Taggar Inlägg "Trend"

Trend

Silverstånds 'Angel Wings'. Foto: Kerstin Engstrand

Med blad stora och silverskimrande som änglavingar gör den succé så fort den visar sig. Smyckar som solitärväxt i en fin kruka eller lyser upp i rabatten, den storbladiga ’Angels Wings’ är en av nästa sommars ”måste-ha” växt. Den reflekterar både solens strålar och månsken!

Detalj bladverk. Foto: Kerstin Engstrand
Detalj bladverk. Foto: Kerstin Engstrand

Silverstånds är ett svenskt namn som används även om det inte ännu är officiellt. Dess vetenskapliga är Senecio candicans ´Angel Wings´. Den växer till sig snabbt och kan på en sommar bli 60 cm hög när den blommar. Blommorna är gula och vill du ha fokus på bladverket kan du klippa av blomstängeln så fort den dyker upp.

'Angels Wings' på väg att blomma.  Foto: Kerstin Engstrand
‘Angels Wings’ på väg att blomma. Foto: Kerstin Engstrand

Utan blomstängel bör du räkna med en höjd på 30 cm. Och den syns! Bladen är eleganta, växer på ett intressant sätt, de sveper fram över växten vilket gör att ljuset reflekteras på flera olika sätt på en och samma växt. Silverstånds ’Angels Wings’ vill växa i full sol, det gör alla växter som har silverfärgade blad, och vill ha mager och väldränerad jord. Kryddrabatten eller en kruka är bra växtplats.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vinterhärdigheten är lite osäker, det finns uppgifter att den klarar ner till minus tio grader bara den slipper en vinter som bjuder på ömsom minusgrader, ömsom plusgrader – då ruttnar den, vilket även många  kryddväxter gör en sådan vinter. Bör vintertäckas, granris över fungerar bra. Men den ger så mycket lyskraft under en sommar så den är väl värd att även betraktas som en ettåring som kanske överlever vintern. ’Angels Wings’ trivs även i kustbandet och klarar salta vindar bra.

'Angel Wings' i svart kruka är en enkel och sofistikerad kombination som gör garanterat succé. Foto: crocus.com.
‘Några plantor av Angel Wings’ i en stor svart kruka är en enkel och sofistikerad kombination som gör garanterat succé. Foto: crocus.com.

’Angel Wings’ säljs även under sortnamnet Senaw.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Annabel's fasad under Chelsea Flower Show 2018. Foto: Kerstin Engstrand

Flower Power, London blommar upp under Chelsea Flower Shower. Många butiker är med i Chelsea In Bloom. I år var det den privata klubben Annabel’s i Mayfair som väckte mest uppmärksamhet. Klubben har nyligen flyttat till nya lokaler på Berkley Square.

Fasaden var minst sagt maffig. Jag blev förstås nyfiken och kontaktade Annabel’s som glatt svarade på mina frågor om deras skapelse: Så här lite blommiga fakta om deras fasad:

Fasaden var täckt med 5000 silkesblommor i form av hortensior i rosa och rött.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Runt dörren fanns 750 äkta pioner som var satta i oasis. Då London bjöd på mycket varmt och soligt väder så byttes blommorna ut mot nya fräscha varannan dag.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

De valde pioner för att de är romantiska och doftar, de bjuder på ett härligt första intryck när gästerna kommer. Samt att de var just då i säsong.

Det var FLOWERBX som presenterade konceptet för Annabel’s, som tyckte det passade utmärkt för temat The Summer of Love.

– Vi ville skapa något oväntat och något som gjorde att man nästan tappade andan! Något man inte kan missa när man passerar Berkeley Square, säger Ellie Chadd, Annabel’s representant.

Allt sattes upp i samarbete mellan FLOWERBX och Annabel’s egen personal. Det tog tre nätter att få till den nya fasaden!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Och dörrvakterna hade – förstås-  pionkostymer, designade av inte mindre än Dolce & Gabbana. Fast de hade de själva ingen aning om, den ena trodde det var chefen (!).

"Alla" fotade fasaden. Foto: Kerstin Engstrand
”Alla” fotade fasaden. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Beth's vallmo i RHS:s "Fell Good" trädgård . Foto: Kerstin Engstrand

Varje år är det några växter som plötsligt får en mer framträdande roll än andra i idéträdgårdarna. På årets Chelsea Flower Show 2018 var det tre som tog ”ledningen”. Med ledningen menar jag inte i antal, de flesta växter i trädgårdarna är sådana som är lätta att få fram i fina blommande exemplar till andra häften av maj. Som lupiner och iris. De finns alltid, även om de i år var ovanligt många, då gärna i en kombination med varandra och då skulle det vara mörkt lila toner. Färre var det däremot av stora prydnadsallium som vissa år syns i varje trädgård.

Mörkt rödlila lupiner och iris i Tony Woods trädgård Urban Flow. Foto: Kerstin Engstrand
Mörkt rödlila lupiner och iris i Tony Woods trädgård Urban Flow. Foto: Kerstin Engstrand

I år var det tre mindre växter som gjorde storslagen entré. Två rosa och en mörkt blålila.

Beth’s vallmo, strax innan Chelsea Flower Show lämnade Beth Chatto jordelivet vid en ålder av 94 år. Hon var en av trädgårdsvärldens absolut främsta och om hennes spännande experiment med grusträdgården som inte vattnas kan du läsa om här på Rabarber. Du kan även lyssna till Beth Chatto och höra hennes underbara språk. Det var därför extra glädjande att i många trädgårdar, som RHS:s och  Matt Keightley:s  ”Feel Good Garden”, Sarah Price och M&G Investments ”A romanticised Mediterranean haven”, i Tom Massey:s ”The Lemon Tree Trust Garden” samt några till fanns hennes väna och nästan självlysande lilla vallmo, Beth’s vallmo,  Papaver dubium ssp lecoqii. Det var Crocus som hade levererat plantorna. De hade planerat och dragit upp dem långt före Beth’s bortgång.

Beth's vallmo i RHS:s  "Fell Good" trädgård .  Foto: Kerstin Engstrand
Beth’s vallmo i RHS:s ”Fell Good” trädgård, här med salvia och hästsvansgräs. Foto: Kerstin Engstrand

Beth’s vallmo är också känd för att växa i Great Dixter, som en gång fick just denna vallmo av just Beth Chatto. På Great Dixter visar den sig oftast med mörka fält i botten men här på Chelsea hade den vita fält. Åsa Gregers Warg, som är första trädgårdsmästare i Beth Chatto Gardens, anger att de har den i båda varianterna, den odlas ju från frö och därmed en viss variation. Vissa får vita fält, andra för mörkt rubinröda till lila fält i botten.

Beth's vallmo i Sara Price trädgård. Foto: Kerstin Engstrand
Beth’s vallmo i Sarah Price trädgård. Foto: Kerstin Engstrand

Beth’s vallmo blir ca 50 cm hög och blommar i Sverige vanligen i juni. Vill växa i väldränerad jord i full sol. Som all vallmon vill den inte flyttas utan den ska sås på växtplatsen. Sådd kan ske antingen i april eller på hösten. Nyp bort fröställningarna om du vill att plantan ska blomma länge. Och låt fröställningarna mogna och spricka upp om du vill att den ska självså sig, då får du flera Beth’s vallmo i din trädgård och som själva väljer sin växtplats. Och det brukar den göra bra!.

Thulbagia samplanterad med agapanthus i Jonathan Snows sydafrikaträdgård.  Foto: Kerstin Engstrand
Tulbaghia samplanterad med agapanthus i Jonathan Snows sydafrikaträdgård. Foto: Kerstin Engstrand

Tulbaghia var den andra, och också den rosa. Flest i antal fanns i den sydafrikanska trädgården ”The Trailfinders South African Wine Estate” designed av Jonathan Snow, men den återfanns även i Sarah Price:s och flera andra, samt bland plantskolorna i det stora tältet. Den är utsökt och har en sällsynt förmåga att lysa upp de växter som finns i dess närhet.

I Sarah Price trädgård. Foto: Kerstin Engstrand
Tulbaghia i Sarah Price trädgård. Foto: Kerstin Engstrand

 

Dess engelska namn är ’Society garlic’, society därför den är sällskaplig, den bildar stora ruggar. Och det är i grupp den blir vackrast. I rabatten eller i kruka. Man kan även se den kallas för pink agapanthus Det var med just agapanthus som den växte i den sydafrikanska trädgården. Vi har en stor artikel om Tulbaghia här på Rabarber.

Stor vaxblomma och mörkt blålila lupiner i ”The Supershoes, Laced With Hope Garden”.  Foto: Kerstin Engstrand
Stor vaxblomma och mörkt blålila lupiner i ”The Supershoes, Laced With Hope Garden”. Foto: Kerstin Engstrand

Stor vaxblomma, Cerinthe major, som går i blått nu var ”tillbaka”.  Första gången den var en trendblomma var runt år 1995, sedan ”vilade” den lite till år 2010 och så nu, 2018, är den tillbaka igen! Men runt Medelhavet fortsätter både den stora och den lilla vaxblomman helt oberörda av trender att växa på ängarna och dikesslänterna. Den lilla går i mörkt gult och brunsvart.

Stor vaxblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Stor vaxblomma. Foto: Kerstin Engstrand

Stor vaxblomma blir som vildväxande vanligen 50 cm hög, i sin odlade form i en trädgård kan den ibland bli meterhög och faktiskt hela 150 cm bred! Vaxblomma gör sig bäst i grupp. Den sås i början av april direkt på växtplatsen och blommar då i juli−augusti. Räkna alltså med 90 dagar från sådd till blomning. Blommorna nickar blygt ner mot marken. Bladverket är gråblått. Är ettårig, trivs i alla jordar och är mycket omtyckta av bin. Flest stor vaxblomma fanns i ”The Lemon Tree Trust Garden” och i  ”The Supershoes, Laced With Hope Garden”.

Stor vaxblomma i "The Lemon Tree Trust Garden” Foto: Kerstin Engstrand
Stor vaxblomma i ”The Lemon Tree Trust Garden” Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Vita buskrosor i Ninfa. Foto: Kerstin Engstrand

2017 kom den nersänkta trädgården som tillhör Kensington Palace i London att få en ansiktslyftning, i form av vita blommor. Det var fräscht och elegant. Lika elegant som den kvinna planteringen hedrade, prinsessan Diana, och den utställning om hennes kläder som hölls. Hon var mamma till prins Harry som den 19 maj 2018 nu gifter sig. Och var träffade prins Harry och Meghan Markle pressen i samband med förlovningen om inte just i denna trädgård! Vi gillar när trädgårdar får extra uppmärksamhet, och det fick den, mediauppbådet var enormt! Harry och Meghan bor alldeles bredvid.

The Sunken Garden sommaren 2017. Foto: Kerstin Engstrand
The Sunken Garden sommaren 2017. Foto: Kerstin Engstrand

Bland de blommor som kanske besökarna i Kensington Gardens 2017 mest lade märkte till var den vita rosenskäran ’Cupcakes White’. Trädgården går inte att gå in i, om man inte bor där, men som vanlig besökare kan man titta in i den.

Vit rosenskära. Foto: Kerstin Engstrand
Vit rosenskära. Foto: Kerstin Engstrand

Mer om denna mycket odlingsvärda blomma kan du läsa här.

'Cupcake White'  Foto: Kerstin Engstrand
‘Cupcakes White’ Foto: Kerstin Engstrand

Diana dog den 31 augusti 1997 endast 36 år gammal. Vita blommor, främst trädgårdsrosor lär ha varit en av hennes favoritblommor och det ryktas nu att just vita trädgårdsrosor kommer bli en del av blomarrangemangen på Harrys bröllop. Vad jag vet är att Diana och prins Charles i Italien besökte  världens mest romantiska trädgård, Ninfa. Kanske åker Harry och Meghan också dit?

Ninfa. Foto: Kerstin Engstrand
Ninfa. Foto: Kerstin Engstrand
Ninfa  Foto: Kerstin Engstrand
Ninfa Foto: Kerstin Engstrand

Där hade de förmånen att få övernatta. Ninfa är en ruinstad och dit in når inga paparazzikameror. Det tyckte de båda var skönt, och enligt min källa i Ninfa så gick Diana ut barfota tidigt på morgonen och njöt av det daggvåta gräset. Jag förstår henne, daggvått gräs är härligt och Ninfa ska upplevas barfota.

Jag tror att Charles, som är duktig akvarellist, passade på att måla.

Diana kallas numera även för Englands ros och det blev också titeln på den sång som Elton John (Sir Elton John) sjöng på hennes begravning. Det var hans hit ”Like a Candle in the Wind” som hade fått ny text och titel.

Vita buskrosor i Ninfa.  Foto: Kerstin Engstrand
Vita buskrosor i Ninfa. Foto: Kerstin Engstrand

Det ryktas om att Meghan Marple har vita pioner som sin favoritblomma.

White Wings, enkelblommande pion. Foto: Kerstin Engstrand
White Wings, enkelblommande pion. Foto: Kerstin Engstrand

Elton John är mycket trädgårdsintresserad och har bland annat anlitat Rosemary Verey som trädgårdsdesigner till sin trädgård i Windsor. Även prins Charles anlitade henne till Highgrove. Charles har flera gånger varit med att uppföra trädgårdar på Chelsea Flower Show genom hans välgörenhetsorganisation Prince’s trust. Det har även Harry gjort, via hans egen välgörenhetsorganisation, senast 2015, och den trädgården kan du se i vår artikel här. Den blev publikens favorit 2015.

Harry och Dan diskuterar trädgård, bådas ögon lyser!   Foto: Kerstin Engstrand
Harry och Dan diskuterar trädgård, bådas ögon lyser! Foto: Kerstin Engstrand

Den brittiska kungafamiljen besöker alltid Chelsea Flower Show, och det gör de alltid dagen innan utställningen öppnar för allmänheten, på måndag tidig kväll. Jag stötte ihop med prins Harry lite innan när han gick runt och beundrade andras trädgårdar. Särskilt då den unika Chatsworthträdgården som Dan Pearson hade skapat. Den blev 2015 års Best in Show. Och ja, han var mycket trevlig om än lite jetlaggad då han hade just landat från ”down under”.

Harry beundrar Dans trädgård. Foto: Kerstin Engstrand
Harry beundrar Dans trädgård. Foto: Kerstin Engstrand

 

När Harrys bror, William gifte sig med Catherine var det Sean Collony som ansvarade för blomarrangemang och brudbuketten. Mer om Sean och hans tankar om brudbuketter som han berättade för oss kan du läsa här. Harry och Meghan lär ha valt floristen Philippa Craddock för sitt bröllop. Craddock har länge arbetat för Kensington Palace och är självlärd.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Det finns mängder av balkonger i vårt avlånga kalla och solfattiga land. Oftast faller vi för balkongen när vi väljer lägenhet. Men använder vi den?  Kanske inte så mycket som vi tänkt. Att få fler att använda sina balkonger är syftet med trädgårdsmässan Nordiska trädgårdars balkongutställning. 2016 gjorde jag en balkong och den kan du se här. 

I år var ”balkongerna” mycket stora, 13 till antalet och formatet synes mera vara markterrass än balkong. Och alla var de ”hörnbalkonger”, med två öppna sidor. Jag har valt ut några favoriter.

Växthusdrömmen juryns och besökarnas favorit
Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

I år var juryn och besökarna enade om vilken balkong som de tyckte bäst om. Det blev Willab Gardens sobra svarta balkong där en del bestod av ett litet uterum/växthus. En fin liten minifontän var det många som tog bilder på. Juryns motivering var: ”Balkong med flera växtzoner där man odlar på liten yta. Växthuset ger skydd och ro för väder och stadens ljudmiljö.” Kreatörer var Hanna Schagerlöv & Rebecca Strömblad för Willab Garden. De beskrev sin balkong som att se möjligheter istället för begränsningar vilket gjorde  att drömmen om ett växthus blev sann. ” I grönskan på vår balkong flyr man långt från stadens snabba puls till en plats där grönskan & odlandet står i fokus. Att odla även på en liten yta gör stor skillnad både för miljön och dig.”

Med växter i fokus och mest spännande växtval
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

”Stenar och bladverk” var en pärla skapad av trädgårdsmästarstudenterna från Göteborg och västkusten: Isobel Nyström och Pia Anjou. De hade verkligen växterna i fokus, och växterna kom inte mindre än från Gerbianska trädgården.

Deras intentioner var: ”Vårt bidrag är en kryddigt färgsprakande balkong med växterna i fokus. Vi har valt att inspireras av Nordafrikas färger på kryddor och tyger som lyfter fram växterna på ett vackert sätt. Våra växtval är vackra i bladverk, siluetter och blommar spritt över året vilket alltid gör balkongen grön och inbjudande. Delen mot husväggen är inspirerad av den klassiska klippträdgården men anpassad till en balkong i staden.Här finns element av stenar och vulkaniskt material för att förhöja känslan av ”natur”. Stenpartier med sina tåliga växter ser vi inte så ofta på balkonger men är högst användbara för att skapa en vacker miljö utanför vårt hem. Den skogsinspirerade delen bjuder på en grön oas som man alltid kan njuta av. Vi vill att man skall känna att det finns något att upptäcka på balkongen året runt. Vår ide är att lyfta fram växtmaterial som lämpar sig väl men som inte används så ofta på balkonger.”

Och jag måste säga att de hade lyckats väl med sina intentioner. Äntligen mängder med växter och ny spännande idé, skam att juryn inte uppmärksammade denna unika balkong!

 

Trasmattecharm och alla årstider är vackra
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Nora Trädgård och  Brita Zettergren  hade skapat en charmig  balkong som de kallade ”Trädgård i balkongformat – Alla årstider är vackra”. Den var intressant då man hade tagit med fjolårets vissna fröställningar som på ett poetiskt sätt framställde vårens julrosor som ännu skirare och vackrare. Här fanns också lite rost samt vackra skuggspel.

Deras egen beskrivning om balkong lät  så här: ”Idéer om hur vi kan glädja oss själva och andra med vår balkong. Vacker omgivning där vi bor får oss att må bättre och vi kan själva göra det. Med stora eller små medel. Tid är vad som behövs och då växer det av sig själv bara förutsättningar finns. Delad glädje är dubbel glädje, om vi hjälps åt blir det bättre. Samsas om växter och dela på skörden.”

Silver fick den av juryn som motiverade medaljen med följande ord: ”En enkel och lugn oas att softa i. Växterna står i fokus.”

Och ett svart utekök
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Svart verkar fortfarande vara ”inne”, i alla fall när juryn bedömer. Balkongen ”Kökets trädgård” belönades med bronsmedalj, eller rättare sagt bronsdiplom. Den var skapad av Ett rum och kök och Wivi-Anne Bengtsson vars intentioner var: ”Balkongen är en yta att frodas i den ljusa tiden på året. Vi flyttar ut rum och kök och fyller det med allt som hör en köksträdgård till. En rofylld plats med luftfyllda detaljer som gör platsen inspirerande och vilosam.” Juryn gav den brons med följande motivering:  ”Spännande lösningar för en balkong med god plats för matsysslor och vänner.”

Klassisk John Bauer i modern tappning
Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

”John Bauers sagoskog anno 2018″ var skapad av Lena van Rooy och en balkong som också blev flitigt fotograferad. Roligt att det var en balkong för norrläge. Att hon ville radera ut gränsen mellan ute och inne och att det vi vanligtvis förknippar med heminredning har flyttat ut på balkongen var tydligt. eller som hennes slutord var: ”Det här är en ständigt grön och lättskött trädgårdsbalkong som trotsar sitt norrläge och som vill att vi stannar kvar i tills frosten biter i oss tårna.”

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Läs också: Intryck från trädgårdsmässan som handlar om idéträdgårdarna.

Av Kerstin Engstrand

Blomma av himmelsärt. Foto: Kerstin Engstrand

Den himmelsblå blomman tillhör en växt som är en av årets hetaste växttrender. Vågar du odla den, eller några av de andra två?

Lustfylld trädgård vad är det för dig? Är det att sticka handen i en kompost och känna värmen den alstrar? Ja, det kan vara så där extra kittlande lustfyllt, så lustfyllt så att det till och med kanske blir livsavgörande, det har hänt att yrkesval avgörs just när en hand träffar kompostens värme.

Matchande former, i alla fall lutning! från anrika Charleston, England. Foto: Kerstin Engstrand
Matchande former, i alla fall lutning! från anrika Charleston, England. Foto: Kerstin Engstrand

I italienska och franska renässansträdgårdar stod mer eller mindre ekivoka statyer för det lustfyllda, Boboliträdgården i Florens skapades för fest, bröllop, teater och trädgårdskonst, och där fanns udda inslag som snäckgrottor och skulpturer som ”Nano morgante”, sköldpaddan med den nakne dvärgen på ryggen som är en allegori över slöhet och visdom, vid sidan av Italiens första potatisodling. Kanske var lusten också drivkraften för kardinalerna i Villa Lante i Viterbo, där hemliga vattenstrålar plötsligt sprutade upp under gästernas långa kaftaner. Men det kan ju vara mycket enklare än så. Som gamla knotiga, ståtliga träd, fulla av visdom som matchas med en staty.

I år är det några växter som står för det ekivoka, det lustfyllda.

Himmelsärt
Blomma av himmelsärt. Foto: Kerstin Engstrand
Blomma av himmelsärt. Foto: Kerstin Engstrand

Ärtväxten man ofta ser i asiatiska köksträdgårdar och som är lika lätt att odla här hemma. I Sri Lanka använder man den dels som jordförbättrare, alla ärtväxter fixerar kväve i jorden men man gör också te på den. Kärt barn har många namn, på engelska kallas den bland annat för Asian pigeonwings, bluebellvine, butterfly pea och Darwin pea. Det är främst blommorna som används, dels används de som färgämne, men man gör också te av de torkade blommorna, Butterfly Pea Flower Tea som blir vackert koboltblått! De torkade blommorna är då malda till ett fint pulver. Det tepulver som säljs i Europa är i regel importerat från Thailand. Himmelsärt används också i i ayurvedisk medicin som är ”stort” i Sri Lanka och anses främja hud- och hårhälsa. Men te på himmelsärta smakar knappt något, tillsätts citron ändras färgen från koboltblått till lila.

Fröna har mycket bra grobarhet, även fem år gamla frön gror. Himmelsärt brukar i svenska frökataloger beskrivas som krukväxt. Den växer snabbt, är en klätterväxt och behöver stöd. Går utmärkt att övervintra inomhus. Himmelsärtens vetenskapliga namn är Clitoria ternatea. Linné ansåg att den ursprungligen kom från den indonesiska ön Ternate.

Himmelsärt blir ca 150 – 200 cm hög. Förkultiveras i februari – april för utplantering i kruka i början av juni. Jag drar upp fröna i höga smala plastkrukor, sådana som köpta färska örter säljs i. Jag sår och planterat dem i kokosjord, himmelsärt är vanlig som underplantering i kokosodlingar.

Försök har också gjort att samplantera himmelsärt med elefantgräs, detta för att höja näringsinnehållet på elefantgräset.

Fjärilarna älskar den!

Chilipepparn ’Peter’

Den ser ut som en skrynklig spetspaprika,  Capsicum annuum ’Peter’  har länge gått att köpa frön till i olika växtgrupper. Från och med i år säljer även svenska fröfirmor den. Tack vare dess utseende kallas den också för penispeppar.

Peter är lättodlad och man får bra skörd även om fröna förkultiveras i början till mitten av april och odlar den i kruka utomhus. Gror bäst om den inte täcks med jord, min erfarenhet är att fröna gror inom 7-8 dagar. Blir ca 70 cm hög och frukterna blir 7 – 10 cm långa. Är en snäll chilipeppar när det gäller styrka, mild-medel i starkhet.

Vinröd sallat, Red Deer Tongue
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Läckert formade blad, eleganta med sin pilspetsform, den vinröda varianten av gamla Deer Tongue är så snygg så man knappt vill skörda den. Den tar plats, växer som ett mellanting mellan huvud- och plocksallat. En annan klar fördel är att den kan stå kvar länge på odlingsplatsen som ”skördeklar” utan att den tappar i form eller färg. Enda nackdelen att det ibland dyker upp enstaka blad som går mera i grönt än rött.  Du får räkna med att det tar ca 60 dagar från sådd till skörd.

Text och foto: Kerstin Engstrand

No wall, no war. Design Kazuyuki Ishihara. Foto: Kerstin Engstrand

Han gjorde det igen, för tolfte året i rad, Chelsea Flower Shows mesta trädgårdsdesigner, Kazuyuki Ishihara. I år använde han ett litet trädgårdshus som ”statement”. 2017 blev det guld, igen – förstås – för trädgården O-Mo-Te-Na-Shi No NIWA.

Om jag vore kär i en trädgårdsdesigner så skulle det nog vara Kazuyuki Ishihara. Och varför det? Jo för hans otroliga förmåga att alltid överraska och leverera. År ut och år in är han Chelsea trogen. Och varje år bjuder han på enormt engagemang och glädje. Hans glädjerop när han får guld är en del av Chelsealivet. Särskilt tidigt på tisdagsmorgonen när BBC delar ut medaljkuverten. Han hörs. Och hans glädje och kunskap smittar.

Kazuyuki Ishihara. Foto: Kerstin Engstrand
Kazuyuki Ishihara. Foto: Kerstin Engstrand

O-Mo-Te-Na-Shi No NIWA hette 2017 års bidrag. Jag säger det igen, O-Mo-Te-Na-Shi No NIWA, no wall, no war översatte hans tolk det till och syftar på Koreahalvön. Budskapet förmedlas i en, som vanligt, mossbelupen trädgård där japanska lönnar är dominerande trädslag. Budbäraren är det lilla trädgårdshuset, dess transparanta väggar.

Därifrån kan man se allt. Även golvet är gjort av genomskinligt glas.Och publiken älskade det, som vanligt. Här stod de still, fotograferade och beundrade.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Fler trädgårdar av Kazuyuki Ishihara 2016:

Text och foto: Kerstin Engstrand

'Hula Dancer' . Foto: Kerstin Engstrand

Solhatt, ja bara namnet gör att man får associationer till hetta, sydländsk hetta och stark musik. Kanske till och med till salsa. Eller till den polynesiska dansen hula.

Att ha en alldeles egen ’Hula Dancer’ i sin rabatt blir därför något alldeles extra. Numera behöver man inte längre jaga plantor, idag finns det frö att så.

Blek solhatt ‘Hula Dancer’

Echinacea pallida ‘Hula Dancer’ har kronblad som är smala, som gärna leker vinden. Den är en perenn, flerårig växt och sår du den i år så kommer den att blomma nästa år. Denna skönhet är dessutom, när den är väl etablerad, torktålig. Det svenska namnet är blek solhatt ’Hula Dancer’.

Fullvuxen blir den cirka 90 cm hög. Färgen är blekt rosa, ibland nästan vit. Blomningstid: juli till september. Upphöjd bädd, gärna ren sand trivs den bäst i. Den vill ha huvudet i solen och rötterna i halvskugga. Tyvärr älskar mördarsniglar alla rubeckior och även denna.

 

'Hula Dancer' blir bäst om den planteras ganska tätt. Foto: Kerstin Engstrand
‘Hula Dancer’ blir bäst om den planteras ganska tätt. Foto: Kerstin Engstrand

Drar du upp plantor från frö så ska du förkultivera dem. Så inomhus i såjord. Täck sådden med plast försett med lufthål och se till att sådden inte torkar ut. Fröna gror vid en temperatur av ca 20 grader. Det brukar ta en vecka innan de gror.

Vågbladig solhatt
Vågbladig solhatt. Foto: Kerstin Engstrand
Vågbladig solhatt. Foto: Kerstin Engstrand

Vågbladig solhatt, Echinacea simulata, är en annan rudbeckia värd att leta efter. Den vågbladiga solhatten har gult pollen, den bleka har vitt pollen! Många tycker att den vågbladiga är en av de mest intressanta man kan ha i sin trädgård. Kronbladen blir nästan 9 cm långa och de faller fritt ganska rakt ner. Blir ca 80 cm hög. Kan frösås men den tar oftast upp till åtta veckor på sig att gro. Samma växtförhållanden som den bleka solhatten.

Läs mer om andra solhattar:  Dags för en solhatt, som solitär eller i en prärieäng

Text och foto: Kerstin Engstrand

Pampasgräs Foto: Kerstin Engstrand

Plötsligt så finns det i mäklarnas bostadsannonser, i försäljningsmontrarna på inredningsdesignmässan Formex och i blomsterbutikerna, ett högt och mycket luddigt gräs. När man tar på de jättestora vipporna känns det nästan som päls. Pampasgräset har kommit in i våra hem. Torkade sådana.

Att det heter pampasgräs är för att det växer vilt på den sydamerikanska pampas, i Argentina, Uruguay och Brasilien. På många håll i världen räknas pampasgräset som invasiv, dock inte i vårt klimat. I varmare länder räknas den även som en brandrisk! Här är det en utmaning att få det att övervintra.

Pampasgräset , Cortaderia selloana, ser vi ofta i trädgårdar runt medelhavet, i England och i Danmark. Här i Sverige är det få som har lyckats få det att övervintra. Kanske du blir en av de lyckliga att få det både i blom och att övervintra flera år i rad?

Vanligast är vita vippor men det finns även sorter som går i svagt rosa. En välmående planta blir ca 2,5 meter hög. Det finns även lägre namnsorter som ’Pumila’ som bara blir ca 1,5 meter högt och troligen lättare att hantera här i Sverige.

På hösten, från september och framåt blommar pampasgräset.

Torkade blomax av pampasgräs. Foto: Kerstin Engstrand
Torkade blomax av pampasgräs. Foto: Kerstin Engstrand

Så här vill pampasgräset växa:

Läge: Full sol, jorden ska vara väldränerad. Bra trädgårdsjord trivs den i.

Skötsel:

Den stora bladmassan gör att pampasgräset är ganska törstig.

Ge extra näring under växtsäsongens första del, fram till mitten av juli.

I vårt klimat vissnar pampasgräset ner under senhösten och vintern. Så ska den få vara, först till våren när nya blad börjar springa fram är det dags att klippa bort det vissna. För att underlätta övervintringen kan man binda ihop plantan med grovt snöre och klä in den i odlingsduk. När du skär ner din övervintrade planta så var försiktig, gräset är mycket vasst, minst sagt rakbladsvasst! Det är därför det har fått släktnamnet Cortaderia, från spanska cortadera som betyder huggjärn. Klipps pampasgräset ner på hösten är det stor risk att plantan ruttnar.

Ett annat alternativ är att odla det i stora krukor och låta plantan övervintra frostfritt.

Av Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

I artikeln ”Eterneller,sommaren som varar hela vintern” fick du tips om de bästa sorterna att odla. Här kommer våra bästa tips om hur du bäst tar vara på dina evighetsblommor.

Av eterneller kan man göra mycket, kransar, buketter och varför inte som på kungliga slottet i Stockholm, där Claes Carlsson från hovet och Fredrik Larsson från Bloem, skapade vaser av eterneller. Mer om dessa kan du läsa här.

Sådd

De flesta sorter sås direkt på växtplatsen så fort jorden kan bearbetas, dvs. i april−maj. Tidig sådd är viktig för att växterna ska hinna i blom innan frosten slår till. Täck gärna sådden med odlingsväv. Från odlingszon 3−4 och uppåt kan det vara en fördel att förkultivera inomhus för senare utplantering. Det gäller speciellt amarant och risp. Växtplatsen ska vara torr och solig med väldränerad jord. De flesta sorter vill ha mer näring än man tror. På våren, ca tre veckor före sådd, kan man gödsla växtplatsen med kogödsel och gödning med NPK-förhållande (kväve, fosfor, kalium) 7-5-9. Någon mer gödsel behöver inte tillföras. Vattning är bara nödvändig om sommaren blir mycket torr. Om man undviker att så fröna för tätt behövs ingen gallring av sådden. Många sorter skördas också under en längre tid och på så sätt sker gallringen naturligt.

Skörd och torkning
Krans av eterneller med bland annat bolltistel, inköpt i New York.  Foto: Kerstin Engstrand
Krans av eterneller med bland annat bolltistel, inköpt i New York. Foto: Kerstin Engstrand

Skörd Just när nattens dagg har torkat upp är rätta tiden för skörd. Det är mycket viktigt att växterna är helt torra när man plockar dem. Grundregeln är att de flesta sorter ska plockas innan de är fullt utslagna. Sprickfärdiga knoppar kommer att slå ut under torkningen. Ta bort överflödiga blad och bunta ihop till buketter som hålls samman med vanliga gummisnoddar.

Torkning Torrt, mörkt och luftigt ska knipporna sedan hänga, och då upp och ner. Solljus får dem att blekna. Några bambukäppar vilande på krokar i taket brukar fungera bra. När eternellerna väl är torra är det bara att frossa i arrangemang. Enklast och bäst är att begränsa antalet sorter till tre eller fem. Välj gärna blommor vars färg och form kontrasterar.

Av Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Träd har betydelse. De står där trygga, och med sina löv bidrar de till livsgivande mylla. Lövmylla är mjuk och vänlig. Träd ger intryck. Den...