Local Works Studio var ansvarig för ”återbruksdelen” i The Nurture Landscapes Garden som Sarah Price ansvarat för designen av på Chelsea Flower Show 2023. De har tidigare bland annat varit inblandad i en trädgård för Maggie’s i Southampton. Nu fick de uppgiften att med kunskap och kreativitet lyfta fram återbruk. Och det gjorde de med bravur.

Närhet

Första steget var att lejonparten av det hårda materialen skulle tas ifrån platser så nära anläggaren Crocus område som möjligt. För där fanns alla de tusentals plantor som skulle till Chelsea. Crocus ansvarade även för Cleve West trädgård. Där fanns även material som använts i tidigare Chelseaträdgårdar. Att återanvända material från tidigare utställningsträdgårdar är inget nytt, det har både Sarah Eberle och Andy Sturgeron gjort sedan länge. Det konceptet fick sitt verkliga genombrott i samband med finanskrisen 2008, The Credit Crunch, då många sponsorer till både Chelsea- och Hampton Courtträdgårdar inte kunde ställa upp.

De tittade även på material från området runt Benton End, Suffolk då trädgården ska dit efter utställningen. Produkter som kan återanvändas. Det var alltså klart att lejonparten av trädgården skulle leva vidare i Benton End.

En bärande idé var att skapa något vackert av ganska intetsägande och för många helt ointressanta och icke värdefulla material.

Omfamnande, varm, bullig mur

Muren som omgav två sidor, en långsida och en kortsida, var den största utmaningen.  Totalt skulle cirka 50 meter mur skapas. Resultatet blev en av de vackraste murar jag någonsin sett.

Och hur var den gjord? Jo, stommen var uppbyggd av halmbalar från en farm i närheten av Crocus. De hölls ihop med hjälp av pinnar av hassel. Därefter täcktes de av stora sjok av canvas som var överblivet material från filminspelningar. 

De i sin tur målades med slamfärg, samma typ av slamfärg som faluröd. Falu Rödfärg är ju en klassiker, onekligen vår mest kända, som onekligen satt färg på nästan hela Sverige och har anor från 1500-talet, vilket passade bra då även Benton End är från samma period. Numera finns Falu Rödfärg Original i flera färgtoner, som en ljusare röd, grått och svart. Fast i England kallade de det för skandinavisk färg. Man skapade en egen version baserad på vatten, linolja och rågmjöl samt naturliga färgämnen. Färgpigmenten var framtagna ur växter, skräpmaterial och jord. Färgtonerna hade Sarah Price redan satt, de fanns i Cedric Morris målningar.

När solen gav extra guldljus på halmbalarna och värmde dem fylldes luften av en doft söt som honung. Sarah Price

Man använde sig även av korta hasselpinnar i muren, som pegs att hålla klätterväxterna, blåregn och rosor på plats. Trädgårdskvastar fick hoppa in och vara redskap när man skulle fixera klätterväxterna på plats. Vanliga trädgårdskvastar, av sorten lite bredare med svart borste. Samma som de därefter borstade ren stensättningen med.

Trädgårdens golv nästa utmaning

Marken/golvet är en viktig del i trädgårdens atmosfär. Benton End är i stort en byggnad från 1500-talet där timmer och tegel möts. Därför hade Sarah bestämt sig för att delar av marken skulle vara belagd med tegel. Cementrester från gamla konstruktioner, sand och även trasiga terrakottakrukor från Crocus plantskola finkrossades för att gjuta tegelstenar av. Mått gjordes av trä.

Varje tegelsten fixerades i sand, utomhus, de brändes inte. Självklart hade de matchande färgpigment i sig som muren. Alla stenar gjöts på Crocus område, där hade de tillgång till ett stort område med sand.

Man gjöt även större stenar som byggdes upp som fristående pelare men även som bordsben. Många var helt släta medan andra hade mönster i form av trianglar.

50 meter rep

Trämallarna från stentillverkningen återanvändes sedan som stolpar som avgränsade trädgården. Repet i sin tur var gjort av vissnade humleslanor från en humleodling för öltillverkning, också den i närheten av Crocus. Vanligtvis så mals dessa sönder efter det att humlekottarna är skördade. Humle växer med rekordfart under en säsong, lätt mer än fem meter men vissnar varje höst för att skjuta nya skott nästa vår igen. Numera använder de flesta kommersiella humleodlare nyare, lägre sorter men Bushel of Hops i High Weald kunde erbjuda gamla högväxande kulturarvssorter som var mera lämpade till att skapa de långa repen med. Humleslanor är sega. Lite mer än 50 meter rep behövdes och det lyckades! Undrar hur många som lade märke till avgränsningen, för de flesta var bländade av de vackraste av alla iris, ‘Benton Olive’. Men detta är också ett ypperligt exempel på att ”attention to detail” är en viktig del när fullblodsproffs skapar en trädgård.

Några krukor och fat

Nästa stora återbruksdel blev krukor. De är även de gjorda av överblivet material som krossats. Krukor och vattenfat gjöts i håligheter i marken på plantskolan Crocus område. En teknik som man hoppas att fler trädgårdsägare prövar på. Krukorna hade olika mått. De stora vida var fyllda med vatten och skapade fina vattenspeglar. De hade polerad insida.

Ingen trädgård utan bord

Även borden var återbrukade. Ett högre bord utan sittplatser var gjutet i sten där cirka en fjärdedel av stenskivan var opolerad (den högra delen av bordsytan på bilden ovan). Det blev en spännande kontrast mot den polerade delen. Bordet hade bordsben av gjutna stenar.

Det vackra träbordet med bänkar var av kastanj, kastanj återfinns bland annat i taken på Benton End.

Innan trädgården var färdig för officiell visning sa Peter Fane från The Nurture Landscape Design, att återbruk skulle omfatta gamla tegelstenar, aska, återvunnen plast, glas, skal av ostron och höns, fjädrar och trä. Jag glömde att fråga om det var något av detta som inte blev använt.

Det ska noteras att när man planterar en utställningsträdgård så planteras alla växter med krukorna kvar. Men att man är väldigt noga med att dölja krukorna så att de inte syns. Växterna återanvänds, som i denna trädgårds fall ska allt till Benton End.

Här kan du se hur slutresultatet blev! (Länken går till en annan artikel.)

Av Kerstin Engstrand