Taggar Inlägg "Grönsaker"

Grönsaker

Små fröplantor av sparris. Foto: Kerstin Engstrand

Har man både han och honblommande sparris så upptäcker man snabbt att det plötsligt dyker upp frösådda små plantor. De brukar vara lätta att känna igen, de ser ut som små luddiga gröna strån. Många liknar dem till små minijulgranar!

Dessa självsådda kan man plantera på en mera lämplig plats  och med tiden kommer de bli stora plantor, men det tar lite tid. Minst fem år.

Man kan även köpa sparrisfrön och så. Det är ett roligt och ett bra sätt att sakta men säker utöka sparrisbeståndet.

En sort som jag brukar fröså heter ’Connovers Colossal’ som är en kulturarvssort från 1868. Den är en tidig sort och brukar ge rikligt och är god. Connovers Colosall har på grund av sina fina odlingsegenskaper belönats med utmärkelse AGM, Award of Garden Merit.

Sparris frön är helt svarta. De röda bär du sett i ditt sparrisland är fröställningarna, fröna finns inuti.

Bäst är att så sparrisfrön på våren, april, maj går utmärkt. Så i småkrukor, i vanlig trädgårdsjord, i regel brukar alla frön gro.

Fyll krukan med såjord, vattna och så sedan sparrisfröna över ytan. Täck med såjord, cirka 1,5 cm. Håll sådden fuktig men inte våt. Sådden ska stå i rumstemperatur, 20-25 grader. Det kan ta upp till en månad innan fröna gror men i regel går det betydligt snabbare. Och grobarheten brukar vara mycket god, nästan 100% av fröna gror.

När de små fröplantorna har vuxit till sig och blivit några centimeter höga ska sådden ställas svalare, allra helst i en temperatur av 15 grader. Har du sått i maj månad så kan de nu ställas ut.

Småplantorna kan sedan när de blivit 10 cm höga planteras om en och en, jag brukar plantera om dem till 7,5 cm krukor. I dem får de stå, utomhus och växa till sig.

Redan samma sommar kan du plantera ut dem på den tänkta växtplatsen men jag föredrar att ha dem i kruka två år till så att jag kan använda ytan där de ska växa till annat under tiden. Och jag tycker det är lätt att glömma bort småplantorna om de planteras ut redan första året. Jag planterar om dem successivt till störrekrukor.

Under vintern gräver jag ner krukorna. Först år tre låter jag planterar jag ut frösådderna på den slutliga växtplatsen.

Efter första vintern. Foto: Kerstin Engstrand
Efter första vintern. Foto: Kerstin Engstrand

Man kan tro att dessa små gosiga små plantor ska ha svårt att klara en svensk vinter men se det har de inte! På våren ser man att förra årets tillväxt har vissnat ner och i mitten av maj har nya skott vuxit fram!

Läs mer om hur du lyckas med din sparris:  Pallkrageodling: Tre pluspoäng för sparris, vårens verkliga primör

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Odlar du sötpotatis för att få fram sticklingar till sommarens odlingar? Då kan du passa på att göra något roligt av dem, kanske du till och med har ett överskott som kan få glädja de yngre. Just att låta en stor, bamsig sötpotatis växa till sig tycker också familjens yngsta är roligt. Ja, även tuffa tonåringar har den faktiskt fallit i smaken.

Vem vet vem denna sötpotatisfigur liknar.

Välj en fin avlång sötpotatis och det ska vara en som är ekologiskt odlad. Vanliga är ofta behandlade för att inte gro.

Den spetsigaste delen ska vara nedåt. Välj vad som ska vara upp på potatisen. Rita en mun med vattenfast tuschpenna. Munnen bör ritas strax under potatisens mitt. Stick sedan fast en tandpetare lite över munnen. På tandpetaren låter du ett par  läckra solglasögon vila.

Därefter sticks tre grova tandpetare fast i potatisen. Fyll ett glas med vatten och placera din potatis däri. Tandpetarna ska vila mot glasets kant. Sedan är det bara att vänta. Om en eller två veckor kommer några gröna skott att börja växa på din gubbe. Därefter brukar tillväxten ta fart. Så får man hoppas att den inte får alltför mycket hårväxt i ansiktet. I så fall får du ansa bort det med en sax. Och de kan du sedan lätt rota i jord eller sätta i vatten där de snabbt skjuter rötter, och du har sticklingar, så kallade slips, att sätta ut i kruka eller i pallkrage till din sötpotatisodling.

I cirka två månader brukar sötpotatisgubben vara fräsch och fin.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

En centimeter per dag växer gurkan! Här 12 cm lång.Foto: Kerstin Engstrand

Vad säger du om en gurkgardin i ditt sovrum eller i köket? Inte illa, äkta vara och dessutom närodlad!

Nyckel till bra inomhusodling av gurka är att välja så kallade partenokarpa sorter. Vad är det undrar du säkerligen. Jo det är sorter som enbart ger honblommor och därmed har du inga problem med befruktning.

Jag började odla gurka inomhus 2007. Då hade jag i Holland stiftat bekantskap med minigurkor som såldes som ”snackgurka” och som odlarna ville att barnen skulle ha med sig till skolan.

Sedan dess har jag ständigt tillgång till gurka, både minivariant av slanggurka och av så kallad inläggningsgurka. Detta trots att gurka är en av de mest krävande grödor man kan odla, de kräver mängder med vatten, näring och ljus/värme.

Det går att odla gurka inomhus i en stor kruka med jord men jag föredrar att odla hydroponiskt, det vill säga istället för jord har man vatten där flytande näring tillsetts. När jag började odla gurka hydroponisk har gurkodlingen blivit så mycket lättare.

Det hydroponiska kärlet ska vara rymligt, det ska rymma rejält med vatten. Jag har lyckats bäst i Harvy som rymmer 9 liter vatten , i Ikeas annars så suveräna system har jag inte lyckats med gurka, troligen för att det systemet rymmer fler plantor till en  mindre vattenmängd ( 4,5 liter).

Odla hydroponiskt, läs vårt test!

Vad behöver du?
Starten har gått, ute är det kallt och snö, inne börjar minigurkan 'Baby' sin tillväxtresa. Det är plantan längst till vänster. Foto: Kerstin Engstrand
Starten har gått, ute är det kallt och snö, inne börjar minigurkan ‘Baby’ sin tillväxtresa. Det är plantan längst till vänster. Foto: Kerstin Engstrand

1 kärl avsett för hydroponisk odling

Flytande näringslösning avsett för hydroponisk odling, jag har använt Nelsons näringslösning för hydroponisk odling som gav bäst testresultat när vi 2018 testade att odla hydroponiskt.

Extra växtbelysning om du odlar under vinterhalvåret, i alla fall till och med mars månad.

Timer till växtbelysning, den har gått från klockan 06:00 till klockan 22:00 fram till början av april.

Odlingen var i ett västerfönster, i ett stort burspråk. Rumstemperaturen 22 grader.

Sorter:

Inläggningsgurka! Foto: Kerstin Engstrand
Inläggningsgurka! Foto: Kerstin Engstrand

Jag har främst odlat minigurkan ’Baby’, som också säljs som krukgurka, och inläggningsgurkan ’Delistar’, båda är F1 hybrider och partenokarpa.

Överallt är det gurkor på gång! Här minigurkan 'Baby'. Foto: Kerstin Engstrand
Överallt är det gurkor på gång! Här minigurkan ‘Baby’. Foto: Kerstin Engstrand

Båda skördas när de är cirka 14 cm långa. Man kan med fördel skörda dem när de är mindre, runt 10 cm vilket främjar fruktbildningen.

Jag har även odlat icke partenokarpa sorter och de ger mängder med honblommor men inga frukter, detta trots att jag då även lekt humla!

"Vanlig" gurksort som måste pollineras av en hanblomma. Den blommade helt vilt men inga frukter blev det, trots att jag lekt "humla". Foto: Kerstin Engstrand
”Vanlig” gurksort som måste pollineras av en hanblomma. Den blommade helt vilt men inga frukter blev det, trots att jag lekt ”humla”. Foto: Kerstin Engstrand

Jag har också testat att odla partenokarpa sorter tillsammans med ”vanliga”. Varför då? Jo det sägs att om man blandar ska gurkorna bli bittra. Det har de inte blivit, utan de är helt normala i smaken. Numera säljs dessa ”honliga” sorter också med beteckningen plantbitterfria.

Hur lång tid tar det?

Från sådd till första skörden har det tagit två månader. Sedan fortsätter skörden tills jag tröttnar på att ha plantor inomhus. Då har jag tagit sticklingar av dem- som rotar sig snabbt i vatten. Dessa sticklingar har jag sedan planterat i jord, de plantorna kommer att komplettera mina frilandsodlingar.
jag har även tagit sticklingar av plantorna för att plantera i andra eldiga platser i min Harvy.

Skötsel

För lite näring och borttagande av blad var ingen bra kombination. Foto: Kerstin Engstrand
För lite näring och borttagande av blad var ingen bra kombination. Foto: Kerstin Engstrand

Gurkorna kräver något att klättra mot. Jag har dels dragit trådar (steksnöre) från gardinstången i taket ner till plantan men jag har även låtit någon planta växa längs en bambupinne. Båda fungerar, men pinnen behöver extra fästpunkter, jag nyttjade fönstrets handtag. (Och nej, jag öppnar aldrig det fönstret.)

Jag har gjort misstaget att ta bort blad som jag tyckte skymde för mycket, vilket resulterade att de gurkämnen som växte vid de bladen lade av.

När jag följde anvisningen på näringen så resulterade det att plantorna inte orkade låta gurkorna växa. Gurkor kräver mycket mera näring än exempelvis sallat. Jag har istället för 2ml näring per liter vatten gett 5-6 ml och det har fungerat mycket bra.

Gurkor dricker vatten! Även mulna dagar så är vattenåtgången stor. Det finns ett direkt samband mellan tillsättande av vatten och gurkans tillväxt. En liter vatten ger en tillväxt om 1 cm per dag.

Hmm angrepp

Ja, de kommer efter cirka 2,5 månad. Plötsligt är det ett tunt spindelväv vid bladen. Tittar man närmare finns det små prickar i den tunna väven som nästan ser ut som ett hattflor. Spinn ser ut som pyttesmå spindlar –  de är ca 0,5 mm ”stora” och syns knappt inte med blotta ögat- spinnkvalstren återfinner du på bladens undersida. Den tunna fina spindelliknande väven har de skapat för att både skydda äggen och ha som ”gångväg”. Man kan köpa rotkvalster som man sätter ut.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Nyskördat! Foto: Kerstin Engstrand

Majs som avnjuts så färsk så att vattnet sätts för att koka upp just när du kommer in med dina just  skördade majskolvar, det är en ynnest att få uppleva.  Och har du en gång smakat så färsk majs så vill du inte ha något annat.

Majs går utmärkt att odla i pallkrage. Antingen i en enkel krage eller en med dubbelhöjd. Har du en enkel krage, med cirka 20 cm jorddjup så behöver du vattna oftare. En dubbelkrage med 40 cm jorddjup är bättre och ger även större chans att kunna skörda två kolvar per planta.

Läget ska vara vindskyddat och soligt. Detta för att pollenet ska träffa honblommorna och inte föras vidare med vinden.

Majs blir höga plantor, cirka två meter men behöver inget stöd.

Majs stormtrivs i pallkragar. I toppen på varje planta syns hanblomman, längre ner honblommorna. Foto: Kerstin Engstrand
Majs stormtrivs i pallkragar. I toppen på varje planta syns hanblomman, längre ner honblommorna. Foto: Kerstin Engstrand

Ny jordblandning vid köpejord:

150 liter planteringsjord och 50 liter kogödsel till en krage, det dubbla till en dubbelkrage.

Bottna med 100 liter planteringsjord och blanda därefter kogödsel och planteringsjord lika.

Befintlig jord: Om du redan har en pallkrage med jord där annat har odlats tidigare år så se först till att jorden är ogräsfri. Majs vill ha en lucker och varm jord. Är jorden kompakt är det lättast att gräva om den med en grep.  Jordförbättra med att tillsätta 50 liter kogödsel, alternativt mylla ner 4-5 dl pelleterat hönsgödsel.

Sorter och plantor

Man kan köpa majsplantor men de är oftast ganska dyra. Lättast är att dra upp egna plantor.

Välj en sort som är anpassad för vårt klimat och som betecknas som extra söt eller supersöt. Det är därför majs vi äter kallas för sockermajs. Utvecklingstiden från sådd till skörd brukar var 95 till 100 dagar. Jag brukar i zon 3 plantera ut i slutet av maj och kan börja skörda i mitten till slutet av augusti.

OBS! Du ska enbart odla en sorts majs, blanda inte olika sorter! Majs vindpollineras och har man olika sorter i samma odling så kan de ge dålig skörd och kolvar med träig smak. Men har du ett större avstånd, vi pratar om cirka 500 meter mellan odlingarna kan du chansa på att odla olika sorter. Eller välj två sorter som blommar vid olika tidpunkter.

Majs är lätt att fröså

Frösådda majsplantor för utplantering. Foto: Kerstin Engstrand
Frösådda majsplantor för utplantering. Foto: Kerstin Engstrand

Jag föredrar att så i så kallade roottrainers, som är en typ av höga, smala pluggar. De är lätta att öppna när det är dags att plantera ut plantorna och risken att de känsliga rötterna ska skadas är minimal.

Så ett frö per plugg, sockermajs brukar ha hög grobarhet, runt 90% om fröna är färska. Sådden sker bäst i början eller mitten av maj månad, eller två till fyra veckor innan utplantering. Så några extra frön än vad du kommer att behöva.

Jag brukar så majs i två omgångar, med två veckors mellanrum för att på så sätt få en längre skördeperiod och undvika att all majs mognar på en och samma gång. Det går enkelt om man odlar majs i två pallkragar.

Man kan även direktså majs, då ska jordtemperaturen vara minst 18 grader. Men jag rekommenderar att du förkultiverar inomhus. Majs kräver en lång period av värme för att utvecklas, därför ska du dra upp plantorna inomhus istället för att direktså ute.

När plantorna blivit cirka 10 cm höga är det dags att vänja dem vid utelivet. De ska ”avhärdas”, det vill säga de får gradvisvänja sig vid att stå ute. Börja med att sätta ut dem två timmer per dag i skugga för att senare gradvis låta dem stå ut lite längre och flytta dem ut i lite soligare läge. Låter du dem stå ute i soligt läge direkt, ja då får bladen ”solbränna”, de blir vita och plantorna mår inte bra.

Utplantering sker i slutet av maj eller i juni, allt beroende på var i landet du bor. Plantorna ska då vara cirka 20 till 25 cm höga. Hantera dem försiktigt, särskilt rötterna.

Hur många plantor i en pallkrage?

Nyutplanterade majsplantor skyddas under fiberduk. Foto: Kerstin Engstrand
Nyutplanterade majsplantor skyddas under fiberduk. Foto: Kerstin Engstrand

I en pallkrage 80 x 120 cm kan du lätt odla 8 plantor, har du bra jord 11 plantor och odlar du i en dubbelkrage (dvs. två kragar hög) så kan du säkerligen klämma in hela 15 plantor, dvs. tre rader med fem plantor (plantavstånd 20 – 25 cm). Jag föredrar att sätta plantorna med ett avstånd mellan varandra på 30 cm. Det blir en rad med fyra, därefter en rad med tre där plantorna sätts mellan de första fyra, och planteringen avslutas med ännu en rad med fyra.

Viktigt för bra resultat är att sätta plantorna tätt, och i block, som en pallkrage utgör. Frestas inte att sätta dem en och en i olika pallkragar.

Yrkesodlare brukar plantera majsen med ett avstånd om cirka 30 cm i raden och med ca 90 cm mellan raderna, men det är ute på fält. Då brukar de oftare få två kolvar per planta. I en pallkrage kan du odla tätare och därmed få ut högre skörd per planta.

Majsplantorna ska planteras på samma djup som de växte i rootrainern.

Jag brukar skydda plantorna från fåglar, som ibland tycker det är roligt att rycka upp småplantorna, med att sätta över en tunnel av fiberduk. Då skyddas de även mot för stark sol.

Skötsel
Ibland växer rotskott upp, de kan du lugnt låta vara kvar. Foto: Kerstin Engstrand
Ibland växer rotskott upp, de kan du lugnt låta vara kvar. Foto: Kerstin Engstrand

När småplantorna har etablerat sig i pallkragen kan du ta bort fiberduken. Plantorna växer ganska snabbt.

Vattning: Majs kräver regelbunden bevattning, särskilt när kolvarna börjar bildas.

Näring: Ge regelbundet näring så fort plantorna börjar blomma. Lättast är att ge näring i flytande form i samband med vattning. Näring ska alltid ges när jorden är fuktig. Det är viktigt att börja ge extra näring och vatten när kolvarna utvecklas.

Färskt gräsklipp som läggs ut i ett tunt lager på jorden mellan plantorna är också suveränt gödsel. Lägg ut gräsklippet på väl fuktad jord så håller det dessutom fukten i jorden bättre.

Ibland bildas en extra liten planta vid basen. Ett rotskott. Låt det vara kvar, du skadar mera plantan om du försöker ta bort den. Det är en myt att rotskottet stjäl energi.

Blomning:

Hanblommor. Foto: Kerstin Engstrand
Hanblommor. Foto: Kerstin Engstrand

Hanblommorna utvecklas i toppen på varje planta. När de börjar vecklas ut och stå horisontellt så börjar de avge pollen. Då har du i regel upptäckt honblomman som nu växt fram cirka 5 bladpar under hanblomman. Honblomman känns igen då den har som tunna trådar i toppen, det så kallade skägget.

Honblomma på g. Foto: Kerstin Engstrand
Honblomma på g. Foto: Kerstin Engstrand

Blomningen brukar ske i mitten, slutet av juli. Nu ska pollenet träffa alla dessa trådar, för en tråd blir ett majskorn!

Ganska snart ser du att det ligger som ett fint damm på majsplantans blad, det är pollenet.

Vill du vara extra säker på att få verkligt fullmatade kolvar kan du skaka lätt på plantorna så att pollenet ramlar ner. Det kan du göra flera gånger per planta, i regel varje morgon men också på kvällen. Plantorna brukar bilda nytt pollen efter några timmar.

Skörd
Nyskördat! Foto: Kerstin Engstrand
Nyskördat! Foto: Kerstin Engstrand

Skörden brukar börja cirka en månad efter blomningen, i zon 3 i mitten, slutet av augusti.

Räkna med att du får en kolv per planta. I regel brukar några plantor ge två kolvar men det är inte alltid den andra kolven hinner att utvecklas ordentligt. Odlar du i en dubbel pallkrage är chansen större att du får två kolvar än om jorddjupet bara är 20 cm.

Skydda kolvarna, fåglar gillar också majs. Vi gör skydd av PET-flaskor och trär över. De går att återanvända i många år.

Kolvskydd! Foto: Kerstin Engstrand
Kolvskydd! Foto: Kerstin Engstrand

När vet jag då att majskolven är skördeklar?

Jo, först att ”skägget” börjar bli brunt. Kolven känns nu fast. Du kan också med tumnageln göra hål i ett majskorn och kontrollera växtsaftens färg. Är den mjölkvit är den mogen och kolven klar att skördas. Är den däremot klarfärgad är det bara att vänta lite till.

Hur skörda en kolv?

Nykokt! Foto: Kerstin Engstrand
Nykokt! Foto: Kerstin Engstrand

Ta tag i plantan med ena handen, och majskolven med den andra och bryt lätt, kolven släpper då snabbt Men innan dess så ska du ha förberett kokvattnet som din supersöta majs nu ska kokas i. Se till att vattnet just kokar upp när du kommer in med din skörd. Samt ha smör färdigt. Sedan är det bara att frossa och njuta!

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Kikärter är populära i dagens matlagning och huvudingrediensen i hoummus, den goda röran som är en av det libanesiska kökets förrätter. Man har belägg för att kikärter har odlats i 9 000 år.

Det blir bara en eller två ärter i varje balja så det är inte för att få stora skördar man odlar dem utan för känslan. Kikärtsbaljor är sensuella. Se kikärtsodling som en del av livets utbildning, inte minst för barn och barnbarn. Blommorna är pyttesmå och vita och liknar kärringtandens till formen.

Växtsätt: Kikärter har ett ganska stabilt, busklikt förgrenat växtsätt. De blir ca 60 cm höga och klarar sig utan stöd.

Odlingsläget ska vara full sol, i syd−sydväst, och i sandjord med mycket mull. Du kan även odla kikärter i en stor kruka.

Förkultivera inomhus i så kallade roottrainers, höga plastkrukor, i början av maj, eller så direkt på växtplatsen i början av juni, eventuellt i slutet av maj om våren skulle vara ovanligt varm. Häggen ska blomma när det är dags för sådd utomhus.

Kikärterna tar 10−30 dagar på sig att gro. Innan plantorna är etablerade kräver de rejält med vatten.

Blomning: De blommar först i slutet av juli eller början av augusti.

Skörda när baljorna hänger ner och ser uppblåsta ut.

Gräv ner både blast och rötter på hösten så får du en extra kvävegödsling i ditt köksland

Text och foto: Kerstin Engstrand

Raymond Blanc. Foto: Kerstin Engstrand

Han är välkänd kock, Raymond Blanc och ivrig förespråkare till att vi alla ska odla så mycket grönsaker vi kan. För ett par år sedan skapade han en unik köksträdgård i världens främsta botaniska trädgård, Kew och sommaren 2018 en på Hampton Court Flower Show.  Här ville han visa att man kan odla på liten yta.

Orange tomater är det allra senaste att odla.
Orange tomater är det allra senaste att odla. Med gul tagetes blev det nästan de svenska färgerna men Raymond har aldrig varit i Sverige.

Det blev en rektangulär köksträdgård på 300 kvm med måtten 20 x 15 m. Nu var det en visningsträdgård och därmed krav på mycket breda gångar,annars skulle publiken inte kunna gå runt säkert. I din egen trädgård kan du förtäta mycket mer.

Rabarber i bildäck är en klassiker.
Rabarber i bildäck är en klassiker.

Odla är roligt var temat. Kålrabbi och andra nyttigheter i lecablock och murhålsten:

rb04706

rb83551

Raymond Blanc driver Belmond Le Manoir Aux Quat’Saisons som är beläget i Oxfordshire. Både hotellet och restauranger är belönade med två Michelinstjärnor och det har de varit sedan 1984!

Snören får hålla ihop mangolden:

rb104606

 

Bondbönor hålls på plats med snören.
Bondbönor hålls på plats med snören.

Höjd är viktig, klassiska blombönor på koboltblå spalje:

rb4107

 

rb104306

Kanske roligare än praktisk odling, lätt att fasaden tar skada;

rb104031

 

Bardisken fick vacker prydnad.
Bardisken fick vacker prydnad.

Trädgården hade skapats med hjälp av Allister Dempster/ Sandstone och Rossana Porta.

Naturligtvis används tekannor, vi är i England!
Naturligtvis används tekannor, vi är i England!

Kompost, förstås!

 

Läs också:

Lyckas med rabarber (artikeln öppnas i ny flik/fönster).

Tomater, så lyckas du (artikeln öppnas i ny flik/fönster).

Så här görs en klassisk engelsk trug (artikeln öppnas i ny flik/fönster).

av Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Ärtor som gröda är högsta mode och vi är många som älskar att odla mängder med olika sorter. Här kommer lite inspiration för dig som är verklig nörd! En trädgård som kan göra dina grannar gröna av avundsjuka.

Denna trädgård var också tillägnad Dr Calvin Lamborn, växtförädlaren som tack vare en rejäl portion nyfikenhet och envishet fick fram den än idag mycket populära Sugar Snap. 1952 började han utveckla den och 1979 började den säljas kommersiellt.

Sugarsnap lovprisas i frökatalog från 1979.  Foto: Kerstin Engstrand
Sugar Snap lovprisas i frökatalog från 1979. Foto: Kerstin Engstrand

Ärtiga former dominerade, förstås. Överallt såg jag något nytt, och ofta fick man sig ett gott skratt.  Trädgårdsboden gick förstås också i grönt (och nej, smak ska man inte diskutera).

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Fåglar kunde också hitta mat, för vad döljer sig bland trampstenarna om inte ärter:

Friggeboden kallades ”The Shrine” eller The Peavillon”och var förstås fylld med intressanta objekt, här en liten bildkavalkad:

Utsikt från boden mot trädgården.  Foto: Kerstin Engstrand

Utsikt från boden mot trädgården. Foto: Kerstin Engstrand

Inne i boden hittade jag denna maskin som jag aldrig sett tidigare men idag finns moderna varianter, elektriska sådana. En peasheller skalar helt enkelt ärtskidorna och ut kommer fina runda hela ärter.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vackra mörkt lila lupiner, som är en ärtväxt, prydde en sida av trädgården.

Detalj från The Seedlip Garden. Foto: Kerstin Engstrand
Detalj från The Seedlip Garden. Foto: Kerstin Engstrand

Vattnet ska vara färgat med blåärter. Foto: Kerstin Engstrand

Vattnet ska vara färgat med blåärter. Foto: Kerstin Engstrand

Nog är trädgården en ärtig hyllning. Design av Dr Catherine MacDonald för firman Seedlip. Trädgården fick guldmedalj i kategorin ”Space to Grow”. Catherine fick guld även för en trädgård hon gjorde för samma firma året innan, 2017. Familjen bakom den alkoholfria drycken Seedlip har odlat ärter i generationer. Deras odlingar ligger i Yorkshire och norra Lincolnshire.

Man ville också passa på att hylla munken Gregor Mendel,som bland annat använde ärtväxter i sin forskning. Han korsade olika ärtsorter och genom resultaten från dessa försök  lade han fram en teori om hur egenskaper nedärvs, att anlag slumpmässigt kombineras i avkomman. termer han använda var dominanta och reccessiva anlag, termer som används än idag. Mendel publicerade sina rön 1865 men de fick genomslag i början av 1900-talet och det efter hans död.

Klassiska risstöd och mera påkostade varianter. Foto: Kerstin Engstrand
Klassiska risstöd och mera påkostade varianter. Lägg märke till dekorationen på väggen i fonden. Foto: Kerstin Engstrand

Seedslip är en alkoholfri spridryck skapad för att vara ett bra alternativ till drinkar. Namnet Seedlip kommer efter den typ av skördekorg som användes på 1700-talet.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Peas & Love hälsar Tom Harfleet (klicka så öppnas artikel om Tom i ny flik) som tidigare var ansvarig för Chelsea Flower Show och numera jobbar för Seedlip.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

samt en av världens främsta trädgårdsdesigners Giuliano Gubbelei som gillade denna ärtiga trädgård helskarpt. Dock är hans trädgårdsstil ljusår från denna.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Bladlössangrepp på inomhusodlad sallat. Foto: Kerstin Engstrand

Så har det hänt, jag har fått bladlöss på mina frösådda plantor! Detta är första gången i min odlingshistoria jag drabbats av bladlöss på mina frösådder. Och jag har odlat sedan barnsben vilket betyder nästan sex decennier! Och odlat under en mängd olika förhållanden. Först nu, just i år (2019) så fick jag bladlöss.

En tröst i bedrövelsen är att många med mig är drabbade i år.

Vad beror min invasion av? Ingen aning. När de dök upp hade jag inte tillfört något nytt mer än frösådder gjorda i olika odlingsmedia som pluggar av kokos och mineralull. Ingen ny gjord hade då kommit in i huset, inte heller några nya krukväxter och utomhus var det fortfarande minusgrader. Inomhus var det samma temperatur som vanligt, 22 grader.

Jag upptäckte dem först på mina sallatsplantor som odlades hydroponiskt. Usch, och så synd om de fina plantorna men insåg direkt att bladsallatshuvudens fina veck och skrymslen bjuder på optimala bladlusförhållanden så det blev till att ta bort dem helt.

Bladlöss på kronärtskocksblad. Foto: Kerstin Engstrand
Bladlöss på kronärtskocksblad. Foto: Kerstin Engstrand

Därefter blev det en mera noggrann okulär besiktning. Man känner verkligen att ögonnerven tränas när man är på bladlusspaning. Kletet från bladlössen är ju lätt att hitta men de plantor som bara hade några enstaka löss på sig var ju svårare att granska. Kronärtskockplantorna gillar de, några chiliplantor likaså samt någon enstaka aubergine. Men citrongräset nej. En planta kan vara omgiven av bladlusangripna och stå där helt fri och stolt.

Blad som knottrat sig och har inböjda kanter synar jag först. Bladlössen sitter då i regel på undersidan men kan också påträffas på bladens översida. Bladen är vänliga nog att rulla in kanterna så det bildar ett skydd mot den lilla koloni som slagit fäste där.

De trivs också längs stjälkarna.

 

Vad gör jag då?
Liten bladlusfamilj på en äggplantas blad (översidan). Foto: Kerstin Engstrand
Liten bladlusfamilj på en äggplantas blad (översidan). Foto: Kerstin Engstrand

Jo, jag klämmer ihjäl dem, fingrarna är ett bra vapen, men försiktigt för att inte skada plantorna.

Jag blandar till såpsprit, och sprayar bladen. Bladlöss andas genom huden och såpsprit tar bort dess förmåga att andas.

Såpsprit mot bladlöss: Blanda 10 dl vatten med 20 cl såpa (gul eller grön) och 10 cl T-röd.

Efter ett dygn av bekämpning och petig granskning hade angreppet lugnat ner sig.

Vecka 1: Nu var det också dags att plantera om alla pluggplantor till små krukor med jord. Det blev köpt blomjord. Jag fortsatte min dagliga granskning, morgon, middag, sen kväll, tidig gryning, frukostdags, lunchtid, middagstid och sen kväll, så rullade den okulära besiktningen på. Det var lugnt i en vecka, vilket jag visste det skulle bli. Visserligen föder en bladlushona 4-6 levande ungar per dag men jag hade ju rensat rejält.  Ungarna är vuxna redan efter en vecka!

Vecka 2: Var det ett nytt, men väsentligt mindre utbrott, cirka en tiondel från ursprunget, troligen också för att den goda sallaten nu var borta. Men jag fortsatte med fingrar och såpsprit samt sprayade även såpsprit på jordytorna. Några plantor fick även gammalt nässelpulver som extra jordtäckning. Det lär vara bra sägs det och jag hade en burk hemma.

En bladlushona föder 4- 6 levande ungar per dag! Och efter en vecka är det dags för barnen att föda egna. Här en liten familj på undersidan av en äggplantas blad. Foto: Kerstin Engstrand
En bladlushona föder 4- 6 levande ungar per dag! Och efter en vecka är det dags för barnen att föda egna. Här en liten familj på undersidan av en äggplantas blad. Foto: Kerstin Engstrand

Vecka 3: Antalet var nu minimalt men inte helt borta. Det är fortfarande samma växter som är angripna. Samma sorter och samma växtexemplar. De är snälla de små liven som inte hoppar över till grannen. De växer ju mycket tätt, bara cirka 8 cm mellan varandra så det är lätt för dem att byta bostad. Det sägs att om bladlössen tycker det är för trångt om utrymmet så byter de plats. Uppenbarligen tycker de att jag berett dem lagom med plats då de inte hoppar vidare till de andra, mycket närliggande växterna.eller så är de närliggande mera motståndskraftiga och inte så attraktiva.

Vecka 4: Nu känns det som om de är borta men det är de nog inte. Det räcker med att en är kvar så kommer en ny invasion om jag inte håller efter. Och hålla efter kommer jag att göra. Det är god träning av finmotoriken och närsyntheten! Och jag undrar så varför jag drabbades i år. Det sägs att bladlöss kan transportera sig på jetströmmar och på så sätt lätt ta sig fram hela 100 mil.

Inrullade bladkanter och fläckiga blad är tydliga tecken på bladlusangrepp. Foto: Kerstin Engstrand
Inrullade bladkanter och fläckiga blad är tydliga tecken på bladlusangrepp. Foto: Kerstin Engstrand

Läs också:

Om sorgmygg och bananflugor: Slipp bananflugor och sorgmygg  (länken öppnas i nytt fönster)

Om bladlöss ute i trädgården: Fingrarna bästa vapnet mot trädgårdens vanligaste angrepp (länken öppnas i nytt fönster)

Om sköldlöss: Hjälp, mina krukväxter har fått sköldlöss! (länken öppnas i nytt fönster)

Om ullöss och rotlöss: Ullöss och rotlöss, så bekämpar du dem (länken öppnas i nytt fönster)

Om nyckelpigor:  Nyckelpigor – specialister på bladlöss (länken öppnas i nytt fönster)

Man kan också köpa biologisk bekämpning. Enda nackdelen med dem är att inte sänds när det är minusgrader ute.

Ibland hittar man guldögonsländor inomhus. Var snäll mot dem, larverna äter mer än gärna bladlöss och de äter alla sorter av bladlöss. Foto: Kerstin Engstrand
Ibland hittar man guldögonsländor inomhus. Var snäll mot dem, larverna äter mer än gärna bladlöss och de äter alla sorter av bladlöss samt mjöllöss (vita flygare). Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Växtfynd på lantbruksmässa i Sankt Petersburg. Foto: Kerstin Engstrand

Den är en av de första som dyker upp på våren. Lite försiktigt, redan i de första dagarna mars – om det är barmark – visar den sina breda gröna blad mitt ute i en av min trädgårds rabatter. Det var på en lantbruksmässa i Sankt Petersburg 2001 jag fann en bredbladig lök. När jag frågade min ryska tolk, Ludmila, om den, sken hon upp som en sol. Den var hennes favoritlök! Slizun kallade hon den för, sibirisk kantlök på svenska. Den återfinns även i Linnés herbarium!

Glad säljare, vi förstod varandra utan att tala varandras språk.  Foto: Kerstin Engstrand
Glad säljare, vi förstod varandra utan att tala varandras språk. Foto: Kerstin Engstrand

Och numera är den även min favorit. Den odlar jag och använder som klippgrönt i omeletter istället för purjolök. För fördelen med den att den är trogen, år ut och år in kommer den. Mina plantor har jag nu haft sedan 2001 och de har fått flytta några gånger. Smaken påminner om ett mellanting mellan purjolök och gräslök. Utmärkt att göra soppa på och blomklasarna älskas av bin, humlor och fjärilar.

Behöver jag säga att mina kollegor som var med på resan efter att sett mitt fynd rusade och köpte de lökar som var kvar? Och en, som kom för sent till säljaren, fick några lökar av oss andra?

Början av mars och barmark, min ryska sibiriska kantlök är redan på gång. Foto: Kerstin Engstrand
Början av mars och barmark, min ryska sibiriska kantlök är redan på gång. Foto: Kerstin Engstrand

Bladen är 2 cm breda, saftiga och har en svagt nötaktig vitlökssmak. Beroende på växtförhållanden blir bladen mellan 30 och 50 cm höga.

Blomningstid: Slutet av juli – mitten av augusti. Sibirisk kantlök blommar andra året med ljust vitrosa blombollar. Tillväxten minskar då men den dör inte ut. Även blommorna är ätliga. Låt inte alla plantor gå i blom, några bör man låta blomma då de är riktiga insektsmagneter!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Växtplats: Väldränerad, lätt jord. Trivs med andra örter som timjan. Väl etablerad klarar sig den utan vintertäckning, bara den växer väldränerat.

Härdighet: Mycket härdig, sibirisk kantlök är flerårig.

Förökning: Man kan hitta lökar och frö hos firmor med lite exklusivare sortiment. Så direkt på växtplatsen i april månad, eller på hösten. Markera sådden, fröna behöver oftast en köldperiod för att gro.

Lökar kan sättas både på hösten och på våren.

Plantavstånd: 10 cm.

Skötsel: Ingen extra gödsel eller vattning behövs. Dela plantan vart tredje, fjärde år. Och dela då med dig till andra som älskar purjolök!

Skörd: Smaken är bäst på våren och försommaren. Den är tidig, i zon tre visar den sig redan i början av mars, och i regel innan de första krokusarna blommar.  Skörda inte den första sommaren.

Även blomknopparna smakar bra. Foto: Kerstin Engstrand
Även blomknopparna smakar bra. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Maskros i blom. Foto: Kerstin Engstrand

Maskrosen är väl vårt mest kända ogräs, men släktet Taraxacum innehåller faktiskt mer än 900 arter som indelas i 14 sektioner. Det finns ishavsmaskrosor, strandmaskrosor, hornmaskrosor … Den fjortonde och sista sektionen är ogräsmaskrosorna som det lär finnas 500 arter av, och benmaskrosen är den som växer i gräsmattan. Och benmaskrosen är onekligen vanligast, de övriga ca 899 är ovanliga.

Det är i maj som gräsmattor och vägslänter börjar bli självlysande av maskrosor. Även ur asfalten skjuter de upp, deras växtkraft är enorm. Maskrosen har många fantasifulla namn i andra länder. I Frankrike kallas den ”kissa i sängen” och i Italien för ”lejontand” och betraktas som en delikatess. Ingen måltid ska vara utan sallad, säger fransmännen och blandar, liksom italienarna, gärna in späda maskrosblad i den.

Maskrosfrön från 1990-talet, och ja de gror fortfarande! Foto: Kerstin Engstrand
Maskrosfrön från 1990-talet, och ja de gror fortfarande! Foto: Kerstin Engstrand

Där kan man också köpa maskrosfrö i påse, de gror inte så bra i det varma klimatet som de gör hos oss. En enda blomma kan få flera tusen frön. Och alla är de försedda med fallskärm.

Så varför inte göra som fransmän och italienare, dags att ta tillvara på denna så lättodlade skatt?

Rödbladig maskros är idag det absolut senaste, om du vill ha någon enstaka som prydnad.  Eller en rosablommande! Klicka här för att läsa om rosa maskros.

Fröbollar av maskros. Foto: Kerstin Engstrand
Fröbollar av maskros, en verklig fröskatt! Foto: Kerstin Engstrand

2019 valde också Svenska örtasällskapet maskrosen till Årets ört. de anger att namnet maskros kommer av att det ofta finns små insektlarver i blomman, som man kallade maskar. De tipsar också om att steka blomknopparna med lite lök och kryddor.

Och inte att förglömma är att maskrosen är viktig pollenväxt för humlor och bin!

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

Redaktionens val

En ros vars blomma ser ut som en konstnär gått förbi och skvätt lite akvarellfärg på den, kan det vara något? En ros vars...