Första sidan

Vitlöken är på gång! Foto: Kerstin Engstrand

Det spirar i mångas trädgårdar, mer än vanligt för att vara början av året. Har vi vinter eller ej? När det gäller Skåne så händer det att den metrologiska hösten går över direkt till metrologisk vår. ”Normalt” kommer vintern till Skåne i början av januari, runt den 7:e men så inte januari 2020. Även i Stockholmstrakten har december 2019 och januari 2020 bjudit på betydligt varmare temperaturer än vad vi tycker det ska vara. Umeå har ovanligt lite snö medan andra platser har desto mer.

Inte undra på att vitlöken vi satte i höstas tycker det ska vara vår!

Men vad händer om det nu skulle komma vinterkyla i februari eller mars?

Att vitlöken skjuter skott redan i januari är inte farligt. Det är ”normalt” efter en december och januari som på många håll varit mera brittisk än svensk. Det som är farligt är om vitlöken har för fuktigt, en väldränerad växtplats är livsviktig. För vått och klyftorna ruttnar lätt, särskilt om de inte hunnit bilda rötter. Därför odlas vitlök gärna i upphöjda bäddar, pallkrageodling exempelvis samt i jord som inte är tung av lera.

En annan risk är om vintern bjuder på ömsom plusgrader ömsom minusgrader och att temperaturen varierar så under en längre period. De snabba kasten brukar resultera i att vitlöksklyftorna du satte i höstas då lätt ruttnar. Kryddsalvia brukar också då ta stryk. En annan växt som ogillar ömsom väta ömsom kyla är fransk dragon. Det är därför fransk dragon trivs bättre en normal vinter hos oss, och även i Östersund, än i klassiskt brittiskt vinterklimat.

Kryddsalvia trivs vintern 2020. Foto: Kerstin Engstrand
Kryddsalvia trivs vintern 2020. Den ser nästan lika fräsch ut som i somras! Foto: Kerstin Engstrand

Vet du om att det blivit för vått kan man försöka plantera om vitlöken. Krafsa lite där du satt dem och se hur de mår. Är klyftorna fortfarande fasta och bildat rötter, då är det ingen större fara. Men känns jorden för våt kan du plantera om dem till torrare förhållanden. Sätt i en upphöjd rad, lättast är att investera i några säckar plantjord eller dressjord så går jobbet snabbt.

Om det plötsligt skulle bli rejält kallt utan skyddande snötäcke kan man täcka vitlöken när jorden har frusit till, inte tidigare, med halm eller torra löv. Vitlök klarar bra med kyla, minus femton grader är normalt inget problem. Men är jorden innan kylan kommer plaskvåt, ja då blir lökarna infrusna i is och se det gillar de inte. Åter ett skäl till att vitlök ska sättas på en väldränerad växtplats, gärna upphöjd som i en pallkrage och på en växtplats som under sommaren bjuder på bästa solläge. Halm kan man köpa i butiker som säljer djurfoder, finns även i mindre förpackning som smådjursfoder. Kallas ibland även för ängshö.

Några myter om vitlök
Utlandsodlad vitlök, utan "tillgång" till minusgrader. Foto: Kerstin Engstrand
Utlandsodlad vitlök, utan ”tillgång” till minusgrader. Foto: Kerstin Engstrand

Myt: Vitlöken behöver minusgrader för att bilda klyftor.

Vet inte varifrån det kommer, kan vara för att vi i Sverige är vana vid att vitlöken trivs under en mera normal svensk vinter och klarar – 15°C utan problem eller så är det felanvändning av begreppet kyla, kyligare väder eller svalare temperatur. I alla de länder världen över som är stora på vitlöksodling, som Frankrike, Kina, USA, Indien, Ryssland med flera så odlas vitlök i de områden som har temperaturer runt 6 – 10°C under vintern. Och de får finfina vitlökar, se bara de franska och spanska du köper i matbutiken. Inga minusgrader behövs alls alltså.

Vitlök som sätts tidig vår kan skördas som "sololökar", som den längst till höger på bilden.  Foto: Kerstin Engstrand
Vitlök som sätts tidig vår kan skördas som ”sololökar”, som den längst till höger på bilden. Foto: Kerstin Engstrand

Däremot behöver vitlök en period av svalare temperatur för att bilda rötter. Man brukar ange att klyftorna rotar sig när jordtemperaturen är mellan 0 till 10°C och experter anger att här i Sverige är den optimala jordtemperaturen mellan 7 – 8°C grader. Har vitlöken inte rotat sig innan vår nordiska kyla kommer har den svårt att klara en rejäl vinter, den ruttnar då lätt. Men man kan även sätta vitlök på våren, och i år 2020, går det på många håll bra nu i januari, februari, och få en bra skörd.

Myt:Vitlök som skjuter blad i januari klarar sig inte?

Andra halvdelen av januari 2020 i Stockholm och vitlökens blad har kommit upp hela 10 cm. Foto: Kerstin Engstrand
Andra halvdelen av januari 2020 i Stockholm och vitlökens blad har kommit upp hela 10 cm. Foto: Kerstin Engstrand

När det blir vår, och eventuell tjäle har släppt, så börjar vitlöken direkt att växa. Det finns i dess gener. Vanligen skjuter den skott i mars, som tidigast. Då, när bladen kommit upp en bit, runt 10 cm ska man gödsla, vanligen då i april. Men nu i år, slutet av januari 2020, tror vitlöken att det redan är mars, april. Jag gödslar inte vitlöken nu trots att de tidiga sorterna har skjutit rejält upp. Jag avvaktar för att se hur februari artar sig. Och har halm och granris från julgranen berett för att eventuellt skydda den med om det skulle bli sträng kyla utan snö. Fiberduk i dubbla lager kan också användas. Men jag täcker inte jorden förrän jorden fått en frusen skorpa. Fiberduk kan hjälpa till att hålla vätan på avstånd.

Julgranen återanvänds, suverän att ha som extra skydd.  Foto: Kerstin Engstrand
Julgranen återanvänds, suverän att ha som extra skydd. Foto: Kerstin Engstrand

Blir våren fortsatt tidig kan man börja gödsla, jag siktar då i zon 3, Stockholmsområdet på kanske i mitten, slutet av mars eller vänta till april beroendes på var du bor. Har du snö kan man sprida gödsel på snön, som benmjöl, så går det ner till lökarna vid snösmältningen. Man brukar ha en tumregel att blasten ska ha tittat upp runt en decimeter innan man börjar gödsla och enligt den tumregeln skulle man då alltså börja nu men som sagt, jag avvaktar. Två eller tre gånger ska man gödsla fram till mitten av maj i södra Sverige, i norra fram till midsommar och hellre för lite åt gången än för mycket. För mycket ökar risken för röta och därför gödslar jag inte nu i slutet av januari, och i februari trots blasten är tio centimeter. Många rekommenderar hönsgödsel eller benmjöl, jag har testat båda men även så kallad potatisgödsel eller ”mognadsgödsel” med hög kaliumhalt är bra att gödsla med, särskilt som sista gödselgiva. Gödsel lägger man mellan raderna, det är inte bra att få gödsel i bladvecken. Vid en blasthöjd av tio centimeter man också luckra jorden lätt och ta bort elaka ogräs som konkurrerar med vitlöken.

Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand
Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand

Som sagt, fortsätter vintern – våren som den gjort 2019/2020 så bör du ha lite extra koll på dina odlingar.

I slutet av april, i början av maj är det dags att göra en superkontroll där du helt enkelt tar bort alla som växt dåligt eller visar på gulfärgade blad. Du kan använda de lökarna i matlagningen.

Skillnad mellan sorter
Primor är en tidig sort och det är normalt att den under en vinter som den 19/20 tycker att det är vår i januari.   Foto: Kerstin Engstrand
Primor är en tidig sort och det är normalt att den under en vinter som den 19/20 tycker att det är vår i januari. Foto: Kerstin Engstrand

Rapporter från danska odlarvänner säger att de fått vår nu 2020 i slutet av januari, förra året var det i mars. I min trädgård toppar just nu, i mitten av januari 2020 och i zon 3, sorten Sprint och Primor bladligan trots att jag satt dem sist. De är tidiga sorter som kan, om man sätter dem för tidigt på hösten, skjuta blad redan i november och jag förstår att de tror att det är vår nu i januari, jordtemperaturen har gett dem signal om det, medan ryska Vaclav inte ens syns till alls, inga blad som tur är. Vaclav är en långsamväxande sort och ger därmed bättre härdighet under vintern.

Franska sorter är oftast kyllagrade (i cirka +2°C) efter skörd vilket medför att de också här i Sverige kan börja växa på hösten om de sätts för tidigt. I regel sätts vitlök i Frankrike i januari, liksom på brittiska Isle of White och i Italien medan de i vårt klimat ska sättas när jordtemperaturen är nere vid 3 -5°C just för att undvika att de börjar skjuta blad för tidigt.

För det är när jorden får en temperatur av runt 3°C som vitlöken vaknar till liv igen! När jag mätte temperaturen i några av mina odlingsbäddar den 30 januari 2020 var den mellan 3,5 – 4°C. Tidigare har den i enstaka perioder i december och i januari varit högre, med dagstemperaturer på 7- 10°C så det är helt normalt att de tidiga sorterna reagerar med att skjuta blad, även om nätterna har bjudit på några minusgrader. Men som sagt, var observant på väderleksrapporteringen och ha eventuell täckning i beredskap.

Minusgrader och klyftbildning, några andra fakta
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vitlök odlas världen runt.  I Melbourne, Australien har i juli (deras vinter) en medeltemperatur på 9,4 grader med lägsta på 5.6 grader och i juni och augusti lite över 10 grader med lägsta runt 6,4. Alltså inga minusgrader.

Kina, som är världsledande står för cirka 80% av världsproduktionen. Inte långt från Peking, i Shandong sydöst om Peking, finns stora odlingsområden men man ska komma ihåg att Kina är till ytan lika stort som hela Europa och har mängder av olika klimatzoner.

Källa: CLIMATE.DATA.ORG
Källa: CLIMATE.DATA.ORG

Indien ska vara land nummer två. I USA är orten Gilroy i Kalifornien ett stort Mecka för vitlöksodling och de hävdar även at det är världens vitlökshuvudstad. Nåväl, det finns många orter som aspirerar på den titeln.

Där vitlök odlas kommersiellt i Frankrike sätts den oftast i november och vitlöken börjar där skjuta blad i februari för att börja klyftbildningen i maj. Utan minusgrader under vintern. Skörden blir i juni och den torkas under flera veckor, därför firar man skörden med vitlöksfestivaler i mitten, slutet av juli, på några håll även i början av augusti.

Morado och Cledor sorter som är särskilt lämpad för sättning på våren om vintern är som vintern 2019/20. Så det kan löna sig att spara några från höstens utsäde till våren. Använd aldrig vitlök som söljs i matbutiken, ingen vill ha jorden smittad av sjukdomar. Köp alltid certifierat utsäde!

Morado, använd aldrig vitlökar från matbutiken i trädgårdslandet.  Foto: Kerstin Engstrand
Morado, använd aldrig vitlökar från matbutiken i trädgårdslandet. Foto: Kerstin Engstrand

 

Här lite mer väderfakta för orter jorden runt där vitlök odlas utan problem:

vitlokw1

 

Källa: CLIMATE.DATA.ORG

Läs också:

Så lyckas du med vitlök

Vitlöken gror i kylskåpet, vad kan jag använda den till?

Text och foto: Kerstin Engstrand

’This Morning’ Foto: Kerstin Engstrand

Ibland faller jag för stora maffiga blommor, ibland faller jag för små väna. 2019 föll jag för två nya rosor som hade något särskilt i sitt utseende. De liknar vilda nyponrosor i formen men blommorna är större och växterna känns helt enkelt mera moderna. Så den ena är nu planterad i utkanten av köksträdgården, den andra kommer att klättra uppför ett staket i den mera moderna delen av min trädgård.

’This Morning’ var den som jag först bestämde mig för. Jag hade sett den redan året innan och inte kunnat riktigt släppa den. Den stod på en piedestal i en monter på Chelsea Flower Show. I en vacker terrakottakruka talade hon till mig med sina blommor, djupt rosavinröda i mitten för att sedan tona ut till mörkt puderrosa. När jag sedan nyfiket böjde mig fram och kände doften så var jag fast, ’This Morning’ skulle jag ha. Känner du igen den känslan? Jo, detta är en del av livet som trädgårdsälskare.

De enkla blommorna har fem kronblad och de cirka fem centimeter stora blommorna sitter i kluster om upp till hela nio stycken. Att hon kan odlas kruka, stor sådan, beror på det nätta formatet, hon blir en liten buske på cirka 1 x 1 meter.  Nu har jag planterat min i marken, skulle jag haft henne i kruka hade jag nog planterat henne i en stor plastkruka som under sommaren fått en ytterkruka för att på så sätt lätt gräva ner krukan under vintern. Lerkrukor och svensk vinter brukar inte vara någon bra kombination, det blir så lätt frostsprängningar.

Varför heter då den ’This Morning’? Jo, det var för att fira trettioårsjubileet av ITVs morgonprogram med samma namn men den säljs också under det officiella registrerade namnet ’Harzephyr’. Blomningstid från slutet av juni till långt in på hösten.

’Chawton Cottage’ Foto: Kerstin Engstrand
’Chawton Cottage’, till höger skymtar ‘This Morning’ . Foto: Kerstin Engstrand

Och inte nog med det, Harkness som har tagit fram den lovar att blomningen kommer att få dig att le hela sommaren igenom! Bättre entré till köksträdgården kanske man inte kan få?

2019 hade de en annan ros som hade samma vinröda botten och matchade perfekt med sin brytning mot elfenbensvitrosa. Det var en ny ros för 2019, ’Chawton Cottage’. Också den en långblommare samt väldoftande, de doftar mer än ’This Morning’. Med sina tio kronblad är den en halvfylld ros. Varje blomma blir cirka tio centimeter i diameter och även dessa blommar i klasar om upp till sju blommor var. Är en klätterros och blir cirka 2,5 meter hög. Den har jag planterat i min moderna italienska avdelning!

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Det finns hur många sorters tomater som helst. Varje år kommer det nya sorter. 2019 kom det återigen nya men en är särskilt unik för den är den enda just i sitt slag. Vad undrar du säkert.

Jo, den heter ’Y Ddraig Goch’.

Och???

Det är walesiska (kymriska) och ’Y Ddraig Goch’ är den första tomatsorten som blivit registrerad med ett walesiskt namn. Vad betyder då Y Ddraig Goch? Jo, den röda draken.

Min kunskap om uttalet är inte det bästa så jag bad skaparen av denna nya tomatsort, Medwyn Williams, själv uttala det åt oss:

 

’The Draig Goch’ är en korsning mellan sorterna Goldstar and Cedrico, båda kända i Storbritannien bland proffsodlare men är knappast några amatörsorter och få känner till dem här hemma. Den röda draken var främst tänkt att odlas som utställningstomat men kom på köpet att även smaka mycket bra.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Medwyn kommer att ha den som dragplåster på lokala utställningar. Han kan detta med att ställa ut perfekta grönsaker, otaliga är de guldmedaljer och Best in Show han har fått av det brittiska trädgårdssällskapet, Royal Horticultural Society (RHS) sedan han började ställa ut någon gång på mitten av 1990-talet. Inte nog med guldmedaljer, även de finaste av utmärkelser som Tudor Rose Award (2006) och President Award (2010) finns på hans meritlista.

Hans monter har även fått stå bild för ett pussel, utgivet 2003 av inte mindre än National Portrait Gallery i London i samband med deras utställning A Gardener’s Labyrinth. Dock glömde de både att ange hur många bitar pusslet är på (det är många) och vems motiv de hade använt sig av men fotografens namn fanns i alla fall angivet. Det tar Medwyn med ro, guldmedaljerna är viktigare. Jag gillar pusslet, det finns i min samling.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Hur tänker en professionell odlare när han ska namnsätta en ny sort?

–  Den var först tänkt att heta just Red Dragon för att hedra Wales fotbollsframgångar men det blev inte godkänt av DEFRA. Då tänkte jag till, kände efter hur det skulle låta på walesiska och det smakade bra  så då blev det samma namn fast på walesiska.

Det blev godkänt. Och därmed unikt på sitt vis. En röde drake återfinns också på Wales flagga. Officiellt sedan 1959 men har använts i flera sekler.

Och hur smakar den röda drakens tomat? Förvånansvärt bra, särskilt som den var framdriven för att ställas ut.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Vallmon Lauren's Grape. Foto: Kerstin Engstrand

Ja, då drabbades man av habegär. Det sker ibland när man tittar en växt djupt i ögonen. Eller var det växten som tittade på mig med en blick som sade du kommer inte glömma mig?

Det var nog både och, vi blev ett par där när jag såg den vaja lätt för vinden i Christ Beardshow trädgård The Morgan Stanley Garden på 2019 års Chelsea Flower Show.

Elegant vinröd med en gnutta svart. Det finns de som tycker att de svarta fläckarna ser ut som ögon och det stämmer nog! Samma färg som mina älskade vinröda extremt högklackade skor i sammet och lack som jag en gång trippade fram på Paris gator i. Nåväl, så elegant var nog inte min framfart , skorna var urläckra men ont gjorde de. Då är det bättre med en vallmo. Lauren’s elegans förstärks av det klassiska för opievallmo svagt olivgröna bladverket.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Lauren’s Grape ger mig bara välbehag. Och ger mig en längtan efter henne, måtte det snart bli sommar så du slår ut! Och att jag är hemma när Lauren blommar. Annars får jag väl sätta en webbkamera på henne.

Vem var då Lauren? Det sägs att hon är uppkallad efter den amerikanska trädgårdsskribent Lauren Springer och ursprunget, hör och häpna, ska vara några vallmofrön från ett bröd, en klassisk bagel, som hon ska ha strött ut i sin trädgård i Colorado, USA. Och de ska ha grott! Bland alla plantor ska denna unika färgkombination och utsökta blomma dykt upp. Nåväl, kanske tog hon frön som hon köpt, som kryddor, för inte kan de vara från en bagel som gräddats i ugnen, de fröna gror nog inte efter att ha varit i 225 graders ugnsvärme. Jag det var vallmofrön från en kryddburk, de brukar gro och det har jag själv testat. Dock fick jag inga världsunika blommor sorgligt nog. I sex år höll hon på att odla dem innan hon blev nöjd, innan hon fick fram den vallmo vi idag åtrar så djupt, Lauren’s Grape.

Kryddfröer sägs vara ursprunget till Lauren's Grape.  Foto: Kerstin Engstrand
Kryddfröer sägs vara ursprunget till Lauren’s Grape. Foto: Kerstin Engstrand

Lauren’s Grape är en opievallmo, Papaver somniferum. Räknas som ettårig men frösår sig mer än gärna. Frösår man den själv brukar det ta 14 veckor från sådd till blomning. Vallmo vill i regel inte flyttas så det är bäst att så henne där du vill att den ska växa. Man brukar säga att vallmo ska man så och sedan glömma för att plötsligt få en chock när de blommar. Läget ska vara soligt, jorden ska vara mullrik. Hon blir tanig i mager jord och matig.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Sår du 1 april kommer plantorna att blomma i mitten, slutet av juli. Blir ca 90 cm hög.

Man kan förkultivera, så då i februari – mars men så då i stora krukor, minst 11 cm breda då vallmo är en växt som inte tycker om att planteras om. Fröna är mycket små och är ljusgroende, det vill säga de ska sås på jordytan och inte täckas med jord. Ett bra knep är att strö ut vermikulit på ytan och strö fröerna på det. Man brukar då låta krukan stå tolv timmar i kylskåpet för att sedan tas ut i rumstemperatur i 12 timmar och så tillbaka till kylskåpet i12 timmar igen, tillbaka till rumstemperatur och så fortsätter man tills fröna gror. Bli inte orolig, vanligen tar det 14 till 30 dagar innan fröerna gror. Du kan förstås även ställa krukan utomhus.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Men vanligen brukar man så vallmo direkt på växtplatsen, i april – maj, eller redan i mars om du bor i södra Sverige då fröna behöver lite svalt väder för att väckas till liv. De behöver inga minusgrader men svalt, som kylskåpstemperatur. Strö ut där du önskar dem växa. Ett bra knep är att markera området med fin sand och så på den ytan. Då opievallmo mer än gärna självsår sig innebär det att man även kan så på hösten. Vid höstsådd så kommer Lauren’s Grape att blomma tidigare än vid direktsådd på våren. Men var noga med att växtplatsen är helt fri från ogräs.

Gallra först till ett plantavstånd på 20 cm för riktigt unga plantor, sedan gallra igen till ett avstånd på 30 till 35 cm. Låt bara de kraftigaste plantorna vara kvar. OBS! Sniglar och snäckor älskar dessa småplantor. Fröställningarna är vackra att torka.

Blommar vanligen i slutet av juni, mitten av juli eller till och med i början av augusti beroende på var du bord. Hon är vacker helt ensam och lika vacker om hon får växa i mängder och bilda vågor av elegans.

Opievallmo brukar rådjuren rata.

Nyfiken att veta mer om vallmo?

Fler härliga vallmosorter kan du läsa om i artikeln: Får det lov att vara en vallmo?

Samt i: Så lyckas du med jättevallmo

En annan unik vallmo, Patty’s Plum fick också sitt genombrott på Chelsea Flower Show, mer om denna unika vallmo kan du läsa i artikeln Vem är Patty?

Om Beth Chattos vallmo: Tre väna växter som stack ut på Chelsea Flower Show 2018

En annan åtråvärd växt beskrivs i artikeln:  Buskvallmo, som ett stekt ägg i rabatten

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Giallo Da Serbo Del Vesuvio, Yellow di Serbia eller Vesuvio giallo , tre namn på samma sort. Foto: Kerstin Engstrand

Januari och jag väljer och vrakar bland mina tomater. Aha, hon ska så tänker du säkerligen. Nej, jag väljer bland färska tomater som jag odlade i somras. I flera lådor, typ öppna kartonger ligger de och mår bra. Kartonger ligger mörkt och i det svalaste utrymmet jag har, runt 18 grader.

Det är sorter som brukar kallas för vintertomater. De är extra hållbara, de mognar sent på sommaren eller tidig höst och kan plockas in gröna. De jag har just nu plockade jag in i mitten av oktober.  Och de är alla odlade på friland, i pallkragar i växtzon 3, i norra Stockholmsområdet.

Det är bara så underbart. Det är lyx! Jag mår bra när jag väljer några att steka ihop med hemmaodlade bönor och vitlök i olivolja. Bönorna tar jag fram från frysen, vitlöken förvaras i rumstemperatur på samma ställe som tomaterna. Tillsammans med några ägg eller lite fetaost blir detta en härlig lunch som man står sig länge på. Eller prov att steka några vintertomater med fisk eller finhacka med vitlök och lägg på rostat bröd, bruschetta.

Vintertomater är tomater som man använder i såser eller som jag gör, stekta. De är inte direkt tomater man äter direkt. Skalet är lite tjockare och smaken lite syrligare än vanliga tomater.

Här är sorter som jag brukar samodla i en pallkrage om 80 x 120 cm, en pallkrage som är en våning hög. Fyra plantor fungerar mycket bra i en pall. Jag planterar dem i kragens hörn. Vintertomater klarar torka bättre än vanliga tomater. Självklart går det bra att odla i högre pallkragar eller stora minst 20-liters krukor också. Det gör jag också.

Fyra vintertomatplantor i en pallkrage. När det blir riktigt varmt ute, som sommaren 2019 sätter jag på detta vita fiberduksskydd mot solen. Allt för att slippa vattna så mycket.  Foto: Kerstin Engstrand
Fyra vintertomatplantor i en pallkrage. När det blir riktigt varmt ute, som sommaren 2019 sätter jag på detta vita fiberduksskydd mot solen. Allt för att slippa vattna så mycket. Foto: Kerstin Engstrand

Jag tjuvar aldrig mina tomater, det fungerar suveränt utan att tjuva. Det blir visserligen lite trångt men fungerar bra ändå.

Dessa sorter brukar jag förkultivera, det vill säga jag sår inomhus för senare utplantering. Jag så r dem i början av mars för utplantering i slutet av maj, början av juni, allt beroende på hur våren och försommaren blir.

Ponderosa är de gula, de rödare är Mallorquin.  Foto: Kerstin Engstrand
Ponderosa är de gula, de rödare är Mallorqui. Tomaterna togs in mer eller mindre gröna i oktober och bilden är tagen i mitten av januari. Foto: Kerstin Engstrand

Ponderosa är runda som varierar i färg från gult till gulorange. Sorten saknar den karakteristiska spetsen som brukar känneteckna en vintertomat. Varifrån sorten härstammar varierar, några anger Serbien, andra Syditalien men oavsett så är den mycket vanlig i odling i Syditalien. Den anses vara den allra mest hållbara man kan finna. Det finns en berättelse att det ska ha varit munkar som främst ska ha odlat Ponderosa. På italienska heter tomat pomodoro, av pomo= äpple och oro=guld och som små guldäpplen ser de ut där de ligger i sin kartong. I stekpannan när jag steker dem tillsammans med ägg är det oftast svårt att se skillnad på vad som är äggula och tomat!

Ponderosa blir 150 till 175 cm hög och blir lite yvig, går utmärkt att odla i en pallkrage som är en pallkrage hög eller i en 20-liters kruka. En stödpinne behövs.

Ponderosa kan under vintern även förvaras hängandes i klasar men jag tycker det blir bättre att lägga dem i kartonger. Jag har helt enkelt inte ett utrymme som är svalt nog under hela vintern. Hänger klasarna för varmt ruttnar tomaterna lätt då de i en klase ligger tätare tillsammans än i en kartong. Ligger tomaterna utspridda utan större kontakt med varandra håller de bättre.

Och så är det så skönt att inte ha hela frysen full av tomater!

Plantavstånd 50 cm.

Giallo Da Serbo Del Vesuvio, Yellow di Serbia eller Vesuvio giallo , tre namn på samma sort. Foto: Kerstin Engstrand
Giallo Da Serbo Del Vesuvio, Yellow di Serbia eller Vesuvio giallo, tre namn på samma sort. Foto: Kerstin Engstrand

Vesuvio giallo är den vintertomat som dessutom är en av de första att mogna på friland! Detta oavsett hur varm sommaren är. Den går bra i en pallkrage som bara är en etage hög och lika bra i en som har två etage i höjd. Detta är en av fördelarna med vintertomaterna, de är mycket torktåliga.Vesucvio giallo är en klar vinnare, och god!

Den enda tomat jag förlorat när jag odlat i en pallkrage var en icke vintertomat.

Vesuvio giallo är god färskt och vinterlagrad. Den håller dock inte att lagras lika länge som ponderosa men i mitten av januari är de fortfarande fina. Att den har fått sitt namn efter vulkanen Vesuvio beror helt enkelt att den odlas på dess sluttningar.

Varje tomat har en pizzo, en spets, och väger runt 25 gram. Sorten är mycket rikgivande och räknas som en högväxande sort. Ska egentligen ”tjuvas”, det vill säga sidoskotten ska tas bort men det gör jag aldrig.

Det finns en annan gul vintertomat, Yellow di Serbia som troligen är samma som Vesuvio giallo. Har odlat båda och kan inte hitta någon skillnad. Liksom ponderosa anses även Vesuvio giallo ursprungligen komma från just Serbien. Jag har träffat italienska odlare som kallar dessa gula tomater för Giallo Da Serbo Del Vesuvio, ett namn som kombinerar de två vilket säger mig att det är samma sort. Plantavstånd 70 cm.

Nu är det inte bara Italien som har vintertomater, de finns även i Portugal och Spanien. Två spanska är i mitten av januari fortfarande fina. Den ena är lite sträv i ytan, den andra helt vanlig slät och blank.

Mala cara är en vintertomat som ska se ut så här!  lite skrovlig yta och persikofärgad som mogen. Foto: Kerstin Engstrand
Mala cara är en vintertomat som ska se ut så här! lite skrovlig yta och persikofärgad som mogen. Foto: Kerstin Engstrand

Mala cara är den som är lite sträv. Först när man ser den på håll liknar den en persika, en liten sådan. Mala cara kan närmast översättas till blekt ansikte, dåligt ansikte och det stämmer bra. När jag första gången såg den mogen trodde jag att den hade fått någon sorts angrepp men som tur var ska den se ut så här. Denna sort tillhör de potatisbladiga, bladen liknar alltså potatisblad och inte tomatblad. Den har aldrig mognat utomhus, jag odlar den i en envånings pallkrage, men eftermognar finfint inomhus. Jag tar in den innan första frosten, vanligen i oktober och då är de gröna. Ett problem dock, den ger stora skördar!  Plantavstånd 70 cm.

Det händer att Mallorqui får en liten pizzo, en spets men inte alltid.  Foto: Kerstin Engstrand
Det händer att Mallorqui får en liten pizzo, en spets men inte alltid. Foto: Kerstin Engstrand

Mallorqui liknar mera en traditionell vintertomat, den får oftast en liten spets, men inte alltid. Färgen är röd med lite gult på toppen vid bladfästet, ja den har de spanska färgerna! Är inte lika vigorös som Mala cara och Vesuvio giallo. Mallorqui ger runda och vad som handeln kallar för normalstora tomater på 100 gram, ibland hela 120 gram. Smakar bra och har som alla vintertomater en lätt syrlig smak. Ska egentligen tjuvas. Plantavstånd 50 cm. Behöver växtstöd.

Vad är detta? Jo, till vänster en spetspaprika och till höger en hållbar tomat. Banantchik. Foto: Kerstin Engstrand
Vad är detta? Jo, till vänster en spetspaprika och till höger en hållbar tomat. Banantchik. Foto: Kerstin Engstrand

Banantchik odlade jag för första gången sommaren 2019. Den rubriceras inte som en vintertomat utan anges i regel som en tomat med lång hållbarhet och det kan instämma med. Den är en avlång smal gul tomat som är förvillande lik en snackpaprika! Dess ursprung lär vara Ryssland men finns i europeiska fröfirmors sortiment. Varje tomat väger mellan 75 gram till hela 120 gram, de större blir 15 cm långa.  Är fortfarande finfin i mitten av januari. Växer i klasar om fem till tio tomater per klase,  jag odlade den i en 20-liters kruka.  Blir en hög planta på cirka 180 cm. Ska ha en utvecklingstid på 75 – 80 dagar.

Sugen på att läsa mer om vintertomater, piennolo?

Kerstins vintertomat

Så här gör du en piennolo

Piennolo, söderns hälsosamma guld

Recept på den godaste tomatpajen gjord just på piennolotomater: Starka sommarsmaker Tarte Tartin Tomate

Klickar du på en länk öppnas artikeln i nytt fönster.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Liten snackpaprika 'Hamik' odlad i en airpot. Foto: Kerstin Engstrand

Snackpaprika, så kallas de också, de små minipaprikorna som finns flera sorter av. Läckert guldorange, gröna, gröna eller rentav lila. Januari och februari är utmärkta månader att så dessa godbitar.

Sorten Hamik, Capsicum annuum (Paprika-Gruppen) ‘Hamik ‘är min favorit. Det är en söt och smakrik liten paprika som jag mer än gärna ungnsbakar i halvor fyllda med fetaost. När jag som ung tjugoplusåring lärde mig laga mat i Italien så var ett budskap att paprika alltid ska avnjutas tillagad, rå paprika anser italienarna är för hårdsmält. Det rådet bryter jag emot, Hamik är som gjord att äta direkt från plantan!

Hamik har även en annan fördel, den har knappt några frön varför den är lätt att gröpa ur. Det finns även snarlika sort, lika orange och lika liten, som säljs som snackpaprika ‘Snacking Orange’ som är lika god.

Dessa små paprikor blir ganska låga plantor och går utmärkt att odla kruka. Både sju- och tioliterns fungerar mycket bra. Jag odlar i urnjord och ger näring i form av tomatpinnar som man sticker ner i jorden. De avger näring till växten vid varje vattning och de räcker i 60 dagar. Enkelt, effektivt och bekvämt. Har använt dessa tomatgödselpinnar sedan de kom, kan det vara på 1990-talet någon gång?

Blommor , omogen frukt och strålande mogna orange frukter på en och samma gång.  Foto: Kerstin Engstrand
Blommor , omogen frukt och strålande mogna orange frukter på en och samma gång. Foto: Kerstin Engstrand

Det är extra roligt att odla Hamik då man har så mycket att iaktta. Som hur en frukt går från grönt till orange.  Att det finns både omogna och mogna frukter samtidigt på plantan och blommor! Och inte att förglömma, det känns så lyxigt att odla egen paprika i kruka ute på balkongen eller i trädgården.

Inte nog med det, Hamik fungerar även bra uppe i norra Sverige. Känner till flera som får bra skördar i växtzon 7. Den fungerar även att odla i pallkrage i soligt läge.

Snackpaprika kan förkultiveras inomhus redan i januari och i februari för tidig skörd. Jag sätter ut mina plantor i slutet av maj, början av juni allt beroende på hur vädret är. Då börjar jag kunna skörda i augusti och sedan fortsätter skörden hela hösten, till och med efter det att jag tagit in plantorna i oktober kan jag fortsätta skörda. De sista skördade jag på julafton! Plantorna är lätta att ta in, de är så nätta. En minipaprika blir mellan sex och nio centimeter lång.

När frukterna mognar sprids färgen sakta uppåt på plantan.  Foto: Kerstin Engstrand
När frukterna mognar sprids färgen sakta uppåt på plantan. Foto: Kerstin Engstrand

Jag toppar aldrig plantorna, det behövs inte men däremot behövs en liten stödpinne. En planta blir i regel cirka 40 cm hög. Soligt läge, i söder eller sydväst trivs den bäst. Hamik ger mycket bra skörd odlad i kruka på balkongen eller ute i trädgården, växthus behövs inte. Jag brukar få ett tjugotal frukter per planta, riktigt heta somrar det dubbla! Det sägs att man får bästa skörden om man knipsar bort det första fruktämnet som kommer. Ett knep jag än så länge inte använt mig av men som jag lovat mig själv ska testa – om jag kommer ihåg det.

En annan klar fördel med att odla i krukor utomhus att då brukar plantorna inte angripas av bladlöss vilket annars lätt händer i växthus eller i uterum.

Det finns också en mix som säljs som Mini Bell Pepper Mix. Det är inte olika sorter i den blandningen utan en sort som beroende på frukternas mognadsgrad ger grön, orange, röda eller lila frukter.

Läs också: Tre chilipepparfavoriter

Läs också: Odla en elefant eller en spaghetti

Text och foto: Kerstin Engstrand

Chili av sorten 'Spaghetti (säljs även under namnet 'Spagetti'. Foto: Kerstin Engstrand

Att chilisorten ‘Spaghetti’ (säljs även under namnet ‘Spagetti’) heter som pastasorten är väl nästan en självklarhet. Den blir lång och smal och kan ibland bilda små vackra kurvor eller små knutar. Är du skicklig kan en enda frukt bli 30 cm lång, det finns de som lyckats att få längre än så!  Men den är väldigt spektakulär att odla och man kan tävla om att få den längsta.

Frukterna är gröna ganska länge för att plötsligt bli knallröda. Varje planta ger rejält med frukter. Jag odlar dem i så kallad airpots om tio liter och tiolitershinkar som jag gjort hål i botten i. När frukterna kommer brukar jag ge plantorna lite extra stöd, några mindre bambupinnar räcker bra. Plantorna blir inte jättehöga, runt 70 cm.

Torkade chilifrukter av sorten 'Spaghetti'.  Foto: Kerstin Engstrand
Torkade chilifrukter av sorten ‘Spaghetti’. Foto: Kerstin Engstrand

Spaghetti är lätt att torka, den är så smal, mindre än en centimeter bred, vanligen cirka 7 mm som bredast. Detta gör den även lätt att smula sönder och göra chiliflakes av.

Vad smakar då denna spaghettichili? Det är en mild till medelhet chili, styrka 8 000 scoville. Skulle likna den vid en paprika med lite bett i. En brasklapp dock, det händer att enstaka frukter är starkare på runt 10 000 Scoville.

Jag brukar så i januari eller i början av februari, de på bilderna här är sådda 16 februari men många sår dem redan i början av december. Spaghettiplantor kan man övervintra frostfritt för fortsatt odling nästa år.

Och en elefant
'Elephant pepper'. Foto: Kerstin Engstrand
‘Elephant pepper’. Foto: Kerstin Engstrand

Liksom sorten Spaghetti har ’Elephant Pepper’, som även finns under det riktiga namnet namnet ’Vezena Piperka’, fått sitt namn efter sitt utseende. Sorten lär ursprungligen komma från Makedonien. Denna chilis skal ser ut som skrynklig elefanthud medan Vezena Piperka lär betyda broderad peppar. Dock är den inte elefantgrå utan vackert röd. Den är först riktigt mörkt grön innan den går över till rött. Rodnaden börjar alltid från spetsen och går uppåt.

Elephant är en Capsicum annuum (Chilipeppargruppen) och frukten brukar växa i en liten böj. Plantan blir i regel nästan en meter hög men ger även bra med frukt om plantan blir lägre. Och den brukar ge tidig skörd!

Det är vad som anges en söt chili och inte så stark. Skulle likna smaken lite vid russin. Det mesta av hettan sitter längst upp där fröerna sitter. Men så ofta med chili så kan enstaka frukter vara starkare.

Den har lite hårdare skal än andra sorter men går utmärkt att torka. När en frukt är riktigt mogen kan man känna att skalet redan är ganska torrt.

Jag odlar Elephant i 10-liters svarta krukor och krukorna står ute i trädgården. Den fungerar även bra att odla i pallkrage eller på friland. 2019, som inte var någon supervarm vår, skördade jag mina första frukter den 11 juni från plantor som var sådda den 13 januari. Fröna brukar gro efter nio dagar utan värmematta i rumstemperatur, med värmematta lite tidigare.

Det finns även en mindre variant, MINI Elephant Pepper, som ska vara sötare och ge större skördar än Elephant Pepper.

Scovillestyrka: 1 000 till 5 000

 

De ljusa strecken, sprickorna på Elephant Pepper är ingen sjukdom utan karakteristiskt för just denna sort.   Foto: Kerstin Engstrand
De ljusa strecken, sprickorna på Elephant Pepper är ingen sjukdom utan karakteristiskt för just denna sort. Foto: Kerstin Engstrand

Kuriosa: Skalets sprickor kallas för kork eller ”jalapeño corking” vilket är naturligt för elefantpepparn men även andra sorter kan ibland få dessa sprickor. Då sker det i regel när det varit en stor variation i luftfuktighet. Oftast sker sprickbildningen när en period av mycket regn går över till en period av stark som och hög värme. Då reagerar frukten med att snabbt mogna, de spurtar och då blir det lite småsprickor. Att skal på vanlig chili då spricker behöver man inte oroa sig för, frukterna brukar reparera skadan själva.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Het-hetare-hetast

Den starka brännande, heta smaken kommer från ämnet capsaicin som inte löses i vatten. Hettan mäts i scovillegrader efter kemisten Wilbur Scoville. Man späder med sprit tills chilipepparn blir helt smaklös. De svagaste är de som bara måste spädas 0-100 gånger medan den starkaste, som  exempelvis sorten Red Savina, måste spädas hela 577.000 gånger för att bli helt smaklös!

Mild: 0-100 scovillegrader: vanlig paprika, så kallad söt paprika.

Medium: 1.000-2.000 scovillegrader: Ancho & Pasilla har denna styrka.

Het: 2.500-5.000 scovillegrader: Jalapeno

Mycket het:: 30.000-50.000 scovillegrader: Cayenne & Tabasco

Superhet: 100.000-350.000 scovillegrader: Thai & Habanero

Sedan finns det världens hetaste, Carolina Reaper brukar toppa den listan med en medelstyrka på 1. 641.000 Scoville samt att det finns uppgifter på hela 2.200.000!

Husmorstips: Smörj in huden med olivolja om du drabbas av klåda när du tar hand om din skörd, ett gammal beprövat tips som fungerar.

Sugen på mera chili, läs också: Våra 3 chilipepparfavoriter

Text och foto: Kerstin Engstrand

Skördedags! Två måander efter sådd ger de här plantorna mellan fyra och fem liter basilikablad. Foto: Kerstin Engstrand

Älskar du pestosås? Det gör vi och vi odlar alla ingredienser utom pinjenötter, olivolja, ost, salt och peppar själva. Vi är självförsörjande på basilika och vitlök och har frysen full av pestosås. Året runt! Samt en hel del blad för sallader. Detta är ren och skär lycka!

Inte nog med det, basilika doftar så underbart. En parfym som doftar basilika och vitlök skulle vi gärna tänka oss.

Hur gör vi då?
Basilikaplantans rötter efter en månad. Hydroponiskt odlad. Foto: Kerstin Engstrand
Basilikaplantans rötter efter en månad. Hydroponiskt odlad. Foto: Kerstin Engstrand

Jo, vi odlar basilikan hydroponiskt. Detta efter inspiration av Niklas Hjelm på Hemmaodlat som också varit med och utvecklat den suveräna odlingslådan kallad Harvy. Lådan ser ut som en balkonglåda med lock. Vi har ursprungslådan med sex odlingsfack, numera finns en mindre variant om tre. Det finns andra system, som Ikeas Krydda/Växer, som också fungerar bra, båda systemen har fördelen med att man odlar i vatten utan pump. Efter flera års test har vi kommit fram till att basilikan ger bäst skörd i Harvy. Läs om vårt omfattande test av Harvy och Ikeas här.

Att odla hydroponiskt betyder att man odlar i vatten istället för jord. Till vattnet tillsätter man flytande näring. Här kommer en nackdel, näringen är inte ekologisk men å andra sidan talar vi inte om några större mängder. Dessutom slipper vi plastkrukor och plastskyddsomslag som finns runt de plantor av färsk basilika man köper i matbutiken. De plantor vi får fram i vår egen odling blir också kraftigare och har bättre smak än de som köps.

Tre odlingsomgångar om fyra månader per år blir det och resultatet blir litervis av nyskördad basilika samt frysen fylld med hemmagjord pesto.

Läs också vårt klassiska italienska pestorecept: Nyskördad basilika blir pestosås

Sort och sådd

Lite konservativa är vi, vi odlar enbart den klassiska basilikan ’Genovese’. Har man lärt sig laga mat i Italien och barnen är uppfödda på äkta pesto så är det Genovese som gäller. Ibland säljs den under namnet ’Classico’. Sorten ’Tigullio’ är också ok.

Vi sår 2-3 frön per plugg. Tre för att var på säkra sidan att minst en gror. Det blir ingen vinst med att så fler i en plugg. Två plantor klarar att växa vidare i en plugg i de nästan fyra månader de ska växa men allra bäst är en planta per plugg, behåll den planta som är livskraftigast.

Efter sådd så gror basilika i regel efter två till fyra dagar. Fröna sås på ytan i de pluggar gjorda av kokos som är anpassade till Harvy. Pluggarna får först dra i vatten innan sådden görs. När pluggarna dragit åt sig vatten sätter vi dem i en anpassad hållare som följde med när vi köpte pluggarna som i sin tur sätts i en folieform på en värmematta. Värmemattan ger en jämn värme till sådden och fungerar särskilt bra om du har lite svalare inomhus. Basilika gror bra vid en temperatur av minst 22 grader, vanlig inomhustemperatur. Har du golvvärme kan du ställa sådden där. Men har du en rumstemperatur av 22 grader fungerar det bra att dra upp plantor utan värmematta. Det finns uppgifter om att basilika vill ha 28 grader för att gro optimalt men min erfarenhet är att viktigast är 22 grader och frö av hög kvalitet.

Plantorna växer långsamt i början, men efter två veckor tar de fart.

 

På fönsterbrädan med tillskottsljus
Niklas Hjelm visar ofta upp sin basilikaodling på olika trädgårdsmässor. Här på Nordiska Trädgårdar 2018. Foto: Kerstin Engstrand
Niklas Hjelm visar ofta upp sin basilikaodling på olika trädgårdsmässor. Här på Nordiska Trädgårdar 2018. Och den väcker uppmärksamhet. Foto: Kerstin Engstrand

Odlingen står på fönsterbrädan i ett västerfönster, stort sådant som ger rejält med ljus. I perioden november till och med mars behövs extra ljus. Vi sätter då upp en enkel ledljusramp som sätts fast med sugproppar direkt på fönstret.

Tumregeln är enkel, mellan höstdagjämningen i slutet av september till vårdagjämningen i slutet av mars (grovt 22 september till 22 mars) så behövs tillskottsbelysning.

En klar fördel med Harvy gentemot Ikeas är att det är lätt att få tag på allt som behövs, allt finns att köpa på nätet och i de flesta trädgårdsbutiker. Ikea säljer exempelvis inte sin näring på nätet.

Oktober 2019 erbjöd dock så mycket sol så vi då slapp sätta på extraljuset, den sattes inte igång förrän i november som var å andra sidan oerhört solfattig. Ljusrampen kan lätt justeras upp i höjd. Enkelt och bra.

16 timmar per dag bör ljusrampen vara på.

Man kan odla längre in i rummet med tillskottsljus men närheten till ett fönster ger bättre ljus och därmed också krispigare blad och godare smak.

Klipp och skörda, klipp igen och skörda igen

Skördedags! Två måander efter sådd ger de här plantorna mellan fyra och fem liter basilikablad. Foto: Kerstin Engstrand

Skördedags! Två månader efter sådd ger de här plantorna mellan fyra och fem liter basilikablad. Det är första rejält stora skörden, fler kommer det att bli under de kommande två månaderna. Foto: Kerstin Engstrand

Från sådd i början av juli fram till den såddens sista skördeomgång i början av november så gav sex plantor minst 13 liter basilikablad plus stjälkar. Då hade vi också skördat enstaka blad till sallader och en första mindre skörd efter fyra veckor.

En månad efter sådd och det är dags att toppa plantorna och därmed första lilla skörden. Foto: Kerstin Engstrand
En månad efter sådd och det är dags att toppa plantorna och därmed första lilla skörden. Foto: Kerstin Engstrand

Efter den tredje skörden, slutskörden, är plantorna ganska trötta men då har vi dels frysen full med pestosås samt redan nya pluggar förberedda att sätta i.

Det går utmärkt att förbereda pluggarna genom att ställa dem i en plastburk och låta dem komma i gång. Strax innan rottrådarna börjar växa igenom pluggen är det dags att flytta över dem till den hydroponiska odlingen, 14 dagar innan det är dags för byte börjar vi förbereda nästa omgång med att så nya frön i nya pluggar.

2. Samma basilika, nu två veckor efter sådd.  Foto: Kerstin Engstrand
2. Samma basilika, nu två veckor efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand

 

  1. Sådd
  2. 4 veckor efter sådd sker första mindre skörden, då passar vi på att skörda så att plantorna kommer att förgrena sig. Vi skördar genom att knipsa av toppen på varje planta, nu kommer plantorna att bre ut sig på bredden, samt växa uppåt. Det brukar bli lagom till en större portion pesto, ungefär motsvarande en normal kruka basilika från butiken.
  3. Nästa skörd kommer efter ytterligare fyra veckor, dvs. åtta veckor efter sådd. Nu är det en rejäl skörd, på minst 4 liter blad plus stjälkar.
  4. Tredje skörden, rejäl sådan efter ytterligare fyra veckor dvs. 12 veckor efter sådd. Kom ihåg att skörda genom att också toppa plantorna så de fortsätter att förgrena sig.
  5. Två veckor senare, det vill säga 14 veckor efter första sådden sås en ny omgång pluggar för att sättas ut efter slutskörden två veckor senare.
  6. Slutskörd sker 16 veckor efter sådd. Dags att göra rent lådan och tillsätta nytt vatten. Då är de nya pluggarna redan förberedda och sätts på plats.Ny odlingsomgång om fyra månader påbörjas.

 

Tre månader efter sådd, ytterligare en skörd har gjorts  och plantorna är på gång att växa till sig igen för den sista skörden om fyra veckor. Foto: Kerstin Engstrand
Tre månader efter sådd, ytterligare en skörd har gjorts och plantorna är på gång att växa till sig igen för den sista skörden om fyra veckor. Foto: Kerstin Engstrand

Så rullar det på. Vatten behövs fylla på i lådan successivt, ju större plantorna blir desto mer vatten behövs. Näring tillsätts enligt förpackningens anvisning.

Under ett år om 52 veckor får vi tre odlingsomgångar som vardera ger totalt minst 10 liter basilikablad. Plus stjälkar som går utmärkt att använda, även blommor och blomknoppar använder vi i vår pesto. En pesto som är väsentligt bättre i kvalitet än de man köper i burk.

Efter en rejäl skörd kan man  se att plantorna "läcker vatten". Inget farligt, det upphör efter en dag och därefter fortsätter de att växa till sig.  Foto: Kerstin Engstrand
Efter en rejäl skörd kan man se att plantorna ”läcker vatten”. Inget farligt, det upphör efter en dag och därefter fortsätter de att växa till sig. Foto: Kerstin Engstrand

Vill du jämföra mängden blad mot en köpt matbutiksplanta brukar man räkna med att en sådan ger 20 gram basilika. Det är svårare att jämföra smak, de hemmaodlade har starkare smak än de köpta.

Och på köpet får man en trevlig hobby, en väldoftande sådan! Samt man kan resa bort ett par dagar utan att man behöver en blomvakt. När plantorna blir större bör man se till att någon kommer och har koll på vattennivån. Men det brukar var så lätt att blomvakterna tycker det är ett rent nöje. Sedan kan de få en härlig present av dig, din egen hemmagjorda pesto. Inte dumt alls!

Läs också: 

Nyskördad basilika blir pestosås

Basilika, så här sår du

Basilika, sorter

Rabarber testar: Odla i vatten, hydroponiskt

Text och foto: Kerstin Engstrand

Fikonkaktus. Foto: Kerstin Engstrand

Fikonkaktusens frukter ligger där i fruktdisken och lockar men ändå inte. Är de goda?  Både ja och nej, glass gjord av fikonkaktus är mycket läskande. Detta är en intressant växt som fler av oss har kommit i bekantskap med på ett och annat sätt!

Glass gjord på fikonkaktus till vänster, den till höger är gjord av granatäpple. Foto: Kerstin Engstrand
Glass gjord på fikonkaktus till vänster, den till höger är gjord av granatäpple. Fikonkaktusglassen är godast!  Foto: Kerstin Engstrand

Fikonkaktus,Opuntia ficus-indica, har troligen sitt ursprung i Mexiko men växer numera i stort sett överallt där klimatet så tillåter. Den används bland annat som staket och är även på många håll förvildad. Som staket är det synnerligen effektivt. Opuntiasläktet är tåligare än man tror, de behöver knappt något vatten alls. Du kan även odla vissa opuntior i din egen trädgård, läs vår artikel om opuntior (klicka på länken).

Till vänster nästan fullvuxna exemplar, till höger nyplanterade.  Foto: Kerstin Engstrand
Till vänster nästan fullvuxna exemplar, till höger nyplanterade i Babylonstoren, Sydafrika. Foto: Kerstin Engstrand

Det är lätt att föröka en fikonkaktus, och det görs med bladsticklingar som sticks ner i jorden. Här hemma kan man fynda sådana plantor under sommaren då de säljs som krukväxter. De är som gjorda att stå på en solig balkong eller terrass.

Ett blad med frukt passar utmärkt i balkonglådan. Blad med frukt säljs även under sommaren i Sverige.   Foto: Kerstin Engstrand
Ett blad med frukt passar utmärkt i balkonglådan. Blad med frukt säljs även under sommaren i Sverige. Foto: Kerstin Engstrand

Just fikonkaktusen kan bilda träd, vanligen blir de då cirka tre meter höga och har man tur kan man få uppleva ett som är hela sex meter högt. Då har det också en rejäl stam. Bladen är rejäla som allt annat på denna växt, på ett träd oftast över 50 cm långa och hälften så breda.

Stora exemplar av fikonkaktus.  Foto: Kerstin Engstrand
Stora exemplar av fikonkaktus. Foto: Kerstin Engstrand

På de äldre bladen brukar taggar saknas men finns i regel på de nya, mindre bladen. Blommorna kommer i regel längs bladens kanter och är i regel starkt citrongula.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Så kommer då frukten, kaktusfikonet. Det är ett stort avlångt lite rundat bär vars färg lyser i gult, orange, rött och lite lila. På hösten, i oktober, är kaktusfikonets storhetstid, då firar man i flera byar på Sicilien. Kaktusfikonet kom till Sicilien på 1400-talet och idag stormtrivs det, särskilt längs Etnas sluttningar. Sedan 2003 har de sicilianska sorterna Etna och San Cono fått särskilda utmärkelser. Ja, det finns flera sorter, Sulfarina är den vanligaste och i regel den som man ser växta vilt. Den anses inte vara den godaste, fruktköttet är för mjöligt i konsistensen.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Är du på en fruktmarknad så fråga efter Muscaredda som är lite krispig i smaken eller allra helst Sanguigna (den blodige) som har ett mycket rött fruktkött och är bara så saftig och söt. Och glöm för all del inte att skala kaktusfikonet ordentligt, och ha handskar på, innan du avnjuter det, taggar i munnen är inte kul. Godast tycker jag kaktusfikon är gjord som glass eller en bit färskt frukt till ost. Man kan även göra marmelad. Frukten lär vara bra för att sänka kolesterolhalten i blodet.

Höstskörd på Sicilien, närodlade kastanjer, kaktusfikon och pumpa på en bädd av kaktusfikonblad.
Höstskörd på Sicilien, närodlade kastanjer, kaktusfikon och pumpa på en bädd av kaktusfikonblad.

Det sägs också att man kan lägga in unga bladskott men det har jag aldrig träffat på. Vore onekligen trevligt att smaka. Kanske ska jag försöka lägga in några skott om min egen tänker skjuta många nya skott.

Då fikonkaktusens ursprung sägs vara Mexiko är det naturligt att den finns avbildad på Mexikanska statens flagga:

wwkak7512

 

Läs mer: Odla opuntiakaktus i din egen trädgård (artikeln öppnas i en ny flik).

Läs mer: Vad har E120 för samband med kaktusfikon? (artikeln öppnas i en ny flik).

Text och foto: Kerstin Engstrand

Mannaask. Foto: Kerstin Engstrand

Det regnar manna från himlen är ett uttryck som många av oss känner igen. Det återfinns i Bibeln, manna var mat som regnade ned från himlen under israeliternas uttåg ur Egypten.

Men vad är egentligen manna?  Var det frö eller pollen som regnade ner? Finns det något som heter manna?

Mannagrynsgröt finns, liksom mannapudding och soppa, någon gång har jag smakat på pudding och gröt som jag minns inte smakade så mycket, det smakade mest av den sylt som man hade till. Gröten görs av mannagryn som görs av sädesslag som hirs och vete och ska vara en delprodukt vid framställning av mjöl. Semolina är ett annat namn för mannagryn. Det finns även källor som anger att mannagryn ska beredas av frön från mannagräset, Glyceria fluitans.

Idag säger man att manna avsöndras av mannaasken. Avsöndras, då är det inte frön man syftar på.  Mannaaskens frö är roliga att titta på, de bildar små moln. Blommorna doftar sött.

Mannaask, detalj blomställning. Foto: Kerstin Engstrand
Mannaask, detalj blomställning. Foto: Kerstin Engstrand

Mannaask (Fraxinus ornus) tillhör asksläktet och trivs även i Sverige. Det finns ett stort fint exemplar vid italienska terrassen i Bergianska trädgården, Stockholm. Blommar beroende på var det växer i april, maj eller i början av juni. Blir vanligen 20 meter högt.

Men det är på Sicilien manna utvinns kommersiellt. Där, särskilt norr om Palermo görs en kräm, crema di manna, som man brer på en bit panettone. Det är saven som man använder, och den tappas på traditionellt sätt med att skära en v-formad skåra i barken. Tappningen sker i augusti och september och påbörjas när trädet nått en ålder av sju år. Under fem år beräknar man att ett träd klarar att tappas. Sav från äldre träd får inte samma fina smak samt blir också mera brun i färgen. På Sicilien säger man också att manna ska fungera som milt laxerande, något som jag inte märkt av! Dock ska dess laxerande effekt vara dokumenterad sedan 1239. Men det kan bero på att jag frossar i mannakräm på en bit panettone.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Ja, då drabbades man av habegär. Det sker ibland när man tittar en växt djupt i ögonen. Eller var det växten som tittade på...