljén belyst med två stycken markspottar. Foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand
Två stycken spotlighter på jordspett, riktade snett uppåt, har placerats framför de nyplanterade parasollbladen. Hade ljuset kommit uppifrån skulle bladen ha blivit platta och förlorat sin karaktär. I bakgrunden växer bambu. Plats: Slottsträdgården Ulriksdal, Solna. Foto: Kerstin Engstrand
Entrén viktig

Entrégången är den del vi använder året runt och under dygnets alla timmar så den är väl värd att lägga lite energi på. Är den längre än 20 meter behövs flera ljuspunkter än entrélampan och det gatljus som finns. Bra är då att belysa buskar eller ett träd i närheten, då får man en indirekt ljussättning som upplevs mycket lyxig.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Även en liten, tanig, nyplanterad rododendronbuske, dem minsta bambu eller andra buskar med vackert bladverk blir stora om de belyses underifrån, till skillnad från om de skulle belysas ovanifrån, då blir de små och platta!

Foto: Kerstin Engstrand
Formklippt buxbom på uteplatsen belyst underifrån.  Foto: Kerstin Engstrand

Lågt placerade lampor som strålar upp i en formklippt buske eller ett träd underifrån ger en känsla av dagsljus. Armaturen ska allra helst placeras så att den inte syns och det är inga problem, dagens lågvoltsarmaturer är så små så det räcker med några perenner eller lägre buskar att dölja dem med. Spotlights monterade på spett är lätta att placera ut och kan t.o.m. gå ner i springan mellan uteplatsens stenplattor.

Och de större träden
Foto: Kerstin Engstrand
Att belysa den knotiga tallen blev extra intressant då den inte enbart ses från ytterdörren utan också från husets övervåning. Två stycken markspottar, med kalljus 20w/60° som är riktade underifrån. Foto: Kerstin Engstrand

Träd bjuder på oanade effekter beroende på vad för sorts träd du har, löv- eller barrträd, men också på viken årstid det är. Eller formen. För det behöver inte vara en gammal knotig ek utan vilket träd som helst duger.

Har du turen att ha ett högre träd så passa på att placera ljuspunkten uppe i trädet. Det ger ett månskensliknande ljus där trädets blad- och grenverk bildar ett vackert mönster på gången.

Tallens rostbruna bark är särskilt effektfull att ljussätta. Foto: Kerstin Engstrand

Tallens rostbruna bark är särskilt effektfull att ljussätta. Foto: Kerstin Engstrand

Ljumma sommarkvällar, ruskgrått dis eller gnistrande snö spelar ingen roll, för lika vackert blir det och du har fått en ny trädgård på köpet. Och med en lagom, rätt ljussatt trädgård så ökar värdet av din fastighet.

Av Kerstin Engstrand

Foto: K Engstrand

 

Trenden är skogen, sagoskogen, den spännande men också vänliga skogen. Och ingen trend passar väl bättre till jul än denna. Med julblommor och mossa som bas kan du lätt skapa denna trendriktiga juldekorationer. Och en fördel efter november och decembers stormar är att det är lätt att hitta kottar som är en viktig detalj i julens julgrupper.  

Om du kombinerar med något närodlat och ätbart slår du två flugor i en smäll, och du får även stadsodlingstrenden med i ditt julpyssel. Kan ju vara skönt att vara effektiv så här års när julstressen sätter sina spår.Kanske har du några hela rödbetor liggandes, plantera dem i en lerkruka och de sätter snart nya blad.

wjul
Foto: K Engstrand

 

 

Julkransar är populärt, köp färdiga halmstommar och dekorera dem med vad du har i din egen trädgård. Här får du tre fina exempel gjorda av Bergianska trädgården i Stockholm:

Hyacinter är lätta att leka med, Lerkrukor som har fått patina får pryda trappan. Kottar av alla de slag är enkla att skapa stämning med.

 

 

Även julstjärnan blir jordnära med tall- och grankottar. Komplettera gärna med några småstubbar av björk, ved och kanske krukväxten plättar i luften.

Foto: K Engstrand

Det är dags för Halloween och barnen får skrämma oss vuxna med hemska monster, fräsande katter och spöken, i pumpaformat.

Det är den 30 oktober som färgglada pumpalyktor med de mest skäck­injagande motiv lyser upp många trädgårdar. Seden att dekorera sina hem med utskurna pumpor kommer från USA. Pumporna ska vara så skäckinjagande som möjligt då de ska hålla onda andar borta. Där skapar oftast hela familjen, ibland till och med hela släkten, pumporna tillsammans. Hemmen dekoreras också med majskolvar vilket påminner om att man egentligen firar en skördefest. I Skåne gjorde man förr lyktor av betor.

Lyktornas egentliga namn är Jack O’ Lanternlyktor efter legenden om den irländske smeden Jack som hade varit så snål att han inte blev insläppt i himlen. Han lär också ha lurat så många att inte ens Djävulen ville veta av honom. I väntan på Domedagen fick han därför vandra runt för att finna en plats att få vila på. För att se vägen bättre gjorda han lyktor av de kålrötter han åt. Lyktorna fyllde han med glödande kol.

Just att tillsammans göra ruskiga lyktor av de vackra, trinda pumporna är något alldeles speciellt. Bara att gå till torget eller matvarubutiken och köpa pumpor är en höjdpunkt. Dessförinnan är det bra att först ha valt ut motiven så att man vet vilken form pumporna ska ha. För pumpor är inte lika, vissa är runda, andra plattare och återigen andra mera avlånga till formen.

Pumpamotivset med verktyg. Foto: K.Engstrand
Pumpamotivset med verktyg. Foto: K.Engstrand

Pumpalyktorna kan vara allt från de enklaste glada gubbar till de läskigaste skelett. Succén är given, oavsett vilket motiv man väljer. Nu behöver man inte ha högsta betyg i teckning. På internet finns många hemsidor där man kan hämta hem motiv. Det finns också färdiga set med mallar och verktyg att köpa i välsorterade leksaks- och skämtbutiker. Numera hittar man verktyg även i matvarubutiker.

Fina lyktor tar lite tid att göra. Först ska de gröpas ur innan motivet ska mejslas fram. En god idé är att gröpa ur dem en dag och göra motiven nästa dag. De färdiga pumporna faller ganska snabbt ihop. Räkna med att de håller 2–7 dagar, allt beroende på hur kalla nätterna blir. Sedan får de pryda komposten.

 

Pumpor förgyller Hötorget i Stockholm. Foto: K Engstrand
Pumpor förgyller Hötorget i Stockholm. Foto: K Engstrand
Vad behövs?
  • jättepumpor
  • kulspetspenna
  • matsked, grapefruktsked eller särskild skopa för just pumpor
  • färdiga mallar eller smörpapper och vattenfast tuschpenna
  • provsticka och lagom vass, smal tandad kniv eller färdiga pumpasetknivar
  • värmeljus till mindre pumpor, blockljus till större
  • långa tändstickor
Så här gör du:
Motivet uppritat på smörpapper tejpas fast på pumpan. Därefter "prickas"  motivet fram. Foto: K. Engstrand
Motivet uppritat på smörpapper tejpas fast på pumpan. Därefter ”prickas” motivet fram. Foto: K. Engstrand

1. Först ska pumpan gröpas ur och detta är det moment som brukar ta mest tid och som barn tycker är tråkigast, klart vuxengöra alltså.

2. Rita upp ett sexkantigt lock runt pumpans skaft. Kulspetspenna fungerar bäst. Det ska inte vara för stort, då släcker vinden ut ljuset.

3. Gröp ur nästan allt fruktkött och alla kärnor. Pumporna brukar vara ganska tunnväggiga så det brukar inte vara alltför svårt. En vanlig matsked eller en grapefruktsked fungerar bra. Kärnor kan man rosta eller spara några för att så pumpor av nästa år. Av pumpaköttet kan man baka kakor.

4. Dags för det skräckinjagande motivet. Mallar görs av smörpapper som passar mot pumpans framsida. Tänk på att lämna 2 cm marginal mellan lockkanten och motivet. Rita motivet och färglägg de delar som ska skäras ut. De utskurna delarna kommer att bli upplysta av ljuset inuti pumpan. Använd vattenfast tuschpenna, annars smetar färgen lätt.

5.Tejpa fast mallen på pumpan.

6. Nu är det dags att punktera kanterna längs de delar av motivet som ska sågas/skäras bort. Detta är ett moment som de flesta barn brukar klara bra, även treåringar, bara inte motivet är för komplicerat. Punktera med en provsticka. Ganska tätt, tre– fyra punkter per centimeter brukar fungera bra.

Efter punktering sågas motiver ut. Foto: K Engstrand
Efter punktering sågas motiver ut. Foto: K Engstrand

7. Såga med en lätt tandad kniv loss de delar som ska bort. Lättast går det om man tar en liten bit i taget.  Fyra– fem åringar brukar vilja försöka såga ut en liten bit, sedan brukar orken tryta medan. Ett vakande öga behövs så att inte alltför mycket av motivet sågas bort för då brukar tårarna lätt falla!

 

Foto: K Engstrand
Foto: K Engstrand

 

 

Partyt kan börja!

Visst blev de fina! I pumporna har vi satt blockljus och stora värmeljus som lyser längre än vanliga, små värmeljus som det också brukar behövas tre per pumpa av. Långa tändstickor är lättast att tända ljusen med.

Traditionell gubbe, fladdermus och en söt katt. Foto: K Engstrand
Traditionell gubbe, fladdermus och en söt katt. Foto: K Engstrand

Tänk på brandrisken, ställ alltid pumporna på ett säkert ställe utomhus

 

 

Sätt i ett glas med vatten och låt rosen välkomna dina gäster. Vår ros står på bordet vid entrén.

Hösten börjar ta form, och trädens blad börjar flamma stolta i rött, orange och gult. Oavsett ålder så lockar de vackra löven. Vi plockar i mängd  och gör rosor av dem. Till buketter som pryder bordet precis vid ytterdörren. Och våra gäster blir glada.

SÅ GÖR DU:

1.Plocka rejält med lönnlöv i olika färger och gärna i olika storlekar. Löven ska vara spänstiga, torra löv kommer bara att gå av.

 

Redaktionens val

Personen som fått låna ut sitt namn till vår favorit var känd för att röka cigarrer, många sådana och tjocka. Sir Winston Churchill var...