Skapa med torkad pil
Om färsk pil kräver sin planering i form av förberedelse av växtplatsen så behöver den torkade sin tid för att mjukas upp. Innan torkad pil kan användas så måste den läggas i blöt. Bäst är att låta de långa slanorna ligga nersänkta i vattnet i strandkanten av en sjö då det tar tid att få dem mjuka, uppåt en vecka. Nu är vi inte många som har tillgång till egen sjö. På villatomten eller kolonilotten kan man göra ett dike av en stor presenning där man lägger den torkade pilen. Har du ingen möjlighet att gräva ett dike kan du lägga presenningen på marken och bygga upp kanter med jordsäckar eller annat tungt som stöd. Fyll på med vatten, lägg på några stenar som håller pilen under vattnet och låt pilen ligga och dra. Använd inte badkaret om du inte hade tänkt köpa ett nytt, de starka färgämnena i pilens bark missfärgar badkarsemaljen effektivt.
Blötläggningen är viktig, för pil är i högsta grad levande material. Krympmånen när den flätade pilen torkar kan vara så mycket som 20% och det är inte roligt när skarvarna går upp.
Ju längre pil desto längre tid tar den att mjukas upp. Meterlånga tunna slanor tar 3-6 dagar, 2-3 meter långa 6, ibland upp till hela 14 dagar. Pilens tjocklek och vattnets temperatur avgör hur lång tid det tar. Vill man påskynda processen kan man lägga pilen i varmt vatten. När den torkade pilen väl är mjuk kan den ligga i vattnet i ytterligare 4-5 dagar, inte längre då den annars blir förstörd. Upp till 14 dagar kan den förvaras inpackad i fuktigt tyg, omsvept med plast. Torka av den innan den packas in. av. Pil som börjar släppa barken har legat för länge i vatten och bör inte användas.
Uppblött torkad pil som har torkat bör inte blötas upp igen. Däremot kan man frysa in uppblött pil och plocka fram efter behov. Så snart pilen har tinat, vilket går snabbt, på några timmar, kan den flätas. Men det kräver förstås en stor frysbox eller tillgång till frysrum.
Testa om den torkade pilen är tillräckligt mjuk: Böj en slana som ett upp och ner vänt V. Bryts den är den inte tillräckligt mjuk:
Mjuka alltid upp varje flätslana innan flätningen. Mot knät och med händerna. Bänd slanan åt båda hållen.
När man böjt en slana i en vinkel blir den där, en böjd slana är en förbrukad slana. Försök därför alltid böja slanan på rätt ställe från början.
Till stag för torkade pilarbeten kan man använda färsk pil. Skulle stagen skjuta skott kan man rycka dem lite upp och ner några gånger så försvinner rötterna. De nya fina rötterna är mycket känsliga och blir lätt skadade och lossnar.
Flätar man mycket blir händerna lätt torra. Tunna plasthandskar, diskhandskar är bättre än vanliga trädgårdshandskar. De låter en behålla känslan samtidigt som de ger ett fullgott skydd.
Vinterförvaring
Torkade pilarbeten kan lämnas ute över vintern men de som går att ta in mår bäst av att stå torrt och svalt.
Behandling
Torkad pil antar med tiden en silvergrå färgton.
James Hector på The English Hurdle är nu fjärde generationens pilflätare som behandlar sina produkter medkokt linolja blandad med lika delar terpentin. Stryk på med bred pensel. Behandlingen görs på våren, i april -maj.
Träimpregneringsmedel kan strykas på pilarbeten om man vill ha en mörkare, jämnare färgton. De som använt träimpregnering under många år säger att livslängden fördubblas på vindskydd, pergolor och staket.
Ingen behandlingen kan göras direkt efter flätningen. Pilen har fortfarande mycket fukt sedan uppblötningen kvar i sig. Därför ska man vänta att behandla torkade pilarbeten i minst ett par veckor, gärna ett par månader.
Vill man bevara pilens färg kan en linoljeblandning eller träimpregneringsmedel strykas på. Med färgad träolja kan man också helt förändra pilens utseende.
Flättekniker
Grundprincipen för flätning av torkad pil är förvånansvärt enkel.
Varannan framför, varannan bakom och vänster har företräde. Det är alltid den slana som sticker ut till vänster som är på tur att flätas.
Skarvning görs spets mot spets, rotända mot rotända.
När man skarvar spets mot spets gör man skarven längre, d.v.s. man låter spetsarna flätas parallellt tillsammans
Enkel flätning
Man börjar antingen med tjockändan eller spetsen och alltid bakom den första stagen. Varannan framför, varannan bakom är principen. När en slana börjar ta slut skarvas nästa in, spets mot spets, tjockända mot tjockända för en mjuk övergång. Bäst blir det om man låter den gamla och den nya slanan överlappa varandra över två till tre stag. Klipp av den gamla, bakom ett stag på insidan av flätningen.
Dubbel kryssflätning
Till tätare flätning av runda föremål används dubbel kryssflätning.
Man jobbar med två flätslanor åt gången som ska vara lika långa och lika tjocka. Man börjar med att sticka in kortändarna mellan var sin vertikal käpp. Man kan också börja med spetsarna.
Sedan för man den vänstra av de två framför nästa pilkäpp och över flätslana nummer två och bakom nästa käpp. Samma sak görs sedan med flätslana nummer två som nu har blivit den vänstra.
När två flätslanor ska skarvas sticks den nya in mot den gamla och så fortsätter man hela tiden. De två slanorna skarvas alltid samtidigt och alltid spets mot spets, rotända mot rotända.
Avslut sker alltid med den tunnare delen, spetsarna. Antingen att de flätast hårt in och kan klippas av direkt mot flätningen eller, om flätningen är glesare, sticks spetsarna in i tidigare flätvarv.
Saxflätning
Saxflätning används främst till öppna flätningar där pilkäpparna står på långt mellanrum, som exempelvis avlånga bönstöd.
Långa, ordentligt mjuka torkade pilslanor eller helt färska kan användas.
1.Pilslanan läggs runt den första vertikala käppen som ett liggande U. Böjningen ska göras på flätslanans mitt. Båda sidor av den böjda slanan ska ligga utåt, dvs om den första vertikala käppen men utanför käpp nummer två.
2. Sedan korsas, saxas flätslanan
3. Käpp nummer två förs in i saxen.
4. Den saxas igen och så fortsätter man hela tiden.
Om det är långt mellan käpparna saxar man flera gånger, två till tre mellan varje käpp.
Grundprincipen är korsning och att man jobbar utifrån och in.
Skarvning görs alltid tunn mot tunn sida, tjock mot tjock sida av slanorna. Då blir övergången mjukare och snyggare. Lägg skarven så att den ligger stadigt mot en stompinne.
Text och foto: Kerstin Engstrand
