Som liten älskade jag att plocka gökärt, Lathyrus linifolius, vars pyttesmå luktärtsliknande blommor ändrade färg under blomningen. Jag fascinerades av blommornas olika färger, lila, mörkblått, lite rosa, ibland till och med turkosblått. Vanligen började blommorna gå i rosa för att utvecklas mera till purpur och violett. Jag torkade dem och trädde dem på tråd till halsband.
Foto: Kerstin Engstrand
Som vuxen har jag släktingen vårärten i min trädgård, den klassiska blålila och sorterna ‘Roseus’ och ‘Rosenelfe’ som går i rosa. Det finns även vita namnsorter som ‘Albiflorus’, ‘Alboroseus’ och ‘Albus’. Samt de mycket spännande i olika blåa toner: Heavenly Blues’, ‘Cyaneus’, ‘Rainbow’ och ‘Splendens’ så man kan roa sig att gå på jakt i trädgårdsbutiker.
‘Roseus’ Foto: Kerstin Engstrand
Alla blommar i maj – juni och blir cirka 30 till 40 cm höga. Med tiden bildar vårärten en rejäl tuva, den liknar då en liten elegant minibuske.
Den trivs både i sol och i halvskugga och i alla jordar! Den har bara ett aber, det är lätt att rensa bort den tidigt på våren då den då är så tunn och skir. Vårärten är även en fin snittblomma!
Man brukar ange att plantavståndet ska vara 35 cm. Man mäter från mitten av en planta till mitten av nästa planta. Vill du fylla en hel pallkrage, dvs en m² så räkna då med åtta plantor.
Att vårärten tillhör familjen ärtväxter ser man främst när fröställningarna bildas – de ser just ut som ärtskidor.
När vitsippan blommar är det dags att börja faga trädgården. Det vill säga klippa ner allt fjolårsvisset. Lejonparten av perennerna bjuder då på en hel del torrt växtmaterial. Rester av vackra fröställningar och bladstrån som gjort sitt. Det finns en växts vissna, torra blad som jag ömmar särskilt för och det är strandirisens. På våren ligger de ofta som en krans runt plantorna, kaffebruna till färgen. Eller är de konjaksfärgade?
Nåväl, färg kan man alltid diskutera en dessa är ovanligt sega och tåliga! Så jag spar dem. De kommer till användning att binda upp vissa växter och för att knyta ihop bladen över blomkålen så att den blir vit och fin.
Det finns fakta om det mesta! Kanske mest fascinerande är de skalor som finns för fruktträd. Försök i USA har resulterat i spännande scheman där knopparnas och blommornas olika stadier anges och risken för skador vid olika temperaturer. Skalorna är i Farenheit, en lathund finns längst ner i denna artikel.
• Risk vid mycket låg temperatur vid BBCH 56-59 äpple
• Risk vid låg temperatur vid BBCH 59-69
• Vanligt med klart väder innan frostnätter på både vår och tidig höst
Frost inträffar när temperaturen går under noll grader, ja det kan vi väl alla, i alla fall vi som bor i Norden. Under vinterhalvåret är frost inget problem, då vet vi att det ska vara kallt.
Utan det är under våren och sensommaren samt hösten som frost blir ett problem. Eller som i maj 2020 då frostnätter i mitten av maj hotade äppelskörden. Den frostknäppen resulterade i dålig körd av både äpple, päron, körsbär och persikor. April hade 2020 bjudit på ovanligt varmt väder och maj blev kylig. Året därpå, 2021, var april den kallaste på 18 år. Frankrike och Italien drabbades av plötslig frost i början av april, samtidigt som vinplantorna blommade. Vinet hade 2021 kommit i gång med blomningen ovanligt tidigt på grund av en värmebölja i mars. Samma mönster alltså, ovanligt tidig värme som har följts av ovanlig hård och sen frost.
Vårfrost!
Magnolians knoppar är inbäddade i päls! Men kommer frost när de slagit ut så får blommorna bruna kanter. Foto: Kerstin Engstrand
Det är under den period som växter är i gång att växa, under växtens vegetationsperiod, som frost är skadligt och rentav farligt för dina växter. Frost kan ge lätta frostskador, liksom nypa växterna, man brukar ibland höra att en växt blivit frostnupen och då oftast fått bruna kanter. Men frost kan också medföra så stora skador att en växt dör. I regel är frost farligast för ettåriga växter eller växter som inte är härdiga för vårt klimat. Potatis, tomat, zucchini/squash är några växter vars bladverk direkt reagerar på även lätt frost.
Men frukt- och bär får andra skador, det är årets skörd som påverkas. Mer om olika fruktträds känslighet kan du läsa i artikeln Fruktträdens temperaturkänslighet.
Större och/eller äldre plantor klarar sig bättre
Därför talar vi mycket om vikten av att fleråriga växter ska vara väl invintrade. Det för en väl invintrad växt som köldhärdigheten anges. Ta exempelvis en gran, vi har enorma granskogar i Sverige för en vanlig gran kan klara -50°C. Men de färska granskotten, som i regel är röda eller ljusgröna, de skadas lätt vid bara någon enstaka minusgrad. Det är alltid bättre att köpa stora exemplar av fleråriga växter än mindre och yngre då de äldre klarar sig bättre.
Att storleken har betydelse gäller även för potatisplantor. En stor planta är mer frosttålig än en mindre beroende på att unga plantor skjuter skott tidigare än äldre.
Jordgubbsblomma skadad av frost. Foto: Kerstin Engstrand
Jordgubbar är också frostkänsliga. Blommorna tål bara en halv minusgrad. Om en jordgubbsblomma blivit frostskadad brukar det synas att den är svart i mitten. Är karten mogna tål de ner till två minusgrader, större kart är tåligare än mindre.
Risk för nattfrost
Vattenkedjan visar på en kall natt har inträffat. Foto: Kerstin Engstrand
Numera kollar vi vädret i en app, det finns hur många väderappar som helst. SMHI har slutat varna för frost men ibland dyker det upp kommentarer från jourvarande meteorolog att det föreligger risk för frost eller till och med mera preciserat som risk för markfrost. Särskilda frostvarningar slutade SMHI med 2009.
Källa SMHI app
Men när SMHI anger minusgrader en natt i april eller i maj, vad betyder det? SMHI anger beräknad lufttemperatur på två meters höjd. Beräknad lufttemperatur. Och på en höjd av två meter. Detta kan betyda att det kan vara betydligt kallare nere vid marken, eller varmare. Det kan också bli betydligt kallare eller varmare lokalt.
Markfrost
Frost på tulpanblad. Foto: Kerstin Engstrand
Sker när markytan är betydligt kallare än vad luften på två meters höjd är. Begreppet markfrost används om det är minusgrader endast vid markytan.
Vanlig frost
Rejäl frost i gräsmattan. Foto: Kerstin Engstrand
Något de flesta lärt oss är att det är vanligare med frost om det är klart väder, stjärnklart. Vissa anger också att det i regel sker vid fullmåne, i alla fall att det skulle vara vanligare med väderomslag vid fullmåne. Att det blir frost om det är ett högtryck som medför klart väder är alltså vanligt men även vid nästan klart väder kan frost ske vilket många upplevt i början av maj 2021. Är det samtidigt vindstilla eller ganska vindstilla så ökar risken för frost. Är det blåsigt så virvlas varm luft runt och minskar frostrisken. Frosten sker alltså då värme strålar från markytan och från luftskiktet närmast marken uppåt, mot rymden som meteorologerna säger.
OBS! Om det blåser så är risken mindre! Då kan vinden röra om i de lägsta luftskikten, det betyder att det inte blir lika kallt.
Därför brukar professionella fruktodlare sätta igång vindmaskiner om det varnas för frost när fruktträdens knoppar är i olika känsliga stadier.
Risken för frost är därför i regel större på platser där luften samlas, stillastående luft ska man ha koll på. Kanske inte lätt för en enskild trädgårdsägare men alla platser brukar ha sina frostfickor.
Den iskalla luften lägger sig närmast markytan och då i svackor och på plana partier. Att odla i en sluttning är bättre än på ett slätt område.
Men frostrisken minskar också med ökad höjd på plantorna! Det gäller främst fleråriga växter, som träd. Man pratar om att en ungskog vars träd blivit 1,5 – 2 meter höga sällan drabbas av frostskador. En faktor som självklart påverkar i en ungskog är att träden står ganska tätt tillsammans. Det är också därför man rekommenderar att man köper så stora exemplar av växter man kan, särskilt när man köper växter som normalt inte är avsedda för vårt klimat. I skog hålls dagens värme kvar bättre än på en åker. Har du din trädgård omgiven av tät skog minskar frostrisken något, i alla fall nära skogen.
Kan variera stort lokalt
Frost på postlådan. En annan bra indikator är om man måste skrapa bilens rutor. Foto: Kerstin Engstrand
Varje egendom har sina frostfickor och varje landsdel har områden som oftare drabbas av frost än andra. Dessa lokala variationer är viktiga att ha koll på. En kylig dag kan man gå runt i trädgården och känna var den kyliga luften finns. Det brukar kännas i knähöjd, pröva en dag, du kommer att känna skillnaden! Och du behöver inte gå barbent, de kyligare stråken känns även om man har jeans på sig.
Några svenska områden som är väl dokumenterade för att vara köldhärdar är det sydsvenska höglandet där det småländska höglandet ingår samt norra Uppland. För Norrland och i nordvästra Svealand anges ofta att områden som ligger högre än 500 meter över havet är särskilt utsatta.
Kolmården är ett annat område samt även Gotland, då vår och försommar när havet är kalla. På hösten värmer havet ön så Gotland har sällan höstfrost. Vill du odla med minimum av frostrisk så är det syd- och västkusten samt runt våra stora sjöar som är bra val.
”Frostplatser”
1. Plan mark. Yrkesodlare anger oftast att torvrik jord är extra utsatt.
2. Gropar och svackor, där bildas kalluft och den ligger kvar.
3. Våtmarker ligger ofta lågt i terrängen och är oftast mycket frostlänta.
Dessa faktorer minskar frostrisken:
Sluttningar och markkrön, där rör sig luften lättare vilket medför att frostrisken minskar.
Nära sjöar, uppvärmt vatten värmer luften under natten. Har du en sluttning ner mot en sjö är det varmast längst ner vid sjön.
Om odlingar ligger i upphöjda bäddar så medför det att temperaturen närmast jordytan ökar.
Två svåra ord: Advektionsfrost och strålningsfrost
Det är vid tillströmning av kalla luftmassor som advektionsfrost uppkommer. Det är en luftburen frost, helt enkelt en kall luftmassa som kommer in i odlingen.
• Vind
• Molntäcke på himlen
• Liten skillnad i temperaturen i luftlagren från marken och upp fem meter
Strålningsfrost bildas när stora mängder värme strålar ut från marken och ut i luften. Strålningsfrost är vanligast på försommaren. Intressant är att dagar som bjudit på soligt och torrt väder samt vindstilla, då är risken för frost under natten stor. Att lufttemperaturen kan sjunka mycket snabbt under natten har vi nog alla sett på väderleksprognosen. Oftast är det som kallast vid klockan fyra på morgonen, när vi sover som bäst. Just strålningsfrost kan man skydda sig mot genom att bevattning vilket är en vanlig metod bland exempelvis vinodlare.
Strålningsfrost kallas också för utstrålningsfrost. Det är helt enkelt att värmen strålar ut från odlingen och det blir vad man kallar för negativ nettostrålning. Den börjar nere vid gräset!
• Liten till inget molntäcke på himlen
• Ingen vind
• Luftlagret närmast jorden har lägre temperatur
Sådan frost kan man minska genom att hålla gräset kortklippt och att vattna jorden! Det fungerar i regel om det ska bli runt minus två grader. Vatten håller 2 till 3 gånger mer värme och blir på så sätt en värmebuffert. Liknande effekt blir det på hösten på Gotland när havet är uppvärmt.
Att vattna jorden är ett gammalt knep, men det bör göras i god tid, rådet yrkesodlare får är upp mot fem dagar innan förväntad frostnatt. Det gäller dock att jorden är väldränerad.
Aj, mina persikoträd blommar och det ska bli frost!
Persikoblom som tar skydd mot husväggen. Foto: Kerstin Engstrand
Yrkesodlare, som vinodlare, brukar sätta på vattenspridarna när det vankas en frostnatt. Cirka en vecka kan man försena blomningen genom att bevattna knopparna. Ett skyddande tak, kanske till och med enbart gjort av väv skyddar också. Ibland räcker takutsprånget till för att skydda ett enstaka träd som växer vid en husvägg.
• Strålningsfrost: klar himmel, ingen vind, något kallare närmare marken
• Luftburen frost: mycket moln, blåser mycket och kallt
I de områden som är mest utsatta uppträder ibland frost eller markfrost under den period då växterna är som mest aktiva, vegetationsperioden.
Järnnätter
Är enstaka frostnätter som kan förekomma ända in på försommaren och under sensommaren eller tidigt på hösten. Oftast tänker man på frost i juni när man pratar om järnnätter. Förr var en säker tidpunkt för att plantera ut sina köldkänsliga växter att iaktta när kommunerna planterade ut sina sommarblommor. Det knepet fungerar rätt bra än idag.
Att dessa frostnätter kallas för järnnätter är gammalt och man tror att det är en mindre bra översättning från ett begrepp som finns i den tyska bondepraktikan. I tyskan finns begreppet ”eisheilige” för deras järnnätter mellan 11 och 15 maj. Troligen har tyska orden Eis för is blandats ihop med Eisen för järn. Så isnätter blev då järnnätter på svenska. Det talas om första veckan i juni, oftast natten till den 2 juni men även om nätterna mellan 13 och 18 juni. Medan man i Norrland talar om 28 – 31 juli och 11 – 19 augusti. Jag har inte funnit några belagda fakta om just dessa datum men sedan barnsben har jag hört talas om nätterna runt 6-10 juni och då i Östergötland.
SMHI anger inte järnnätter utan anger genomsnittliga datum för sista vårfrosten:
Att först så frön, särskilt större frön, på fuktat papper är ett bra sätt att rationalisera bort jord och krukor. Dels går det snabbt, papper har de flesta av oss hemma – toalettpapper till exempel.
Man kan även lätt studera grobarheten varför denna teknik passar även mycket bra till för att testa grobarheten hos gamla frön samt det tar lite plats. Jag förgror många frön på en tallrik som står på köksbordet. Där har jag bra koll på vad som sker och det är lika roligt varje morgon att se om det har hänt något. Ja, det händer att jag tittar flera gånger per dag – man är född nyfiken!
Känns det igen?
Tror det jag, vi är många som ivrigt letar efter liv bland våra fröer.
Professorns metod
När och av vem jag lärde mig denna teknik kommer jag inte ihåg men det är roligt att förvalta något som en kemiprofessor är känd för. Professor Norman Deno var verksam vid Penn State University och han hann under sin karriär som kemist publicera runt 150 “papers”, dvs vetenskapliga artiklar, men också ytterligare 20 till under hans andra karriär, inom hortikultur – och de handlade just om fröers optimala groningstemperaturer.
Professor Denos sådde på papper – för att när fröna har grott flytta över dem till krukor – även det, liksom kallsådd, en metod som nu nylanseras på Internet. Han första bok utkom 1993 och i den publicerade han resultatet av hans experiment – håll i dig nu – ett experiment gällandes fröer som inkluderade över 2500 arter, i 805 släkter, från 145 växtfamiljer. Detta lilla ”hobbyprojekt” var hans andra karriär efter tiden som kemiprofessor. Då blev det hortikultur för hela slanten. Som ung hade han fått ett brinnande intresse för fyrverkerier och växter. Han delade intresset för fyrverkerier med sin far. Så han blev kemist och där specialiserade sig för liknande effekter som fyrverkerier ger. Därefter odlade han sitt andra intresse, botanik!
Och Ingemars optimala frösådd
En annan person känd i amatörkretsar är Ingemar Björk som även författade ett intressant pm,Optimal frösådd, som finns att läsa på STA:s, trädgårdsamatörernas, hemsida. Det sägs att Ingemar Björk alltid använde tvättservetter. Inte våtservetter utan Grummes högabsorberande allduk som finns än idag att köpa i varenda matbutik. Ingemar ansåg att de var bättre då de inte luddar men det gör t ex inte Edit Extra hushållspapper heller. En fördel med papper som inte luddar är att rötterna inte lika lätt biter sig fast i pappret.
Foto: Kerstin Engstrand
Jag har testat allduken men jag föredrar Edit Extra hushållspapper – det fungerar i mitt tycke bättre och det har jag alltid hemma. ”Finare” hushålls- och toalettpapper fungerar också, och de ser snyggare ut men som sagt de ovan nämnda är bättre.
Allduk till vänster, hushållspapper till höger. Foto: Kerstin Engstrand
Pappersmetoden är ett bra och snabbt knep särskilt för större frön. Det sparar tid och man får en bra överblick över fröernas grobarhet.
Ingemar Björk använde allduk som han först markerade frösorterna på med vattensfast tuschpenna. Därefter vek han allduken i tre delar. Den i tre delar vikta allduken la han därefter på en tallrik och fuktade allduken väl. Allduken kramade han sedan överflödigt vatten ur. Därefter vecklade han ut allduken och nu syns det tre fält. I det mittersta sådde han fröna. De två yttre fälten vek han in över frösådden och sist de båda kortändarna så att fröna inte kan rinna ur. Det blir då till ett paket som han angav måtten på; ca 7 x 15 cm. Ingemar testade mängder av frön och han hade behov att ha en teknik där han kunde stapla sådderna på varandra. Han angav att upp till tio paket lätt kunde travas på varandra och läggas i en försluten en-liters plastpåse – OBS! vanlig tunn plastpåse, inte av fryskvalité som han ansåg vara för täta!
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Grumme Allduk tyckte han dock ha ett minus: Den kan visserligen delas i två dubbla såpapper men den har en begränsad livslängd – troligen behöver en allduk bytas efter sex månader som han sa. Detta med tanke på att han testade fröer som kunde behöver mycket lång tid på sig att gro.
Sa Ingemar Björk, som de sista åren i livet hade en revolutionerande kaktusbalkong!
Så här gör du:
Pumpafrön. Foto: Kerstin Engstrand
Metoden innebär alltså att du sår fröna ovanpå ett fuktat papper, ett papper som är våtstarkt. Tidningspapper eller skrivarpapper duger inte.
Fuktat kaffefilter lär också fungera.
Så här gör jag:
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Ta en tallrik, bricka eller en bytta med plan botten.
Lägg över allduk eller dubbelvikt Edit Extra.
Fukta pappret lätt, det ska vara fuktigt men inte plaskvått.
Strö ut de fröer du vill gro. Ha avstånd mellan fröerna för först växer rötterna fram och de kan snabbt ta plats, särskilt bönor utvecklar snabbt bra rötter.
OBS! Om du tänker så flera olika sorter på ett och samma papper är det bra att rita upp områdena med blyerts eller vattenfast tusch. Samt skriv ner vad du har sått och antalet fröer.
Lägg över en bit plast, dock inte så att det blir för lufttätt för då kommer fröerna att mögla. Jag brukar bara lägga över en plastpåse, dvs jag trär inte över den.
Vänta och kontrollera att pappret inte torkar ut.
När fröerna gror kan du successivt plocka över dem och sätta dem i krukor med jord.
Bra fröer att börja så med pappersmetoden är:
Bönor
Majs
Pumpafrön
Sojabönor
Kikärter
Bondbönor
Denna metod innebär att du även lätt, allt eftersom fröna gror, kan flytta över fröerna till krukor med jord. Och att man snabbt kommer igång, särskilt om du saknar krukor och jord hemma.
Önskar du dig ett litet tulpanhav? Varför då inte fylla en pallkrage med tulpanlökar? Det är en härlig lyxig känsla att i vår dels följa utvecklingen från knopp till blomma men också att plocka stora fång av de mest unika tulpaner. Samt att ge bort förstås!
Foto: Kerstin Engstrand
Jag brukar odla i två pallkragar som ligger lite olika solmässigt. Det resulterar i att jag får en längre skördesäsong. Den ena ligger i direkt öppet söderläge där inget skymmer solen och jag plockar de första tulpanerna i mitten av april. Den andra ligger lite mera skuggigt vilket gör att jag skördar de sista tulpanerna i början av juni.
Den ena är en pallkrage hög och ligger i bästa solläge samt i en svag nerförsbacke vilket underlättar dräneringen.
I den andra som är två pallkragar hög sätts tulpanerna djupare medan den första. I den som är en pallkrage hög fyller jag på ett extra lager med jord när sättningen är klar.
Foto: Kerstin Engstrand
Tulpanlökar sätts i september eller oktober men de klarar faktiskt att sättas även senare än så, de kan spettas ner i frusen jord men det är inget vi rekommenderar. Ett riktmått är att lökarna sätts minst 10 – 15 cm djupt, minst 3 x lökens höjd. Men mitt tips är att sätta dem djupare än så. Det blir kraftigare lökar och bättre blomning om de sätts djupt, jag brukar sätta dem på ett djup av 20 cm.
Foto: Kerstin Engstrand
När man odlar tulpaner för snitt så kan man sätta lökarna så tätt som 8 cm. I en rabatt brukar man hålla ett avstånd mellan lökarna på 10 till 15 cm där 12 cm brukar vara ett bra avstånd.
Foto: Kerstin Engstrand
Växtplatsen ska vara väldränerad, vårblommande lökväxter vill ha en våt vår och en torr sommar.
10 lökar på bredden i en pallkrage som är 80 x 120 cm. Innermåttet brukar vara 75 x 115 cm. Foto: Kerstin Engstrand
Strö ut benmjöl på orden där lökarna ska sättas, detta för att främja rottillväxten. Vattna på jorden och låt vattnet sjunka undan innan lökarna sätts ner. Tryck till dem så att de får bra kontakt med jorden. Täck därefter med den bortgrävda jorden eller fyll på med ny jord så att lökarna har 20 cm jord över sig.
Foto: Kerstin Engstrand
På våren är det bra att skydda lökarna från hungriga harar och rådjur. Säkrast är att lägga över ett nät. Ett nät är även bra på hösten så att inga katter får upp lökarna. Blodmjöl kan strös på bladen, dess doft brukar verka avskräckande, dessutom fungerar blodmjöl som extra gödsel. TRICO Garden är ett annat medel som är mycket effektivt. Det sprayas på växterna varför en sprayflaska behövs och medlet måste även sprayas på igen efter regn.
En av vårens många färgstarka buketter. Foto: Kerstin Engstrand
Efter blomningen, när nästan alla kronblad har fallit, nyps eventuella kvarlämnade blommor av. Detta för att kraften ska gå till löken och inte för att bilda fröställning. En giva gödsel är nu också bra. Blasten ska få vissna ner i sin egen takt. Tycker du det ser skräpigt ut kan man plantera tulpanerna i närheten av fleråriga växter, perenner som skyler de vissnande tulpanerna. Jag brukar odla bönor eller sojabönor bland lökarna- Även ringblommor och andra ettåringar är fina att så.
Mer om de 18 sorter vi odlade 2020/2021 kan du läsa omhär.
‘Exotic Emperor’ är en tidig fylld tulpan som ibland beskrivs som bländande vit dock går den i en lätt grön ton då de gröna banden på kronbladens utsida syns igenom. Blir ca 40 cm hög, den är tidigblommande och får rejält stora blommor. När den är helt utslagen tar den plats men håller sig länge i vas. Tillhör Fosteriana-Gruppen. Blir ca 35 cm hög.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
‘Professor Rontgen’ blommar också tidigt och i mitten av maj var den som vackrast. Detta är en tulpan med gigantiska blommor! Närstan för stora och anses vara just den största i gruppen papegojtulpaner. Färgen är starkt röd men inslag av orange, jag skulle säga flamencoröd. Den är magnifik och blir vacker i ensamt majestät i en vas. Blir ca 45 till 50cm hög. Den brukar anges som senblommande.
Foto: Kerstin Engstrand
‘Copper Image’ tillhör gruppen Sena Fylldblommiga och började våren 2021 blomma i mitten av maj. Blommar med stora, bulliga blommor vars färger går i olika toner av koppar, ibland går blommorna mera i aprikos, ibland mera i ren kopparfärg. Blir ca 35 cm hög.
Foto: Kerstin Engstrand
’Sensual Touch’ har blommor som lyser som guld. Dessförinnan har man njutit av de vågkantade gröna bladen. De bladen förvånade oss då vi aldrig sett dem angivna i någon beskrivning.
'Sensual Touch' på väg. Foto: Kerstin Engstrand
1 of 3
'Sensual Touch' på väg. Foto: Kerstin Engstrand
'Sensual Touch' på väg. Foto: Kerstin Engstrand
'Sensual Touch' på väg. Foto: Kerstin Engstrand
Mycket trevlig och brukar blomma tidigt. Mycket vacker tillsammans med Vaya con Dios. Blir ca 40 cm hög.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
‘Green Star’ anses vara den bästa grönfärgade tulpanen. Mycket bra som snittblomma och ger det lilla extra till en bukett. Tidigblommande. Blir ca 40 cm hög. Brukar återkomma år efter år då den tillhör gruppen Liljeblommande tulpaner.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
’Blue Diamond’ är ganska lika i form som ’Copper Image’. Beroende på hur ljuset faller är blomman antingen purpurfärgad eller riktigt blålila, viollila. Höjd ca 35 cm.
Foto: Kerstin Engstrand
‘Marianne’ är en av våra verkliga favoriter. Liljeformad och färgstark samt trogen är ‘Marianne’. Mycket snygg tillsammans med ‘Black Hero’ Höjd 50-55 cm.
Foto: Kerstin Engstrand
‘Danceline’ tillhör de tulpaner som blommar lite senare, i regel lite efter mitten av maj. Den är en trevlig tulpan, kanske mera för rabatten än som snitt. Väl utslagen charmas man av de vita kronbladen som har stänk av rosa. Kallas för långblommare. Blir ca 40 cm hög och blommar i maj-juni. Tillhör Tulipa (Sena Fylldblommiga Gruppen) och är extremt lättodlad samt håller länge som snittblomma.
'Vaya con Dios'
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
’Vaya con Dios’ blommar sent på säsongen med gul blommor med orange mitt som påminner om pioner. Fin till snitt. Höjd ca 50 cm.
Foto: Kerstin Engstrand
’Red Dress’ valde vi för dess annorlunda form. Och det var en fullträff, den är annorlunda, elegant och blommar riktigt länge. Den gjorde även succé i vas. Blir ca 40 cm hög.
Foto: Kerstin Engstrand
‘Artist’ är en tulpan som tack vare sin färgkombination i rosa, lila och lax matchar de flesta andra tulpaner. Blir ca 30 cm hög. Bra som snitt. Sorten har belönats med RHS Award of Garden Merit och anses vara en ”trogen” tulpan.
Foto: Kerstin Engstrand
‘Gelato’ eller ‘Ice Cream’ är en tulpan vi föll för pga av namnet. Den var ju rolig men ingen tulpan vi trånar efter. Vi köpte en blandning med både vita och gula där de gula utvecklade sig bättre än de vita. Banana Gelato heter de gula. Ca 30 cm hög.
Foto: Kerstin Engstrand
‘Black Hero’ ser först ut när den börjar bilda knoppar att vara enkel men är en fylld tulpan. Kronbladen ser ut som vara skapade av sammet! Blir ca 45 cm hög och blommar i slutet av maj. Tillhör Sena Fylldblommiga. På bilden ovan syns den tillsammans med ‘Marianne’.
Foto: Kerstin Engstrand
‘Foxy Foxtrot’ blir man direkt charmerad av. Den skimrar i olika varma orange och gula pastelltoner och liknar en blomma som är målad i akvarell. Blir ca 35 cm hög och blommar i april-maj.
Foto: Kerstin Engstrand
‘Nachtwacht’ är en fylld och ganska storblommig tulpan. Färgen är klart annorlunda, den går i vinrött och på håll tror man lätt att det är en pion som börjat blomma för tidigt. Blommar i slutet av april-början av maj. Blir ca 55 cm hög och blommar från slutet av april och en bit in i maj. Blev ingen favorit, den ser lite konstgjord ut.
'Green Wave'
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
‘Green Wave’ är en papegojtulpan som blir ca 55 cm hög. Den brukar anges som vara vattenmelonfärgad, den går i rosa och grönt. Blommar i slutet av maj.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
‘Miami Sunset’, som vi väntade på den att slå ut. Vi hade sett de mest fantastiska bilder på den, som verkliga färgstarka solnedgångar. Denna är en crispa, franstulpan vilket syns tydliga på kronbladen.
Foto: Kerstin Engstrand
’Victoria Pink Secret’ valde vi för namnet. Är en papegojtulpan men blev en liten besvikelse, den utvecklade sig inte alls lika fint som ’Green Wave’. Höjd ca 45 cm. Blommade först i början av juni.
Nyfiken på hur man sätter tulpaner i en pallkrage?Klicka här.
Fruktträdens blomning bringar fram en ljuvlig känsla och då särskilt persikoträdens. Till det tillkommer tidigt blommande buskar, som forsythia. Ännu bättre är det när man lyckas matcha med tulpaner som blommar samtidigt.
I vår trädgård är det framför allt tre tulpaner som just alltid träffar rätt. Det spelar ingen roll om våren är sen eller tidig, blomningen sammanfaller alltid! De tre är:
Elegant rosa
‘Light & Dreamy’ Foto: Kerstin Engstrand
‘Light and Dreamy’, en darwinhybridtulpan som jag såg första gången blomma i Bergianska trädgården i Stockholm. Föll som en fura för den, dels för dess vackra färg och form men framför allt för att den blommar samtidigt som mina fyra persikoträd! Oavsett vilket persikosort och oavsett väderstreck så slår ‘Light and Dreamy’ ut samtidigt som just det persikoträd den är planterad vid.
‘Light & Dreamy’ Foto: Kerstin Engstrand
Färgen anges som rosaviolett och som kronan på verket så är stjälkarna mörka, jag skulle nog kalla stjälkens färg för plommonfärgad. Darwinhybridtulpaner är trogna, de kommer tillbaka år efter år och är mycket blomvilliga. Blir cirka 50 cm hög. Beroende på hur våren utvecklar sig blommar den i april – maj.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
En annan tulpan som blommar samtidigt som persikoträden är den låga näckrostulpanen ’Ancilla’. Kalkbladen är på utsidan röda och mera rosavita på insidan där även en röd rand dyker upp. Den förökar sig villigt. Detta är en låg tulpan, ca 20 cm hög.
Rött under körsbärsträdet
Foto: Kerstin Engstrand
När körsbärsträden blommar firar japanerna, nåväl de firar inte de vanliga ätkörsbären utan prydnadskörsbär, som de som blommar i Kungsträdgården, de med rosa blommor. Samtidigt som vanliga körsbärsträd, de sorter som vi äter av, som Stella eller Heidi, blommar de vanliga röda darwintulpanerna, den klassiska röda ’Apeldoorn’ (finns en gul också). Denna röda anses vara mamma till alla de olika sorter som nu finns i gruppen darwinhybrider. Och de klär verkligen varandra. När körsbärsträden, och de röda darwintulpanerna blommar, så är det dessutom ett tecken att nu är det dags att så på friland allt som anses inte vara alltför värmekänsligt. Nu klibbar jorden inte längre fast på redskapen och nu är det dags att sätta potatis och så ärter. Även sallat brukar trivas att sås vid denna tid. Men att så bönor, pumpa och zucchini på friland och plantera ut frostkänsliga plantor väntar vi med tills vårt sista så-vårtecken, när häggen blommar.
Foto: Kerstin Engstrand
’Apeldoorn’ blir cirka 55 cm hög. Jag har haft röda Apeldoorn under ett och samma körsbärsträd i 30 år och de är klockrena i sin blomning, alltid samtidigt!
Gult, orange och rött mot starkt gult
Foto: Kerstin Engstrand
De två Darwinhybrider, ’Elite’ och ’Blushing Apeldoorn’ gör verkligen rätt för sina namn! De blommar vanligen samtidigt som de senblommande forsythiorna, de som blommar på både nya som gamla skott. Dess två är högväxande men samtidigt stadiga tulpaner. Cirka 55 cm höga.
1 of 4
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Skydda lökarna
På våren är det bra att skydda lökarna från hungriga harar och rådjur. Lägg över ett nät. Blodmjöl kan strös på bladen, dess doft brukar verka avskräckande, dessutom fungerar blodmjöl som extra gödsel. TRICO Garden är ett annat medel som är mycket effektivt. Det sprayas på växterna varför en sprayflaska behövs.
När knopparna bekänner färg är det en bra tid att ta in några tulpaner för snitt. Foto: Kerstin Engstrand
Tar du in blommor för snitt så kom ihåg att inte ta hela plantan med lök utan spara två blad kvar på löken. Bladen behövs för att löken ska få näring och orka blomma nästa år.
Efter blomningen, när nästan alla kronblad har fallit, nyps blommorna av. Detta för att kraften ska gå till löken och inte för att bilda fröställning. En giva gödsel är nu också bra men bladen ska nu vissna ner i sin egen takt. Tycker du det ser skräpigt ut kan man plantera tulpanerna i närheten av fleråriga växter, perenner som skyler de vissnande tulpanerna.
Lökarna sätts på hösten
Tulpanlökar sätts i september eller oktober men de klarar faktiskt att sättas även senare än så, de kan spettas ner i frusen jord men det är inget vi rekommenderar. Ett riktmått är 10 – 15 cm djupt, minst 3 x lökens höjd. Det blir kraftigare lökar och bättre blomning om de sätts djupt. Håll ett avstånd mellan lökarna på 10 till 15 cm, 12 cm brukar vara ett bra avstånd.
Växtplatsen ska vara väldränerad, vårblommande lökväxter vill ha en våt vår och en torr sommar.
Gräv ett hål, strö ut benmjöl för att främja rottillväxten, vattna och låt vattnet sjunka undan innan lökarna sätts ner. Tryck till dem så att de får bra kontakt med jorden. Täck därefter med den bortgrävda jorden.
Att dra upp egna plantor av zinnia från frö är lätt och roligt! Foto: Kerstin Engstrand
Att dra upp plantor av sommarblommor inomhus för att senare, när risken för nattfrost är över, plantera ut dem i krukor eller i rabatten är vanligt. Men det är lite platskrävande. Samt det är lätt att ”förså sig”, det vill säga drabbas av fröfrossa och så på tok för många frön och sorter. Men värre bekymmer kan man ju ha. Att ha många zinniaplantor är i regel inget problem, dessutom finns zinnia sällan att köpa som färdiga plantor så det lönar sig verkligen att så.
Detta är en värmeälskande blomma, bördig från Mexiko och den hatar kalla nätter. Zinnia brukar gro snabbt, och växer snabbt till sig. Förså därför inte zinnia för tidigt, fröna gror på några dagar och småplantorna växer till sig också snabbt.
Många anser att bästa såtidpunkt är tre veckor innan utplanteringstid. Kan du normalt sätta ut dina sommarblommor i mitten av maj är slutet av april en bra såtid. Är det 10 juni som är vanlig utplanteringstid så är mitten av maj helt okej tid att förkultivera dina zinnior.
Zinnia är trevlig att samplantera med tomater, en zinnia per tomatplanta blir en spännande upplevelse. Foto: Kerstin Engstrand
Det tar ungefär åtta till elva veckor från sådd till att en planta blommar, vissa zinniasorter är snabbare än andra. Skulle försommaren bli kall kan det ta 14 veckor. Men när de väl kommer igång blommar de och blommar långt in på hösten.
Zinnia räknas till de växter som inte är så jätteglada över att bli omplanterade. De kan också direktsås på växtplatsen, men då ska jorden vara varm. Fördelen med att först förkultivera är att du har bättre koll på fröerna och småplantorna samt att de får vara ifred från sniglar och snäckor. Även om de fullvuxna plantorna är stadiga och sällan angrips av sniglar eller snäckor så är småplantorna lätta byten.
Sådjup: 3 mm.
Förkultivering:
Zinnia, frö. Foto: Kerstin Engstrand
1 of 2
Zinniafrön har hög grobarhet. Det räcker med att så ett frö per kruka. Foto: Kerstin Engstrand
Redan efter 2- 3 dagar gror zinniafrön. Foto: Kerstin Engstrand
Så i 5 x 5 cm krukor med såjord eller krukväxtjord. Fröna ska täckas med 3 mm jord. Grobarheten är i regel stor så det räcker med att så ett frö per kruka, eller om du sår två så klippt sedan då bort den svagaste plantan.
49 zinnior i en pluggbox. Dessa är mindre än en vecka gamla. Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia går även utmärkt att så i så kallade pluggboxar, de som har 49 hål. Pluggboxarna är bra om man vill ha många zinnior och i dem är det lätt att exempelvis så sju olika sorter med sju plantor vardera.
Samma sort av zinnia, alla sådda samtidigt i en pluggbox men plantorna är ganska olika i storlek. Foto: Kerstin Engstrand
Jag föredrar att så zinnia i torvbriketter, jiffybriketter, särskilt är jag inte vill ha så många. Då slipper jag plantera om plantorna vilket behövs i regel om man sår i de små 49-pluggarna.
Zinnia sådda i torvbriketter. Foto: Kerstin Engstrand
Zinniaplantorna syns längst till vänster. Så här fina är de efter tre veckor. Plantorna till höger är rosenskära, cosmos. Foto: Kerstin Engstrand
Sådden får inte torka ut. Täck sådden med klarplast, typ en plastpåse med lufthål eller en plasthuva och låt sådden därefter stå i 20 – 25 grader. Zinniafrön gror snabbt, normalt på två till fem dagar.
När fröna grott ska plastkupan eller plastpåsen som du haft över sådden tas bort. Zinnia är känslig för fukt. Vattna därför alltid småplantorna underifrån. Nu är det läge att flytta dem till en plats som är lite svalare men fortsatt med gott om ljus.
”Skola om”
Zinniaplantorna blir automatiskt förgrenade och fina i och med att man plockar blommorna. Foto: Kerstin Engstrand
De små pluggplantorna kan ”skolas om”, dvs planteras i ny, större kruka när de fått ett nytt bladpar efter de första hjärtbladen. Det går också att vänta tills plantorna har totalt tre bladpar inklusive det första hjärtbladsparet. Plantera då om dem i var sin kruka med bra jord, krukväxtjord fungerar bra.
Zinnia klarar av att planteras djupt, med jord upp till första bladparet men någon större effekt på plantan blir det inte. Däremot brukar man vid sista omplantering, då i regel vid utplanteringen, toppa alla plantor. Då kommer varje planta att förgrena sig och bli stadigare. Energin går till att utveckla rotsystemet. Så har du totalt tre bladpar på plantorna är det läge att toppa dem vid omplanteringen men de kommer att blomma senare. Man kan förstås blanda lite, toppa hälften och låta resterande vara som de är. Plantorna som inte är toppade kommer senare i sommar förgrena sig naturligt när du skördar blommorna. Zinnia är en utmärkt snittblomma.
Topparna kan du sätta i vatten, de kommer snabbt att utveckla rötter och du får ”på köpet” fler plantor.
Fortsätt att vattna underifrån. Tre veckor efter omplantering kan du ge lite extra näring, som 1 ml flytande krukväxtnäring per liter vatten.
Vänj inför utelivet
Omplanterade pluggplantor som får stå ute för att vänja sig vid sol och vind. Foto: Kerstin Engstrand
Innan det är dags att plantera ut måste plantorna ”avhärdas”. Det vill säga de ska vänja sig vid utelivets vind och varierande temperatur. Jag brukar sätta plantorna i en plastback och jag låter backen stå ute på dagarna, då med ett lager fiberduk över som skydd mot solens starka strålar. Allra bäst är om du har en plats i skugga. Solen skapar lätt brännmärken på bladen.
Ta in plantorna på natten. Under minst en vecka, kanske två brukar de få stå ute dagtid innan det är dags att plantera ut dem. Sätter du dem i rabatt eller i kökslandet rekommenderas att plantorna sätt på ett avstånd av 25 cm mellan varandra.
Zinnia kommer från Mexiko där den växer vild. Den älskar sol! Ju varmare desto bättre men den klarar även att växa i halvskugga.
Världens mest sålda lilla påsklilja är ett fynd! Foto: Kerstin Engstrand
Inte kan en växt vara en bra investering kanske tänker du nu. Jo, men visst! Du känner säkerligen igen den, nu på våren finns den att köpa överallt. Gör det, för den är prisvärd och mycket användbar. Blommar tidigt på korta, stadiga stjälkar och behöver knappt någon omvårdnad alls. Och blommar länge, de jag köpte innan påsk, i blom, blommar nu fyra veckor senare lika fint. Trots regn, snö och stormbyar.
Den är en världens mest sålda växter.
Den har fått den fina utmärkelsen AGM, Award of Garden Merit som ges ut av det brittiska trädgårdssällskapet, RHS och det alltid efter noggranna tester och provodlingar.
Den är prisvärd.
Den är lätt att få tag på.
Den är bra för branschen, dels säljs den på våren driven I kruka, dels säljs den på hösten som lökar för sättning.
Plus den har en spännande historia!
Foto: Annika Christensen för Blomsterfrämjandet
Påsttazetten, Narcissus x cyclazetta ‘Tête-à-tête’ är en exceptionell liten växt.
Den blommar stadigt och fint på sina 15 cm höga stjälkar.
Som gjord att växa i en kruka eller längst fram i en rabatt.
En stjälk bär oftast upp till tre blommor. ‘Tête-à-tête’ lär vara kort i växten men den är en ”stor” växt i kvalitet.
Namnet ‘Tête-à-tête’ betyder huvud mot huvud och är egentligen en sorts divan, en sorts soffa, för just två personer, en soffa där två personer sitter och konverserar i. Idag tänker vi nog mest på förtroliga möten på tu man hand, kärleksmöten, begreppet används även på svenska. Namnet syftar på att den har föräldrar som kommer från samma sort, Cyclamineus x tazetta ‘Cyclataz’ samt att ‘Tête-à-tête’ från början hade två blommor per stjälk, idag är det vanligen tre blommor per stjälk.
Foto: Blomsterfrämjandet
Du kan sätta lökarna tidigt på hösten, vilande lökar säljs då oftast i flerpack. Sätt dem på ett djup motsvarande 1,5 – 2 gånger lökens djup och jorden ska vara fuktighetshållande och platsen väldränerad. Strö gärna ut lite benmjöl i planteringsgropen innan du sätter lökarna. Vattna lätt och tryck ner lökarna i geggamojan som bildas.
vårens inköp går utmärkt att plantera ut i rabatten. Lökarna är lätta att dela. Foto: Kerstin Engstrand
Eller plantera ut de lökar du kanske köpte till påsk. När de börjar vissna ner är en utmärkt tid att dela dem och plantera ut dem. Ge dem lite extra näring den första tiden, de har varit hårt drivna och behöver lite extra näringstillskott. Det kan hända att de tar en paus i blomningen i ett eller två år men var lugn, de kommer tillbaka.
‘Tête-à-tête’ blir fin satt i grupper om tre och med 10 cm mellan lökarna. ‘Tête-à-tête’ är en trogen lök som kommer att blomma varje vår, från mars och framåt beroende på hur våren utvecklar sig.
Skulle lökarna förökas sig för mycket, skulle lökgrupperna bli för stora kan du lätt dela dem och det görs när blommorna börjar vissna ner. Juni brukar vara en bra tid att dela dem. Överskottslökarna kan sättas direkt på ny växtplats.
Fin också tillsammans med hyacinter! Foto: Annika Christensen för Blomsterfrämjandet.
Tête-à-tête’ är en mycket fin kantväxt och extra fin som underplantering vid rododendron. I så fall, sätt lökarna precis i rododendronsplantans yttersta kant, precis där buskens blad tar slut. Man brukar säga att de ska planteras i utkanten av buskens droppkant. Detta då rododendron är en vintergrön buske, planterar du dem under andra buskar som fäller bladen på hösten, kan du sätta dem under busken. Lökväxter vill ha en våt vår och en torr sommar. På så sätt nås vårregnet ner till lökarna medan buskens bladverk skyddar lökarna mot sommarens väta.
