Tropisk värme

Tropisk värme

Färgstark trädgård Foto: Kerstin Engstrand

Det roliga med växter är att man kan leka med dem, som att skapa teman på balkongen, i vardagsrummet eller ute i trädgården. Brasilien och Mexiko har varit trendsättande ett par år nu för trenden tropisk hetta och är det fortfarande. Så låt några krukväxter dansa salsa i din trädgård. Låt dem sätta färg, komplettera med en matchande kruka eller kanske rentav måla en fondvägg i starkt rosa eller turkos.

Att hibiskus, de enkla och fjäderhibiskus, är fågelpollinerade ser man dels på grund av den oftast röda färgen men också av de långa stiften. Foto: Kerstin Engstrand  
Att hibiskus, de enkla och fjäderhibiskus, är fågelpollinerade ser man dels på grund av den oftast röda färgen men också av de långa stiften.
Foto: Kerstin Engstrand

Hawaiis blomma, hibiskus är symbolblomman för det färgstarka, njutningsfulla livet. En underbar blomma att sticka i håret, eller dekorera bordet eller drinken med. Hibiskus är det snabbaste sättet att bli sommarvacker eller skapa festkänsla med enkla medel.

Det var Linné som gav den det vetenskapliga namnet Hibiscus rosa-sinensis. Rosa-sinensis betyder lik en ros från Kina. Hibiskus, som älskas av kolibris, är en malvasläkting, och är i länder med tropiskt klimat mycket vanlig som häckväxt eller får växa som små träd. Här hemma får vi i regel nöja oss med den som krukväxt men det är inte fy skam det heller.

Hibiskus är krukväxten som stormtrivs att få komma ut under sommaren. Ut med dina hibiskusar, ställ dem i färgstarka, glaserade ytterkrukor och den tropiska sommaren har kommit till dig. Släpp dem fria och de tackar dig med att hålla sig fria från ohyra. Sätt ut dem på terrassen så fort risken för järnnätter är över. Sedan får de stå där tills frostnätterna börjar komma.

Det finns hibiskus med enkla, som fyllda och dubbla blommor. Pistillen är som en kolibrifågel som tittar fram. Och tittar fram gör hibiskusens pistill från lackröda, lackrosa, aprikosgula, blekt rosa, vita eller starkt orange blommor. Särskilt de med vita, enkla blommor brukar vara åtråvärda. En till två dagar är varje blomma utslagen.

Och visste du att man kan putsa skorna med blommorna? På Jamaica kallas den även för skoblomma. Kanske är det männens danskor i svartaste lack som dammas av med en hibiskus.

Den bästa hibiskusen får du om du startar med en stickling. Det tar visserligen lite längre tid innan du har fått en meterhög stor planta, men det är det värt. De blir de bästa exemplaren, de som fått vänja sig vid just ditt hemklimat.

Hibiskus är också tydliga, de visar när det är dags att vattna, bladen slokar – dags att vattna.

Under tillväxtperioden ges gödning varje vecka, särskilt när blomknopparna kommer. Däremot behöver man inte ge den någon näring under vintervilan. Får den för mycket näring så blir det mest blad och knappt några blommor alls. Vintertid trivs hibiskus mycket bra i vanlig inomhustemperatur på 22 grader, men om luften är förr torr kan den drabbas av spinn. Vid spinnangrepp brukar blomknopparna falla av. Vet du om att du har mycket torr inomhusluft är det bra att duscha plantan minst en gång i veckan samt ställ krukan på ett fat med vatten och lekakulor. Ibland får den även bladlöss, antingen på hösten när man tar in den igen, eller på våren när blomknoparna kommer. Kläm ihjäl bladlössen och/eller behandla med insektsmedel.

Vintertid trivs den i ett sydvästfönster för den behöver så mycket ljus den kan få under våra mörka månader. Beskär den i februari-mars, den tål rejält beskärning och omplantera och ge ny jord vid behov. Vid omplantering går man bara upp ett steg i krukstorlek. Hibiskus trivs bäst om den får lite trångt om fötterna. Då tackar den dig genom att blomma mera. En hibiskus blir utan problem 30 år och äldre.

 

Fjäderhibiskus Foto: Kerstin Engstrand
Fjäderhibiskus
Foto: Kerstin Engstrand

Fjäderhibiskus, Hibiscus schizopetalus, lär ursprungligen ha påträffats i Kenya, Mocambique och Tanzania. Just denna är fotograferad i Mexiko där den växer som ett mellanstort träd. På engelska kallas den ibland ”Japanese lantern”. Fjäderhibiskus lär ha  taggiga pollen.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vit trillingblomma växandes i par med Malvaviscus arboreus Cav, även kallad  Achania malvaviscus eller Hibiscus malvaviscus. Den heter på svenska bärmalva, men kallas på grund av sina blommors form vanligen för turkmössa. Den ser ut som en hibiskusblomma som inte orkat slå ut. Men ståndare och pistiller visar den tydligt vilket glädjer fjärilar, kolibris och bin. På engelska kallas den även för Turkcap, Turk’s Turban, Wax Mallow och  Ladies Teardrop.  Är ursprungligen från Mexiko, Centalamerika, södra delen av USA och Sydamerika. Sköts som vanlig hibiskus men turkmössan är betydligt mera snabbväxande.

IMG_9371besk
Foto: Kerstin Engstrand

 

Trillingblomma, Bougainvillea spectabilis, slösar gärna med sin färgprakt. Den är en klättrare, och klarar på grund av sin torniga stam att klättra själv. Själva huvudstammen kan bli mycket tjock, armtjock och att se över fem meter höga exemplar tillhör vanligheterna. Ofta ser man den mingla tillsammans med hibiskus. Orange, röd eller ceriserosa, ibland även violett men det finns även vita och gula. De två sistnämnda är mera sällsynta, de sorterna verkar helt enkelt inte bjuda på samma intensiva blomning som de andra.

Bougainvillea blommar oftast så intensivt att man inte ser grenarna och är de tropiska ländernas svar på våra klätterrosor. De vi kan köpa är två arter och hybrider, blank trillingblomma och stor trillingblomma. Den blanka har kala bladundersidor medan den stora har håriga. Trillingblomma är dess svenska namn. Ursprungligen kommer den från Brasilien där den växer i torrskogar.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Nu är det inte blommorna som drar till sig intresset utan de färgstarka högbladen. Själva blomman sitter inne bland högbladen och är små vita eller gula och ganska söta. Tre är högbladen och tre är de små blommorna, därav det svenska namnet trillingblomma. Dess latinska namn som vi också gärna använder, bougainvillea har den fått efter dess upptäckare, den franska upptäcksresanden och amiralen Louis Antoine de Bougainville (1729-1811). Den kallas också för pappersblomma, Pappelera.

Vid val av planta titta på bladen, de ska vara mörkt gröna. Köp inte plantor där bladen börjat gulna. Trillingblomman säljs i blom och oftast virad runt en spaljé. Ibland kan man finna praktfulla uppstammade exemplar. Köp inte plantor där bladen börjat gulna om du inte har lyckats få tag på en gulbrokbladig variant som dock än så länge är ganska sällsynt i våra butiker. Placera den så ljust som möjligt, om den står för mörkt tappar den lätt bladen. Väldränerat, gärna i lerkruka och vattna rikligt utan att jorden står blött. Lite flytande växtnäring varannan vecka behöver trillingblomman för att orka med sin enorma blomkraft men det finns de som anser att det är bättre att ge den näring när den har slutat blomma.

När faran för nattfrost kommer bör man ta in de som står oskyddat. Under vintern ska trillingblomman stå svalt och ljust och vattnas sparsamt, bara hållas nätt och jämnt fuktig. Då är det också helt normalt att den fäller bladen. På våren omplanteras den i ny sandblandad och mullrik jord i en kruka av samma storlek eller möjligen en storlek större. Den blommar bättre om den står trångt. Alltför långa spretiga skott kan ansas men försiktigt då den blommar på fjolårskotten. Nästa sommar, strax innan blomningen tackar den för några duschar med blomsprutan men inte på blommorna utan bara på bladen.

Foto: Kerstin Engstrand
Färgstark kroton till vänster.Foto: Kerstin Engstrand

 

Kroton, Codiaeum variegatum, är också en vanlig krukväxt och det är bladen vi köper kroton för. De kan vara två- eller flerfärgade i färger som rosa, rött, gult, och orange, ibland även i vitt, samt grönt. En kroton kan också ha olika bladmönster, prickar, streck, fläckar eller skiftningar. Den tillhör släktet Euphorbiaceae, törelväxter, och är bland annat släkt med julstjärnan. Om kroton tycker man om, eller inte. Den är onekligen en av de mest färgrika bland våra rumsväxter. Namnet lär betyda planta i Malaysia, Filipinerna och Java där den ursprungligen kommer ifrån. Det sägs att det var den dåvarande chefen för Ostindiska kompaniet, Rumpf (1627–1702) som gav den namnet kroton, ett namn som Linné sedermera behöll.  Som kruksväxtt har den odlats sedan början av 1800-talet.

Det roliga med kroton är att bladen även kan ha olika form, de kan vara ekbladsformade  eller avlånga.  Den behöver stå ljust för att utveckla starka färger.

I länder med tropiskt klimat växer den som buskar. Man kan toppa en ung krotonplanta och den förgrenar sig då till en tät liten buske. Men var försiktig när du beskär den, använd handskar, dess växtsaft kan irritera känslig hud.

Även kroton vill växa trångt, vid omplantering ska den bara ha en kruka som är ett steg större än den tidigare. Dessutom vill den gärna ha kalkfattig jord,

Den stormtrivs i solsken, men duscha aldrig bladen när solen når dem. Då får de snabbt brännskador.

Kroton kan blomma, en smal stängel med små, oansenliga pärlformade blommor sommartid.

Kroton trivs i rumstemperatur året om. Vill ha lätt fuktig jord som inte bör inte torka ut. Det är vanligt att den tappar några blad under vintern. Ge gärna svag näring vid varje vattning under hela sommarhalvåret, men högst en gång per månad under vintern.

Vill som hibiskus ha krukan ståendes på ett fat med vatten och lekakulor. Står den för torrt får den lätt rött spinn, sköldlöss, ullöss och trips.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Fackellilja, Kniphofia uvaria, har spektakulära korallrosa, röda, gula eller orange blommor på höga stänglar. Blommar vanligen juli–september. Den trivs på en solig och vindskyddad plats. Jorden ska vara väldränerad och näringsrik. Är i regel inte vinterhärdig, odlas mycket bra i kruka och kan då lätt få övervintra frostfritt. Vattna rikligt när plantan blommar, eller vid perioder av torka.

Fackellilja kan även dras upp från frö. Sår man tidigt på året kan man få blomning redan första året. Trivs bäst på ytterst väldränerad, närings- och humusrik jord.