Taggar Inlägg "Vår"

Vår

Foto: Kerstin Engstrand

Fruktträdens blomning bringar fram en ljuvlig känsla och då särskilt persikoträdens. Till det tillkommer tidigt blommande buskar, som forsythia. Ännu bättre är det när man lyckas matcha med tulpaner som blommar samtidigt.

I vår trädgård är det framför allt tre tulpaner som just alltid träffar rätt. Det spelar ingen roll om våren är sen eller tidig, blomningen sammanfaller alltid! De tre är:

Elegant rosa
'Light & Dreamy' Foto: Kerstin Engstrand
‘Light & Dreamy’ Foto: Kerstin Engstrand

‘Light and Dreamy’, en darwinhybridtulpan som jag såg första gången blomma i Bergianska trädgården i Stockholm.  Föll som en fura för den, dels för dess vackra färg och form men framför allt för att den blommar samtidigt som mina fyra persikoträd! Oavsett vilket persikosort och oavsett väderstreck så slår ‘Light and Dreamy’ ut samtidigt som just det persikoträd den är planterad vid.

'Light & Dreamy' Foto: Kerstin Engstrand
‘Light & Dreamy’ Foto: Kerstin Engstrand

Färgen anges som rosaviolett och som kronan på verket så är stjälkarna mörka, jag skulle nog kalla stjälkens färg för plommonfärgad. Darwinhybridtulpaner är trogna, de kommer tillbaka år efter år och är mycket blomvilliga. Blir cirka 50 cm hög. Beroende på hur våren utvecklar sig blommar den i april – maj.

En annan tulpan som blommar samtidigt som persikoträden är den låga näckrostulpanen ’Ancilla’. Kalkbladen är på utsidan röda och mera rosavita på insidan där även en röd rand dyker upp. Den förökar sig villigt. Detta är en låg tulpan, ca 20 cm hög.

Rött under körsbärsträdet
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När körsbärsträden blommar firar japanerna, nåväl de firar inte de vanliga ätkörsbären utan prydnadskörsbär, som de som blommar i Kungsträdgården, de med rosa blommor.  Samtidigt som vanliga körsbärsträd, de sorter som vi äter av, som Stella eller Heidi, blommar de vanliga röda darwintulpanerna, den klassiska röda ’Apeldoorn’ (finns en gul också). Denna röda anses vara mamma till alla de olika sorter som nu finns i gruppen darwinhybrider.  Och de klär verkligen varandra. När körsbärsträden, och de röda darwintulpanerna blommar, så är det dessutom ett tecken att nu är det dags att så på friland allt som anses inte vara alltför värmekänsligt. Nu klibbar jorden inte längre fast på redskapen och nu är det dags att sätta potatis och så ärter. Även sallat brukar trivas att sås vid denna tid.  Men att så bönor, pumpa och zucchini på friland och plantera ut frostkänsliga plantor väntar vi med tills vårt sista så-vårtecken, när häggen blommar.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

’Apeldoorn’ blir cirka 55 cm hög. Jag har haft röda Apeldoorn under ett och samma körsbärsträd i 30 år och de är klockrena i sin blomning, alltid samtidigt!

Gult, orange och rött mot starkt gult
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

De två Darwinhybrider, ’Elite’ och ’Blushing Apeldoorn’ gör verkligen rätt för sina namn! De blommar vanligen samtidigt som de senblommande forsythiorna, de som blommar på både nya som gamla skott. Dess två är högväxande men samtidigt stadiga tulpaner. Cirka 55 cm höga.

Skydda lökarna

w0194

På våren är det bra att skydda lökarna från hungriga harar och rådjur. Lägg över ett nät. Blodmjöl kan strös på bladen, dess doft brukar verka avskräckande, dessutom fungerar blodmjöl som extra gödsel. TRICO Garden är ett annat medel som är mycket effektivt. Det sprayas på växterna varför en sprayflaska behövs.

När knopparna bekänner färg är det en bra tid att ta in några tulpaner för snitt. Foto: Kerstin Engstrand
När knopparna bekänner färg är det en bra tid att ta in några tulpaner för snitt. Foto: Kerstin Engstrand

Tar du in blommor för snitt så kom ihåg att inte ta hela plantan med lök utan spara två blad kvar på löken. Bladen behövs för att löken ska få näring och orka blomma nästa år.

Efter blomningen, när nästan alla kronblad har fallit, nyps blommorna av. Detta för att kraften ska gå till löken och inte för att bilda fröställning. En giva gödsel är nu också bra men bladen ska nu vissna ner i sin egen takt. Tycker du det ser skräpigt ut kan man plantera tulpanerna i närheten av fleråriga växter, perenner som skyler de vissnande tulpanerna.

Lökarna sätts på hösten

Tulpanlökar sätts i september eller oktober men de klarar faktiskt att sättas även senare än så, de kan spettas ner i frusen jord men det är inget vi rekommenderar.  Ett riktmått är 10 – 15 cm djupt, minst 3 x lökens höjd. Det blir kraftigare lökar och bättre blomning om de sätts djupt. Håll ett avstånd mellan lökarna på 10 till 15 cm, 12 cm brukar vara ett bra avstånd.

Växtplatsen ska vara väldränerad, vårblommande lökväxter vill ha en våt vår och en torr sommar.

Gräv ett hål, strö ut benmjöl för att främja rottillväxten, vattna och låt vattnet sjunka undan innan lökarna sätts ner. Tryck till dem så att de får bra kontakt med jorden. Täck därefter med den bortgrävda jorden.

Lästips: Rådjursfri trädgård – ja visst! 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Att dra upp egna plantor av zinnia från frö är lätt och roligt! Foto: Kerstin Engstrand

Att dra upp plantor av sommarblommor inomhus för att senare, när risken för nattfrost är över, plantera ut dem i krukor eller i rabatten är vanligt. Men det är lite platskrävande. Samt det är lätt att ”förså sig”, det vill säga drabbas av fröfrossa och så på tok för många frön och sorter. Men värre bekymmer kan man ju ha. Att ha många zinniaplantor är i regel inget problem, dessutom finns zinnia sällan att köpa som färdiga plantor så det lönar sig verkligen att så.

Detta är en värmeälskande blomma, bördig från Mexiko och den hatar kalla nätter. Zinnia brukar gro snabbt, och växer snabbt till sig. Förså därför inte zinnia för tidigt, fröna gror på några dagar och småplantorna växer till sig också snabbt.

Många anser att bästa såtidpunkt är tre veckor innan utplanteringstid. Kan du normalt sätta ut dina sommarblommor i mitten av maj är slutet av april en bra såtid. Är det 10 juni som är vanlig utplanteringstid så är mitten av maj helt okej tid att förkultivera dina zinnior.

Zinnia är trevlig att samplantera med tomater, en zinnia per tomatplanta blir en spännande upplevelse. Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia är trevlig att samplantera med tomater, en zinnia per tomatplanta blir en spännande upplevelse. Foto: Kerstin Engstrand

Det tar ungefär åtta till elva veckor från sådd till att en planta blommar, vissa zinniasorter är snabbare än andra. Skulle försommaren bli kall kan det ta 14 veckor. Men när de väl kommer igång blommar de och blommar långt in på hösten.

Zinnia räknas till de växter som inte är så jätteglada över att bli omplanterade. De kan också direktsås på växtplatsen, men då ska jorden vara varm. Fördelen med att först förkultivera är att du har bättre koll på fröerna och småplantorna samt att de får vara ifred från sniglar och snäckor. Även om de fullvuxna plantorna är stadiga och sällan angrips av sniglar eller snäckor så är småplantorna lätta byten.

Sådjup: 3 mm.

Förkultivering:

Så i 5 x 5 cm krukor med såjord eller krukväxtjord. Fröna ska täckas med 3 mm jord. Grobarheten är i regel stor så det räcker med att så ett frö per kruka, eller om du sår två så klippt sedan då bort den svagaste plantan.

49 zinnior i en pluggbox. Dessa är mindre än en vecka gamla.  Foto: Kerstin Engstrand
49 zinnior i en pluggbox. Dessa är mindre än en vecka gamla. Foto: Kerstin Engstrand

Zinnia går även utmärkt att så i så kallade pluggboxar, de som har 49 hål. Pluggboxarna är bra om man vill ha många zinnior och i dem är det lätt att exempelvis så sju olika sorter med sju plantor vardera.

Samma sort av zinnia, alla sådda samtidigt i en pluggbox men plantorna är ganska olika i storlek.  Foto: Kerstin Engstrand
Samma sort av zinnia, alla sådda samtidigt i en pluggbox men plantorna är ganska olika i storlek. Foto: Kerstin Engstrand

Jag föredrar att så zinnia i torvbriketter, jiffybriketter, särskilt är jag inte vill ha så många. Då slipper jag plantera om plantorna vilket behövs i regel om man sår i de små 49-pluggarna.

 

Zinnia sådda i torvbriketter. Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia sådda i torvbriketter. Foto: Kerstin Engstrand
Zinniaplantorna syns längst till vänster. Så här fina är de efter tre veckor. Plantorna till höger är rosenskära, cosmos. Foto: Kerstin Engstrand
Zinniaplantorna syns längst till vänster. Så här fina är de efter tre veckor. Plantorna till höger är rosenskära, cosmos. Foto: Kerstin Engstrand

Sådden får inte torka ut. Täck sådden med klarplast, typ en plastpåse med lufthål eller en plasthuva och låt sådden därefter stå i 20 – 25 grader. Zinniafrön gror snabbt, normalt på två till fem dagar.

När fröna grott ska plastkupan eller plastpåsen som du haft över sådden tas bort. Zinnia är känslig för fukt. Vattna därför alltid småplantorna underifrån. Nu är det läge att flytta dem till en plats som är lite svalare men fortsatt med gott om ljus.

”Skola om”
Zinniaplantorna blir automatiskt förgrenade och fina i och med att man plockar blommorna. Foto: Kerstin Engstrand
Zinniaplantorna blir automatiskt förgrenade och fina i och med att man plockar blommorna. Foto: Kerstin Engstrand

De små pluggplantorna kan ”skolas om”, dvs planteras i ny, större kruka när de fått ett nytt bladpar efter de första hjärtbladen. Det går också att vänta tills plantorna har totalt tre bladpar inklusive det första hjärtbladsparet. Plantera då om dem i var sin kruka med bra jord, krukväxtjord fungerar bra.

Zinnia klarar av att planteras djupt, med jord upp till första bladparet men någon större effekt på plantan blir det inte. Däremot brukar man vid sista omplantering, då i regel vid utplanteringen, toppa alla plantor. Då kommer varje planta att förgrena sig och bli stadigare. Energin går till att utveckla rotsystemet. Så har du totalt tre bladpar på plantorna är det läge att toppa dem vid omplanteringen men de kommer att blomma senare. Man kan förstås blanda lite, toppa hälften och låta resterande vara som de är. Plantorna som inte är toppade kommer senare i sommar förgrena sig naturligt när du skördar blommorna. Zinnia är en utmärkt snittblomma.

Topparna kan du sätta i vatten, de kommer snabbt att utveckla rötter och du får ”på köpet” fler plantor.

Fortsätt att vattna underifrån. Tre veckor efter omplantering kan du ge lite extra näring, som 1 ml flytande krukväxtnäring per liter vatten.

Vänj inför utelivet
Omplanterade pluggplantor som får stå ute för att vänja sig vid sol och vind. Foto: Kerstin Engstrand
Omplanterade pluggplantor som får stå ute för att vänja sig vid sol och vind. Foto: Kerstin Engstrand

Innan det är dags att plantera ut måste plantorna ”avhärdas”. Det vill säga de ska vänja sig vid utelivets vind och varierande temperatur. Jag brukar sätta plantorna i en plastback och jag låter backen stå ute på dagarna, då med ett lager fiberduk över som skydd mot solens starka strålar. Allra bäst är om du har en plats i skugga. Solen skapar lätt brännmärken på bladen.

Ta in plantorna på natten. Under minst en vecka, kanske två brukar de få stå ute dagtid innan det är dags att plantera ut dem. Sätter du dem i rabatt eller i kökslandet rekommenderas att plantorna sätt på ett avstånd av 25 cm mellan varandra.

Zinnia kommer från Mexiko där den växer vild. Den älskar sol! Ju varmare desto bättre men den klarar även att växa i halvskugga.

Läs också om de olika zinniasorterna i artikeln: Lite mexikanskt solsken, zinnian en färgklick i kruka och rabatt (länken öppnas i nytt fönster när du klickar på den).

Och glöm inte att ta egna frön i höst!

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Världens mest sålda lilla påsklilja är ett fynd! Foto: Kerstin Engstrand

Inte kan en växt vara en bra investering kanske tänker du nu. Jo, men visst! Du känner säkerligen igen den, nu på våren finns den att köpa överallt. Gör det, för den är prisvärd och mycket användbar.  Blommar tidigt på korta, stadiga stjälkar och behöver knappt någon omvårdnad alls. Och blommar länge, de jag köpte innan påsk, i blom, blommar nu fyra veckor senare lika fint. Trots regn, snö och stormbyar.

Den är en världens mest sålda växter.

vv35606

Den har fått den fina utmärkelsen AGM, Award of Garden Merit som ges ut av det brittiska trädgårdssällskapet, RHS och det alltid efter noggranna tester och provodlingar.

  1. Den är prisvärd.
  2. Den är lätt att få tag på.
  3. Den är bra för branschen, dels säljs den på våren driven I kruka, dels säljs den på hösten som lökar för sättning.
  4. Plus den har en spännande historia!
Foto: Annika Christensen för Blomsterfrämjandet
Foto: Annika Christensen för Blomsterfrämjandet

Påsttazetten, Narcissus x cyclazetta ‘Tête-à-tête’ är en exceptionell liten växt.

  • Den blommar stadigt och fint på sina 15 cm höga stjälkar.
  • Som gjord att växa i en kruka eller längst fram i en rabatt.
  • En stjälk bär oftast upp till tre blommor. ‘Tête-à-tête’ lär vara kort i växten men den är en ”stor” växt i kvalitet.

Namnet ‘Tête-à-tête’ betyder huvud mot huvud och är egentligen en sorts divan, en sorts soffa, för just två personer, en soffa där två personer sitter och konverserar i. Idag tänker vi nog mest på förtroliga möten på tu man hand, kärleksmöten, begreppet används även på svenska. Namnet syftar på att den har föräldrar som kommer från samma sort, Cyclamineus x tazetta  ‘Cyclataz’ samt att ‘Tête-à-tête’ från början hade två blommor per stjälk, idag är det vanligen tre blommor per stjälk.

Foto: Blomsterfrämjandet
Foto: Blomsterfrämjandet

Du kan sätta lökarna tidigt på hösten, vilande lökar säljs då oftast i flerpack. Sätt dem på ett djup motsvarande 1,5 – 2 gånger lökens djup och jorden ska vara fuktighetshållande och platsen väldränerad. Strö gärna ut lite benmjöl i planteringsgropen innan du sätter lökarna. Vattna lätt och tryck ner lökarna i geggamojan som bildas.

vårens inköp går utmärkt att plantera ut i rabatten. Lökarna är lätta att dela. Foto: Kerstin Engstrand
vårens inköp går utmärkt att plantera ut i rabatten. Lökarna är lätta att dela. Foto: Kerstin Engstrand

Eller plantera ut de lökar du kanske köpte till påsk. När de börjar vissna ner är en utmärkt tid att dela dem och plantera ut dem. Ge dem lite extra näring den första tiden, de har varit hårt drivna och behöver lite extra näringstillskott. Det kan hända att de tar en paus i blomningen i ett eller två  år men var lugn, de kommer tillbaka.

‘Tête-à-tête’ blir fin satt i grupper om tre och med 10 cm mellan lökarna. ‘Tête-à-tête’ är en trogen lök som kommer att blomma varje vår, från mars och framåt beroende på hur våren utvecklar sig.

Skulle lökarna förökas sig för mycket, skulle lökgrupperna bli för stora kan du lätt dela dem och det görs när blommorna börjar vissna ner. Juni brukar vara en bra tid att dela dem. Överskottslökarna kan sättas direkt på ny växtplats.

Fin också tillsammans med hyacinter! Foto: Annika Christensen för Blomsterfrämjandet.
Fin också tillsammans med hyacinter! Foto: Annika Christensen för Blomsterfrämjandet.

Tête-à-tête’ är en mycket fin kantväxt och extra fin som underplantering vid rododendron. I så fall, sätt lökarna precis i rododendronsplantans yttersta kant, precis där buskens blad tar slut. Man brukar säga att de ska planteras i utkanten av buskens droppkant. Detta då rododendron är en vintergrön buske, planterar du dem under andra buskar som fäller bladen på hösten, kan du sätta dem under busken. Lökväxter vill ha en våt vår och en torr sommar. På så sätt nås vårregnet ner till lökarna medan buskens bladverk skyddar lökarna mot sommarens väta.

Läs också om dess spännande historia: ‘Tête-à-tête’, den lilla påskliljans spännande historia (länken öppnas i nytt fönster när du klickar på den).

Av Kerstin Engstrand

'"Tête-à-tête", Foto: Kerstin Engstrand

Den brittiska plantskolemannen Alec Gray (1895-1986) var en av landets mest kända odlare av påskliljor. Under de sex decennier han var yrkesverksam fick han fram inte mindre än 110 nya sorter.

Hans karriär började efter första världskriget. Då var bristen på mat stor och regeringen stödde all odling, särskilt då frukt- och bärodling. På så sätt hamnade han i Devon, i närheten av Penzance för att verka vid experimentstationen som fanns där. Ja så heter än idag verksamheter som utvecklar nya sorter. Kort därpå fick han nytt jobb på Scillyöarna och där, på 1920-talet väcktes hans intresse för påskliljor. På Scillyöarna odlades påskliljor för snittblomsmarknaden. Det nyväckta intresset växte, snart hade han en liten men fin egen samling. Nästan tio år senare kunde han registrera sin första alldeles egna sort. Han kom att rikta in sig på miniatyrer.

Bild från R & A Scamps katalog 2021.
Bild från R & A Scamps katalog 2021.

Så fort det blev möjligt att resa for han till södra Europa där många låga påskliljor växer vilt. Egentligen var hans främsta fokus att få fram så tidigt blommande som möjligt och då blev miniatyrerna något som kom på köpet. ”Tête-à-tête” var en som han fick fram. Vi är då framme på 1940-talets slut, 1949.

“Kom på köpet” kan man kanske även säga om ”Tête-à-tête”. Den är resultatet av en synnerligen lyckad korsning av Narcissus ‘Cyclataz’ som är känd för att vara svår att korsa, det är sällan en korsning med den resulterar i frön.

3 storsäljare

Men på 1940-talet hände det, en fröställning innehöll tre frön. Samtliga tre grodde. Och håll i dig nu, samtliga tre blev till helt olika sorter. Föräldrarna är alltså två exemplar av ‘Cyclataz, varav den ena med säkerhet var ett exemplar från 1923. Den starkaste av de tre som denna korsning resulterade blev  ”Tête-à-tête”‘.’ Men än idag går det att hitta ‘Cyclataz,’ då i regel i specialiserade odlingar, oftast hos samlare.

'Jumbilie',  12Y-O är en beteckning som odlare använder sig av när de delar in påskliljorna i olika grupper.  Bild från Ron Scamp - Cornwall's Daffodil King
‘Jumblie’, 12Y-O är en beteckning som odlare använder sig av när de delar in påskliljorna i olika grupper. Bild från Ron Scamp – Cornwall’s Daffodil King

De andra två blev ‘Jumblie’ (1952) och 1953 introducerade han ‘Quince’.  ‘Jumblie’ går ganska lätt att få tag på, även den har utmärkelsen AGM.

Det sägs att Grey själv inte var så imponerad av ”Tête-à-tête”. Vilket han borde varit, den är än idag, 2021, en av de mest sålda påskliljorna i världen. Den dominerar så pass mycket att en tredjedel av de sorter som odlas i Holland är just ”Tête-à-tête”. Antalet krukor som säljs på våren är miljontals, vi talar om 20 miljoner krukor varje vår. Minst! Redan på 1960-talet såldes lökarna för höga priset, det finns prisuppgifter på hela 4 shilling och 6 pence – för en enda lök.

'Quince', bild från Ron Scamp - Cornwall's Daffodil King
‘Quince’, bild från Ron Scamp – Cornwall’s Daffodil King

Efter Scilly byggde han upp en egen plantskola vid Treswithian. Hans egen samling finns än idag, numera samlad under en National Collection som vårdas av den välkända plantskolan Broadleigh, belägen utanför Taunton i Somerset. Att han var nyfiken som person var det ingen tvekan, hans hobby var arkeologi! Två är innan sin död 1986 slutade han jobba.

2012 ställde Broadleigh ut för sista gången på Chelsea Flower Show. Grey fick AGM-utmärkelse för flera sorter, som ”Elka”, ”Minnow” och ”Sun Disc”. Han var oerhört skicklig.

Om du själv vill försöka föröka  en påsklilja så brukar man räkna med att ett frö tar cirka fyra år från att det gror tills en lök som klarar att blomma är färdig.

Läs också:

Tête-à-tête, vårens lilla påsktazett är en bra investering! (länken öppnas i nytt fönster när du klickar på den).

Engelsmännen skriver sortnamnet med stora bokstäver medan vi i Sverige följer SKUDs sätt att skriva:

vvSkud5142

Bilder från Ron Scamp – Cornwall’s Daffodil King, qualitydaffodils.com. Ron har en unik kunskap och enorm kärlek till påskliljor, förädlare som han själv är. Numera driver hans son Adrian verksamheten.

vv4730

Av Kerstin Engstrand

Driven rabarberplanta i slutet av april. Foto: Kerstin Engstrand

Mästerkockarnas favorit, glasrabarber kan du lätt göra själv. Allt du behöver är en mörk hink, kruka eller tunna samt en stor sten som håller hinken på plats och förstås en rabarberplanta. Glasrabarber är helt enkelt rabarber man drivit upp i mörker. En rabarber som i sin desperata jakt efter ljus sträcker sig uppåt och blir till en verklig delikatess.

Växter som får växa upp i mörker blir långa och smala. Just rabarber får en annorlunda smak när de drivs, de blir mindre sura och mycket mjälla. En exklusivitet som är svårt att få tag på om man inte odlar själv.

En planta, en hink, en sten och drivningen är på gång! Mästerkockarnas favorit, glasrabarber kan du lätt göra själv. Allt du behöver är en mörk hink, kruka eller tunna samt en stor sten som håller hinken på plats och förstås en rabarberplanta. Glasrabarber är helt enkelt rabarber man drivit upp i mörker. En rabarber som i sin desperata jakt efter ljus sträcker sig uppåt och blir till en verklig delikatess. Växter som får växa upp i mörker blir långa och smala. Just rabarber får en annorlunda smak när de drivs, de blir mindre sura och mycket mjälla. En exklusivitet som är svårt att få tag på om man inte odlar själv.  Självklart tar drivningen bort lite av plantans kraft, den behöver ljus för att må bra. Därför ska du aldrig skatta alla stjälkar på en driven planta, låt några vara kvar. Efter skörden, ge rikligt med vatten och gödsla. Allra helst ska också plantan som driva även vara väl gödslad året innan. Om inte, så vattna upp den rejält med gödselvatten, det vill säga flytande näring tillsatt i vattnet, en vecka innan du sätter över hinken.    Från det att du sätter över hinken tills stjälkarna nästan spränger sönder den tar det cirka 1- 2 veckor, allt beroende på dygnstemperaturen förstås. I Storbritannien är denna ”forced rhuarb” en ädel konst, särskilt i området runt Wakehurst. Ja där har man till och med rabarberfestival när de drivna rabarberna är som bäst. Foto: Kerstin Engstrand
En planta, en hink, en sten och drivningen är på gång!

Självklart tar drivningen bort lite av plantans kraft, den behöver ljus för att må bra. Därför ska du aldrig skatta alla stjälkar på en driven planta, låt några vara kvar. Efter skörden, ge rikligt med vatten och gödsla. Allra helst ska också plantan som driva även vara väl gödslad året innan. Om inte, så vattna upp den rejält med gödselvatten, det vill säga flytande näring tillsatt i vattnet, en vecka innan du sätter över hinken.

Glasrabarber är en stor produkt på våren i England. deras vår börjar redan i slutet av februari. Foto: Kerstin Engstrand
Glasrabarber är en stor produkt på våren i England, deras vår börjar redan i slutet av februari. Foto: Kerstin Engstrand

Från det att du sätter över hinken tills stjälkarna nästan spränger sönder den tar det cirka 1- 2 veckor, allt beroende på dygnstemperaturen förstås.

 

I Storbritannien är denna ”forced rhuarb” en ädel konst, särskilt i området runt Wakehurst.

Glasrabarber och lite socker, en självklar ingrediens när det är rabarberfestival. Foto: Kerstin Engstrand
Glasrabarber och lite socker, en självklar ingrediens när det är rabarberfestival. Foto: Kerstin Engstrand

Ja där har man till och med rabarberfestival när de drivna rabarberna är som bäst.

Text och foto: Kerstin Engstrand

I Frankrike gör man många olika inläggningar av maskrosblommor! Foto: Kerstin Engstrand

Söt, lite nötaktig i smaken, maskrossirap är enkelt och roligt att göra. Bin älskar maskrosor, barn likaså medan vi vuxna har kanske ett litet annorlunda förhållande till denna älskade och oälskade blomma. Har du gott om den så varför inte göra en sats maskrossirap? Det är enkelt, du behöver bara tre ingredienser, maskrosblommor, vatten och socker.

Det ska vara lika mycket maskrosblommor som vatten, sockermängden ska vara det dubbla, allt räknat i deciliter. 5 dl blommor, 5 dl vatten och 10 dl socker.

OBS! Ta inte hela blommor, utan bara blombladen, de gula. Tar du hela blommor blir sirapen besk. Att dra bort blombladen, som är många och små tar lite tid. Skölj dem väl så slipper du få med småflugor och andra små insekter.

En maskrosblomma består av mängder av kronblad. Foto: Kerstin Engstrand
En maskrosblomma består av mängder av kronblad. Foto: Kerstin Engstrand

Lägg de avdragna kronbladen i en kastrull, fyll på med vatten och låt koka i cirka 20 minuter.

Därefter ska du sila av. En omgång kokta maskrosblomblad ger en mild sirap. Vill du ha en starkare kokar du den avsilade vätskan på nytt, nu med en ny omgång färska kronblad och nu är vattnet ersatt av den avsilade vätskan.

Nu är det sedan dags att tillsätta socker. Det ska vara dubbelt så mycket socker som vätska. Mät hur många deciliter maskosblomavkok du har, om du har 5 dl så ska du tillsätta 10 dl socker.

Häll vätskan i kastrullen och tillsätt sockret. Nu ska sockret sakta smälta, rör försiktigt och låt den inte koka! Om den kokar kommer allt kristalliseras och bli en stel massa.

När sockret har smält hälls den gyllengula sirapen på burk. Häll gärna i mindre burkar än i en stor.

Vill du förfina smaken kan du tillsätta lite citrinzest (finrivet citronskal) eller lite rabarber när du kokar kronbladen. Citronskal, apelsin och russin är en annan mera vuxen kombination som då ger en sirap som blir en bra bas till att skapa en aperitif på.

I Frankrike är det mycket populärt att använda maskrosor till inläggningar. Pissenlit heter maskros på franska, vilket betyder kissa i sängen… I  Frankrike och i Italien säljs maskrosfrön i påse,

Maskrossirap är en klassiker till pannkakor. Det är solsken på burk!

Förvara sirapen i kylskåpets svaldel.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Att porslinshyacintens namn är ”rätt” är det ingen tvekan om, dess blommor skimrar som det vackraste tunnaste porslin! Och det kanske allra bästa är att den doftar himmelsk och är en viktig tidigtblommande nektarväxt för humlor, bin och fjärilar.

Foto: Kerstin Engstrand
Porslinshyacinth med krokus. Foto: Kerstin Engstrand

Jag sätter den gärna under träd där den mer än gärna får sprida sig. Oftast samplanterar jag den med några krokus.

Porslinshyacinten, Puschkinia scilloides, är en lökväxt vars lökar sätts på hösten och den är lätt att få tag på. Den sprider sig mer än gärna om den trivs. Blommar, beroende på vilken del av landet den växer, i slutet av mars, april eller i norr i maj månad. Dess ursprung är Mindre Asien och Kaukasien där den växer på bergsängar upp till 3000 m höjd.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Den bildar mer än gärna mattor i gräsmattan, så har du en gles gräsmatta kan porslinshyacinten vara ett trevligt vårblommande alternativ. Då får du med tiden denna underbara syn:

Vilken doft dessa mängder bjuder på! Foto: Kerstin Engstrand
Vilken doft dessa mängder bjuder på! Foto: Kerstin Engstrand

Passa på att lägga ut ett vattenställe för bin, humlor och fjärilar. Ett fat med några stenar i fungerar bra. Stenarna för att ingen ska drunkna.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Artnamnet scilloides kommer av det vetenskapliga namnet, Scilla, blåstjärnor och latinets oides  som betyder ”liknande vilket blir  ‘lik en blåstjärna’.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Den är unik på så sätt att den är den enda arten i släktet. sedan 1800-talet ska porslinshyacinten vara  odlad här i Sverige. Klipp inte gräset och därmed porslinshyacinten förrän blommorna vissnat ner. Vill du att de ska sprida sig så låt fröställningarna mogna.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Hundtandlilja. Foto: Kerstin Engstrand

Som en orkidé, så liknar många hundtandliljan och det stämmer bra. Blygt låter den sin utsökta blomma blicka ner mot marken. Den nästan trycker sig ner mot jorden.så här års på våren är det först bladen man lägger märke till, de är ofta fläckiga.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Det vetenskapliga namnet är Erythronium dens-canis, och canis betyder hund. Varför då hund? Jo för knölen liknar en hunds tand.

Foto: Kerstin Engstrand
Så vackert från en sådan liten hundtandsliknande lök! Foto: Kerstin Engstrand

Den rosalila skönheten här heter Lilac Wonder som blir cirka 10 till 15 cm hög.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Jag föredrar de som har lilarosa blommor. Hundtandliljan trivs i blandad sol-skugga, i ett skogspartis utkant eller under rosor, där jag har några, de trivs även under träd och helt förträffligt under rododendron.
 
Och en gul!
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Pagoda är den vanligaste gula. Den brukar blomma samtidigt som pärlhyacinter och ormöga och skapar en härlig blå gul kombination! Blir cirka 25 cm hög.

'Pagoda' uppifrån, här växandes tillsammans med ormöga.   Foto: Kerstin Engstrand
‘Pagoda’ uppifrån, här växandes tillsammans med ormöga. Foto: Kerstin Engstrand

Knölarna sätt på hösten på ett djup av cirka 10 cm och på ett avstånd mellan varandra på 10 cm. de säljs både i lösvikt och färdigförpackade i påse. Med tiden förökar de sig, då kan de lätt delas och planteras om. Gör det på våren när småplantorna syns för efter blomning så vissnar hela plantan ner och är svår att hitta!  Men lugn, de kommer tillbaka nästa vår igen. Dock, det kan vara bra att märka ut odlingsplatsen så att de inte planterar något annat på samma ställe.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Från frö

Kan också odlas från frö. Fröna kan sås både på våren och på hösten. På våren, inomhus, i perioden januari till maj. Så dem grunt och täck dem med lite perlit. Vanligtvis gror fröna inom en månad. Har det inte skett kan du ställa sådden i kylskåpet i en månad. Ställ därefter sådden utomhus, i skuggigt läge. Hundtandliljan kan även höstsås, från september och framåt, och då sår man vanlien i krukor som får stå utomhus.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Många tulpaner tar plats, både när det gäller utrymme och när det gäller uppmärksamhet. men det finns också tulpaner som nästan kryper längs marken och ändå fångar ens uppmärksamhet. Och som skapar habegär.

Tulipa humilis ‘Rosea Caerulea Oculata’ är en sådan. Så mjukt rosavit, så vänlig i sitt växtsätt och så utsökt fast hon beskrivs ibland att ha ett hjärta av stål! Det vill säga, det vi i regel kallar för öga, det blåa i mitten, är till färgen stålblått. Därav ett hjärta av stål.

10 till 15 cm hög är hon och trivs allra bäst i soligt läge, gärna med några stenar i närheten. Blommar i april. Lökarna, som är små, sätt på hösten på ett djup motsvarande lökens höjd x 3 och alltid med spetsen uppåt.

Lökar av Tulipa humilis 'Rosea Caerulea Oculata'. Foto: Kerstin Engstrand
Lökar av Tulipa humilis ‘Rosea Caerulea Oculata’. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Jag kommer fortfarande ihåg i mina första inomhussådder! Det var länge sedan, jag gick på mellanstadiet och det var tomat efter tips från min mor som blev första försöket. Just detta att varje morgon gå fram till odlingen där på fönsterbrädan för att se om något hade grott eller hur mycket som hade hänt under natten är en känsla som jag än i dag uppskattar. Före frukost ska det vara. En glädje och förundran över vad mycket växtkraft det finns i ett lite frö som jag än idag gläds åt, jag och tusentals andra som odlar.

Min mor fortsatte att odla tomater i köksfönstret, även året när hon skulle fylla 85 år. I godisburkar från mataffären, utan dräneringshål. Det gick utmärkt.

Mycket har hänt sedan 1960-talet. Samtidigt inte men en sak märker jag mest och det är idag mycket lättare att få tag på ”finesser” som värmematta och bra belysning. Inte bara lättare, de har också blivit billigare.

Vad behöver man då?
Bakbordet av plast har många funktioner, under våren är det planteringsbord, under vintern pusselbord men aldrig bakbord.   Foto: Kerstin Engstrand
Bakbordet av plast har många funktioner, under våren är det planteringsbord, under vintern pusselbord men aldrig bakbord. Foto: Kerstin Engstrand

Jag har inga stora utrymmen inomhus, jag har ett rum med två fönster i sydväst där plantor mår bra att stå och det praktiska arbetet med att så, hantera jord med mera sker antingen på köksbordet eller i tvättstugan. Mycket av det jag förkultiverar inomhus kommer att växa i 30 pallkragar och i lika många stora krukor. Inga hundratals kvadratmeter av köksträdgård och inget växthus men det fungerar mer än bra. Jag får enorma skördar och ger bort en hel del.  Och har så gjort i flera decennier.

Idag är det lättare att få tag på smarta lösningar än tidigare. Bara under det senaste decenniet har det hänt mycket gällandes utbudet. Inte minst har näthandeln blivit bra mycket bättre vilket underlättar. Även i Stockholmsområdet är avstånden stora och det tar tid att åka runt. Samt att priserna har gått ned.

Det enklaste först, ett bakbord! När barnen var små köpte jag bakbord av plast, 50 x 60 cm och det används än idag, numera enbart av mig. Verkligt hållbart och kommer att hålla min livstid ut. Köptes som pysselbord, används idag under julen till pussel och efter jul är det så-och omplanteringsbord. Ibland sätts det på köksbordet eller diskbänken, ibland sätter jag det över tvätthon i tvättstugan. Lätt att rengöra och lätt att förvara när det inte används. Finns än idag att köpa, Daloplast står det på etiketten och kostar runt 200 kr.

Pluggar jord
Odlingspluggar är lätta att hantera. Foto: Kerstin Engstrand
Odlingspluggar är lätta att hantera. dessa är av kokos. Här är det grön malabarspenat som är på väg att gro och ska flyttas till en plats under växtbelysning. Foto: Kerstin Engstrand

Ja, pluggar, du läste rätt, odlingspluggar istället för såjord. Jag behöver inga mängder av enstaka växter utan odlar ett fåtal växter av samma sort. Därför drar jag upp pelargoner, aubergine, kronärtskocka, chilipeppar, paprika och tomater i pluggar. Det går enkelt och snabbt att så i dem, inget slabb med jord som hamnar överallt. Då många växter har olika groningstid, vilket även kan variera mellan sorter, så är det extra lätta att använda. Bara att lyfta upp en som behöver planteras om eller flyttas närmare ljuset.

Från vänster: Roockwoolplugg, kokosplugg, jiffybrikett och RooIIt/RootRiot-plugg, alla i torrt format. de sväller i vatten. Foto: Kerstin Engstrand
Från vänster: Roockwoolplugg, kokosplugg, jiffybrikett och RootIt/RootRiot-plugg, alla i torrt format. de sväller i vatten. Foto: Kerstin Engstrand

Sedan några år tillbaka har det kommit flera olika typer av odlingspluggar. När jag var liten, i alla fall ung, så var jiffybriketter det fiffigaste. Det är briketter gjorda av torv eller kokos som är sammanpressat till en cirka 0,5 cm tjock och 3 cm rund bricka. Man häller lite ljummet vatten i hålet i mitten och vips så sväller briketten upp. De är ett bra och smart alternativ att så frön i till växter som du vill ha enstaka exemplar av. Brukar kosta mellan 1 och 1,50 kr styck, säljs ibland lösa och då blir de lite dyrare men finns oftast i 15- eller 50 pack. Förvaras de torrt håller de i väldigt många år.

Häll vatten på dem och efter 3-5 minuter har de svällt. Foto: Kerstin Engstrand
Häll vatten på dem och efter 3-5 minuter har de svällt. Foto: Kerstin Engstrand

Efter Jiffy har pluggar av kokos och så kallade ”rootit” kommit.

Odlingspluggar av kokos, komposterbar kokosfiber, torv och näring är mindre än jiffy och lite dyrare i inköp. De lanserades först för hydroponisk odling men jag använder dem även till växter som ska planteras i jord. En nackdel med dessa pluggar är att de torkar ut snabbare än jiffy om de inte sitter i ett kärl där de har väggar ända upp till kanten. Sticker pluggen upp så torkar den snabbt, vilket lätt åtgärdas med att spraya pluggen med vatten. Det syns tydligt när en plugg håller på att torka upp, då blir den ljusbrun, den ska, när den är fuktig, vara svartbrun som kaffesump. Rötterna blir fina och det är lätt att ta hand om enstaka plantor av sorter som växer snabbare än andra. Det är bara att lyfta upp och plantera om. Lättast får man upp dem om man sticker en penna i hålet i behållaren under den aktuella pluggen. Dessa odlingspluggar finns som mest att köpa i 14-pack och priset varierar stort från butik till butik så här lönar det sig att kolla runt, som billigast brukar styckpriset bli 3,50 kr. Förhoppningsvis kommer de snart att säljas i större förpackningar. Dessa kokospluggar brukar finnas i alla stora välsorterade trädgårdsbutiker och andra kedjor som säljer odlingstillbehör.

Root-IT eller Root-RIOTpluggar är enkla att hantera. Här är det chilipeppar som sås, ett frö i varje. Foto: Kerstin Engstrand
Root-IT eller Root-RIOTpluggar är enkla att hantera. Här är det chilipeppar som sås, ett frö i varje. Foto: Kerstin Engstrand

Root-It eller Root-Riot brukar kosta cirka 3 kronor styck om man köper ett 50-pack, runt 2,50 kr om man köper 100-pack. De är inte lika lätta att få tag på, oftast får man köpa dem över Internet. Det är en rotningsbrikett som är sammansatt av torv och bark men känns som en svamp. Jag gillar inte konsistensen men jag gillar resultatet man får när jag sår eller sätter sticklingar i dem!  Finessen med root-it är att varje brikett har två hål, ett för frö och ett för sticklingar, vilket gör att de fungerar suveränt bra även för att rota krukväxtsticklingar i, även mycket små sticklingar beståendes av enbart ett blad eller en tillväxtpunkt. Det finns också en variant som säljs under beteckningen Root- Riot där kuberna anges bestå av finfördelad jord som sammanfogats med växtbaserat lim. Dessa har samma svamp eller skumgummiliknande konsistens som Root-It. För båda dessa typer ska just den porösa strukturen medföra att syre lättare kan nå växtens rotningsområde och därför ska främja rotbildningen. Det är behändigt att ha en stor påse hemma, de håller i många år.

Ett annat plus är att en rootitplugg torkar ut utifrån så du känner direkt när det är dags att vattna. Båda varianterna fungerar mycket bra i pluggbrätten från mycket små om 6, 14 osv. till riktigt stora med flera hundra pluggar. De säljs i en återförslutbar påse men även i små hållare. Ett annat bra tips är att ställa kuberna på en bädd av vermikulit (säljs också som vermiculite) när du sår så håller de fukten ännu bättre.

Det är inte lätt att så frön som ska ha en viss täckning i stenullspluggar.  Foto: Kerstin Engstrand
Det är inte lätt att så frön som ska ha en viss täckning i stenullspluggar. Foto: Kerstin Engstrand

Stenullspluggar, det finns även pluggar av rockwool som oftast föredras av yrkesodlare. De fungerar mycket bra men jag använder de mest för att testa och då ett snäpp större än de på bilden här ovan, sådana som har storleken 25x25x40 mm som är porösare och lättare att så i. Varför använder jag dem inte så ofta? Dels för känslan men också att det är lätt att gnugga sig i ögonen efter man använt dem och då sticks det. Att storodlare gärna använder sig av odlingspluggar av rockwool beror på att det är ett helt sterilt media. Risken för sjukdomsangrepp som svamp och mögel minskar markant. Även dessa har ett litet hål förberett.

Gyllengula knep
Gul klisterremsa är en bra fångsfälla. Det guldiga i den gröna krukan är vermikulit.  Foto: Kerstin Engstrand
Gul klisterremsa är en bra fångstfälla. Det guldiga i den gröna krukan är vermikulit. Foto: Kerstin Engstrand

Två gula saker jag inte kan leva utan, gula klisterskivor och vermikulit. Bägge är bra mot sorgmygg. Gula klisterskivor är oerhört effektiva, så effektiva att man själv lätt fastnar med fingrarna på dem. De är gula för att de små flugorna och myggen älskar gult. Jag köper klisterskivor som är avsedda för växthus. Av dem klipper jag små remsor som jag placerar ut bland odlingarna, de är lätta att sätta fast på en liten pinne, för som sagt klistret är starkt!

Det finns även transparenta klisterremsor som man kan sätta på fönstret. De är bra men inte lika effektiva som de gula klisterremsorna.

Vermikulit är ett bra material att ha hemma. Lätt, en påse om tre liter väger ingenting och det skimrar som guld, kattguld som barnen sa när de var små. Länge var det bara superamatörer som hade det på sina växtförsäljningar men numera finns det i alla trädgårdsbutiker. Det är lerskiffer som efter kraftig upphettning får en struktur som både absorberar och avger fukt. Det buffrar vatten och tillför därmed lagom fuktighet till ytskiktet av odlingssubstratet och fröet. För små till medelstora frön är ett skikt på 1-3 mm bra, till stora frön är ett 3 – 5 mm tjockt lager bra. Jag använder det till att toppa pluggar och såjord med där jag sår frön som är ljusgroende. Jag strör även ut ett lager på jorden efter omplantering då sorgmyggor då inte får så lätt fäste. Det håller också alger och mosa  borta. Vermikulit kan också blandas in i jord för växter som vill ha mera fukt. I konsumentförpackning brukar de säljas i påsar om tre eller fem liter med ett pris om tio eller tjugo kronor litern. Räcker länge och håller länge. Har du riktigt stora odlingar så är en tumregel att det går år mellan en och tre liter per kvadratmeter.

Märk sådderna
I princip allt går att använda, glasspinnar blir bra såetiketter. Foto: Kerstin Engstrand
I princip allt går att använda, glasspinnar blir bra såetiketter. Foto: Kerstin Engstrand

Man glömmer, kanske inte att man sått, inte heller vad för typ av växt man sått men sortens namn är omöjligt att komma ihåg. När tomater gror så ser i princip alla sorter likadana ut så märk dem direkt efter sådd! Etiketter av plast, som går att tvätta/sudda bort texten på är utmärkta och håller i många år. Jag föredrar de som har lite sträv yta. Glasspinnar fungerar också men brukar bara hålla en sommar. Detsamma gäller för de träetiketter som säljs. Man kan även klippa till remsor av plastförpackningar. Jag skriver texten med mjuk blyertspenna, den texten håller i alla väder, även i många år. Samt för anteckningar även i ett block, som efter en säsong är ganska tummat och jordigt men guld värt!  Jag för även över motsvarande till en Excelfil. Det är ovärderligt att ha information om hur sådderna har utvecklat sig till kommande år. En annan bra minnespåminnelse är att ta bilder med mobilen, då får du till och med exakt på minuten när du sått något. Ja, är man nörd så är man!

Ett år körde jag med nummersystem, började att märka första sådden som nr 1, sedan 2 etc. och förde över allt i Excel för jag tänkte då att spara tid genom att slippa sudda, man kan ju göra samma nummersystem nästa år igen och samma etiketter igen. De fungerade ja, men var för krångligt. Jag var ju tvungen att gå in och se på listan vad varje nummer stod för.

Vad sätter jag pluggarna i?
En skomatta, en värmematta och ett minidrivhus med några minibrätten. Foto: Kerstin Engstrand
En skomatta, en värmematta och ett minidrivhus med några minibrätten. Foto: Kerstin Engstrand

Miniväxthus, folieformar, kötttråg av plast, körsbärstomataskar och vindruvsförpackningar, allt används. När boken Nybörjarens lata trädgård kom ut så visades mitt återbruk även upp i SVT! Särskilt programmet Fråga Doktorn tyckte detta var så hälsosamt att jag återanvände juiceförpackningar men de noterade inte att jag även återanvänder glasspinnar.

Pluggarna brukar jag sätta i de förpackningar som pluggarna ibland kommer med, men de finns även att köpa separat och det fungerar mycket bra. Då står de upp och få skydd på sidorna. De i sin tur placerar jag antingen i ett plasttråg som det varit kött i, eller i en gammal folieform. Som lock kör jag med plasttråg. Det blir som små miniväxthus och är lätt att lufta genom att bara skjuta det lite åt sidan.

stabilt minivöxthus som jag haft i så många år att jag inte lngre kommer ihåg när det köptes. det har två öppningar i taket som underlättar när man ska reglera luftfuktigheten. Foto: Kerstin Engstrand
Stabilt miniväxthus som jag haft i så många år att jag inte längre kommer ihåg när det köptes. Det har två öppningar i taket som underlättar när man ska reglera luftfuktigheten. Foto: Kerstin Engstrand

Jag har också några gamla minidrivhus som de brukar kallas för. De har ett underrede, ett ”fat” av kraftig plast som håller. Jag har slutat med de tunnare varianterna, de blir snabbt sköra. Till detta en tillhörande kåpa, också den av kraftig plast som har två öppningar i taket så man lätt kan reglera luftfuktigheten. Det blir lätt för mycket kondens annars. Även i minidrivshuset sätter jag pluggarna eller småkrukorna i olika formar så att man lätt kan flytta runt allt eftersom det gror.

Jag vattnar underifrån, då blir jorden porösare. Men det går självklart att vattna ovanifrån också. Oavsett metod så ha koll så att växterna inte står djupt i vatten. Försök häll bort det vatten som står kvar efter en timme.

Mammas gamla sprayflaska fungerar än idag. Hon skulle i år ha fyllt 102 år.  Foto: Kerstin Engstrand
Mammas gamla sprayflaska fungerar än idag. Hon skulle i år ha fyllt 102 år. Foto: Kerstin Engstrand

Till pluggarna har jag också en stril som sätts på en petflaska, passar både till mindre flaskor och stora samt jag har min mors gamla stryksprayflaska, båda fungerar utmärkt. Att duscha plantorna mår de bra av, dels för att få eventuella fröskal att släppa från bladet, dels för att höja luftfuktigheten när inomhusklimatet är torrt och varmt.

 

Värmematta!
Det svarta är en värmematta, här skymtar också folieformar och plasttråg från köttförpackningar. Foto: Kerstin Engstrand
Det svarta är en värmematta, här skymtar också folieformar och plasttråg från köttförpackningar. Foto: Kerstin Engstrand

Förkultivering av mera värmekänsliga växter blev väsentlig enklare när värmemattor blev prisvärda. Så kallade varmgroende frön gror i regel inom några dagar, tomater till exempel och de gror lätt i vanlig rumstemperatur mellan 20 – 22 grader. Men det finns andra, som en del chilipeppar som vill ha högre temperatur, liksom en del exotiska frön och kaktusar och då behövs högre temperatur. Att använda sig av element har många gjort men jag rekommenderar inte att lägga något överhuvudtaget på ett element. Har man golvvärme i exempelvis badrummet, och inga husdjur som gärna vill leka med jord och sådder, kan man ställa sådden där men så fort fröna gror måste de få ljus. Idag kan man få en bra värmematta för cirka 150 kronor. Här är det värt att kolla runt på priset, en och samma kan variera från 149 till 399 kronor! Jag lägger min värmematta på en bit frigolit. Observera att man aldrig ska ställa krukor direkt på värmemattan, krukorna ska stå i ett kärl som ställs på värmemattan. Den får stå på dygnet runt när värmekrävande växter ska gro.

Hamstrar krukor och andra förpackningar
Plantagens blåa krukor som de säljer över 400 olika sorters perenner i ingår egentligen i ett retursystem, för fem krukor får man välja en ny perenn men jag sparar på dessa krukor, de är suveränt bra.  Foto: Plantagen
Plantagens blåa krukor som de säljer över 400 olika sorters perenner i ingår egentligen i ett retursystem, för fem krukor får man välja en ny perenn men jag sparar på dessa krukor, de är suveränt bra. Foto: Plantagen

Jag sparar alla små fyrkantiga planteringskrukor i storlekarna 7, 9 ,11 samt 13 som jag får när jag köper plantor. Använder särskilt de kraftigaste men alla används. Särskilt bra är de blå krukor, 11 cm, som Plantagen säljer perenner i. I över tio år har man kunnat panta dem, om man lämnar tillbaka fem får man en ny växt som säljs i samma typ av kruka men jag behåller de blå krukorna. Att de är bra säger sig självt, de tar tillbaka dem och återanvänder så bättre kruka kan man knappast få. De lär ha 400 olika växtsorter i de blå krukorna så med tiden blir det alltid några. Jag tror att de alla är svenskodlade perenner som säljs i dem.

Fyrkantiga krukor, här i tre olika storlekar är viktiga för att jag ska lyckas med mina tidiga odlingar.  Foto: Kerstin Engstrand
Fyrkantiga krukor, här i tre olika storlekar är viktiga för att jag ska lyckas med mina tidiga odlingar. Foto: Kerstin Engstrand

Fyrkantiga krukor är lättare att ställa tillsammans, de är mera yteffektiva. De sorteras efter storlek, de är lätta att stapla i varandra. Och de fyrkantiga ställer jag närmast dörren i förrådet så jag lätt får tag i dem när våren kommer för mitt förråd är nog som de flestas, överfullt.

Sår jag i jord använder jag småkrukor, låga formar, tomataskar, vindruvsförpackningar eller juice-och mjölkförpackningar. Jag använder mig också av små 49-pluggbrätten, särskilt när jag sår kaktusar.

49-håls minipluggbrätte, ett rött syns på annan bild. Numera verkar de bara finnas i sobert grått. Platshuva av kraftig plast ingår.  Foto: Kerstin Engstrand
49-håls minipluggbrätte, ett rött syns på annan bild. Numera verkar de bara finnas i sobert grått. Huva av kraftig plast ingår. Foto: Kerstin Engstrand

 

Dessa pluggbrätten är kraftiga och håller länge, har ännu inte lyckats slita ut något av dem. Samt har några stora pluggbrätten med 77 hål för sådder av blommor köpta på 1980-talet av Lindbloms och de håller än!  Men 77-pluggsbrättena använder jag mest för utomhussådd.

Och lite doft av jord

Jord kan variera mycket i kvalitet och det är kanske det svåraste att välja rätt. Men under alla mina år har jag bara fått dålig jord en gång! För vårens sådder och omplanteringar blir det oftast köpejord från den lokala matbutiken. Såjord för sådder och krukväxtjord för omplanteringar. Det har alltid fungerat bra. Jag använder främst såjord när jag odlar i pluggbrätten eller ”bredsår” i ett kärl för att få många exemplar av en och samma växt. Annars använder jag mig av odlingspluggar för alla växter som jag behöver enstaka exemplar av.

Ett annat suveränt alternativ är de nya kompakta jordarna som säljs i små block, i sammanpressade briketter. Jag brukar kalla dem för brikettjord. Vatten får man tillsätta själv, du häller i vatten och får jord! Dessa substrat är mycket bra och är tillverkade av kokosfiber/kokosnötsskal. Fungerar även att så kaktusar i. Jag tror det var Ikea som började och idag finns de även hos Clas Ohlson och jag tror även hos en stor växtkedja där jag i alla fall tidigare har köpt. Det är jord som är smidig att ha hemma och fungerar suveränt bra.

"Brikettjord" eller "komprimerad tjord", här Ikeas variant. Foto: Ikea
”Brikettjord” eller ”komprimerad tjord”, här Ikeas variant. Foto: Ikea

Kokos håller vatten upp till åtta gånger sin egen vikt och en klar finess att jorden inte blir plaskvåt. Jag har även återanvänt denna typ av jord och det fungerar bra, den behåller strukturen då kokos inte bryts ner lika snabbt som torv. Ikeas lösning om tre jordbriketterna som vardera sväller till 5 liter jord när de blandas med ungefär 2 liter vatten tycker jag fungerar bäst men de går tyvärr inte att köpa online. Och många av oss har en bit att åka till deras närmaste varuhus. När jag ungefär var tredje år kommer dit så bunkrar jag upp. Clas Ohlsons har också ”brikettjord” och den sväller till ca 10 liter jord.

Ljus från sådd till första omplantering
Småplantor i kokospluggar i fas 1, innan första omplantering. Foto: Kerstin Engstrand
Småplantor i kokospluggar i fas 1, innan första omplantering. Foto: Kerstin Engstrand

Under denna fas står mina odlingar i ett ställ som jag köpt från IKEA, ett trevåningsställ som egentligen är för hydroponisk odling (se test här) men just denna suveräna storlek finns tyvärr inte längre. Nu har de en mindre och lägre variant. Men båda har plats för att sätta fast en belysning. Etagen är särskilt anpassade för växter, med extra insats och belysningen som man köper till har IP-klass 44 och ett PPFD-värde på 100. Det PPFD-värdet är visserligen inte det optimala men passar suveränt just för denna ställning. Jag får jättefina plantor. Har självklart timer kopplat till belysningen. Energiförbrukning är 4,8 kWh per månad vid användning 16 timmar per dag och jag har tre, ett för varje etage. I perioden november till mars står här också många medelhavsväxter som får extra vinterljus. Samt belysningen gör också att hemmet känns ljusare under vinterhalvåret.

Jag sätter, i början när plantorna är små, odlingen på en skobricka som står på upp och nervända krukor, på så sätt kommer plantorna närmare ljuset. När de växer till sig och planteras om tar jag bort upphöjningen.

Många använder sig av en stadigare hylla, typ lagerhylla av metall och monterar på en belysning.

Omplantering
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När en planta har fått två till fyra karaktärsblad, dvs de blad som växer fram efter de första två, de så kallade hjärtbladen, är det dags för omplantering vilket brukar inträffa cirka en månad efter sådd.

Lejonparten av alla växter vill stå svalare och ljusare efter första omplanteringen. Ljuset går lätt att fixa med extraljus men jag kan inte få svalare än 22 grader i något rum och nu vill växterna ha 18 grader!  Så jag kompenserar värmen med att plantera om mina plantor en gång extra innan det är utplanteringsdags. En omplantering gör att växten stannar upp lite i tillväxt innan den sätter fart igen.

7,9,11 och kanske 13, nu har man användning av krukor i olika storlekar. Första omplantering sker till 7 cm kruka, 8 cm går också bra. Det vinner du på, man förlorar på att välja större krukor vid första omplanteringen. Rötterna arbetar så att de hela tiden söker sig ytterkanterna, man brukar säga att rötter jagar syre och fukt. Är krukan för stor tar det för lång tid, dessutom är risken stor att jorden lätt blir för våt, helt enkelt plaskvåt och det skadar rotbildningen. Visst det tar lite tid att successivt plantera i storlek efter storlek men i längden så får du finare och mera välmående växter.

Nu är det plantjord som gäller, kan även kallas för krukväxtjord, eller kokosjord från stora briketter. Har jag inte ”brikettjord” hemma köper jag i min närmsta butik som är en matbutik som säljer flera olika märkens jord. En 7 cm kruka rymmer cirka 2,5 dl jord.

Omplanterade växter får dra vatten i ett par timmar.  Foto: Kerstin Engstrand
Omplanterade växter får dra vatten i ett par timmar. Foto: Kerstin Engstrand

Jag ställer krukor på skobrickor, Ikeas skomatta Bagmuck eller liknande. För mig passar Bagmuck bäst då jag även kan skjuta in en sådan i trevåningsstället och därmed öka ytan. Den är dessutom rak i kanterna, har ytterformatet 71 x 35 cm (innerformat 68 x 30 cm), kostar bara 25 kr och  går knappast att slita ut samt går att köpa on-line.

Jag föredrar att välja krukor med storleken 7, 9 och 11 cm då det helt enkelt blir mera yteffektivt. En sådan skomatta rymmer utan problem 36 stycken 7 cm krukor. Den får också plats på fönsterbrädan och det är ett lätt sätt att utöka en vanlig fönsterbrädas bredd.

Nu behöver växterna också mera ljus, jag låter belysningen vara på i 14 timmar.

Andra, tredje och kanske fjärde omplanteringen
Om plantorna står för nära ljuskällan kan bladen lätt brännas. Här är det basilika som fått sig en liten törn. Foto: Kerstin Engstrand
Om plantorna står för nära ljuskällan kan bladen lätt brännas. Här är det basilika som fått sig en liten törn. Foto: Kerstin Engstrand

När rötterna tränger ut ur krukornas bottenhål är det dags att göra nästa omplantering, till 9 (10) cm, här fungerar också 2-liters juicekartonger bra, de har exakt en sida på 9 cm. Klipp bara bort ett hörn så att överskottsvatten kan rinna ut. Därefter till 11 (12) cm krukor och troligen därefter brukar det bli dags att plantera ut växterna.  Men är våren kall och försommaren dröjer så kan det bli ytterligare en omplantering till 13 cm krukor.

  • En 9 cm kruka rymmer cirka 5 dl jord.
  • En 11 cm kruka rymmer cirka 10 dl jord.
  • En 13 cm kruka rymmer cirka 14 dl jord.

På varje skomatta ryms nu:

  • 21 stycken krukor med storlek 9 cm

eller

  • 12 stycken krukor av storleken 11 cm

eller

  • 10 stycken 13 cm krukor.

Vid andra omplanteringen så placeras de successivt, allt efter växtsort, vidare ut till fönstret som ger rejält med ljus plus att jag har extra belysning, en ljusramp i vardera. Enkla sådana, den är en ljusrörsarmatur som hängt med i många år, den andra är en ledrampsarmatur. Båda hänger på fönstret med en fiffig anordning med sugkoppar. Jag skulle få ännu finare plantor om jag satsade på en större, bredare och mera ljusintensiv ljusramp samt kunde få ner rumstemperaturen. Särskilt svalare temperatur vore bra.

Mer än 16 timmar ska inte ljuset vara på. I nödfall kan man köra 18 timmar särskilt i slutfasen, växter som ska blomma och sätta frukt behöver mera näring och mera ljus när de ska in i blomfasen.

Sår du två frön i en lugg, och båda gror, så kan man försiktigt sära på plantorna i pluggen. och plantera om dem i var sin kruka. Foto: Kerstin Engstrand
Sår du två frön i en plugg, och båda gror, så kan man försiktigt sära på plantorna i pluggen för att därefter plantera om dem i var sin kruka. Foto: Kerstin Engstrand

Behövs extra näring? Gör du regelbundna omplanteringar från 7 till 9 till 11 centimeterskrukor klarar sig i regel plantorna med den näring som finns i jorden men det är också beroende vad för växter du odlar, vissa är hungrigare än andra. Gör du ingen mer omplantering efter 11 cm krukan så är det dags att börja näringsvattna lätt efter ett par tre veckor, särskilt om du odlar chili, paprika och tomater.  Det har visat sig att växterna mår bättre av lite och ofta, en riktlinje är en milliliter flytande krukväxtnäring per liter vatten och vattning.

I slutet av maj, i början av juni, allt beroende hur vädret utvecklar sig är det dags för slutlig utplantering i krukor och pallkragar. Dessförinnan har jag låtit dem vänja sig vid utelivet.  Skomattorna fungerar nu som brickor när jag varje dag lyfter ut och in växterna. Under denna tid, avhärdningen som man brukar säga, borde vara tillvänjningstid, står de aldrig i direkt solljus, utan i garanterad skugga. Ställs de i solljus bränns bladen och det syns som vita fläckar. Sista veckan får de stå ute dygnet runt, med extra skydd, under tak och med lite skyddande fiberduk. Mer om hur jag väljer växtplats och krukor för sommarens växtliv kommer senare i en annan artikel.

När skomattorna inte längre behövs är de lätta att skölja av. De går att sätta i varandra och tar ingen plats. Jag förvarar dem tillsammans med ”bakbordet” när de inte är i bruk, i en liten smatt mellan tvättmaskinen och tvätthon i tvättstugan.

Ha en skön odlingsvår!

Av Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Tänk att så små fröer kan bli en sådan hög och livskraftig växt! Jätteverbenan blommar ca 110 dagar efter sådd, eller 80–90 dagar efter att...