Vinbergssnäckan, vår allra största snäcka

Vinbergssnäckan, vår allra största snäcka

Foto: Kerstin Engstrand

De snäckor som finns i våra trädgårdar är oftast den stora vinbergssnäckan och den mindre lund- respektive trädgårdssnäckan. Vinbergssnäckan är en fridfull varelse som inte orsakar mycket skada. Vinbergssnäckan, Helix pomatia, är vår största art och trivs i våra trädgårdar. Det matta grå eller gulbruna huset kan bli 5 cm brett och högt. När skalet börjar bli grått är det avskavt pga av ålder. Vinbergssnäckan finns lokalt i Götaland och Svealand och kan bli mycket gammal, man talar om hela 20–35 år! Man har hittat en 37 år gammal vinbergssnäcka i Sverige. Den har också funnit här i Sverige under många hundra år, först kom den till klostren då den var klassificerad som fisk, och tillåten att äta under fastan. Också känd som ”escargots” eller att man äter ”sniglar”. Numera är det sällan vinbergssnäckan man då får utan den odlade fläckiga vinbergssnäckan. Får du den “äkta” så är det i regel vildinsamlade.

Enda obehaget den medför är när man trampar på den. I regel klarar den det bra, skalet är hårt utan oftast är det yngre snäckor vars skal går sönder när man trampar på det. Den åstadkommer ingen större skada. Snarare tillför den en viktig dimension i trädgården, en trädgård utan vinbergssnäckor är liksom ingen riktigt trädgård.        

Huset på ryggen

Foto: Kerstin Engstrand

Utan sitt skal kan snäckan inte överleva, den torkar ut och dör men den kan laga en mindre skada i skalet. Skalet bildas genom att kalk avsöndras från körtlar på vissa partier av kroppsväggen. Det växer på två sätt, till sin tjocklek och i storlek. Tjockleken skapas när kalken avlagras på skalets insida. Storleken, diametern, skapas i en tillväxtzon kring öppningens kant. Spiralformen på ”huset” bildas genom att de körtlar som ligger an mot öppningens yttre kant avsöndrar kalk snabbare än de som ligger an mot öppningens inre kant. Om snäckan får mycket mat växer ”huset” fort. Om den svälter så blir ränderna smala. Under vintern växer inte skalet alls. Man kan se tillväxterna tydligt, som årsringarna hos träd. Om man ritar en linje med en vattenfast penna alldeles i kanten på skalet vid öppningen och sedan väntar en vecka eller längre kan man se att skalet har växt förbi linjen.

Snäckorna lever av bredbladiga saftiga örter, och gärna grönsaker, sallad till exempel. Lupiner tycker de också om, liksom jättestäppliljans blad. Trädgårdssnäckan har en förkärlek för stäppsalvia.

Även för snäckor är torka dess största vanliga bekymmer. Därför kan du se dem sitta indragna i sitt skal uppe i träd, på en sten eller en växt, rentav på husfasaden. De sitter som fastklistrade och vilar, inväntande fuktigt väder. När en snäcka drar in sig i sitt skal drar den in huvudet först. Känner den sig mycket hotad drar den in foten och drar för manteln över öppningen. När den kryper ut gör den tvärt om, huvudet kommer ut sist.

Hermafroditer

Parandes vinbergssnäckor, observera att skalet är upp och ner. Foto: Kerstin Engstrand

Även landsnäckorna är hermafroditer, tvåkönade, både hane och hona på en och samma gång. Både spermien och ägg finns i deras könsorgan. Trädgårdens snäckor blir normalt könsmogna vid tre års ålder. De är riktigt söta när de parar sig. Med känselspröten berör de varandra på huvudena, tills kropparna ligger tillsammans. Vinbergssnäckorna reser sig, och vaggar. Detta kan pågå länge, i ett par timmar, helt öppet i din trädgård.

Ägg

Till skillnad mot mördarsnigeln så lägger snäckor sina ägg nere i jorden. Sex till åtta veckor efter parning är äggen färdiga att läggas. Då letar snäckan upp en skyddad plats med lös jord där hon gräver ett hål med foten. Hålet är konformat, och hon lägger 30–60 ägg per gång. Äggläggningen kan ta en hel dag. Därefter täcks hålet till och syns inte längre. Man kan misstänka att en snäcka håller på att borra hålet när snäckan ligger på samma plats en längre tid. Lyfter man på den ser man hålet under snäckan.

Ägg till snäckor. Foto: Kerstin Engstrand

Man ser redan tidigt på äggen att detta är en snäckas ägg. De är vita och genomskinliga. Lund- och trädgårdssnäckans ägg är cirka 2 mm, vinbergssnäckans ägg cirka 5 mm stora. I två veckor ligger äggen i gropen. Snäckan syns tidigt. Efter tre veckor är de klara. Den första tiden som liten unge är också skalet transparent. Det har bara två varv, som fullvuxen kommer den att ha fyra till fem varv.

Övervintring

Stängt för säsongen! Foto: Kerstin Engstrand

När vintern nalkas gräver snäckorna ner sig i jorden, i en lövhög eller i din kompost. Där sover den sött. Öppningen i vinbergssnäckans skal täcks till av ett skyddande kalklager, ett lock. Ju kallare det blir, desto tjockare gör den locket. Andra snäckor klarar övervintringen utan lock.

På våren knäcker vinbergssnäckan locket med foten och kryper iväg. Då hittar du locket på marken, det ser ut sim en oval svamphatt som ligger upp och ner. Snäckorna vaknar vid samma tidpunkt som sniglarna, när jordtemperaturen håller +4 grader. De brukar vara allmänt synliga när det är +8–+10 grader i luften. 

Snäckrace! Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand