Väldoftande och uppseendeväckande exot: Kryddbuske
Den håriga kryddbusken, Calycanthus florida, har på senare år blivit åtråvärd. Och med rätta, i alla fall om du bor upp till växtzon 3. I Stockholms norra förorter slog den i år, 2018, ut sina första blommor den 30 maj. Det var lite tidigare än normalt, vanligen slår den ut någon till några veckor senare men årets värmebölja har gjort sitt till.
Varför heter den då kryddbuske? Jo, grenarnas bark doftar. Som kamfer säger många äldre, vi yngre som inte minns kamfer, säger att den doftar mera åt kanel. Kryddbuskens ursprung är sydöstra Nordamerika. Hos oss trivs den bäst i vandrande skugga. Blir i regel lika bred som hög, två meter åt vardera hållet, men blir högre om den växer skuggigare.
Kryddbusken bjuder på ett vackert skådespel allt från att blomknopparna bildas tills blommorna slår ut. Just i blomknoppstadiet vilar en enkel skönhet över hela busken. Det stadiet är nog min favorit.
De utslagna blommorna ser lite magnoliaaktiga ut men är robustare i sitt utseende. Blommorna är upp till 7 cm när de är riktigt utslagna. På hösten får kryddbusken små nötliknande frukter.
Bäst trivs den om den få sällskap med andra mindre buskar. Jorden den växer i bör vara bra trädgårdsjord, väldränerat men jord som håller fukt. Dock ingen tung lera för en kryddbuske! På hösten får bladen en lätt gul ton.
Som alltid med mera exotiska växter är det bäst att köpa ett så stort exemplar som möjligt, stora exemplar etablerar sig lättare. Hårig kryddbuske anses klara minus 15 grader utan problem.
Det finns även:
Ovan, storblommig kryddbuske, Calycanthus x raulstonii ‘Hartlage Wine’, som kan bli upp till fyra meter hög.
Sinocalycalycanthus x ‘Venus’ är en korsning mellan Calycanthus (chinensis x floridus) x (chinensis x occidentalis) och är inte lika härdig som den vanliga håriga kryddbusken. Att ’Venus’ blommor går i vitt är kanske en självklarhet. ’Venus’ har en tendens att frysa ner under kallare vintrar men brukar bryta nya skott från basen.
Text och foto: Kerstin Engstrand