Skapa med färsk, levande pil

Levande pil är oerhört lätt att jobba med och det absoluta bästa materialet att börja med. Det är segt och villigt, dessutom ganska lätt att bära jämfört med bräder. Förutom vattning och viss ansning också i princip underhållsfritt. Ett staket, ett läskydd eller en berså är gjorda på ett par timmar. Står en koja högt upp på barnens önskelista gör ni lätt på en eftermiddag en tillsammans. Vad som tar tid är underarbetet, förberedelsen av växtplatsen.

Bästa tid: Från slutet av mars till början av juni beroende på var man bor. Börja så tidigt på våren som möjligt, så snart tjälen har gått ur jorden. Det brukar vara när tussilagon blommar. Fördelen med att plantera levande pil tidigt på våren är mindre behov av bevattning än om man börjar i slutet av maj, början av juni. 

Hållbarhet: Levande pil klarar alla gånger zon 5. Enda faran brukar vara stora, våta tunga snömassor på vintern som kan knäcka stora, höga konstruktioner och dålig bevattning första sommaren. Ett levande pilstaket eller koja kan leva 20-30 år. 

Placering: Soligt eller halvskugga, gärna i en vrå av trädgården. Inte nära törstiga träd som björk som kan dricka 300-400 liter vatten per dag. Fem till sex meter bör avståndet vara till stora lövträd. 

Varning: Pilrötter är kända för att orsaka skador på dräneringsrör och vattenledningar. För säkerhets skull bör därför all levande pil som blir stora träd eller buskar placeras minst tre meter från boningshus. Annars kan pilens rötter tränga in i dräneringsrören och ställa till skada. Rötterna kan också orsaka sättningar i husgrund och spräcka ytbeläggningar på gångvägar och uteplatser. I Sverige är det bara ett fåtal arter som blir stora träd, exempelvis sälg och vitpil. Ett staket eller en koja som hela tiden klipps på höjden brukar inte få så djupa rötter, runt 60 -100 centimeter och innebär inte något större hot mot vattenledningsrören än vanliga buskar och träd. Viktigt är att se till att rotsystemet har tillgång till stor jordvolym och bra med vatten så att rötterna tränger rakt ner och inte växer längs med marken.

Jord: Allra helst lerjord som binder fukten bra vilket gör att pilen snabbare kommer igång. Gräv ordentliga diken och ta bort allt ogräs och vanligt gräs. Har du inte lerjord fyll på med kompost eller köpejord med hög humushalt.

Lagring: Pilen ska allra helst vara rykande färsk, bäst är om man kan gå på “självplock” i en energiskogsodling. Upp till två veckor, ibland lite längre kan den färska pilen ligga innan den planteras bara den ligger i skugga och hålls lite fuktig.

Förberedelser: Om pilen inte är nyplockad har ändarna torkat under lagringen och fungerar som en kork om man inte gör en ny, fräsch snittyta. Klipp av 2-3 cm i rotändan på varje käpp. Sätt skotten i en hink med vatten eller i vattentunnan några dagar före planteringen. Det stimulerar rotbildningen och fina rotknölar bildas. Låt dem inte stå för länge, bildas långa rottrådar kommer de att brytas av vid planteringen. Under den tiden kan du i lugn och ro förbereda platsen, gräva upp diket och fylla på med jord.

Toppa all levande pil, minst 5 cm, allra helst 20-30 cm. Blomknoppar upp i toppen ska tas bort innan planteringen. Detta för att minska bladytan och minska risken för uttorkning innan rötterna bildats.

• Ju längre pil desto större planteringsdjup:
• Minst 30 cm för 200 cm långa skott  
• Minst 40 cm för 300 cm långa skott

Väl tilltaget planteringsdjup förankrar sticklingen bättre i marken och minskar också risken för uttorkning.

Vattning avgörande: Vattna all levande pil ofta, under den första månaden dagligen och lita inte på att regn ger tillräckligt. Känsligaste perioden är fram till midsommar.

Innan du startar

En grensax, en sekatör och bindbast behövs för lyckat resultat.

Förutom råmaterialet, pil, är det inte så mycket redskap du behöver. Troligen har du redan det mesta.

• Grensaxen är bra att klippa av pil med om du går på självplock. Den är också användbar när tjockare slanor ska kortas eller få nya snittytor.
• En rejäl sekatör för ansning av slanor som sticker ut och trimning av levande häckar och pilhyddor.
• Bindbast för en första, preliminär hopbindning.

Kan vara bra att ha:

• Tumstock eller mätband för avstånd, kontroll av längder.
• Vass kniv, typ morakniv om man vill ha spetsiga avslut.
• Syl kan ibland vara bra när man, för att fläta in ett fint avslut, behöver lyfta upp en slana
• Ståltråd eller floristtråd
• Spade, grep och skottkärra för att förbereda växtplatsen för levande pil.

Såpa, färsk pil som man inte vill ska skjuta skott kan man låta dra i såpa ett par dagar.

Grundregler

När du väl börjar märker du snart vad lätt det är. Det är samma grunder som går igen hela tiden och dem behärskar man snart.

• Behandla pil försiktigt men bestämt.
• Proportionerna avgör
• Tjockaste pilen, tvåårsskott till de kraftigaste arbetena.
• Tunnare, ettårsskott till flätning och allt som ska böjas skarpt.

Text och foto: Kerstin Engstrand