Första sidan

Redan i april dyker den upp i trädgårds- och matbutiker, stjärnöga strålar emot oss i en mängd färger. Den utstrålar både mjukhet och styrka. Alla färger vill man ha!

Foto: Kerstin Engstrand

Då dess ursprung är Sydafrika kan man tro att den inte klarar av kyla men det gör den! Det är därför den säljs redan i april och början av maj. Runt nollan är inget problem för den.

Afrikanskt prästkrage, kapmargeriette, star of the veldt är några av denna härliga växts namn.

Foto: Kerstin Engstrand

Den trivs både i kruka för sig själv eller samplanterad med andra växter. Jag har några tillsammans med penséer och violer där stjärnöga har fått ersätta minipåskliljorna när de har vissnat.

Lång blomningstid. Ja verkligen lång! Från april till en bra bit in i oktober.

Soligt läge blir den vackrast i. Blommorna vänder sig delvis mot solen och så fort det är mulet eller natt sluter blommorna sig och då får man njuta av kronbladens vackra undersidor.

Foto: Kerstin Engstrand

Den vill ha lagom med vatten, när du planterar den så vattna rejält. Vänta sedan tills jorden torkat upp innan du vattnar igen.

Tillsätt gärna lite näring i vattnet, 1 – 2 ml flytande krukväxtnäring per liter vatten är en bra dos och det tricket fungerar så att du alltid kan vattna med näringsvatten.

Ansa, ta bort vissna blommor, de är enkla att nypa bort, så främjas knoppbildningen.

Foto: Kerstin Engstrand

Jag matchar mina även med petunior, lobelia är en annan växt som framhäver stjärnögat och även plättar i luften. En lilablommande stjärnöga är snygg med aubergine!

Den blir 25 till 35 cm hög och har ett friskt grönt bladverk, upprätt och buskigt. På våren, försommaren säljs även småplantor, pluggplantor av stjärnöga.

Foto: Kerstin Engstrand

Osteopermum ecklonis är stjärnögats vetenskapliga namn, den förekommer även under Dimorphotheca ecklonis.

En annan fördel ned stjärnöga är att den säljs i blom så du vet exakt vilken färgnyans blommorna har.

Foto: Kerstin Engstrand

Att stjärnöga just heter stjärnöga på svenska förstår man när man tittar i dess mitt!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Den var min mors favoritblomma. Idag är den supertrendig, alla vill odla den och ha den som snittblomma. Och röda bukettanemoner till jul lanserade Gunnar Kaj för så där 15 till 20 år sedan. Kan de trivas i trädgården`? Ja! I min trädgård i växtzon 3 slog årets första slog ut i början av maj. Årets sista brukar blomma i oktober och även bli nätt frostnupen!

Foto: Kerstin Engstrand

Man kan ibland finna plantor att köpa men vanligen så driver man fram bukettanemonerna från knölar.

Ja, de är verkligen knölar, de ser ut som knaggliga små stenar!

Jag har både testat att förkultivera dem så att de hinner bilda plantor innan de planteras ut samt att först förkultivera dem inomhus och så snart knölarna börjat bilda rötter satt ut dem i en pallkrage. Båda sätten fungerar.

Jag har dessutom satt knölar på hösten och på våren. Båda fungerar. Dock är det färre som blommar i maj av de som satts på hösten och fått genomlida en svensk vinter.

De vanliga sorterna i de Caen-serien är lättare än de mera exklusiva italienska i Mistralserien. Anemoner i Mistralserien bör man förkultivera tills de växt till sig till plantor innan de planteras ut.

Foto: Kerstin Engstrand

Vanligen blommar knölarna cirka tre månader efter plantering om de sätts ut på våren. Mina satta på hösten blommar i början av maj. En knöl kan ge allt från en, tre, fem, kanske till och med tolv och riktigt stora knölar kan under en säsong ge hela 30 blommor. Med säsong menar jag från maj till och med oktober.

Foto: Kerstin Engstrand

Knölarna är som sagt stenhårda. Och fula. Man kan knappast tro att det ur en sådan kan springa ut de vackraste av blommor. Just hårdheten gör att man därför brukar man låta dem dra i vatten. Rumstempererat vatten rekommenderas. Jag har testat flera olika sätt:

Foto: Kerstin Engstrand
  1. Det klassiska rådet att bara låta dem dra i vatten i sex till åtta timmar. Har också glömt bort dem så de har legat över natten i vatten, i tolv timmar och det har också gått bra. Risk finns dock att om de ligger för länge i vatten och därefter i blöt jord att knölarna ruttnar.
  2. Yrkesodlartricket jag en gång lärt mig av, har för mig av en odlare i San Remo, en stad där sluttningarna är fulla av växthus för där odlar man snittblommor!  Och det är att låta dem dra i rinnande vatten, eller i alla fall vatten som cirkulerar. Så jag använde mig av en liten akvariepump som jag lade i en stor bunke. Fyra timmar räcker och fungerar lika bra, särskilt om knölarna är färska. Jag lägger dem i nätpåsar, täta sådana som jag fått andra lökar i då jag oftast har flera olika sorter som jag vill hålla åtskilda. Annars är det väldigt vackert att låta anemoner i olika färger växa tillsammans. Det är en oemotståndlig syn!

Men en sak är viktig, sätt knölarna så fort du får dem! Eller förvara dem i kylskåpets svaldel tills det är dags.

Vanligen brukar man börja förkultivera dem i mars, april månad.

När knölarna legat ett par timmar i vatten har de svällt upp lite och blivit lite mjukare. Då kan du sätta dem i krukor eller utomhus om jordtemperaturen är runt tio grader. Inomhus brukar de visa gröna blad efter cirka 10 dagar.

Man brukar rekommendera ett avstånd på 10 cm mellan knölarna och på minst 10 cm djup. De jag vill övervintra på friland sätter jag oftast på ett djup av 15 cm – då kommer de tillbaka. Hade det var i till exempel Italien hade rådet varit 5 cm djupt och 10 – 15 cm mellan varandra då man där oftast har tillgång till större knölar.

Viktigt är att växtplatsen är solig men också att jorden är fuktig men inte blöt. och det ska vara väldränerat.

Foto: Kerstin Engstrand

En del anemonknölar är plattare än andra. De flesta är lite konformiga och man ska sätt dem med toppen nedåt.

Man kan också förkultivera dem lite längre, så att rötter syns innan de sätts i jord. Jag lägger ut mina på en djupare bricka som har ett lager jord, fördelar över de vattendragna knölarna och sedan täcker dem med jord. Det tar en till två veckor innan alla knölar har grott.

När de börjar skjuta gröna skott är det dags att vattna igen.

När varje knöl har fått två blad så sätter jag ut dem, antingen i krukor eller ut på friland, i en pallkrage i soligt läge till exempel.

Foto: Kerstin Engstrand

Sedan är det bara att vänta, plötsligt händer det! Som snittblomma håller bukettanemoner länge, i över en vecka, ibland till och med i två.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Världens första Chelsea Flower Show på hösten! Det var en märklig känsla, pandemin pågick fortfarande om än i lite mildare form – om man nu kan säga så om en pandemi men Storbritannien hade lättat lite på sina hårda restriktioner.

Det var en fantastisk Chelsea. Lite mindre än annars men så färgstark. En hel del nytt, som nya former av idéträdgårdar och för första gången någonsin – balkonger!

I 17 artiklar och 250 bilder kan du njuta av denna unika utställning:

Ormrot, en trendig eldig minglare

Show Gardens – stora idéträdgårdar

Sanctuary Gardens – ny form av mindre idéträdgårdar som hade fokus på växters läkande verkan. I två artiklar, den andra handlar om en trädgård som hade danska restaurangen Norma som inspirationskälla.

Artisans Gardens – En Chelseaklassiker där hantverk ofta står i fokus.

Balkonger! Avlånga balkonger med formatet 2 x 5 meter.

Container Gardens – allt från takterrass till minimal framsides-/baksidesträdgård, nya kategori 2021.

BBC:s The Garden of Hope

RHS trädgård där träden bildade en baldakin

Miljö och COP 26 i fokus

En kvartett i höstfärger, fyra växter som gav solsken till trädgårdarna.

Årets växt 2021

Hyllning till Peter Seebrook

Underbara buketter och snittblommor tog besökarna och juryn med storm!

Hantverk – broderade blommor!

Årets hållbara trädgårdsprodukt  

Bästa montern i tältet, gigantiska krysantemum drog blickarna till sig

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

 

Foto: Kerstin Engstrand

Chrysanthemum ‘Joyce Fountain’ (24a) stod där som en människa. Jag har då sällan sett sådana enorma och när jag sett dem har det alltid varit på Chelsea Flower Show.

Dessa krysantemum såg ut som om det var en blomma med peruk , eller med golvmopp. Kanske skulle det vara något att satsa på, en designad golvmopp i stil med denna blomma?

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

I Storbritannien finns det enbart en återförsäljare av denna: Chrysanthemums Direct i Knutsford, Cheshire.Men det finns andra som säljer liknande. 150 cm höga brukar de bli och när de ser ut som på bilden har man dragit upp dem särskilt för just utställningar. Annars låter man plantan utveckla fem till sex knoppar på varje stjälk. Två gånger toppas då plantorna, och i England toppas de den 10 april respektive 10 juni för blomning i oktober.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Även om dessa gigantiska krysantemums drog ögonen till sig så bestod utställningen även av en grönsaksdel som var lika fantastisk:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

South West in Bloom, med design av Jon Wheatley fick utmärkelsen Best Exhibit/ Great Pavilion.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand
Guangzhou Garden

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Best in Show! En fantastisk trädgård! Makalös i sin enkelhet – en enkelhet som inte var enkel men så vackert. Bambu i fokus i form av koner vars färger skiftade fint efter ljusförhållandena. Den var änglalik, trolsk och man kunde även tänka sig några älvor dansa fram. Den var annorlunda och man kände en enorm vila när man var i den.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Designers var Peter Chmiel med Chin-Jung Chen. Konstruktion av The Outdoor Room. Fem “byggnader”, tolv halvvuxna träd, 20 000 liter av vatten samt bara så där runt 3000 växter skulle ytan som var den vanliga på 220 kvm fyllas med.

När resultatet var klart – visst känns det mycket större än 220 kvadratmetrar?

De fem strukturerna (jag såg bara fyra) var gjorda av laminerad bambu och på engelska kallas dessa strukturer, som påminner om pergoler för ”lattice structures”. De var alla i varierande höjder, från 1,8 till 8,4 meter. Bambu är världens största gräs och växer snabbt, därav en förnybar källa. Det var Xylotek i Storbritannien som konstruerade dem.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

I mitten en liten damm med näckrosor. En nästan helt dold bäck förde vattnet till dammen.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Temat, budskapet var att lanskapsplanerarna måste ta tillvara naturen mycket mer. Trädgården fick guldmedalj och Best in Show.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Guangzhou är en stad som ligger i Kina, på fastlandet direkt mot Hong Kong.

 

The Trailfinders’ 50th Anniversary Garden

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Jonathan Snow var tillbaka! Med kanske hans bästa trädgård någonsin. Denna var så bra att man började fundera hur han klarar av det. Den var självklar som en bit äkta trädgård av världsklass hade grävts upp och flyttats till London. Detta är mästerligt! Guldmedalj blev det förstås.

Vad föreställer då trädgården? Jo, växtligheten uppe på en höjd på 2 000 till 4000 meter över havet. Här är det enorma rhododendrons och showens absoluta växt nummer ett denna höst, persicarias (pilörter och ormrot) som blandar sig med bambu och en mängd andra växter.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Sponsorn, The Trailfinders, firade 50-årsjubileum och deras första resa gick just till Kathmandu. Det var 1970 (trädgården skulle ha visats 2020 men då blev Chelsea inställt pga av pandemin) därför var trädgården inspirerad av lanskapet vid foten av Himalaya. Imponerande!

Lite högre upp skymtade en liten byggnad, ett shelter. Längst ner skymtade man en liten bäck och en stenlagd gång ledde uppåt.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Bland träden märkets främst himalayatall, Pinus wallichiana. Hela trädgården var konstruerad av Stewart Landscape Construction som fick utmärkelsen för bästa konstruktion.

The Yeo Valley Organic Garden

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Publikens favorit! Tom Massey, som slog igenom på Hampton Court 2017 tog publiken med storm!

När guldmedaljen var ett faktum firade han i samma blåklintsblåa kostym som han bar på Hampton Court – ett vinnande koncept ska inte bytas ut.

Här var det landskapet Devon i fokus. Även här fans det organiska strukturer, som bränt trä, det kolsvartaste på Chelsea detta år och en äggformad hängfåtölj i natur och svart. Materialet var ek. Väl inne i den blev man paff, golvet var gjort av glas! Där kunde man i närbild studera den lilla bäck som forsade fram under den. Porlande vatten är viktigt då det ger lugnande känsla.

Gör man en trädgård för Chelsea så har man öga för detaljer – som att den äggformade sittplatsens form återkom i vissa växters fröställningar, som jätteliljans,Cardiocrinum giganteum.

Trädgården var byggd för Yeo Valley Organic Garden, en familjeägd verksamhet i Somerset, Devon.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Den gula rudbeckian som syns på flera ställen i trädgården är höstrudbeckia, Rudbeckia laciniata ‘Herbstsonne’/ Rudbeckia nitida ‘Herbstsonne’ som även säljs under sortnamnet ’Autumn Sun’.  Även fackellilja, Kniphofia förekom ymmigt.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

The Florence Nightingale Garden: A Celebration of Modern-Day Nursing

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Dekorativa gräs, färgstarka planteringar- det var ju höst – och äntligen rejält med jätteverbena fick matcha en vägg fylld med citat och en pergolastruktur som liknande steriliserade träd som bildade ett skyddande tak.  Detta var tänkt som en ny gård till ett splitternytt sjukhus.

Varför var man då på Chelsea? Jo, för att visa upp att det nu var 200 år sedan Florence Nightingale födelse.

Trädgårdens tema var det slagkraftiga ‘nurture through nature’. Självklart var sjuksköterskor inbjudna, de var från St Thomas’ Hospital samt även Amber Lickerish som spelar Florence Nightingale vid museet med samma namn. Helen George från tv-serien Barnmorskan i East End var med och invigde trädgården.

Svartbjörk, Betula nigra, med sin fantastiska stam, var det dominerande trädet.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Robert Myers är ett återkommande namn bland designers på Chelsea och 2021 var han tillbaka med denna trädgård som verkligen hade organiska former i fokus.

Anläggare/konstruktör: Bowles & Wyer. Trädgården var sponsrad av The Burdett Trust for Nursing.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Bytet från maj 2020 till hösten 2021 innebar förstås byta av växter. Dahlian ‘Verrone’s Obsidian’ fångades mångas intresse.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Efter utställningen kommer trädgården att byggas upp vid London’s Guy’s and St Thomas’ Hospital, en självklar plats då det var där 1860 den första sjuksköterskeskolan startade på initiativ av Florence Nightingale. Sjukhuset ligger på andra sidan floden Thames och platsen där trädgården byggs upp på var under pandemin en plats för testning och vaccinering av Covid-19. Det var på St Thomas Hospital som premiärminister Boris Johnson vårdades för Covid i maj 2020.

Trädgården fick silvermedalj.

The M&G Garden

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

På bästa platsen, där de flesta besökare ser den första stora idéträdgården, har alltid utställningens sponsor sin trädgård. Under många år har M&G varit huvudsponsor och de har vågat anlita trädgårdsdesigners som vågar ta ut svängarna.

Årets designerpar var Harris Bugg Studio med Crocus som anläggare. Harris Bugg är två personer, Charlotte Harris och Hugo Bugg som innan de bildade firma ihop var och en hade slagit igenom på Chelsea och det även som en av de yngsta någonsin.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

De är kunniga, vågade och otroligt trevliga – professionella ut i fingerspetsarna.2021 blev det lite industridesign men fokus var växterna. Alltid växter i fokus när de jobbar.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Växter:

Skogsaster i lila, Walter amsonia, dekorativa gräs, bergssilja med flera gav färg till trädgården.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Trädgården var ursprungligen ritad för våren 2020 – vars utställning blev inställd. De ville stimulera intresset av vikten av gröna områden i storstaden. 100 löpmeter industrirör fick bli en röd tråd- snarare guld och svart tråd.

I trädgårdens fond såg det ut så här:

 

Och Hugos förstfödde tränade på att känna på hur en mästarträdgård känns:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Bodmin Jail, 60° East: A Garden Between Continents

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Ekaterina Zasukhina och Carly Kershaw jade skapat en trädgård som var tänkt att ligga I hjärtat av staden Yekaterinburg. Varför valde de då denna ort? Jo staden är belägen nästan på gränsen mellan Europa och Asien. Så trädgården visade hur Uralbergens landskap.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Trädgården fick silvermedalj.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Trefliksrudbeckia, Rudbeckia triloba 'Prairie Glow' med flicköga 'Fire & Twister' Foto: Kerstin Engstrand

Dagöga, Heliopsis helianthoides ’Fire & Twister’, falsk solros kallas den också för på engelska, var en av växter som syntes på flest ställen på världens första höstversion av Chelsea Flower Show som gick av stapeln i september 2021.

I Sverige tror många att dagöga är ettårig men den är en perenn. Den klarar av att övervintra men den vissnar alltid ner över vintern. Men på våren skjuter den nya skott igen så det gäller även att ha koll på växtplatsen för andra som gärna hittar den då den på våren är sniglars och snäckors favoritföda.

Dagöga vill växa i full sol. Den brukar börja blomma i augusti och fortsätter så långt in på hösten. Vissa somrar kan den även börja blomma i juli. Som alla höstblommande växter ska nya plantor planteras på våren.

Dagöga, Heliopsis helianthoides ’Fire & Twister’. Foto: Kerstin Engstrand
Dagöga, Heliopsis helianthoides ’Fire & Twister’. Foto: Kerstin Engstrand

Att just denna flicköga med sortnamnet ’Fire & Twister’ heter som den gör beror på dess rika färgbredd. Insekter dras som magnet till blommorna vars färger brukar bjuda på ett eldigt skådespel i brända toner, som orange, gult och ibland även en lättare röd färgton.

Till det pricken över i:et – bladverket som går i mörka pupurpurtoner. Det är en mycket trevlig växt!

Där den trivs så trivs den så räkna med att dela den vartannat år eller vart tredje.

En planta blir ca 75 cm hög och planstavståndet ska vara 60 cm.

Det finns liknande sorter som man kan dra upp från frö, som ‘Bleeding Hearts’. En fördel med frösådda plantor att de oftast blommar första året.  Dagöga sås inomhus i vanlig rumstemperatur och plantorna måste avhärdas innan de planteras ut. Vanligen bör man så dem senast i mars för blomning samma år men ibland lyckas man även med senare sådd i april och maj.

Vild växer dagöga i de östra och centrala delarna av Nordamerika. Man brukar säga att dess hemtrakter är från Saskatchewan till Newfoundland (som kanadensarna uttalar Newfinland) i Kanada men också ner mot heta Texas.

Det finns även en svagt gul dagöga, sorten ’Summer Sun’ som mera liknar ett mellanting mellan jordärtskockans blommor och en pytteliten solros.

Trefliksrudbeckia, Rudbeckia triloba 'Prairie Glow' .  Foto: Kerstin Engstrand
Trefliksrudbeckia, Rudbeckia triloba ‘Prairie Glow’  med flicköga ‘Fire & Twister’  Foto: Kerstin Engstrand

Trefliksrudbeckia, Rudbeckia triloba ‘Prairie Glow’ är en härligt överraskande växt som lätt byter skepnad när den börjar falna. Det är en växt som absolut väcker uppmärksamhet – och glädje.

I regel är två blommor på en och samma planta inte identiska! Dock underbart är kort, det är sällan den blir en trogen och långlivad växt i din trädgård. Plantera den tillsammans med dekorativa växt och då har prärielooken i ett nötskal.

Foto: Kerstin Engstrand
När den börjar vissna så får den en rustikare charm. Foto: Kerstin Engstrand

Växtplatsen ska ligga i full sol eller i halvskugga. Trefliksrudbeckian brukar börja blomma i slutet av juli och fortsätter långt in på hösten. Kan bli över en meter hög, oftast runt 120 cm hög.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Black Jack , på bilden ovan, är en annan trefliksrudbeckia. Den är stramar i färgen, guldgul med svart öga.

Prärierudbeckia, Rudbeckia subtomentosa 'Henry Eilers'.  Foto: Kerstin Engstrand
Prärierudbeckia, Rudbeckia subtomentosa ‘Henry Eilers’. Foto: Kerstin Engstrand

Prärierudbeckian, Rudbeckia subtomentosa ‘Henry Eilers’är den tredje man såg ofta. Den är mera stram, den strålande gula färgen med de ytterst smala kronbladen gör att den ger ett lite metalliskt intryck. Kan bli riktigt hög över en meter, oftast 150 cm och är en suverän snittblomma. Den lära klara temperaturer ner till minus 20 grader men det är ytterst sällan man överhuvudtaget ser den i svenska trädgårdar.

Prärierudbeckia, Rudbeckia subtomentosa 'Henry Eilers'. Foto: Kerstin Engstrand
Prärierudbeckia, Rudbeckia subtomentosa ‘Henry Eilers’. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

 

 

 

 

Foto: Kerstin Engstrand

Det dök upp en del nordiska inslag på 2021 års Chelsea Flower Show – höstversionen. Denna lilla trädgård som blev publikens favorit bland de mindre trädgårdarna och hade inte minde än den världsberömda danska restaurangen Norma som förebild!

Norma har “bara” vunnit “Best Restaurant in the World” och det “bara” fyra gånger.

Här var det inläggningar I focus. Skörden, grönsakslandets överflöd togs tillvara och särskilt var det fokus på konservering och fermentering.

Samt focus på att minimera matsvinn förstås.

Spaljerat päronträd i trädgårdens ena kortsida. Foto: Kerstin Engstrand
Spaljerat päronträd i trädgårdens ena kortsida. Fikon skymtar till höger. Den blå blomman är kärrsalvia, Salvia uliginosa. Foto: Kerstin Engstrand

Det var en trevlig trädgård, jag trivdes i den. Inramningen med de höga växtbäddarna samt vackra träd skapade en härlig avskildhet och trygghet.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Bland träden märktes särskilt smultronträd, Arbutus unedo, spaljerade fruktträd som päron och koreansk blomsterkornell, Cornus kousa.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Självklart väckte köksdelen stort intresse. Där fanns förstås vackert danskt porslin. Att rakt ska möta runt, eller i alla fall mjuka former fanns även här och då särskilt i form av det ovala matbordet.

Designern Alan Williams i sin trädgård. Foto: Kerstin Engstrand
Designern Alan Williams i sin trädgård. Foto: Kerstin Engstrand

Höstfärger var ett självklart val. Designer var Alan Williams, www.formplants.com, som jag inte har något minne av har varit med tidigare på Chelsea.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Han hade dessutom ännu en tanke bakom trädgården, att utmana alla över 60 år, att stärka dem och visa att ålder är bara en siffra.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Trädgården var – förstås på grund av trädgårdens namn –  sponsrad av Parsley Box www.parsleybox.com som är specialiserat på färdigmat och det hela var uppbyggt av Landform Consultants www.landformconsultants.co.uk .

Plyfa, plywood användes också:

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

För länge sedan fans det på Chelsea en idéutställning med balkonglådor. De försvann till sommarutställningen på Hampton Court och därifrån har jag för mig att de också försvann.

Men på den unika höstupplagan av Chelsea Flower Show 2021, den första som gått på hösten, hade man satsat på just balkonger och det var ett välbehövligt inslag. Självklart hade pandemin påverkat, trädgårdsintresset ökade rejält när så många var tvungna att hålla sig hemma. Enligt uppgift så var detta första gången på 108 år som balkonger visades upp!

Fem nykomlingar på Chelsea fick möjligheten att skapa balkonger som alla hade storleken 2 x 5 meter. Fyra gillade jag, den femte tyckte jag inte hade den allra bästa kvaliteten på växterna.

Arcadia

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Martha Krempels balkong drog till sig mångas intresse. Dels för de mustiga färgernas skull men också för att hon var på plats så gott som varje dag. Det uppskattar publiken! Och som hon trivdes på sin balkong. Det gjorde även många gäster. För självklart var den konstruerad för att hålla, jag tänker på hammocken.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Detta var en balkong som gav en känsla av att vara någon annanstans. På semester Kanske. Dels på grund av den vackra dörren och väggmålningen vars motiv faktiskt var ett engelskt landskap men också för den rika växtlighetens skull. Väggmålningen, ja trots att förebilden var ett engelskt landskap upplevde många den som ”utländsk”. Kanske var det dörrarna som gjorde att man fick det intrycket.

Dörrarna hade hon funnit på ett dammigt lager i grevskapet Surrey året innan. Ursprungligen lär de ha suttit på ett indiskt palats. I 20 år hade de legat glömda på lagret innan de fick komma ut på Chelsea. Det var många som avundades henne dessa!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Färgvalet var elegant mustigt med brända hösttoner där dahlior och salvian ‘Amistad’ drog till sig ögonen. Amistad förekom på många ställen, det är verkligen en showstopper.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Ett vildvin, ett så kallat engelsmannsvin, brann i sina höstfärger i mörkt rubinrött, vinrött och nästans svart.  Här fanns också ett granatäppelträd. Samt en vacker aralia och en stor Yuccapalm.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

The Landform Balcony Garden

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Nicola Hale visade upp en balkong med stort biintresse! Förutsatt att balkongen inte ligger för högt upp, eller för blåsigt och definitivt inte i ett hörn så går det alldeles utmärkt att få bibesök.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Nicola valde klassiska biväxter som isop och praktfulla salvias. Självklart var bordsduk och porslin bidekorerade!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Två mindre träd fick också plats. Bland annat ett jasmintry, Heptacodium miconioides, vars blommor lär dofta något alldeles extra.

Det var en trevlig balkong, färgvalet var lugnande och fräscht. Företaget Landform leds av Mark Gregory som vunnit mängder med medlaljer och blivit publikens favorit åtskilliga gånger. Han har bland annat gjord landskapets Yorkshires trädgårdar.  Nicola Hale jobbar åt Landform.

Balcony of Blooms

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Eller ska vi kalla den hundens favoritbalkong? För hunden på bilden är den enda icke arbetshund som får komma in på Chelsea. The Corgi har nämligen eget Instagramkonto och att han är av samma ras som drottningens favorithundar gör nog också sitt till. Drottning Elizabeth är det brittiska trädgårdssällskapets högsta beskyddare och kommer i regel på varje Chelsea, dock inte denna höstChelsea, 2021. Pandemin rådde fortfarande.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Alexandra Noble var designern bakom denna fridfulla balkong där gräs spelade huvudrollen.

Hon använde sig av knepet att rama in balkongen med två mindre träd. Liknande kan du göra på din egen balkong med exempelvis uppstammade vinbär eller krusbär.  Hon hade dock valt körbärsbenved, Euonymus planipes, som även fungerar utmärkt i Sverige. Lägg märke till dess vackra bär, de är korallröda.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Hunden sitter på en bänk som är en fiffig konstruktion, under sätet finns förvaring.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Green Sky Pocket Garden

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Att odling påverkar en på ett positivt sätt har många upptäckt under pandemin. En av dem är James Smith som skapade en grönskande balkong där det fanns flera ätbara växter.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Här fanns smultronträd (se vår artikel om just detta unika träd här) samt klassisk lavendel som lugnar. Smultronträden, ett på vardera kortsidan hade även han använt sig av för att rama in balkongen.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

James hade också valt att ha en skulptur vilket gav en extra dimension. Kultur på flera sätt! Kultiverat på flera sätt. Inte dumt alls men något fattades, det kändes lite stelt.

 

Sky Sanctuary Balcony Garden

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Michael Coley hade valt en trendig sittplats, en hängande äggformad rottingfåtölj. Till det en himmelsblå mosaikvägg och detta kallade han för ett enkelt utrymme… odlingslådan var bara för stor och dörren för liten, denna balkong gjorde ont att se på och det kändes i odlingshjärtat.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Mustiga höstfärger tog Chelsea med storm. Foto: Kerstin Engstrand

Med famnen full av blommor, varje morgon, och då var det verkligen morgon, nästan gryning kommer Arthur Parkinson in till London – med tåg. Blommorna var nyskördade, de fräschaste av snittblommor från Perch Hill där Sarah Raven odlat dem.

Det är fortfarande mycket varmt, det doftar mera högsommar vid medelhavet än mjuk höst.

Det är mitten av september och nu, 2021, ska äntligen Chelsea Flower Show hållas. Utställningarna 2020 och våren 2021 blev inställda – på grund av pandemin. Dessutom är det den allra första gången i Chelsea Flower Shows historia som Chelsea hålls på hösten. Men platsen är densamma.

Tillsammans med Sarah Raven skulle Arthur ansvara för snittblommorna i en av de kommersiella utställningsmontrarna. Sarah drivet ett fröföretag med hennes namn och är välkänd i trädgårdsvärlden, även utanför Storbritannien. Under senare tid har hon och Arthur, som är ett ungt stjärnskott, arbetat alltmer tillsammans.

Det är ett samarbete som det slår gnistrar om. Gnistor i form av blomblad, fröställningar och de vackraste av dukningar.

Senast Sarah gjorde något på Chelsea var 2017 då hennes snittblomsträdgård skapad tillsammans med färgernas mästarinna Tricia Guild gjorde stor succé. Läs om den här: Färgstarkt, fräckt och fräscht, skapa ditt snittblomparadis!

Kommersiell monter!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Kommersiell monter, inget intressant kanske du tänker. Nu är det så att allt bedöms på Chelsea, även kommersiella montrar.

Det är möbeltillverkaren Gaze Burvills monter som ska drabbas av Flower Power. De hade satsat stort, först med att anlita trädgårdsdesignern Ann Marie Powell –  också hon en verklig nestor som bäddade in hela montern, som är en utomhusmonter, med buskar, träd och perenner. Med elegans placerade hon ut möblerna och fyllde mellanrummet med de elegantaste perenna planteringar. Hon valde två teman för planteringarna, ‘Hampshire Wild’ och ‘Rural Refined’.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

16 x 11 meters yta som även ska tillåta att tusentals besökare lätt ska kunna gå runt och även provsitta. Så kom Arthur in med Sarahs snittblommor, vaser, glas och tallrikar. Det blev pricken över i:et! På Main Avenue- på bästa plats.

Som en kollega sa: Ett sista hurra för sommaren!

Vad tog besökarna för idéer med sig hem?

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Många upptäckte hur vackert det är med björnbärskvistar i buketter – även om just dessa hade taggar.

Solrosor! Att solrosor är sofistikerade och de får gärna vara halvvissna, i alla fall falnande och det är bara vackrare om de saknar några kronblad.

 

Kompletterande mindre buketter i små vaser runt den maffig stor bukett förstärker känslan av generositet, livsglädje och gästfrihet.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Samt att man kan få underbara arrangemang bara genom att välja växter som är bivänliga!

Mer än full pott!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Montern blev rejält belönad, fem stjärnor, Best Trade Stand och Director General’s Award – det kunde inte gå bättre! Full pott för denna förebild! Director General heter Sue Biggs som kommer att gå i pension den 1 juli 2022.  Och montern fick faktiskt mer än full pott för det var första gången en kommersiell monter fick Director General’s Award sedan 1913.

Well done som man säger på Chelsea.

 

Perenner, buskar och träd levererades av Hortus Loci, Tendercare samt Creepers Nurseries.

Konstruktion: Landform/ Mark Gregory.

Text och foto: Kerstin Engstrand

https://www.ann-mariepowell.com/

https://www.sarahraven.com/

vv135340

Foto: Kerstin Engstrand

Vi är många som älskar hantverk av alla de slag. På Chelsea Flower Show 2021, den första någonsin som hållits på hösten, fann jag i ett växthus de mest fascinerande krukväxter, blommor – och alla var de gjorde för hand – broderade!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Här stod auriculas i en liten miniteater – för det ska auriculas göra- här var en balkonglåda fylld med penséer och julrosor – precis som en balkonglåda ska vara.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Tredimensionella som riktiga växter som odlas i kruka. Lejonparten av de avbildade sorterna var just sorter som oftast har en kortare blomningstid.

Nu stod de där, en mycket tidig morgon, och tittade snällt på mig.

Verkligen en annorlunda och glädjefull variant på evighetsblommor!

Varje blomma är broderad, i regel i en blandning mellan handbroderad och med maskin.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Jorden i krukorna – det är sammet, broderad sammet!

Konstnären bakom dessa verk är Corinne Young. I hennes släkt finns många som har anknytning till Lancashires textilindustri, bland annat hennes far. Själv lärde hon sig tidigt att brodera av sin mor och andra kvinnliga äldre släktingar. Under hennes studietid, hon har en examen i textildesign, så blev studier i botanik en självklarhet.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Corinne säljer sina verk dels på uppdrag men hon har även en webbutik som du hittar här: https://corinneyoungtextiles.co.uk/shop/

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Man brukar säga att det finns tre huvudarter av kaffe, arabica, robusta och liberica där arabica är den vanligaste, därefter robusta. Arabica har en...