Första sidan

Foto: Kerstin Engstrand

Många tulpaner tar plats, både när det gäller utrymme och när det gäller uppmärksamhet. men det finns också tulpaner som nästan kryper längs marken och ändå fångar ens uppmärksamhet. Och som skapar habegär.

Tulipa humilis ‘Rosea Caerulea Oculata’ är en sådan. Så mjukt rosavit, så vänlig i sitt växtsätt och så utsökt fast hon beskrivs ibland att ha ett hjärta av stål! Det vill säga, det vi i regel kallar för öga, det blåa i mitten, är till färgen stålblått. Därav ett hjärta av stål.

10 till 15 cm hög är hon och trivs allra bäst i soligt läge, gärna med några stenar i närheten. Blommar i april. Lökarna, som är små, sätt på hösten på ett djup motsvarande lökens höjd x 3 och alltid med spetsen uppåt.

Lökar av Tulipa humilis 'Rosea Caerulea Oculata'. Foto: Kerstin Engstrand
Lökar av Tulipa humilis ‘Rosea Caerulea Oculata’. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Basilika, salladslök, vattenipomea, tomater och gurka, det mesta går att odla i en mjölkkartong! Foto: Kerstin Engstrand

Att odla är roligt och särskilt kul är det när man odlar på lite annorlunda sätt. När man tar vad man haver och utmanar möjligheterna.Som att odla sallat, rucola, basilika och salladslök i en juice- eller mjölkkartong. Och i vatten.

Hur är det möjligt?

Tekniken är samma som i en Harvy, man odlar i en sluten behållare som inte släpper in ljus, och man håller en luftspalt på ett par centimeter mellan vattenytan och behållarens tak.Till vattnet tillsätter man flytande näring. Allt eftersom det du odlar växer till sig fyller du på vatten utblandat med lite näring.

Jag har testat olika varianter, behållare på höjden och på bredden och även olika plastburkar. Mjölk- juicekartonger har en klar fördel, de har lock som gör att de är lätta att fylla på vatten.

Vad behövs?
Nätkorg, det finns måmnga olika varianter att köpa och en odlingsplugg, denna är gjord av kokosfiber. Foto: Kerstin Engstrand
Nätkorg, det finns många olika varianter att köpa och en odlingsplugg, denna är gjord av kokosfiber. Foto: Kerstin Engstrand
  • Odlingsplugg
  • Korg till pluggen
  • Kniv/sax för att skära ut ett hål
  • Frön
  • Flytande näring, allra helst anpassad för hydroponisk odling
  • Mjölk- eller juicekartonger, väl ursköljda, 1,5 liters eller 2-liters
  • Odlar du i perioden höstdagjämning till vårdagjämning så behövs tillskottsljus. Under sommarhalvåret räcker det bra med ljuset i ett söder eller sydvästfönster.

Allt finns att köpa på nätet och i välsorterade trädgårdsbutiker. Har du tillgång till 3-D skrivare kan du hitta mallar till odlingskorgar för egen utprintning. Väljer du en mall där korgen har sex stag istället för tre så kan du fylla korgen med kokosfiber och behöver då ingen särskild odlingsplugg. Kokosfiberjord finns att köpa på bland annat Clas Ohlson, Ikea och Plantagen. Säljs komprimerade, du tillsätter vatten och jorden sväller upp.man kan även använda sig av små nätkorgar i plast som vattenväxter säljs i. De är tätare än korgen på bilden vilket gör att de lätt går att fylla med kokosjord.

Foto: Kerstin Engstrand
Längst fram basilika i en liggande 1,5 liters kartong. Till höger skymtar samma storlek, 1,5 liter fast liggande på kortsidan.Odlingen sker mitt i vintern och står under tillskottsljus, Ikeas Växer. Foto: Kerstin Engstrand

Man förbereder pluggarna separat innan man för över dem till odlingskartongen. Det vill säga, låt fröna gro i pluggarna innan du låter dem växa vidare i vatten.

Det går lätt att låta fröna gro direkt i pluggen. bara att flytta över till den hydroponiska odlingen när fröna har grott.  Foto: Kerstin Engstrand
Det går lätt att låta fröna gro direkt i pluggen. bara att flytta över till den hydroponiska odlingen när fröna har grott.På bilden är det sallatsipomea som börjar gro.  Foto: Kerstin Engstrand

Hur du lyckas med sallatsipomea kan du läsa om här.

Att odla i en kartong som står på högkant tar mindre yta, och är också lättare att fylla på vatten och näring i, men den kan också bli lite ostadig om du odlar exempelvis tomat i den. Men en klar fördel med att odla i kartonger på högkant är att vattenvolymen blir större.

En kartong som är liggande på kortsidan ger en större mängd vatten än om den ligger på bredsidan. Dock är det svårt att fylla på vatten om kartongen ligger på kortsidan. Liggande på bredsidan är då att föredra.

Det är lätt att göra hål för plugghållaren i kartongen. Ha hållaren som mall, rita gärna med vattenfast tusch och klipp upp eller skär upp hålet. Se bildspelet högre upp i denna artikel.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När det är dags att flytta över pluggarna till odlingskärlet så ska vatten fyllas på. I början, när pluggen sätts i, ska vattnet gå upp till pluggens nedre del. Men bara till den nedre delen. Näring ska även vara tillsatt enligt just din valda närings anvisning. vanligen tillsätter man 2 ml flytande hydroponisk näring per liter vatten.

Fina rötter har utvecklats. Foto: Kerstin Engstrand
Fina rötter har utvecklats. Foto: Kerstin Engstrand

När det därefter blir dags att fylla på mera vatten och näring, varje gång du fyller på vatten tillsätter du flytande näring, så ska du inte fylla upp lika högt som du gjorde vid start. När rötterna har utvecklats fyller du upp till en bit under pluggen men rötterna ska vara i vattnet men vattnet ska inte nå pluggen. På det sättet får du en viktig luftspalt som behövs för att odlingen ska fungera.

 

Odla basilika
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Basilika är bra för självförtroendet! Den växer så det knakar, doftar gott och oerhörd god. Kom bara ihåg att så basilikafrön på ytan, de ska inte täckas med jord. Läs om hur du lyckas med basilika i hydroponisk odling i artikeln om året-om odling av basilika inomhus. (Klicka på länken så öppnas artikeln i ny flik/fönster, artikeln är helt gratis att läsa). Det går också bra att odla med två pluggar i en 1,5 till 2-literskartong.

Salladslök

Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Salladslök, här sorten Bajkal,gror snabbt. Den blir 40 cm hög och går lika bra att odla i stående kartong. På bilden ovan odlas den i kartong liggandes på smalaste långsidan. Dock är det formatet lite svårt när man ska fylla på vatten, det är då lätt att vattnet rinner ut via pluggarna.

Rucola och sallat
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Rucola och sallat stormtrivs i hydroponisk odling. Allt bladgrönt trivs. det går utmärkt att odla två plantor i en liggande 1,5 liters kartong. Här ser du så kallad vild rucola och sallaten Red Little Gem.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Tre veckor från sådden är plantorna så här fina:

whymjsal84747

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Har du varit i Thailand har du säkerligen ätit dessa gröna blad, kanske utan att veta om det. De är vanliga i wok, frästa med vanlig lök eller vitlök samt lite chili. Lätt frästa i smör är heller inte så dumt. Och sallatsipomea går utmärkt att odla även i vårt klimat.

Bara den får växa fuktigt. Mycket fuktigt. Torr jord hatar den. Och den vill ha djup jord, för sallatsipomea har fantastiska rötter. Det sägs att de kan bli hela tre meter långa! Samt att rötterna, om de växer i vatten, kan flyta!

Därför går den bra att odla i hydroponisk odling. Sallatsipomea är som det svenska namnet anger en ipomea, släkting till bland annat blomman för dagen. Dess vetenskapliga namn är Ipomoea aquatica. Aquatica anger att den trivs i vatten, aqua betyder vatten. På engelska kallas den för water spinach, vattenspenat, det asiatiska namnet är i regel Kangkong.

Får du tag på frön, de finns att köpa inom EU, så kan det vara god idé att odla lite inomhus innan du börjar storodla utomhus. En testodling för att lära känna sallatsipomeans egenskaper kan man lätt göra i en mjölk- eller juicekartong. Har du redan ett set för hydroponisk odling så är det förstås ett mycket bra alternativ.

Det går lätt att låta fröna gro direkt i pluggen. bara att flytta över till den hydroponiska odlingen när fröna har grott.  Foto: Kerstin Engstrand
Det går lätt att låta fröna gro direkt i pluggen. bara att flytta över till den hydroponiska odlingen när fröna har grott. Foto: Kerstin Engstrand

Fröna gror snabbt, i regel på två till tre dagar. Det händer att fröskalet inte släpper från hjärtbladen, då kan man antingen spraya lite med vatten eller sätta ett glas över den lilla fröplantan, det skapar bättre luftfuktighet och fröskalet brukar då släppa. Annars kan du försiktigt pillra bort skalet. Använder du glastekniken, var försiktig så att inte solens strålar träffar glaset.

Med extraljus kan man även odla sallatsipomea under vintern. Odlar du hydroponiskt i ett stort kärl, gärna extra djupt sådant växer den i rekordfart!

En stor mjölk-/juicekartong, hållare för pluggar/ liten nätkorg, odlingsplugg samt några frön är allt som behövs. Plus näring, det finns särskilt flytande näring för hydroponisk odling att köpa. För hur du ska tillsätta näring, följ anvisningarna från tillverkaren.I mjölk-/juicekartong ska du hälla i vatten så att det når till pluggens nederdel, inte mer. Luftspalten är viktig för syresättning av vattnet.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Sallatsipomea, tomater och gurka odlade i en Harvy i januari-februari månad. Foto: Kerstin Engstrand

 

Sallatsipomeans rötter är kraftiga! De känns som rep. Detta medför att bäst lyckas du om du odlar i en behållare som är extra djup. Är behållaren för grund så blir plantorna lättare ”trötta”.

Foto: Kerstin Engstrand
Växtkraft eller ska man säga, rotkraft? Foto: Kerstin Engstrand

 

Odla i jord

Utomhus vill sallatsipomea växa i fuktig jord. Samt ha god värme, den vill ha ett gosigt klimat som vi normalt inte har.  En bra täckning av fiberduk är ett måste. Har du växthus är det suveränt.Odlingsbädden ska vara djup.

Sallatsipomea har i Asien en enorm växtkraft, nästan invasiv men det problemet slipper vi. Förkultivera plantor inomhus för senare utplantering. Efter utplantering kan den verka gå i stå men var inte orolig, den brukar ta lite tid på sig vid omplantering innan den plötsligt börjar växa igen.

Toppa den gärna när den vuxit en bit, den förgrenar sig lätt. Då kan man passa på att utöka beståndet. Vattenspenat går att sticklingsföröka, den bildar snabbt rötter om skott sätt i ett glas med vatten.

Stjälken är ovanligt kraftig och även den går att äta. Det sägs att sallatsipomea innehåller stor mängd fiber vilket märks när man tillagar den. Den behöver fräsa betydligt längre tid än exempelvis spenat.

Efter skörd kan man förvara den ett par dagar i en burk i kylen, eller ännu bättre, i en öppen plastpåse i kylen.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Vad sammanbinder världens kontinenter? Jo vatten, haven, världshaven. Därför blev vatten det som fick en viktig symbolik i den trädgård som inte mindre än Facebook sponsrade på 2019 års Chelsea Flower Show. Och varför sponsrade Facebook en trädgård?

Foto: Kerstin Engstrand
Joe Perkins, designer i samtal med Steve Hatch, Facebook. Undrar om det är en fiskehistoria eller en jättegrönsak Steve måttar upp? Foto: Kerstin Engstrand

– Jo, trädgård är stort på Facebook. Det finns otaliga grupper med trädgårdstema. Och trädgårdsälskare var också tidigt ute på Internet. Trädgård är i högsta grad internationellt och trädgårdsmänniskor är nyfikna, berättade Steve Hatch, vice VD för Facebook Norra Europa.

Opuntia. Foto: Kerstin Engstrand
Opuntia. Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Här hittade man opuntiakaktus blommande i gult, strandkål och Teneriffas stolthet, växter från Mexiko, Australien, ja från hela världen och alla symboliserade hur social media blir en egen värld.

Själva landskapet var inspirerat från Baskien vars kustlandskap designern Joe Perkins känner väl, hans hustru kommer därifrån. Trädgården var på cirka 100 kvm och 30% av ytan bestod av vatten.  En vågmaskin såg till att ljudet blev ”naturligt” och vattnets rörelse kändes äkta. Även där berättade Joe att det var symboliskt, det äkta livet och att gå off och on line. Vågrörelsen stängdes av med jämna mellanrum.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Joe fick sin första guldmedalj. Han lyckades verkligen förmedla känslan att det även berikar våra liv när vi spenderar tid bakom skärmen. Sociala media berikar oss, trädgård och odlande låter oss också växa. En trädgård är i allra högsta grad riktig, äkta, levande.

Bara i Storbritannien är 1,5 miljoner medlemmar i en trädgårdsgrupp på Facebook, berättade Steve Hatch vidare vars besök på Chelsea Flower Show var hans första. Och det skulle förstås dokumenteras:

Befriande att se att en hög boss på Facebook har lite problem med att fotografera med mobiltelefon! Men det var Joe som kom med idén till Facebook och de nappade direkt. Till sin hjälp att bygga upp trädgården hade Joe bland annat flera medlemmar från Groundwork,

När jag talade med Steve Hatch den 19 maj 2019 hade han inte hunnit se något mer av Chelsea än just Facebooks egen trädgård. Men vi talade om att de måste göra en stor trädgård på utställningens huvudgata, Main Avenue (10 x 22 meter) och se i höstas kom beskedet, Joe får göra deras andra trädgård.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Kevin Forltey från Giant Veg med en rejält stor, gigantisk rödbeta. Den var tung!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Själv hade jag hoppats att Facebook nu skulle välja en kvinnlig designer, men jag förstår att de lät Joe fortsätta, trädgården 2019 fick hela tre medaljer. The Facebook Garden: Beyond the Screen fick inte bara guldmedalj utan blev även utsedd till Best in Show i kategorin Space to Grow Garden samt fick utmärkelsen bästa konstruktion i sin kategori. Anläggare var The Outdoor Room.

Trädgården var cirka tio meter i sida, det är mycket känsla man kan skapa på 100 kvm! Att bygga en trädgård på tre veckor kostar, särskilt personalkostnaderna inklusive boende i London under fyra veckor blir pengar. 75 000 pund beräknas denna trädgård ha kostat. Trädgården kommer att tas hand om efter utställningen, den blir troligen uppdelad i delar som kommer att planteras ut längs den nya HS2-linjen.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Verbena officinalis var. grandiflora 'Bampton' .Foto: Kerstin Engstrand

Skyar av rosa som med tiden blir allt mera lila och med stjälkar av mörkaste vinrött, järnörten ’Bampton’ har tagit världens blomälskare med storm.

Bampton har fått sitt namn efter orten Bampton som ligger i Devon, Storbritannien. Där ”upptäcktes” den då den växte lite var stans i byn, även längs järnvägen. Efter kontakt med det brittiska trädgårdssällskapet, The Royal Horticutural Society (RHS), fick man svaret att byns växt måste vara en variant av den sydeuropeiska järnörten,Verbena officinalis var. grandiflora.

Verbena officinalis var. grandiflora 'Bampton' Foto: Kerstin Engstrand
Verbena officinalis var. grandiflora ‘Bampton’ Foto: Kerstin Engstrand

Så fick den namnet Verbena officinalis var. grandiflora ‘Bampton’.

Detta är en mingelväxt, Bampton är suverän där du vill ha en ridå av något lätt och lite fulsnyggt. Det är de pyttesmå rosa blommorna och de sträva, mörkt vinröda nästan svartbruna stjälkarna man lägger märke till. Några blad syns knappt och särskilt fröuppdragna plantor får mindre bladverk än de som sticklingsförökas.

Bampton 1 september 2018, efter en mycket lång och het sommar. Foto: Kerstin Engstrand
Bampton 1 september 2018, efter en mycket lång och het sommar. Foto: Kerstin Engstrand

Bampton vill växa soligt och torrt och passar utmärkt i en stor kruka. Den växer som en liten buske, länge är den cirka 45 x 45 cm men i slutet av sommaren, början av hösten har den plötsligt växt till sig, särskilt en torr het sommar som den 2018 och blir då cirka 60 cm bred och 90 cm hög. Den är inte kräsen när det gäller jordmån, väldränerat och soligt är viktigast men sandblandad jord gör den extra vacker.

Blommar från juli till september. Men blomningen avtar med tiden, i september är det främst stjälkarnas struktur man lägger märke till. Då är Bampton rufsig som på bilderna hör där den växer i kruka. Bampton passar fint i sluttningar, gärna tillsammans med dekorativa gräs, den passar mycket bra i en så kallad präriestil.

Vanligast förökas Bampton via sticklingar eller delning men frösådda exemplar blir enligt mitt tycke vackrast.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Jag har odlat den i ett par år nu. Det var 2015 den kom ut på marknaden. I zon 3 i norra Stockholm har den inte övervintrat, inte heller frösått sig men i södra Sverige, i Skåne känner jag till att den lyckats fröså sig. Även i sitt hemland Storbritannien vissnar den ner under vintern och även där måste den på de flesta platser få vinterskydd, då kommer den att skjuta skott på våren. Klipp inte ner den på hösten utan sköt om den som dekorativa gräs, klipp ner plantan när den på våren börjar skjuta nya skott.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Tillbaka till naturen. Foto: Kerstin Engstrand

Med ögon känsliga för grönt, ja så kan man nog summera 2019 års Chelsea Flower Show. Mest känslig för denna trend var det brittiska trädgårdssällskapet själva, RHS, med sin trädgård utom tävlan: Back to Nature.

Deras skogsträdgård var främst avsedd för barn. Ja, man önskade att man var barn igen för detta var så härligt gjort. Det kändes självklart och – naturligt. En porlande bäck, en koja och inte nog med det, dessutom en trädkoja.

 

Trädkojan var nog den vackraste jag sett, formad som ett gigantiskt fågelbo. Trädgård är läkande men naturen är mera kravfri. Här kan man gömma sig eller leka mera öppet, här kan man leka och lära samt inte minst upptäcka. En plats för hela familjen att skapa minnen på.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Här finns möjlighet att klättra uppför stegen upp i trädkojan eller varför inte svinga sig fram en liten stund?

Eller krypa genom det ihåliga trädet?

Back to Nature Garden var skapad tillsammans med NHS England för att lyfta fram vikten av både fysisk och psykisk hälsa. Delar av trädgården har också återanvänts i ett av deras områden.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Trädgården var gjord i samarbete med prins Willams hustru, hertiginnan av Cambridge (eller Kate Middleton som hon ofta anges som), Andree Davies och Adam White. Prinsparet besökte den även med sina barn.

gfx05375

Foto: Brittiska kungahuset/ https://www.royal.uk/duchess-Cambridge-rhs-back-nature-garden

Här kan du höra hertiginnan tala om trädgården:

https://twitter.com/i/status/1130337604925366272

Av Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Japanen Kazuyuki Ishihara är numera en institution på Chelsea Flower Show, hans energi, glädje och oerhörda kunskap samt professionalism gör att man varje år är nyfiken på vad han har skapat denna gång. Något grönt är det alltid, mossa och japanska lönnar har han hittills inte svikit.

2019 blev det ”The Green Switch”. Han har alltid en tanke bakom sina trädgårdar, och med just denna ville han lyfta fram vikten av att koppla av från stressen som dagens moderna stadsliv bjuder på. Fokusera på vad du tycker om, som att vara i naturen och gör det när du är ledig framförde Kazuyuki Ishihara.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

I mitten en damm. Utsökt som alltid. Dammen symboliserade även öppenhet, den var den enda öppna ytan i denna lilla trädgård.

På vardera sidan fanns mindre byggnader där den ena, hör och häpna var en duschkabin! På taket sedum. I den andra kabinen fanns ett litet terum. Under det, parkeringsplats för motorcykeln! Kazuyuki Ishihara är alltid verklighetsnära och praktisk när han skapar. Han skapar gröna miljöer för stadsmiljö.

Porlande vatten tar bort lite av stadsbruset. De blommande irisarna bjuder på blickfång som gör att ögat och själen får ro.

Här en liten rundtur:

 

Och så här glad blir han alltid, i år blev det guld, igen!

Kazuyuki Ishihara  Foto: Kerstin Engstrand
Kazuyuki Ishihara Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Björkar och havtornsbuskar, rödblommande bondböna och de mest fantastiska purjolökar kombinerade med laboratorieliknande odlingar, Ikea tog Chelsea Flower Shows besökare med storm!

Say after me: Pallkrage. Att odla i pallkragar är populärt i Sverige men inte lika vanligt i trädgårdslandet nummer ett Storbritannien. Men med svarta pallkragar i mängd hade Ikea byggt upp en ídeträdgård som var den första idéträdgård inne i utställningens stora tält som blev jurybedömd.

Purjolök. Foto: Kerstin Engstrand
Purjolök. Foto: Kerstin Engstrand

Och det var en stolt Kristian Rankloo från Ikea som i BBC:s direktsändning tog emot en silvermedalj. De flesta som ”bara” får silver brukar ha svårt att dölja sin besvikelse.
GARDENING WILL SAVE THE WORLD var ett samarbete mellan Tom Dixon’s  Design Research Studio, en verksamhet som Tom Dixon rubricerar som ”in-house design and innovations agency” och Ikea today.

Vad var då syftet med Ikeas och Tom Dixons idéträdgård? Tom Dixon svarade mig att han vill lyfta fram kontrasten mellan det supernaturliga odlandet och det mera tekniska, allt för att bättre kunna visa på hur vi kan utforska framtidens odlande.

Tom Dixon. Foto: Kerstin Engstrand
Tom Dixon. Foto: Kerstin Engstrand

Detta budskap instämde Ikea i.

– Vi vill visa på att man även på en liten yta kan odla och vi vill fokusera på kraften i att odla sade James Futcher från Ikea. Tom och James hade tillsammans valt ut de växter som skulle finnas i trädgården.

James Futcher  och Tom Dixon. Foto: Kerstin Engstrand
James Futcher och Tom Dixon. Foto: Kerstin Engstrand

– Without plants we are nothing!

Kan inte säga att det var en vacker, publikfriande trädgård som de blomrika trädgårdarna i cottagegardenstil men den var intressant! Och det lockade besökarna. Den övre delen symboliserade ”the natural world”, där kunde man slå sig ner och njuta av utsikten över folkhavet och få känslan av att befinna sig bland trätopparna. Sittgruppen var gjord av kork och framtagen av Tom Dixon, Research Design Studio

Över 7500 plantor fanns i idéträdgården.

Rosaskimrande
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Under denna ”top of the natural world” fanns ett av växtbelysning rosaskimrande superteknisk odlingsutrymme, som ett litet laboratorium.

 

Där samsades odlingsstationer sprängfyllda med mikroskott från Koppert Cress, svampodling med hjälp av robot och vertikala mikroträdgårdar, Tower Garden HOME Growing System, som såg ut som odlingstorn.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Odlingstornen rymmer upp till 32 plantor. Allt under supermodern LED-belysning. Både Ikea och Tom Dixon har ett stort intresse i odlandet sköna konst. Tom har designat flera spännande odlingskärl varav ett som inspirerats av hans barndoms byggklossar förhoppningsvis snart kommer att säljas på Ikea, dock inte under 2020.

Prototyp av Tom Dixons modulsystem. © Inter IKEA Systems B.V. 2019.
Prototyp av Tom Dixons modulsystem. © Inter IKEA Systems B.V. 2019.

 

Ikea har sedan flera år tillbaka (2016) ett bra hydroponiskt system (se vårt test här) som gjorde att många fick upp ögonen för hur enkelt man kan odla hemma i köket. De har även börjat med egna odlingar av bladgrönt till flera av deras restauranger.

Att odlandet, det egna, bostadsnära odlandet blir allt viktigare påtalades också. År 2050 beräknas jordens befolkning ha ökat till 9,7 miljarder. Sommaren 2019 var vi cirka 7,7 miljarder.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Men några pallkragar säljer Ikea fortfarande inte!

Och här svamproboten:

Text och foto: Kerstin Engstrand

Sedum takesimense 'ATLANTIS '('Nonsitnal') Foto: Kerstin Engstrand

Vilken växt blev Årets växt 2019 på Chelsea Flower Show? Jo, det blev ett brokbladig fetblad som på svenska kallas för ullungsfetblad, Phedimus takesimensis  (Nakai), finns även som Sedum takesimense och det var sorten ATLANTIS (‘Nonsitnal’) som blev Årets växt 2019.

En oerhörd attraktiv växt, ser nästan helt perfekt ut och lyser dubbelt upp, dels på grund av det vitgrönbrokiga bladverket men även för de intensivt citrongula blommorna.

’Atlantis’ blir cirka 30 cm hög. Blommar från slutet av juni och ska vara en riktig långblommare, ända in i september! Dessutom är den en riktig insektsmagnet. Som alla sedum är den mycket torktålig.

Atlantis ursprung är Lake Michigan i USA där den en gång hittades som en sport i odlaren Dave Mackenzies plantskola Hortech. Hans specialitet är just marktäckande växter samt växter som trivs på gröna tak och väggar där de sistnämnda säljs bland annat via hans företag LiveWall. Den kuddformade  ’Atlantis’ platsar på samtliga tre områden.

På hösten, när temperaturen blir svalare, börjar bladverket skifta färg och gå mera i rosa.

SEDU-KB1354-H2

’Atlantis’ platsar självklart i stenpartiet men även i kruka, den är mycket effektfull i en modern mörkgrå betongkruka.

Ny kärlekslilja!
Kärlekslilja 'Fireworks'. Foto: Kerstin Engstrand
Kärlekslilja ‘Fireworks’. Foto: Kerstin Engstrand

Kärlekslilja, eller Afrikas blå lilja som många föredrar att kalla den för, är en mycket attraktiv och eftertraktad växt. På tredje plats kom Agapanthus FIREWORKS (‘Mdb001′), vars namn den fått då blommorna har två färger, en blå bas med vita kronblad. Ska vara en riktig långblommare, från juli ända in i september. Tillhör den grupp av kärlekslilja som har gröna blad året om.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Nyfiken att lära dig hur man lyckas med kärlekslilja? Läs också: Afrikas härliga lilja

Rhododendron HAPPYDENDRON PUSHY PURPLE (‘Hachmagic’)
Rhododendron HAPPYDENDRON PUSHY PURPLE ('Hachmagic') Foto: Kerstin Engstrand
Rhododendron HAPPYDENDRON PUSHY PURPLE (‘Hachmagic’) Foto: Kerstin Engstrand

Är den vinröd eller är den lila? Svårt att säga, det beror lite på ljuset men vacker är den Rhododendron HAPPYDENDRON PUSHY PURPLE. Dess knoppar är verkligen purpurpurfärgade. I alla fall så får man intrycket att den har tre olika färger, allt beroende i vilken fas den befinner sig i. För så är det med purpurfärgade blommor. Purpur, en nyans mellan lila och vinrött, för tankarna till kunglig glans. Under antiken utvanns purpurfärgen ur snäckor. Åtskilliga växter har ”purpurea” i sitt namn. I folkmun kan den gå under benämningar som chokladbrunt, rödbrunt, mörkbladigt, till och med svart. Varför denna mångfald? Troligen beror det på hur solens strålar träffar bladen. De får en speciell lyster i motljus, som granater och glödande rubiner, i skugga blir de närmast svarta, med en ton av kaffe eller choklad. Kanske just därför denna fick heta Pushy Purple?

Blommar i slutet av maj, början av juni. Är framtagen av Holger Hachmann och det lär ha tagit ett par årtionden att få fram denna speciella sort. Blir cirka 150 cm hög och ska vara härdig till växtzon 4.

Clematis ‘Kokonoe’
Clematis 'Kokonoe'.  Foto: Kerstin Engstrand
Clematis ‘Kokonoe’. Foto: Kerstin Engstrand

För ett par år sedan kom spektakulära Taiga som verkligen är vår favorit. 2019 kom uppföljaren ’Kokonoe’ som ska vara en korsning mellan C. florida och C. integrifolia.  Inte lika uppseendeväckande men onekligen vacker! Namnet ‘Kokonoe’ gav Shigeaki Ochiai denna klematis då det betyder nio cirklar som överlappar varandra. ’ett uttryck som härstammar från de staket som omringade de kejserliga palatsen.

‘Kokonoe’ har, liksom ‘Taiga’, en spännande blomutveckling, som nyutslagen ser den ut att vara enkelblommande. Därefter blir den allt mera fylld. Trivs utmärkt i stor kruka. Blommar från slutet av juni till långt in i september. Det rekommenderas att prova att odla den i en ampel eller låta den växa ner från en hög kruka. ‘Kokonoe’ klipps tillbaka på våren, ner till en höjd av 20 cm. På en sommar blir den snabbt upp till två meter hög och cirka en meter bred.Klarar utan problem ner till femton minusgrader.

Läs också: Taiga, klematisen Taiga bjuder på en flod av blommor

Mr Clematis, Möt mannen som skapade hundratals klematis

Klematis som snittblomma

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Vitlöken är på gång! Foto: Kerstin Engstrand

Det spirar i mångas trädgårdar, mer än vanligt för att vara början av året. Har vi vinter eller ej? När det gäller Skåne så händer det att den metrologiska hösten går över direkt till metrologisk vår. ”Normalt” kommer vintern till Skåne i början av januari, runt den 7:e men så inte januari 2020. Även i Stockholmstrakten har december 2019 och januari 2020 bjudit på betydligt varmare temperaturer än vad vi tycker det ska vara. Umeå har ovanligt lite snö medan andra platser har desto mer.

Inte undra på att vitlöken vi satte i höstas tycker det ska vara vår!

Men vad händer om det nu skulle komma vinterkyla i februari eller mars?

Att vitlöken skjuter skott redan i januari är inte farligt. Det är ”normalt” efter en december och januari som på många håll varit mera brittisk än svensk. Det som är farligt är om vitlöken har för fuktigt, en väldränerad växtplats är livsviktig. För vått och klyftorna ruttnar lätt, särskilt om de inte hunnit bilda rötter. Därför odlas vitlök gärna i upphöjda bäddar, pallkrageodling exempelvis samt i jord som inte är tung av lera.

En annan risk är om vintern bjuder på ömsom plusgrader ömsom minusgrader och att temperaturen varierar så under en längre period. De snabba kasten brukar resultera i att vitlöksklyftorna du satte i höstas då lätt ruttnar. Kryddsalvia brukar också då ta stryk. En annan växt som ogillar ömsom väta ömsom kyla är fransk dragon. Det är därför fransk dragon trivs bättre en normal vinter hos oss, och även i Östersund, än i klassiskt brittiskt vinterklimat.

Kryddsalvia trivs vintern 2020. Foto: Kerstin Engstrand
Kryddsalvia trivs vintern 2020. Den ser nästan lika fräsch ut som i somras! Foto: Kerstin Engstrand

Vet du om att det blivit för vått kan man försöka plantera om vitlöken. Krafsa lite där du satt dem och se hur de mår. Är klyftorna fortfarande fasta och bildat rötter, då är det ingen större fara. Men känns jorden för våt kan du plantera om dem till torrare förhållanden. Sätt i en upphöjd rad, lättast är att investera i några säckar plantjord eller dressjord så går jobbet snabbt.

Om det plötsligt skulle bli rejält kallt utan skyddande snötäcke kan man täcka vitlöken när jorden har frusit till, inte tidigare, med halm eller torra löv. Vitlök klarar bra med kyla, minus femton grader är normalt inget problem. Men är jorden innan kylan kommer plaskvåt, ja då blir lökarna infrusna i is och se det gillar de inte. Åter ett skäl till att vitlök ska sättas på en väldränerad växtplats, gärna upphöjd som i en pallkrage och på en växtplats som under sommaren bjuder på bästa solläge. Halm kan man köpa i butiker som säljer djurfoder, finns även i mindre förpackning som smådjursfoder. Kallas ibland även för ängshö.

Några myter om vitlök
Utlandsodlad vitlök, utan "tillgång" till minusgrader. Foto: Kerstin Engstrand
Utlandsodlad vitlök, utan ”tillgång” till minusgrader. Foto: Kerstin Engstrand

Myt: Vitlöken behöver minusgrader för att bilda klyftor.

Vet inte varifrån det kommer, kan vara för att vi i Sverige är vana vid att vitlöken trivs under en mera normal svensk vinter och klarar – 15°C utan problem eller så är det felanvändning av begreppet kyla, kyligare väder eller svalare temperatur. I alla de länder världen över som är stora på vitlöksodling, som Frankrike, Kina, USA, Indien, Ryssland med flera så odlas vitlök i de områden som har temperaturer runt 6 – 10°C under vintern. Och de får finfina vitlökar, se bara de franska och spanska du köper i matbutiken. Inga minusgrader behövs alls alltså.

Vitlök som sätts tidig vår kan skördas som "sololökar", som den längst till höger på bilden.  Foto: Kerstin Engstrand
Vitlök som sätts tidig vår kan skördas som ”sololökar”, som den längst till höger på bilden. Foto: Kerstin Engstrand

Däremot behöver vitlök en period av svalare temperatur för att bilda rötter. Man brukar ange att klyftorna rotar sig när jordtemperaturen är mellan 0 till 10°C och experter anger att här i Sverige är den optimala jordtemperaturen mellan 7 – 8°C grader. Har vitlöken inte rotat sig innan vår nordiska kyla kommer har den svårt att klara en rejäl vinter, den ruttnar då lätt. Men man kan även sätta vitlök på våren, och i år 2020, går det på många håll bra nu i januari, februari, och få en bra skörd.

Myt:Vitlök som skjuter blad i januari klarar sig inte?

Andra halvdelen av januari 2020 i Stockholm och vitlökens blad har kommit upp hela 10 cm. Foto: Kerstin Engstrand
Andra halvdelen av januari 2020 i Stockholm och vitlökens blad har kommit upp hela 10 cm. Foto: Kerstin Engstrand

När det blir vår, och eventuell tjäle har släppt, så börjar vitlöken direkt att växa. Det finns i dess gener. Vanligen skjuter den skott i mars, som tidigast. Då, när bladen kommit upp en bit, runt 10 cm ska man gödsla, vanligen då i april. Men nu i år, slutet av januari 2020, tror vitlöken att det redan är mars, april. Jag gödslar inte vitlöken nu trots att de tidiga sorterna har skjutit rejält upp. Jag avvaktar för att se hur februari artar sig. Och har halm och granris från julgranen berett för att eventuellt skydda den med om det skulle bli sträng kyla utan snö. Fiberduk i dubbla lager kan också användas. Men jag täcker inte jorden förrän jorden fått en frusen skorpa. Fiberduk kan hjälpa till att hålla vätan på avstånd.

Julgranen återanvänds, suverän att ha som extra skydd.  Foto: Kerstin Engstrand
Julgranen återanvänds, suverän att ha som extra skydd. Foto: Kerstin Engstrand

Blir våren fortsatt tidig kan man börja gödsla, jag siktar då i zon 3, Stockholmsområdet på kanske i mitten, slutet av mars eller vänta till april beroendes på var du bor. Har du snö kan man sprida gödsel på snön, som benmjöl, så går det ner till lökarna vid snösmältningen. Man brukar ha en tumregel att blasten ska ha tittat upp runt en decimeter innan man börjar gödsla och enligt den tumregeln skulle man då alltså börja nu men som sagt, jag avvaktar. Två eller tre gånger ska man gödsla fram till mitten av maj i södra Sverige, i norra fram till midsommar och hellre för lite åt gången än för mycket. För mycket ökar risken för röta och därför gödslar jag inte nu i slutet av januari, och i februari trots blasten är tio centimeter. Många rekommenderar hönsgödsel eller benmjöl, jag har testat båda men även så kallad potatisgödsel eller ”mognadsgödsel” med hög kaliumhalt är bra att gödsla med, särskilt som sista gödselgiva. Gödsel lägger man mellan raderna, det är inte bra att få gödsel i bladvecken. Vid en blasthöjd av tio centimeter man också luckra jorden lätt och ta bort elaka ogräs som konkurrerar med vitlöken.

Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand
Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand

Som sagt, fortsätter vintern – våren som den gjort 2019/2020 så bör du ha lite extra koll på dina odlingar.

I slutet av april, i början av maj är det dags att göra en superkontroll där du helt enkelt tar bort alla som växt dåligt eller visar på gulfärgade blad. Du kan använda de lökarna i matlagningen.

Skillnad mellan sorter
Primor är en tidig sort och det är normalt att den under en vinter som den 19/20 tycker att det är vår i januari.   Foto: Kerstin Engstrand
Primor är en tidig sort och det är normalt att den under en vinter som den 19/20 tycker att det är vår i januari. Foto: Kerstin Engstrand

Rapporter från danska odlarvänner säger att de fått vår nu 2020 i slutet av januari, förra året var det i mars. I min trädgård toppar just nu, i mitten av januari 2020 och i zon 3, sorten Sprint och Primor bladligan trots att jag satt dem sist. De är tidiga sorter som kan, om man sätter dem för tidigt på hösten, skjuta blad redan i november och jag förstår att de tror att det är vår nu i januari, jordtemperaturen har gett dem signal om det, medan ryska Vaclav inte ens syns till alls, inga blad som tur är. Vaclav är en långsamväxande sort och ger därmed bättre härdighet under vintern.

Franska sorter är oftast kyllagrade (i cirka +2°C) efter skörd vilket medför att de också här i Sverige kan börja växa på hösten om de sätts för tidigt. I regel sätts vitlök i Frankrike i januari, liksom på brittiska Isle of White och i Italien medan de i vårt klimat ska sättas när jordtemperaturen är nere vid 3 -5°C just för att undvika att de börjar skjuta blad för tidigt.

För det är när jorden får en temperatur av runt 3°C som vitlöken vaknar till liv igen! När jag mätte temperaturen i några av mina odlingsbäddar den 30 januari 2020 var den mellan 3,5 – 4°C. Tidigare har den i enstaka perioder i december och i januari varit högre, med dagstemperaturer på 7- 10°C så det är helt normalt att de tidiga sorterna reagerar med att skjuta blad, även om nätterna har bjudit på några minusgrader. Men som sagt, var observant på väderleksrapporteringen och ha eventuell täckning i beredskap.

Minusgrader och klyftbildning, några andra fakta
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vitlök odlas världen runt.  I Melbourne, Australien har i juli (deras vinter) en medeltemperatur på 9,4 grader med lägsta på 5.6 grader och i juni och augusti lite över 10 grader med lägsta runt 6,4. Alltså inga minusgrader.

Kina, som är världsledande står för cirka 80% av världsproduktionen. Inte långt från Peking, i Shandong sydöst om Peking, finns stora odlingsområden men man ska komma ihåg att Kina är till ytan lika stort som hela Europa och har mängder av olika klimatzoner.

Källa: CLIMATE.DATA.ORG
Källa: CLIMATE.DATA.ORG

Indien ska vara land nummer två. I USA är orten Gilroy i Kalifornien ett stort Mecka för vitlöksodling och de hävdar även at det är världens vitlökshuvudstad. Nåväl, det finns många orter som aspirerar på den titeln.

Där vitlök odlas kommersiellt i Frankrike sätts den oftast i november och vitlöken börjar där skjuta blad i februari för att börja klyftbildningen i maj. Utan minusgrader under vintern. Skörden blir i juni och den torkas under flera veckor, därför firar man skörden med vitlöksfestivaler i mitten, slutet av juli, på några håll även i början av augusti.

Morado och Cledor sorter som är särskilt lämpad för sättning på våren om vintern är som vintern 2019/20. Så det kan löna sig att spara några från höstens utsäde till våren. Använd aldrig vitlök som söljs i matbutiken, ingen vill ha jorden smittad av sjukdomar. Köp alltid certifierat utsäde!

Morado, använd aldrig vitlökar från matbutiken i trädgårdslandet.  Foto: Kerstin Engstrand
Morado, använd aldrig vitlökar från matbutiken i trädgårdslandet. Foto: Kerstin Engstrand

 

Här lite mer väderfakta för orter jorden runt där vitlök odlas utan problem:

vitlokw1

 

Källa: CLIMATE.DATA.ORG

Läs också:

Så lyckas du med vitlök

Vitlöken gror i kylskåpet, vad kan jag använda den till?

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Ja, då drabbades man av habegär. Det sker ibland när man tittar en växt djupt i ögonen. Eller var det växten som tittade på...