Körsbärskornell, buske med smakrika röda bär
Så är det höst och vad glöder inte i en buske som inte gör något väsen av sig, om inte vackert körsbärsröda frukter. Det är körsbärskornellen, Cornus mas, som ger frukt i augusti-september. Och frukterna är riktigt goda!
Körsbärskornellen har man av två skäl, den tidiga blomningen och för frukterna. Den blommar tidigt på våren, oftast redan i mars och blommorna bildar små kvastar av vårlöksgula blommor. De slår ut före lövsprickningen och vanligen så blommar inte en körsbärskornell förrän den är fem år gammal.
Märkligt är att många har körsbärskornell i sina trädgårdar men få bryr sig om frukten. De röda frukterna är i början lätt sträva i smaken, till och med lite sura, men smaken blir bättre när de fått eftermogna, när frukterna är svartröda, därför är fallfrukt av körsbärskornell suveränt att använda. Och de är goda att äta direkt från busken. I Sydeuropa läggs de ofta in som cocktailbär, men bären blir också bra att göra saft eller sylt av. Den sydeuropeiska likören Dirndl är gjord på just körsbärskornell.
Vild växer körsbärskornellen i centrala och sydöstra Europa till Kaukasus.
I Sverige förekommer den inte naturligt, man ser den ofta i offentliga planteringar och ibland som prydnadsväxt i våra trädgårdar.
Körsbärskornellen är mycket torktålig och trivs i ett växtläge som bjuder på sol till halvskugga.
Är alla gånger härdig upp till växtzon 3, troligen högre. Beskäres efter blomning.
Körsbärskornell brukar tuktas och få växa som buske, då blir den som högst hela 4 meter hög medan den som träd kan bli hela 8 meter. Den går lätt att stamma upp till ett mindre träd. Och den brukar ge bättre skörd om flera får växa ganska tätt tillsammans.
Stammens bark är först gråbrun med lite gröna inslag. När den blir äldre ändrar den färg till ljusbrunt för att som riktigt gammal bli grå.
Du kan så körsbärskornell, men fröna brukar ta lång tid på sig att gro, tre år och tre vintrar är inte ovanligt.
Och fåglarna älskar körsbärskornellens frukter, särskilt koltrasten som också får bra skydd under buskarna.
Och som ädelsten
Frukterna har också givet namn till ädelstenen karneol. Karneol har i Sverige använts som smyckessten redan under vikingatiden. Karneol är också den sten som man använder till sigillringar.
Och en känd sådan sigillsten är blomsterkungen Carl von Linnés. Hans sigillring finns att beskåda i Linnémuseet i Uppsala.
