Att odla pumpa är den bästa odlingsskolan!

Att odla pumpa är den bästa odlingsskolan!

Jättepumpor pryder hösten. Foto: Kerstin Engstrand

Pumpor har blivit populära, mycket tack vare Halloweenfirandet, men pumpa är också nyttig mat. Pumpaodling är odlarglädje i ett nötskal och det finns heller ingen bättre växt om man vill lära sig odlandets grunder.

Pumpor kan se ut nästan hur som helst. Avlånga, runda, knottriga, små, gigantiskt stora eller som spaghettipumpor vars trådiga fruktkött liknar spaghetti. Vissa odlar man för att ha som prydnad, andra passar utmärkt att använda i olika maträtter. Odlar man jättepumpor hör det till att man vill att de ska växa sig så stora som möjligt. Anlaget till storleken finns i det frö du väljer. Ett frö från en 30-kilospumpa kommer inte att ge en rekordpumpa på ett par hundra kilo, chanserna är i alla fall mycket små. Sorten ’Baby Bear’ är en minipumpa på knappt 1 kg. Av den kan man göra fina minilyktor som precis rymmer ett värmeljus. Av de större pumpasorterna brukar ’Rocket’ ge pumpor på 5–10 kg, ’Connecticut Field’ 5–15 kg medan ’Atlantic Giant’ kan ge pumpor på mer än 50 kg. Det finns frön från prisbelönade jättepumpor att köpa, bland andra ’Dills Atlantic Giant’.

En jättepumpa kräver ett utrymme om minst 1,5 × 5 meter, eftersom frukterna växer längs en lång reva, därav växtplatsens avlånga form. Pumpor av busktyp behöver en yta på en kvadratmeter medan småfruktiga sorter, som minipumpor, kan växa uppför en spaljé. Växtplatsen ska vara så solig och vindskyddad som möjligt. Pumpaplantorna är sköra och de stora bladen blir lätt ett vindfång. Stark vind kommer också att påverka pumpans växtkraft. I de norra delarna av Sverige kan man lyckas med pumpa om de odlas i varmbänk eller på en komposthög som ligger soligt.

Jordförberedelse

Varm, mullrik, fuktig och näringsrik jord vill pumpan ha. Jorddjupet ska vara 60 cm och väl dränerat. Längs rankan kommer sedan ganska ytliga rötter att bildas varför ett lager av 30 cm mycket bra jord under revan räcker. Lägg vanlig jord, löv och kompost blandat med hönsgödsel ovanpå jorden istället för att gräva ner det. 60 cm högt på planteringsstället och längs rankan 30 cm. Man kan spara cirka en halv meter på längden genom att göra bädden en meter hög och formad som en kulle. På dess topp planterar man sedan pumpaplantan som får växa nerför kullen och vidare längs rankbädden.

 

Så inomhus
rätt sida upp! Foto: Kerstin Engstrand
rätt sida upp! Foto: Kerstin Engstrand

Beroende på sort brukar pumpor behöva 100–110 dagar, det vill säga drygt tre månader, från sådd till skörd. Antal dagar brukar anges på förpackningen eller i frökatalogen. I slutet av maj, omkring den 20:e, kan man fortfarande så 100-dagarspumpor som ska vara färdiga i slutet av augusti. Sår man för tidigt blir resultatet oftast veka eller för stora plantor som ger sämre frukt.

Pumpafrö sås bäst inomhus. Direktsådd utomhus kräver en jordtemperatur på minst 15 grader, vilket i södra Sverige brukar inträffa runt månadsskiftet maj–juni. Pumpans rötter är sköra och ogillar att bli störda. Därför ska pumpafrön sås direkt i en stor kruka, allra helst jiffy- eller pappkruka som förmultnar i jorden. Krukan bör vara minst 10 cm i diameter men allra helst 20–22 cm. Fyll krukan med vanlig planteringsjord av bra kvalitet, gärna blandad med lite vermiculit. Vermiculit är gjort av lerskiffer och fungerar som struktur- och fuktighetshållare. Vattna sedan rejält och låt vattnet rinna av.

Pumpafrön har en grobarhet på 60–80 procent. För att vara på den säkra sidan ska minst dubbelt så många frön som antalet önskade plantor sås. Gör ett 4 cm djupt hål och så fröet med den svagt rundade sidan upp. Fyll igen hålet med jord och placera en såsticka med sort och sådatum angivet i krukan. Täck med plastpåse försedd med lufthål. Placera sedan sådden på en varm plats, i 20–24 graders värme gror fröna bäst.

Efter sju dagar har fröet grott och en groddplanta sticker upp. Ta bort plastpåsen och placera sådden svalare, i cirka 15 grader, och så ljust som möjligt men inte i söderläge med gassande sol. Närmast fönsterrutan brukar det vara svalast. Står de för varmt och mörkt blir plantorna rangliga och kommer att få svårt att etablera sig ute. När plantorna har utvecklat ett tredje blad klipps den sämre, tanigare plantan av de två i varje kruka bort. Ryck inte bort den för då kan den kvarvarande plantans rötter skadas.

Utplantering
Bergianska trädgården i Stockholm skyddar sina jättepumpor med plastbackar.  Foto: Kerstin Engstrand
Bergianska trädgården i Stockholm skyddar sina jättepumpor med plastbackar. Foto: Kerstin Engstrand

14 dagar före beräknat utplanteringsdatum, normalt i mitten av juni, ska jorden värmas upp. Det gör man genom att täcka den förberedda planteringsplatsen med svart plast, till exempel en uppklippt soppsäck. Hela växtområdet behöver inte värmas upp men väl själva planteringsplatsen.

Nu är det också dags att avhärda plantorna. De ska helt enkelt vänja sig vid att vara ute och det innebär mycket bärande. På morgonen tas plantorna ut för att stå ute under dagen på ett vindskyddat och inte alltför soligt ställe. På kvällen tas plantorna in igen. Så fortsätter man tills det är dags att plantera ut. De bör ha 4–5 blad vid utplanteringen, helst inte fler, för då klarar de omställningen bäst.

Pumpabladen är ytterst frostkänsliga. När risken för järnnätterna är över, det vill säga den plötsliga, oväntade nattfrosten som brukar komma i början av juni, är det tid att plantera ut. Oftast är det när häggen blommar eller asken har slagit ut sina blad. Men även om frostrisken verkar vara över ska nattemperaturen inte vara under 4–5 grader. Då är det bättre att vänta en extra vecka. Det går att få fina skördar även de år som plantorna planteras ut så sent som efter midsommar.

Bäst är att göra det en molnig dag. Genomvattna plantorna ett par timmar innan och ta bort den svarta täckplasten från jorden. Är plantorna sådda i plastkrukor lossar du krukan försiktigt från plantan genom att knacka på den underifrån, dra inte ut plantan. Tryck sedan inte till jorden för hårt, pumpor trivs i lucker jord. Vattningen underlättas om plantan sätts i en liten fördjupning.

Första veckan och kanske nästa bör plantorna skyddas mot gassande sol och kyla med fiberduk. Man kan också täcka jorden med svart täckväv som släpper igenom vattnet men värmer jorden lite extra och håller ogräs borta. Klipp bara upp ett ordentligt hål runt plantan.

 

Vattna!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Efter en till två veckor har plantan etablerat sig på sin nya plats och tillväxten kommer igång igen. Nu gäller det att se till att den växer i den riktning man har förberett för rankan. Ibland får man ge den lite hjälp på vägen. Rankorna kan bli mycket långa och lite bångstyriga, upp till 18 meter om de trivs.

Plantorna behöver mer och mer vatten allt eftersom bladmassan blir större och frukterna bildas. Vattna ordentligt med en ordentlig rotblöta var femte dag. Cirka 10 liter per vecka kan plantorna behöva. Låt dem aldrig torka ut för då får de lätt mjöldagg. Nu kan man nästan se hur pumpans rankor växer, kanske upp till 20–30 cm på en natt. Längs huvudrankan kommer snart flera sidorankor att växa fram. Dessa kan få växa inom det förberedda planteringsområdet men inte utanför.

 

Pollinering

Hanblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Hanblomma. Foto: Kerstin Engstrand

Pumpablommorna blommar inte särskilt länge. De första sex till åtta blommorna brukar vara hanblommor, därefter dyker den första honblomman upp. Honblomman är lätt att känna igen med sitt tydliga fruktämne, som en minipumpa, under blomman. Efter en vecka syns det tydligt om befruktningen lyckats. Då brukar fruktämnet under blomman ha växt till sig och vara stort som en apelsin. Om frukten börjar ruttna i toppen är det ett tecken på dålig befruktning. Sådana frukter tas omedelbart bort. Även de nästa två eller tre honblommorna bör bli pollinerade. Honblommor som växer med en vinkel på 90 grader i förhållande till revan anses klara belastningen av en stor pumpa bäst. Är inte vinkeln den rätta kan man försiktigt ge den någon form av stöd. Låt varje pumpa vila på en planka, tegelpanna eller bit liggunderlag så skyddas det ömtåliga skalet från att bli fult av jordens fuktighet och från hungriga sniglar. Vill man odla fram en verklig jättepumpa är det dags att ta bort alla utom en när det finns två till tre grapefruktstora pumpor på rankan. Ta bort dem som ser missformade ut, de brukar inte resultera i stora pumpor.

 

Äntligen, en honblomma! Foto: Kerstin Engstrand
Äntligen, en honblomma! Foto: Kerstin Engstrand

Gödsling

När revande sorter har fått sin första befruktade honblomma är det dags att täcka revan lätt med jord, framför allt vid bladskaften men akta bladen. Det ska vara en blandning av jord, ordentligt med både nya och förmultnade löv samt gräsklipp så att fler rötter bildas vid bladfästena längs rankan. Via de extra sidorötterna får plantan möjlighet att dra upp mer näring. Den blir också stabilare och klarar blåst bättre. Börjar man täcka och gödsla för tidigt kommer plantan att sluta producera honblommor. En planta som har det för bra känner inget större behov av att fortplanta sig.

Täck revorna med jord. Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Fosfor är viktigt för rötternas utveckling och den förhöjda fosforhalt som pumpan nu behöver kan den få av lövkompost. Nu är det också dags att ge lite extra hönsgödsel som är rik på kväve. Det är bättre att gödsla lite och ofta än mycket några enstaka gånger. Tillsätt ingen näring direkt i torr jord utan vattna plantan en timme innan. En stor näve hönsgödsel som löses upp i en kanna med 10 liter vatten är bra flytande näring.

Det är viktigt att fortsätta gödsla och vattna tills det är skördedags. Ibland börjar pumporna inte växa till ordentligt förrän i mitten av augusti, och även när de inte verkar växa mera så ska de ändå mogna inuti. Tyngre pumpor blir resultatet.

 

Skördetid

Jättepumpor pryder hösten. Foto: Kerstin Engstrand
Jättepumpor pryder hösten. Foto: Kerstin Engstrand

Spaghettipumpan ska vara av en handbolls storlek när man skördar den. Om sommaren har varit bra är det skördedags i mitten av augusti. Prydnadspumpor mognar bäst på plantan. De bör ha fått ett hårt skal innan de skördas. Känn med nageln. En enstaka frostnatt klarar de men då bör de täckas med fiberduk.

När skaftet börjar gulna på jättepumpan brukar det vara tecken på att den är skördemogen. Pumpan ska skäras loss med en vass kniv, vrid inte av den. Skaftet ska sitta kvar på pumpan och vara så långt som möjligt. Om skaftet lossnar försämras pumpans hållbarhet. Mindre matpumpor förvaras först varmt, allra helst i 25–30 grader, men rumstemperatur går också bra. Skalet kommer då att eftermogna. Därefter förvaras de svalt, i 15 grader, torrt och med god luftcirkulation. Det ska vara luft mellan pumporna och de ska absolut inte vara travade på varandra. Låt dem ligga på ett mjukt underlag typ wellpapp. De brukar hålla högst ett par månader i rumstemperatur, svalare i cirka ett halvår. De dekorativa frukterna pryder väl sin plats i köket. Där har man också bra uppsikt över dem. Första möglet brukar visa sig vid skaftet och då är det hög tid att tillaga dem. Jättepumpor tänkta för Halloweenlyktor bör förvaras svalt.

Av Kerstin Engstrand