Borstaloe, den gröna krukväxten som är magiskt lättskött
Man faller som en fura, borstaloens bladverk är elegant och nästan gnistrande. Det är en ren njutning att ha ett exemplar vid arbets- eller köksbordet. Den ger mig en känsla av välbehag och förundran över att något så enkelt kan vara så vackert!
Aloe aristata är det vetenskapliga namnet, och sorten ’Magic’ är den vackraste. Det är en suckulent växt som brukar finnas i butikerna från november och framåt våren. Ursprungligen kommer den från Sydafrika där den lär växa på hög höjd vilket gör den mycket tålig. Tyvärr har jag aldrig sett den växa på sin naturliga växtplats men det står på min bucketlist!
Vad är det som gör att den ser ut att gnistra? Jo, på de mossgröna bladen sitter små vita ”vårtor” som reflekterar ljuset. Varför heter den då aristata? Aristata är latin för borst och tittar du noga på de sågtandade bladen finns det faktiskt något som liknar borst på dem.
Mycket lättskött
Ljus vill den ha, jag har mina i ett stort västerfönster och där trivs de året runt. Under vintern vill de knappt ha något vatten alls, under sommarhalvåret ska den vattnas, och när den vattnas ska det vara ordentligt men den ska inte stå i vatten. Viktigt är att den får torka upp rejält mellan varje vattning.
Är mycket torktålig, jag har ett exemplar som jag köpte i början av året som jag inte alls vattnat, och då var sommaren 2018 extremt varm! Då märks det att de är från Sydafrika där deras sommar, det vill säga vår vinter, lätt kan bjuda på temperaturer om 40 grader medan deras vinter kan erbjuda så låga temperaturer som plus fem grader.
Jag har inte lyckats få mina att blomma, i alla fall inte ännu, men när borstaloen blommar får den som alla aloeväxter en lång, nästan en halv meter lång stängel med avlånga blommor. Blommornas färg är rödorange.
OBS! Borstaloe påminner mycket om Haworthia som man ibland i butikerna också kan ses säljas som.
Tuvväxande
Den växer som en lite tuva, som sagt en mycket elegant tuva, och när den fått lite storlek, vanligen en diameter på 20 centimeter, bildar den flera mindre ”barn”, nya bladrosetter.
Vad gör jag då med sidoskotten? Jo de planterar jag om och ger bort! Nu i jul blir det två trevliga presenter, jag tycker borstaloen är en grevlig julblomma! Försiktigt lossar jag de nya bladrosetterna och innan de planteras o i nya krukor med så-/kaktusjord så har de fått torka ett par dagar.
Text och foto: Kerstin Engstrand
Publicerad Dec 15, 2018
