I takt med att spanska tapas blivit allt populärare här hemmavid så är det många som vill odla egna padrones. Men så upptäcker man att det oftast är svårt att få fröna att gro, och om de gror, så blir frukterna mycket heta! Kan det vara för att de odlas utomhus i kruka som de blir så starka? De utvecklas ju långsammare än de som odlas i växthus. Andra säger att man måste skörda dem där de är mycket späda för annars blir de för heta. Men de som finns att köpa i matbutiken är ju både stora och inte så heta. Det finns även uppgifter om att cirka var tionde frukt blir superhet och att de därför även kallas för rysk roulette!
Foto: Kerstin Engstrand
Så lösningen är att slå två flugor i en smäll, odla spetspaprika och skörda dem när de är små och gröna. De fungerar som bra substitut till att göra Pimiento de Padron, dvs maträtten. Stekta i olivolja och smaksatta flingsalt, andra piffar upp dem lite extra med lime, paprikapulver och nyriven parmesanost. Eller grillade, så grillade att ytan nästan är svart.
Foto: Kerstin Engstrand
Satsa på flera plantor så du även kan skörda röda spetspaprikor. De är goda att fylla med mjukost.
Foto: Kerstin Engstrand
Vissa år blir mina spetspaprikor stora, som sommaren 2014. Andra år mera ”normala”. Kombinationen vädrets makter, jordkvalitet och näringstillförsel gör sitt. Jag odlar alltid i kruka.
Och du kommer väl ihåg att fröna – det är där styrkan finns – sitter närmast skaftet? Stjälkfäste är perfekt att hålla i – man ska ju äta frukterna hela, fröna också men man kan förstås undvika dem genom att sluta äta någon centimeter eller två från stjälkfästet.
Foto: Kerstin Engstrand
De padronpaprikor som säljs i matbutikerna är av särskild sort där man förädlat bort det starka. Men många tycker att de är visserligen milda men samtidigt lite bittra i smaken. Så hemmaodlade är att föredra – trots den ryska rouletten! Då kan det vara idé att odla den japanska sorten Shishito istället – den är ett säkrare kort.
De bästa apelsinerna säljs från januari och framåt. Då finns även blodapelsiner, som handlarna numera kallar för röda apelsiner då de tror att vi konsumenter tycker att ordet blod är för otäckt.
Jag styckfryser först delarna innan jag packar in dem i fryspåsar eller burkar.
Att frysa in hela, skalade apelsiner är ett bra knep. Ok, de går även att frysa in i halvor eller fjärdedelar. Vad gör jag med dem? Jo, jag tar fram dem och river apelsin över frukostyoghurten eller någon dessert eller bakverk. Apelsinen hinner inte tina så den läggs tillbaka i frysen igen.
Visste du att man i Turkiet och andra länder runt Medelhavet gärna river färsk aubergine i sin frukostyoghurt? Eller äter färska dadlar med yoghurt, en bra frukost man håller sig länge på.
Och i klyftor
Även klyftor med skal fryser jag in. Ekologiskt odlade blodapelsiner sparas för att göra apelsinpotatis eller att ha i grytor. Läs mer om hur du gör den godaste apelsinpotatisen här.
Ätbara blommor köper de trendiga restaurangerna in för dyra pengar – i alla fall om man tittar på kilopriset. För några år sedan nämnde vi på Instagram att olika sorters bönors blommor både är vackra och ätbara. Sedan dess kommer det titt som tätt frågor om detta.
Det finns till exempel trendigt svarta bondbönsblommor som kan vara lite svåra att få tag på men om du hittar dem så köp! De är roligare att odla för blommornas skull än för bondbönorna. Och de väcker uppmärksamhet, både i trädgården och på tallriken!
Foto: Kerstin Engstrand
Lättare är det att få tag på vanliga vitblommande men även de starkt rödrosa finns.
Foto: Kerstin EngstrandFoto: Kerstin Engstrand
Rosenbönor/blomsterbönor
Bönor av rosenböna. De gror snabbt och växer sedan ännu snabbare. Blir ett par meter höga! Foto: Kerstin Engstrand
Rosenbönor har lite dåligt rykte om sig, att de ska vara giftiga. Blommorna går utmärkt att äta, likaså kan man anrätta bönskidorna när de är små och mjälla på samma sätt som vanliga brytbönor. De är mycket snabbväxande.
Foto: Kerstin Engstrand
En favorit är sorten ‘Sunset Runner’ som älskas av humlor och bin! Den ska förstås planteras så att du kan njuta av den i motljus vid solnedgången.
En annan mycket odlingsvärd sort för både bönskidor och blommor är ‘White Lady’:
Foto: Kerstin Engstrand
Två andra rosenbörnor är ‘Hestia’ och ‘Painted Lady vars blommor går i vitt och korallrött. ‘Hestia’ är lågväxande och därmed tidig medans ‘Painted Lady’ är högväxande.
Foto: Kerstin Engstrand
Brytbönor
Bland brytbönorna finns det många sorter men leta särskilt efter de som är lilablommande.
Doft av Sicilien, blir bäst med blodapelsiner! Potatis med doft och smak av apelsin! Enkelt att tillaga och perfekt till kyckling eller ankbröst och kanske även till falukorv?
Och jag säger bara, doften! Med doft av apelsin och rosmarin som sprider sig – det mår man bra av!
Detta är ugnpotatis som görs med apelsin. Det ska allra helst vara blodapelsiner men går också bra med väl mogna saftiga vanliga apelsiner men inte med klementiner.
Smaken är – gudomlig!
Du behöver:
1 kilo fast potatis, sorten Melody är en bra sort men även mandelpotatis.
2 större eller 4 mindre blodapelsiner, sorten Tarocco passar särskilt bra
Dela potatisen, större i åtta delar, mindre i fyra.
Lägg klyftorna i en smord form, jag brukar pensla formen med lite olivolja.
Pressa apelsinerna och blanda saften med potatisklyftorna. Spara skalen av 1-2 blodapelsiner!
Finhacka silverlöken och blanda ner hacket bland potatisklyftorna.
Lägg i skalet från 1-2 blodapelsiner.
Salta, peppra och strö över i lite rosmarin.
Sätt i ugn, 200 grader i cirka 40-45 minuter. Potatisklyftorna ska vara mjuka, då är de färdiga.
Blir det sky över när potatisen är uppäten så frys in den till kommande rätter!
Ännu godare är potatisen efter en eller två dagar, särskilt om de legat och gottat sig med ankbröst eller kyckling.
Och blodapelsiner går utmärkt att frysa. I klyftor eller hela skalade. Frysta, hela, skalade blodapelsiner går lätt att riva.
Text och foto: Kerstin Engstrand
Skär apelsinen rakt av uppifrån om du vill ha klyftor vilket är bra för att frysa in. För att pressa är det bättre att dela apelsinen vid midjan. Foto: Kerstin Engstrand
I Frankrike gör man många olika inläggningar av maskrosblommor! Foto: Kerstin Engstrand
Söt, lite nötaktig i smaken, maskrossirap är enkelt och roligt att göra. Bin älskar maskrosor, barn likaså medan vi vuxna har kanske ett litet annorlunda förhållande till denna älskade och oälskade blomma. Har du gott om den så varför inte göra en sats maskrossirap? Det är enkelt, du behöver bara tre ingredienser, maskrosblommor, vatten och socker.
Det ska vara lika mycket maskrosblommor som vatten, sockermängden ska vara det dubbla, allt räknat i deciliter. 5 dl blommor, 5 dl vatten och 10 dl socker.
OBS! Ta inte hela blommor, utan bara blombladen, de gula. Tar du hela blommor blir sirapen besk. Att dra bort blombladen, som är många och små tar lite tid. Skölj dem väl så slipper du få med småflugor och andra små insekter.
En maskrosblomma består av mängder av kronblad. Foto: Kerstin Engstrand
Lägg de avdragna kronbladen i en kastrull, fyll på med vatten och låt koka i cirka 20 minuter.
Därefter ska du sila av. En omgång kokta maskrosblomblad ger en mild sirap. Vill du ha en starkare kokar du den avsilade vätskan på nytt, nu med en ny omgång färska kronblad och nu är vattnet ersatt av den avsilade vätskan.
Nu är det sedan dags att tillsätta socker. Det ska vara dubbelt så mycket socker som vätska. Mät hur många deciliter maskosblomavkok du har, om du har 5 dl så ska du tillsätta 10 dl socker.
Häll vätskan i kastrullen och tillsätt sockret. Nu ska sockret sakta smälta, rör försiktigt och låt den inte koka! Om den kokar kommer allt kristalliseras och bli en stel massa.
När sockret har smält hälls den gyllengula sirapen på burk. Häll gärna i mindre burkar än i en stor.
Vill du förfina smaken kan du tillsätta lite citrinzest (finrivet citronskal) eller lite rabarber när du kokar kronbladen. Citronskal, apelsin och russin är en annan mera vuxen kombination som då ger en sirap som blir en bra bas till att skapa en aperitif på.
I Frankrike är det mycket populärt att använda maskrosor till inläggningar. Pissenlit heter maskros på franska, vilket betyder kissa i sängen… I Frankrike och i Italien säljs maskrosfrön i påse,
Maskrossirap är en klassiker till pannkakor. Det är solsken på burk!
Pinjenötter har blivit vardagsvara i vår matlagning, särskilt efter det att hemgjord pesto fick sitt genombrott. Men vad är det som egentligen ligger i de små påsarna?
Vi har tittat närmare på pinjenötens härkomst.
Parasollformade pinjeträd och cypresser, utsikt från Castel San Angelo mot Vatikanen och Piazza Adriana. i Rom. Foto: Kerstin Engstrand
Först vetenskapligt. De pinjenötter vi köper i matbutiken är i regel från trädet Pinus pinea och de flesta är importerade från Kina. De små nötterna är inga nötter utan frön. Pinus pinea är en släkting till vanlig tall.
De mest kända pinjeträden är Roms pinjer, förevigade i otaliga konstverk genom århundranden och i Respighis musikstycke, det klassiska mästerverket Pini di Roma. De är en självklar del av Rom, lika självklar som bilar, turister, ruiner, kyrkor, sanpietrini (den svarta lavstenen, Roms kullersten) och cypresser som står som utropstecken förstås också. Det är vad italienarna kallar för parasollpinje man ser, för de ger en välbehövlig skugga.
Pinjekottar från Italien. De är cirka 10 cm höga. Foto: Kerstin Engstrand
Pinjekottarna är stora, i regel cirka 10 cm höga och är stenhårda. Tallar kan alltid bli gamla, flera hundra år är inte ovanligt, och det ger en liten vink om när en pinje först ger kottar. Man brukar beräkna att första skörden sker efter ett kvarts sekel, 25 år.
Mellan 20 och 50 pinjenötter brukar en kotte rymma. De sitter rejält fast, inkilade mellan fjällen två och två. Fröskalet är kolsvart. Det skalet är heller inte lätt att knäcka! Lättast tycker jag det går med mortel. Det har dock hänt att mortel av sten fått sprickor efter för ivrigt pinjenötsknäckande.
Men roligt är det att upptäcka en växt! Lika roligt som att skörda potatis.
Ibland hittar man hela pinjekottar i matbutikens frukt- och grönsaksavdelning, vanligen till jul. Oftast är det då pinjenötter från Italien. Köp om du ser och testa! Priset brukar vara runt 70 kronor kilot.
Svår nöt att knäcka
Efter några dagar vid elementets värme börjar pinjekotten att spricka upp. Foto: Kerstin Engstrand
Jag brukar lägga kotten på elementet i köket. Efter några dagar brukar det börja knäppa till, startskottet för öppningen har börjat. Sakta men säker öppnar sig fjällen allt mer och till slut ser man mängder med svarta frön.
Nu börjar fröna synas. Foto: Kerstin Engstrand
Det går också att göra en snabbvariant, i ugnen. Lägg kotten i en ugnsfast form eller ugnsfast gryta och rosta i cirka två timmar i 180 graders ugnsvärme. Ha koll på vad som sker.
När kotten väl har öppnat sig håller den sig öppen så du kan lugnt vänta med att ta ut pinjenötterna tills kotten svalnat.
”Skörden” blir inte stor men rolig. Det är intressant att se hur finurlig pinjekottens konstruktion är. Och när man väl har fått ut fröna från det svarta skalet kan man rosta dem lätt i en torr, helt stekpanna.
Pinjemun talades det mycket om för ett par år sedan. Många rapporterade att de efter att ha ätit något med pinjenötter fick en metallisk smak i munnen som dock brukar försvinna efter ett par dagar som tur är. Det är oklart vad det beror på.
Fröskalet som omger ”pinjenöten” är kolsvart. fröna, de som säljs som pinjenötter, är beigevita. Foto: Kerstin Engstrand
Läs också:
Bästa receptet på pesto gjord på hemmaodla basilika hittar duHÄR.
Om pinjekotten som dekoration i trädgården, klickaHÄR.
Vi gillar paket, särskilt matpaket. Nu när fikonbladen är på väg att falla så brukar vi offra ett par stycken. Fikonträd övervintrar utan blad, det är ett bladfällande träd så man skadar inte trädet. Ibland till och med använder vi några som just fallit. Till vad då? Jo, att göra lax i ugnen med.
Första gången jag fick fisk i fikonblad var på Ibiza. En stormig höst för flera decennier sedan. För cirka 40 år sedan. Då hade jag även ett helt fantastiskt fikonträd vars frukter jag kunde äta hur mycket som helst av. Då var det pinfärsk fisk som tillagades över öppen eld och fisken var just inslagen i färska fikonblad.
Att använda blad som matpaket är vanligt, kåldolmar, vinbladsdolmar, bananblad, ja listan kan bli lång. Otaliga blad är ätliga.
Det har blivit en hösttradition, ett sätt att överbrygga sommaren och hösten och kanske även vintern. Snabbt och roligt, fryst lax i portionsbitar, några enkla ingredienser och några fikonblad.
Det går åt en till två fikonblad per laxbit. Är bladen mycket stora räcker det med ett. Det finns även färska fikonblad att köpa i välsorterade webbutiker.
Allra helst ska bladen vara helt nyplockade men de klarar bra att förvaras i kylskåpet ett par dagar, då förvarade i en plastpåse. När du plockar bladen, se upp med den vitaktiga feta saften som skaftet släpper, den vill man varken ha på kläder eller i munnen.
Vad smakar då ett varmt, tillagat fikonblad? Jo lite åt pinjenötter. När laxen är i ugnen så sprids en doft som påminner om just nyrostade pinjenötter eller kanske till och med som nyrostade kastanjer. Andra säger kokos. Men är din mage känslig för färska fikon kommer du även att märka det om du äter fikonblad. I så fall kan du välja att inte äta upp bladen, laxen har ändå fått en lätt nötig arom av bladen så de behöver man inte äta upp.
Vad behöver du?
Foto: Kerstin Engstrand
1 till 2 fikonblad per laxbit
Olivolja
Salt, peppar
Samt gärna fänkålsblast, citronzest eller pestosås.
Så här gör jag:
Penslar en ugnsfast form med olivolja samt saltar och pepprar lätt.
Därefter lägger jag på fikonbladen så de täcker formens hela yta.
Penslar igen, nu fikonbladen med olivolja och strör på lite salt och peppar.
Laxbitar läggs ut på bladen. Även laxbitarna penslas med olivolja och saltas och peppras lätt.
Nu brukar jag piffa upp några bitar för extra smak. Färsk fänkål är gott och allra helst tar jag av det gröna, det som ser ut som dill. Men det blir lika gott med enbart salt och peppar, särskilt om du äter av fikonbladen.
Lägg över eller vik upp fikonblad över varje laxbit. Pensla igen med olivolja samt salta och peppra lätt.
Därefter in i ugnen, i 190 grader, i cirka 20 till 25 minuter förutsatt att laxen är tinad.Mycket snart känner du en exotisk doft strömma från ugnen.
Om du googlar fikonblad hittar du mängder av recept, bland annat på glass gjord på just fikonblad (fig leaves ice cream). Fikonblad har länge använts som ersättning för ostlöpe och att smaksätta grädde och mjölk med. Senast det var en hype om just fikonblad i matlagning var runt 2002 och 2003 och nu i år, när många haft extra tid distansjobbandes hemma, har intresset kommit åter. Det finns även torkade fikonblad att köpa.
Och ett måste, en fikonboll!
En italiensk klassiker är torkade fikon inlindade i fikonblad. Dessa bollar är små konstverk i sig. Inuti ligger lagrade fikon, svarta, ja de ser inte aptitliga ut, jag ska inte skriva vad de liknar men smaken, jag säger bara smaken! det är vad man kallar för dottatofikon från Kalabrien. de är både kokta och bakade, de kokas först och efter det att fikonbladen har svepts runt dem bakas hela härligheten. Mycket gott till en bit ost, som pecorino eller gorgonzola. Även ricotta passar fint till. En öppnad boll håller i 14 dagar i kylskåp. Priset brukar var runt 75 till 100 kronor styck.
Vita gurkor eller gröna, oavsett så blir de mycket goda när de läggs in. Foto: Kerstin Engstrand
Uppvuxen med Kindagurka, den vita färska inlagda östgötska specialiteten som köps styckvis så är sommar lika med inlagd gurka på leverpastejsmörgås. Eller till köttbullar, eller till söndagssteken. Knaprig, len och har en underbar eftersmak. För att inte tala om doften!
Ingen annan köpegurka kan jämföras med Kindagurkan! Den borde klassas som en svensk delikatess! Dessvärre är deras recept hemligt och sorten de odlar finns heller inte att köpa. så vi får nöja oss med köpegurka och ett annat klassiskt recept.
Det näst bästa alternativet är det klassiska receptet ”Mor Olssons gurka” som länge fanns på Winborgs ättiksflaskor. Den har en härlig smak av sött och surt samt krispighet. Bli inte rädd för mängden socker i lagen, det är gurkorna man äter, lagen blir kvar i burken. Och vanligen så tar man bara ett par skivor åt gången.
Till mor Olssons gurka använder man vad vi brukar kalla för västeråsgurka eller asiagurka. Vi föredrar vita men gröna går lika bra, i alla fall nästan.Vita sorter brukar vara fastare och ha mindre mängd kärnor än de gröna.
Bli inte avskräckt av mängden salt och socker, saltet sköljs av och sockret stannar till större delen i lagen. Foto: Kerstin Engstrand
Mor Olssons Gurka
Det här behöver du:
2 kg gurka
1,5 dl salt
2 msk gula senapsfrön
2 msk bruna senapsfrön
1 kg socker
ca 10 dillkronor (färska eller frysta)
2,5 dl Winborgs Ättiksprit 12%
Här finns en lathund anpassat för mindre mängder än två kilo gurka:
Gör så här:
Ta bort taggarna på gurkorna, lättast går det att gnida dem mot jeanstyg eller en grov handduk eller handske.
Skölj gurkorna väl, är de mycket jordiga kan de behöva en liten rengöring med borste.
Lägg dem i saltlag (1,5 dl salt till det vatten som täcker gurkorna) i ett dygn.Saltet gör gurkorna krispiga. Låt gurkorna stå svalt.
Skölj av saltet av gurkorna och låt dem rinna av.
Skär gurkorna i skivor.
Varva gurkorna i väl rengjorda burkar med dillkronor, gula och bruna senapskorn samt socker.
Fördela 2,5 dl ättiksprit mellan burkarna.
Förslut och låt stå i ca två dygn, då har gurkorna vattnat sig så att en lag bildats. Det är bra att vända på burkarna några gånger under denna tid.
Sensommarens godaste pastasås är på gång! Foto: Kerstin Engstrand
Gli spaghetti con stracciatella e pomodorini, smaka på det! Det är en lika len pastasås som det låter. Och eftersmaken är gudomlig!
Stracciatella är för många en vaniljglass med krossad mörk choklad i. Glöm det, nu ska du laga en pastarätt som också heter stracciatella.
Stracciatella betyder något som är utdraget och det är en mozarellaost, en finare variant av burrata. Den brukar vara svår att få tag i Sverige men det går lika bra, ja i alla fall nästan lika bra, med burrata. I mitt tycke är Galbanis burrata den bästa som finns att få tag i, Zetas är också bra, men Galbanis har en bättre eftersmak, den är smörigare, och större.
Grunden är en tomatsås gjord på färska körsbärstomater.
500 gram färska körsbärstomater (i nödfall kan du ta större tomater, men dela dem då i fyra bitar istället för två).
Färsk basilika, vanliga genovese, 16 blad, gärna så stora som möjligt.
Vitlöksklyftor, 8 stycken, skalade
Burrataost, 2 stycken
Salt, peppar
Olivolja
Gör så här:
Bäst bakas tomaterna med snittytan nedåt. Foto: Kerstin Engstrand
Körsbärstomaterna ska först bakas i ugnen. Halvera tomaterna och bred ut dem på en plåt, lägg i vitlöksklyftorna och häll på lite olivolja. Salta och peppra lätt.
Sätt ugnen på 190 grader. Låt tomaterna svettas tillsammans med vitlöken i 20 till 30 minuter. Detta är ett viktigt moment, nu får tomaterna en särskild sötma. Om du väljer att istället koka tomaterna i en kastrull blir smaken inte densamma.
Häll över tomatblandningen i en stekpanna. Krossa vitlöksklyftorna med en gaffel, lägg i 8 basilikablad som du river sönder i bitar och låt allt koka upp.
Just innan det är dags att servera, lägg i burrataostarna. Varje ost ska du snitta upp i fyra delar och dra ut det smöriga innehållet. Lägg ostarna över pastasåsen och vänd ner dem lite lätt i tomatsåsen.Man kan också låta varje person ta en del ost och lägga överst på sin portion.
Salta och peppra lätt och lägg över 8 hela färska basilikablad, gärna så stora som möjligt.
Tryck till vitlöken och tomaterna samt smula ner f’ärsk basilika innan det är dags för burratan att göra entré! Foto: Kerstin Engstrand
Denna sås får även de som i vanliga fall inte gillar tomatsås att efterfråga mer! Den är även god uppvärmd, om det nu mot förmodan skulle bli lite rester kvar.
Kan serveras med både rörpasta som penne och med spaghetti.
Gör gärna också vår andra goda tomatsås: Min italienska tomatsås, en sås som när den äts, ingen frågar efter ketchup!
Burrata och färsk basilika på klassiskt syditalienskt porslin. Foto: Kerstin Engstrand
Solrosbröd. Foto publiserat med tillstånd av Teri Culletto/Vineyardbaker
Färgstarkt, hembakat och hemodlat samt en rejäl bit Italien, sedan i våras har trenden att baka sitt eget smakrika och smakfulla konstverk spritt sig över hela världen. #Focaciaart också kallat för Gardenfocaccia har tagit världen med storm. Nu när det finns mängder att skörda i den egna täppan är det extra roligt att baka bröden.
Det är enkelt och roligt!
Teri Culletto har skapat en bakningsvåg som skänker oss mycket glädje och välbehag. Foto publicerat med tillstånd av Teri /Vineyardmaker.
Trenden startades av Teri Culletto som driver hemsidan Vineyardbaker i Massachusetts, USA, https://www.vineyardbaker.com/
Det var ett år innan Corona, i februari 2019. Hon höll då en bakningskurs på temat Världens bröd. Inför Valentin den 14 februari, platsen var trendiga Martha’s Vineyard, så var kursmomentet focaccia. Ordet focaccia lär härstamma från etruskerna och betyda ”av hjärtat”. Ett mycket passande bröd att lära sig baka inför 14 februari!
–Ja, det var då det började berättar Teri via meddelande. Just det hjärtformade brödet dekorerat med bland annat tomater som jag lade hon ut på Instagram den 15 februari 2019.
Foto publicerat med tillstånd av Teri Culletto /Vineyardbaker
1 of 4
Hjärtformad focaccia blev startskottet.
Här direkt från ugnen.
Uppdukat för succé!
Kursdeltagarna möttes av väl förberedda instruktioner, ingen trodde väl att här skulle startas en härlig trend.
Det började långsamt. Teri delar flitigt med sig av sina erfarenheter, särskilt under lock downtider när hon inte kan hålla sina bakkurser. Gå in på hennes hemsida, www.vineyardbaker.com så kan du ladda ner en fil med hennes bästa recept.
Finessen med bröden kursdeltagarna skapade för den 14 februari 2019 var att de skulle göra två, ett att ge bort och ett till dem själva att dela med någon som de höll kär. Detta var troligen det som triggade att skapa extra vackra bröd. Samt förstås, Teri hade givit dem en palett av färska grönsaker och kryddor som gav en extra touch till skapandet.
Nästa stora steg i denna baklavin kom när hon lade ut ett verkligt konstverk. Eller snarare en kopia, en bakad sådan. Inspirationskälla var ett motiv av Vincent van Gogh och motivet var en målning med solrosor. Vem älskar inte just van Goghs solrosor? Vem har inte odlat solrosor i sin trädgård på grund av hans målningar? Den 7 september 2019 visade hon dem för första gången, det var vernissage på bakkonst av högsta klass:
Foto publicerat med tillstånd av Teri Culletto /Vineyardbaker
1 of 2
Innan gräddning.
Och efter! Inte undra på att detta motiv kopieras av många!
Sedan spred det sig, till Indien, Australien och till oss i Norden. Det som gjorde att allt fler började baka bröd var all extra tid som många av oss har haft och har sedan Corona bröt ut. Det var inte bara kladdkakor som började bakas i hemmen, matbröd fick också ett uppsving. Focacciaartbröd blev också en viktig symbol nu under kristider, skönhet och mat i ett paket. Att skapa något vackert som också mättar ger en känsla av välbehag. Att brödet då är dekorerad av hemmaodlade grönsaker blir ett extra plus.
Dekorerat surdegsbröd som kan beställas till Sverige från franska Poilânes webbutik.
Att baka vackra bröd är inget nytt, i Frankrike har det länge varit stort att baka dekorerade röd. På 1970-talet tog det franska bageriet Poilâne upp det igen och sedan över 10 till 20 år tillbaka kan man även köpa deras dekorerade surdegsbröd via deras webbshop för leverans även till Sverige!
Focaccia i sig är ett mycket gott bröd. Tunt och lätt salt samt mycket saftigt. Det finns otaliga focacciarecept, själv föredrar jag ett klassiskt från Ligurien där många anser att focaccia en gång föddes, ett recept som har vitt vin i degen. Dessutom har foccacia en annan fördel, du bakar det lätt utan att behöva några maskiner. En stor bunke och en träslev blir bäst.Samt händer att knåda med.
Gör gärna en skiss
Teri rekommenderar att du gör en skiss först, särskilt om du vill skapa ett bröd á la solrosorna. Så här jobbade hon med vallmomotivet som hon först visade upp 14 maj 2019 och sedan troget återkommit:
Inspirationskällan, ett suddigt foto räcker! Foto publicerat med tillstånd av Teri Culletto /Vineyardbaker
Inspirationsbilden överförs till noggranna anteckningar. Foto publicerat med tillstånd av Teri Culletto /Vineyardbaker
I degformat innan gräddning. Foto publicerat med tillstånd av Teri Culletto /Vineyardbaker
Hennes senaste Van Goghbröd, från 3 juni 2020, blev en kopia på solros i vas:
Till vänster Van Goghs motiv, till höger översatt till bröd (innan gräddning). Foto publicerat med tillstånd av Teri Culletto /Vineyardbaker
Och i färdig form, nygräddat och klart:
Foto publicerat med tillstånd av Teri Culletto /Vineyardbaker
