Taggar Inlägg "Grönsaker"

Grönsaker

Mjöl, målarfärg, potatismjöl - vad har drabbat mina zucchini? Det är mjöldagg! Foto: Kerstin Engstrand

Plötsligt så ser det ut som någon gått runt i trädgården och skvätt vit målarfärg. Särskilt på de stora pumpa- och zucchinibladen märks det tydligt. Tittar man närmare kan man även se att ärter, dahlior, astrar, temyntor och andra växters blad har en svag gråvit hinna.

Inte snyggt.

Men vad är det?

Det är mjöldagg, en svampsjukdom som oftast dyker upp på sensommaren och början av hösten. Angreppen börjar som små vita fläckar som snart sprider sig och ser ut som någon hällt vit målarfärg på bladen. Du vet som utspädd målarfärg. Och det är på bladens ovansida angreppen sker.

Är det en farlig svampsjukdom? Nej.

Går den att bli av med? Ja, delvis

Kommer den tillbaka varje år? Det beror på vädret och hur motståndskraftiga just dina växtsorter är.

Vi kan börja med historiken: Detta är en urgammal sjukdom, den lär till och med vara omnämnd i Gamla testamentet!

Vad mera? Det finns otaliga arter, över 400 olika mjöldaggssvampar. Lägg där till otaliga underarter. Lejonparten är specialiserade på ett visst växtsläkte. Aster, temynta, rosor är några som drabbas av egna sorter av mjöldaggssvampar.

Men få nu inte panik!

2018 var ett riktigt mjödaggsår!
Spaghettipumpa rejält angripen av mjöldagg hösten 2018. Den blev utsatt för test av diverse olika kurer mot mjöldagg. Foto: Kerstin Engstrand
Spaghettipumpa rejält angripen av mjöldagg hösten 2018. Den blev utsatt för test av diverse olika kurer mot mjöldagg. Foto: Kerstin Engstrand

Numma för mjöldagg är soligt och torrt väder med en del vind. En typ av väder som få av oss förknippar med just svampsjukdomar. Vind, särskilt stark vind stressar växterna vilket gör dem lättare mottagliga för mjöldagg. Mjöldagg är så finurligt konstruerad att sporerna har vatten med sig vilket medför att de inte till skillnad mot andra svampsjukdomar behöver vänta på regn. Det är dock sällan mjöldagg verkligen förstör en växt. Vanligen märker man mjöldagg i augusti månad, tillväxten sker oftast nattetid och under augusti månad brukar även morgondagg vara vanligt vilket tillför extra fukt.

Efter ett tag, en bit in i september, brukat det vita luddet ändra form och färg, det liknar nu mera filt än färg och är mera brunt än vitt. Då ser det rejält fult ut. Har du inte reagerat tidigare så kommer du göra det nu.

Tittar du nu riktigt nära, kanske med lupp eller mikroskop eller om du har riktigt bra syn kan du se små svarta prickar och det är sporgömmor. Mjöldaggssvamp övervintrar antingen på växten som sporer eller som mycel i framför allt knoppar och unga skott.

Mitten av september och nu är en planta Crookneck squash rejält trött, båda av en långs ommar och av mjöladggsangrepp. Men frukten går utmärkt att skörda. Foto: Kerstin Engstrand
Mitten av september och nu är en planta Crookneck squash rejält trött, båda av en lång sommar och av mjöldaggsangrepp. Men frukten går utmärkt att skörda. Foto: Kerstin Engstrand

Efter ett tag börjar bladen gulna och vissna. I september brukar vi inte direkt reagera på att en zucchiniplantas blad vissnar men om temyntans blad blir tidigt gula så brukar vi lägga märkte till det. Svampsporerna förstör bladens förmåga att ta emot solljuset, de ligger ju som en hinna på bladens översida.

Går mjöldagg att förebygga?
Regelbunden kontroll är viktigt. Här börjar angrepp att synas tydligt. Foto: Kerstin Engstrand
Regelbunden kontroll är viktigt. Här börjar angrepp att synas tydligt. Foto: Kerstin Engstrand

I och med att mjöldaggssvampsporerna sprids med vinden under sommaren och övervintrar i växternas knoppar så är det många som undrar, går mjöldagg att förebygga?

  • Ja, genom att välja sorter som är mera resistenta mot mjöldagg.
  • Växter som mår bra, som har en bra närings- och vattentillgång klarar sig bättre. Täckodling med exempelvis gräsklipp är ett enkelt och bra sätt.
  • Har du växter som du vet är mycket mottagliga så undvik att odla dem där växtplatsen är torr och ligger i gassande sol. Känsligast är de växter som övervintrar, perenner som temynta och aster. Ettåringar som zucchini är lättare då de inte övervintrar.
  • Granska regelbundet dina växter.

Att strö ut vedaska anges ofta som ett klassiskt knep och i regel anges att de behövs mellan fem till tio liter vedaska runt varje buske men hur många har tillgång till så mycket? Kanske räcker det med den aska du får efter grillningen?

Huskurer
En blivande jättepumpa av sorten Atlantic Giant' kämpar mot mjöldaggen. Foto: Kerstin Engstrand
En blivande jättepumpa av sorten Atlantic Giant’ kämpar mot mjöldaggen. Foto: Kerstin Engstrand

Att strö ut vedaska anges ofta som ett klassiskt knep och i regel anges att de behövs mellan fem till tio liter vedaska runt varje buske men hur många har tillgång till så mycket? Kanske räcker det med den aska du får efter grillningen?

Bikarbonat är ett annat knep som också är godkänt som bekämpning vid kravodling. Sommaren 2018 testade jag olika förebyggande blandningar som sprutades på bladen. Det var bland annat bikarbonat, mjölk och Kumulus. Behandlingen går ut på att bladytan ska bli mindre attraktiv för mjöldaggssvampen. Man måste spraya lösningen på bladen upprepade gånger och glöm inte att se till att även bladens undersidor även täcks. Medlet sprayas ut när det är torrt ute och allra helst på morgonen.

På Facebook florerar mängder av tips. Ett var att använda ett milt ansiktsvatten.  Foto: Kerstin Engstrand
På Facebook florerar mängder av tips. Ett var att använda ett milt ansiktsvatten. Foto: Kerstin Engstrand

Börja redan när de första små fläckarna syns. Du måste upprepa behandlingen flera gånger, minst var tionde dag, oftast tätare, minst en gång i veckan. Här är de fem olika huskurerna jag har testat:

  1. Blanda 2 tsk bikarbonat ut i 10 dl vatten och för att få bättre spridningseffekt brukar man tillsätta antingen såpa eller rapsolja, 2 tsk såpa/rapsolja.
  2. I stället för bikarbonat kan man ta bakpulver, bikarbonat är nämligen en substans i bakpulver.
  3. Ett annat tips kommer från Göteborgs Botaniska trädgård. De tipsar om att blanda 3,8 liter vatten med 1 msk bakpulver, 1 tsk diskmedel och 2,5 dl mjölk.
  4. Svavel är ett annat knep, svampsjukdomar tycker inte om svavel och på marknaden finns Kumulus som ofta används till att bekämpa krussjuka på persikor.
  5. Jag testade även ett milt ansiktsvatten, ett tips som florerade på Facebook. Det fungerade bättre på min egen hud än mot mjöldagg.

vvkumulus

Fick behandlingen någon effekt?
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Som det syns på bilden var pumpaplantan mycket angripen, den var mera vit än grön! Även om testet med de ovan angivna började lite sent så visst syntes viss effekt, särskilt de delar som hade behandlats med bikarbonatblandningen.

Är det värt det? Nja, nej. 2018 var ett extremt år och jag har aldrig tidigare haft sådana angrepp och inte heller efter 2018.

Och så länge mjöldaggen bara angriper lite lätt och det inte direkt påverkar skörden bryr jag mig inte. Men det var roligt att testa de olika knepen.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Driven rabarberplanta i slutet av april. Foto: Kerstin Engstrand

Mästerkockarnas favorit, glasrabarber kan du lätt göra själv. Allt du behöver är en mörk hink, kruka eller tunna samt en stor sten som håller hinken på plats och förstås en rabarberplanta. Glasrabarber är helt enkelt rabarber man drivit upp i mörker. En rabarber som i sin desperata jakt efter ljus sträcker sig uppåt och blir till en verklig delikatess.

Växter som får växa upp i mörker blir långa och smala. Just rabarber får en annorlunda smak när de drivs, de blir mindre sura och mycket mjälla. En exklusivitet som är svårt att få tag på om man inte odlar själv.

En planta, en hink, en sten och drivningen är på gång! Mästerkockarnas favorit, glasrabarber kan du lätt göra själv. Allt du behöver är en mörk hink, kruka eller tunna samt en stor sten som håller hinken på plats och förstås en rabarberplanta. Glasrabarber är helt enkelt rabarber man drivit upp i mörker. En rabarber som i sin desperata jakt efter ljus sträcker sig uppåt och blir till en verklig delikatess. Växter som får växa upp i mörker blir långa och smala. Just rabarber får en annorlunda smak när de drivs, de blir mindre sura och mycket mjälla. En exklusivitet som är svårt att få tag på om man inte odlar själv.  Självklart tar drivningen bort lite av plantans kraft, den behöver ljus för att må bra. Därför ska du aldrig skatta alla stjälkar på en driven planta, låt några vara kvar. Efter skörden, ge rikligt med vatten och gödsla. Allra helst ska också plantan som driva även vara väl gödslad året innan. Om inte, så vattna upp den rejält med gödselvatten, det vill säga flytande näring tillsatt i vattnet, en vecka innan du sätter över hinken.    Från det att du sätter över hinken tills stjälkarna nästan spränger sönder den tar det cirka 1- 2 veckor, allt beroende på dygnstemperaturen förstås. I Storbritannien är denna ”forced rhuarb” en ädel konst, särskilt i området runt Wakehurst. Ja där har man till och med rabarberfestival när de drivna rabarberna är som bäst. Foto: Kerstin Engstrand
En planta, en hink, en sten och drivningen är på gång!

Självklart tar drivningen bort lite av plantans kraft, den behöver ljus för att må bra. Därför ska du aldrig skatta alla stjälkar på en driven planta, låt några vara kvar. Efter skörden, ge rikligt med vatten och gödsla. Allra helst ska också plantan som driva även vara väl gödslad året innan. Om inte, så vattna upp den rejält med gödselvatten, det vill säga flytande näring tillsatt i vattnet, en vecka innan du sätter över hinken.

Glasrabarber är en stor produkt på våren i England. deras vår börjar redan i slutet av februari. Foto: Kerstin Engstrand
Glasrabarber är en stor produkt på våren i England, deras vår börjar redan i slutet av februari. Foto: Kerstin Engstrand

Från det att du sätter över hinken tills stjälkarna nästan spränger sönder den tar det cirka 1- 2 veckor, allt beroende på dygnstemperaturen förstås.

 

I Storbritannien är denna ”forced rhuarb” en ädel konst, särskilt i området runt Wakehurst.

Glasrabarber och lite socker, en självklar ingrediens när det är rabarberfestival. Foto: Kerstin Engstrand
Glasrabarber och lite socker, en självklar ingrediens när det är rabarberfestival. Foto: Kerstin Engstrand

Ja där har man till och med rabarberfestival när de drivna rabarberna är som bäst.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Rädisor är vackra och går att odla på litet utrymme. Foto: Kerstin Engstrand

Våren väcker odlingslust och medan du väntar på att kunna plantera ut dina värmeälskande tomater, aubergine (äggplanta) och paprikor kan du utnyttja ytan som krukorna bjuder på. Dessutom är det skönt att ha krukorna förberedda när det stora utplanteringsslaget går i början av juni.

Vanligen planterar man ut tomater och andra värmeälskande grönsaker i börja av juni. Bor du i växtzon 1, som i Skåne eller på Gotland kanske du kan plantera ut tomaterna redan i slutet av maj och bor du i våra nordligaste delar troligen i slutet av juni. Risken för nattfrost ska vara över.

Tomater som odlas i kruka ute i trädgården eller på balkongen eller på friland blir enormt goda. Betydligt godare än om de odlas i växthus. Dessutom betydligt billigare, ett växthus oavsett om det är en tunnel i plast eller ett mera husliknande i glas kostar en rejäl slant.

Och här finns yta att utnyttja! För handen på hjärtat, visst har du sått betydligt fler tomater än vad du först tänkte dig? Och visst har du ett antal stora krukor som väntar på dina fina plantor?

Jag brukar odla tomater, chili, paprikor och aubergine i rosgjord eller i Hasselsfors U-jord (u står för urna) och krukorna är stora på minst 20 liter jord, några även rymmer 30 liter jord men jag har även 10-liters krukor. Jag har minst 30 krukor, det blir lätt så med åren. Men obs! det går lika bra att odla dessa fem snabba grönsaker även i mindre krukor.

Snabba växter är bland annat:
Plocksallat av röd ekbladssort. Foto: Kerstin Engstrand
Plocksallat av röd ekbladssort. Foto: Kerstin Engstrand
  1. Rucola, den lite peppriga bladväxten som vi köper för dyra pengar i matbutiken.
  2. Rädisor, en härlig vårprimör.
  3. Spenat, färsk bladspenat brukar lysa med sin frånvaro i handeln, enbart fryst brukar finnas.
  4. Låga ärter, roliga att odla, du kan både äta dem som gröna skott eller vänta tills de bildat ärtskidor.
  5. Sallat, roligare och godare att äta hemma odlad än att köpa blandad sallad i påse.

Om du kombinerar med några vackra vårblommor, som låga påskliljor eller penséer som finns att köpa nu blir krukorna än fröjd att skåda. Dessutom kan du efter blomningens slut plantera ut både påskliljorna och penséerna i trädgården så kommer de fortsätta att ge ögonfröjd i många år.

Plus att krukorna är väl förberedda när det är dags att plantera ut tomater, aubergine och paprika.  Det blir lugnare, allt behöver inte göras på en och samma gång. Jag har minst 30 krukor i olika storlekar och att fylla dem med jord kräver lite kraft. Och det blir lätt att man slarvar när allt ska göras på en och samma gång. Kanske får då inte varje planta den omsorgsfulla plantering och vattning de behöver. Så jag börjar fylla dem nu, sakta men säkert och passar på att odla en förodling.

Dessutom är det mycket roligt att följa fröernas utveckling! Har det hänt något är det första jag titter efter varje morgon.

Och som sagt, jag odlar tomater, aubergine och paprika utomhus. Inget växthus här inte!

Förbered krukorna som när du ska plantera ut. Använd den jord du tycker är bäst. Om jag använder påsjord så köper jag rosjord. Eller vanlig planteringsjord som jag blandar ut med extra gödsel.

Då jag odlar tomater i 30-liters krukor så blandar jag ut jorden i krukan botten, de nedersta 10 – 15 cm med några nävar pelleterad hönsgödsel. Tomater är näringskrävande.

En fördel med att nyttja ytan på våren är att de snabba vår- och försommargrödorna inte går på djupet. Du kan även odla exempelvis rädisor i grunda krukor.

Man kan i zon 3 även en kall vår som våren 2021 även med mycket bra resultat så i krukor så tidigt som i mars. Visserligen tar grödorna lite längre tid på sig att gro men gror gör de. De låga ärter av sorten Norli som jag sådde den 1 mars har alla kommit upp och börjar skjuta fart i mitten av april. Men jag kunde lika gärna ha satt dem 1 april, eller som nu i mitten av april. Den extra tidiga sådden är mera rolig att göra för att se hur mycket kyla frön klarar, de jag sår nu kommer snabbt ikapp.

Min egentliga favorit bland låga ärter är Bingo men då den numera pga Brexit är svår att få tag på riskerar jag inte att så den nu. De åtråvärda fröerna sparar jag till senare.

Låg sockerärta
Ärtiga ärtor på gång! De gror snabbt. Foto: Kerstin Engstrand
Ärtiga ärtor på gång! De gror snabbt. Foto: Kerstin Engstrand

Norli är en sockerärta som skördas när skidorna blivit cirka 7 cm långa. Skidorna är platta och äts antingen råa eller lätt kokta och doppade i smält smör, som släpärter. Blir som högst 50 – 60 cm och kan behöva lite stöd, jag brukar sticka ner lite ris från min björk. Har vita blommor och ger en bra skörd av 7 cm långa, söta baljor med fin kvalité. En fördel med att så den i krukor är att ärterna sås tätt och därmed så kommer plantorna att stödja varandra. Som alla ärtväxter så ger Norli mer skörd desto mer du skördar. Man brukar säga att Norlia har en utvecklingstid på cirka 54 dagar, och här menas då från sådd till skörd. Sår du i mitten av april så kan du skörda i cirka den 8 juni, troligen tidigare om krukorna står skyddade mot en husvägg. Så 3 cm djupt och 5 – 8 cm mellan ärterna. Ärter gror bäst när jordtemperaturen är mellan 15 och 24 grader.

Rädisa
Rädisorna behöver gallras, klipp bort varannan planta så utvecklas rädisorna fint. Foto: Kerstin Engstrand
Rädisorna behöver gallras, klipp bort varannan planta så utvecklas rädisorna fint. Foto: Kerstin Engstrand

Ungefär samma jordtemperatur som ärtor gror rädisan vid. Sorten French Breakfast är en gammal avlång sort från 1885 och är snabb, 24 dagar från groning till skörd. Det finns även en sort som ska ta 18 dagar på sig och följaktligen så heter den också ”18 dagar”. 18 dagar är en rund rädisa.

Rädisa ska egentligen sås glest men oftast är det så gott om fröer i en fröpåse så de blir lätt en rejäl bredsådd. Gallra i så fall, dvs klipp bort överskott med sax, så att avståndet mellan plantorna blir runt 2 cm för avlånga och 3 cm för runda sorter. Fröet ska sås på ett djup av 1 till 2 cm. Rädisa kan man gärna så i omgångar med en vecka mellan varje sådd så har man regelbunden tillgång till läckra primörer.

Skulle nu alla rädisor blir färdiga på en och samma gång håller de sig i cirka en vecka i kylskåp om de sätts i ett glas vatten.

Rucola
Rucola är en av de första att gro. Foto: Kerstin Engstrand
Rucola är en av de första att gro. Foto: Kerstin Engstrand

Sallat gror bra redan vid en jordtemperatur runt 15-18 grader, rucola likaså, om inte ännu bättre. Rucola är inte lika känslig ifall fröna skulle vara lite äldre.

Jag föredrar rucola då jag kan välja mellan den kultiverade, som är lite mildare, eller den vilda som har en tydligare rucolasmak. Allra bäst tycker jag om wasabirucolan som dock tar lite längre tid på sig att utvecklas. På friland brukar man beräkna att det tar 40 dagar från sådd till skörd av rucola. I kruka brukar det gå lite fortare. Rucola är dessutom en växt som ska sås på våren eller hösten då den annars lätt går i blom.

Man kan lätt reglera rucolans smak, vattnar du mycket blir den mildare, mindre vatten och den blir skarpare i smaken. Även blommorna går att äta, de är typiskt korsblommiga och svagt vita med en lätt gul ton. Så rucola 0,5 cm djupt och bredså.

Spenat
Spenat växer snabbt. Foto: Kerstin Engstrand
Spenat växer snabbt. Foto: Kerstin Engstrand

I Italien är spenat en verklig vårprimör, färsk bladspenat är där obligatoriskt tillbehör till maten, då lätt fräst i olja, smör och vitlök.

Sorten Matador, som även säljs under namnet Viking är en bra sort. Palco en annan. Gror snabbt och växer snabbt. Vid sådd i april hinner du skörda rejält innan början av juni. Och tur det för i juni brukar spenaten gå i blom, där blir den bitter och inte god. Utvecklingstiden brukar räknas till 45 dagar.

Så fröna 2 cm djupt. De kan bredsås, dvs sås tätt och gallras allt eftersom helt automatiskt när man börjar skörda av bladen. Man väljer de lägsta, de nedersta bladen först och de brukar också vara störst.

Plocksallat
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När plocksallatssorterna lanserades som begrepp så blev det för många en mindre revolution för sallatsodlingen. Innan dess så var det många som sådde en hel påse frö och fick hur många sallatshuvuden som helst, som i regel alla var skördeklara samtidigt. Det kommer jag så väl ihåg från odlingslotten i Uppsala. De enda som var glada var harar och rådjur och sniglarna förstås.

Det finns inget som egentligen heter plocksallat men det finns mängder med sallatsorterna som inte bildar huvuden och därför passar att skörda enstaka blad av, och då skördar man alltid utifrån och in. Dessa sorter var vanliga utomlands innan de slog igenom här hemma. Plocksallater finns i en mängd olika färger, former och smaker och passar också att bredså. Det finns också suveräna fröblandningar med just sorter som passar extra bra att skörda bladvis. Betydligt roligare än att köpa färdigskuren sallat på påse.

Sallat ska sås glest på ett djup av 0,5 cm. Jordtemperaturen ska vara minst 5°C, vid 18°C gror sallat mycket bra men även vid rumstemperatur av 22. Vattna jorden väl innan du sår.

Efter fem till åtta dagar brukar sallatsfrön gro. Dock ett men, frönas måste vara färska, är de för gamla brukar grobarheten vara betydligt sämre.

Man brukar räkna med att det tar cirka 40 dagar från sådd till skörd.

Och självklart kan du så även i mindre krukor, som de på bilden. Då blir varje skörd mindre men lika god!

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

 

Vintersådd. Foto: Kerstin Engstrand

”Lönar” det sig att så extra tidigt? Är det värt rädslan om att fröna ska gro för tidigt och att de små plantorna ska duka under av isande kyla? Eller ruttna om vårvintern bjuder på ömsom kyla ömsom plusgrader? Eller överväger det roliga, att så när fingrarna nästan är blå av kyla och se att det faktiskt fungerar? Du vet, utmaningen och utforskarandan som roar många av oss. Och blir det mindre angrepp av sniglar, jordloppor med mera?

19 januari, ingen snö, fröerna ska ner i jorden. Fyra olika platser, fyra sådder på vardera, en per månad. Foto: Kerstin Engstrand
19 januari, ingen snö, fröerna ska ner i jorden. Fyra olika platser, fyra sådder på vardera, en per månad. Foto: Kerstin Engstrand

Jag har ”vintersått” i decennier men aldrig gjort ett systematiskt test. Vårvintern 2020 testade jag därför att så ett antal olika växter ute, på friland som det heter, direkt i öppen jord utan skydd. Startdatum var 19 januari och därefter fortsatte jag varje månad till och med april. Just i detta test var det enbart grönsaksfröer som spenat, kål, persilja, dill, pak choi, ruccola, rädisa och ärta.

Fyra olika månader på fyra olika platser i trädgården. Det var alla i pallkragar, både en- och tvåvåningars och i olika väderstreck. I växtzon 3. Enda ”fusket” var att just denna vårvinter blev ovanligt varm, nästan en brittisk vårvinter varför svinnet blev mycket litet, i princip inget alls.

Ingen av sådderna täcktes av något, varken av fiberduk, plast eller lock. Ingen extra vattning skedde förrän i maj. Men i april fick sådderna lite vindskydd – i form av vitlöken som växte upp. Alla sådder skedde nämligen i raderna mellan den vitlök som hade satts hösten innan.

Ganska brutala villkor, eller?
Den 15 januari var det ovanligt varmt rapporterade TV4.
Den 15 januari var det ovanligt varmt rapporterade TV4.

Nu var denna vinter ovanligt varm men ändå frös jag rejält om fingrarna när startskottet gick den 19 januari. Jorden var för årstiden ganska varm, ingen gång var det rejält kallt, dock var det snö i februari.

Spenaten var som väntat först med att gro. Den brukar skymta redan när det är fyra till fem plusgrader i jorden men allra bäst gror den när jordtemperaturen är i intervallet 14 till 25 grader.

Spenaten var först. Foto: Kerstin Engstrand
Spenaten var först. Foto: Kerstin Engstrand

Samtliga tre sorter, Palco, Matador och Viking växte på bra, stadigt och lugnt.  Palco grodde tidigare än de andra två sorterna och det oavsett växtplats och såtid men någon större skillnad på skördestorlek blev det inte, Palcos försprång kom Matador och Viking snabbt i kapp. Likaså så jämnades såperioderna ut sig, i maj-juni  var all spenat lika stor oavsett såmånad.

Januarisådden av Palco visade småplantor runt 5 mars. Februarisådden den 28 mars och marssådden den 15 april. Sist men icke minst aprilsådden som var fint i gång den 8 maj. Ju senare sådd på våren desto snabbare skymtar småplantorna fram, helt enkelt för att jorden är då mera uppvärmd.

Soenaten symtar fint mellan vitlöken och den i mitten växer bäst trots att den inte är sådd först. Foto: Kerstin Engstrand
Spenaten skymtar fint mellan vitlöken och den i mitten växer bäst trots att den inte är sådd först. Foto: Kerstin Engstrand

Det var ingen större skillnad i tillväxt mellan januari och marssådden. Däremot var plantorna som såddes mitt i pallkragen i februari större än de andra. Troligen för att där var jorden lite varmare. Så sensmoralen är att du kan lugnt så spenat både i mars och i april men gärna mitt i bädden. Du behöver inte känna dig stressad över att så i januari eller februari men det går.

Persilja och dill har börjat och sallaten av sorten 'Alpina'.  Foto: Kerstin Engstrand
Persilja och dill har börjat och sallaten av sorten ‘Alpina’. Foto: Kerstin Engstrand

Snabb att gro var också sallaten av sorten alpina, januarisådden var fin redan 20 mars medan februari- och marssådderna började ta sig runt 20-24 april.  Sallat kan gro vid samma låga temperatur som spenaten och trivs ypperligt när jordtemperaturen är runt 15 grader och i vanlig rumstemperatur på 22.

Här är det bland annat ruccola på gång. Foto: Kerstin Engstrand
Här är det ruccola och rädisa på gång. Foto: Kerstin Engstrand

Ruccola gror alltid snabbt, om fröna gror och grodde nästan vid samma tidpunkt som sallaten. Kål och pac choi grodde alla i mitten av april oavsett om de var sådda i januari, februari eller mars.

Blåärten  växte på bra, hela sommaren lång. Här skymtar den fram mellan bönblad.  Foto: Kerstin Engstrand
Blåärten växte på bra, hela sommaren lång. Här skymtar den fram mellan bönblad. Foto: Kerstin Engstrand

Roligast var dock ärtorna! Jag hade sått gotländsk blåärt och sorten Winterkefe. Winterkefe är en så kallad mangetoutärt, en populär sort både i Danmark och nere på kontinenten. Där sås den i november, jag sådde som sagt från januari och framåt. Den får vackra rosa blommor och gråärten lila ärtskidor. De stormtrivdes! I början av april hade sådderna från januari, februari och mars bildat fina knubbiga småplantor. Aprilsådden gjord den 24 april kom i gång i början av maj. De klarade frostnätterna i maj suveränt bra. Plantorna var friska hela sommaren lång och gav bra skörd.

Gotländsk blåärt är en variant av gråärt och ska enligt Nordfrö tillhöra de köldtåligaste ärtorna. Utsädet var framodlat av Ove på Fridtuna utanför Kristianstad.

I mitten av juni gick resterande spenat i blom.

Spenat 1 juni.  Foto: Kerstin Engstrand
Spenat 1 juni. Foto: Kerstin Engstrand
Blomknoppar på spenaten. Nu blir den gröngödsling.  Foto: Kerstin Engstrand
Blomknoppar på spenaten. Nu blir den gröngödsling. Foto: Kerstin Engstrand

Vårvintern 2020 var som sagt ingen riktig vinter. Visst kan man så även en riktig vinter, på frusen jord och strö över köpejord. Det är roligt att se att det fungerar men en vinter som bjuder på ömsom minusgrader ömsom plusgrader kan resultera i att fröna ruttnar. Sådana vintrar är också förödande för många fleråriga växter, som exempelvis kryddsalvia. Vårvintern 2021 var det ordning på, först ganska varmt, sedan kom kylan men också med ett lager snö om cirka 20 cm vilket skyddar men mars bjöd på iskalla nätter utan snö varför de frilandsådda fortfarande ligger i stargroparna.

4 februari och SVT visar på lite kyligare temperaturer jämför med januari.
4 februari och SVT visar på lite kyligare temperaturer jämför med januari.

Vad är då sensmoralen?

Jo, att så i januari eller februari är ganska osäkert och ger ingen direkt tidigare skörd om man odlar på verklig friland. Att däremot så i slutet av mars har sina fördelar men det går lika bra att vänta till april. I zon 3 i alla fall.

Ett bra tips är att följa naturens såtecken så får du en skön vår.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Bondbönor som mikroskott. Foto: Kerstin Engstrand

När det kliar i odlingsfingrarna så kan det vara bra att inventera sitt fröförråd. Och vad hittade jag då, om inte mängder med bondbönor. Så mycket bondbönor har jag inte behov av. Vad gör jag då? Jo, jag odlar de som är äldst inomhus för att få fram mikroskott. De som behagar gro blir utmärkta som tilltugg och enligt mitt tycke godare än ärtskott.

Bästa sorten att odla som mikroskott, den godaste, är Oscar som är vanlig i just fröpåsar för just bladgrönt. 2017 lanserades de av Nelsons, dessförinnan hade Annika Christensen på sin blogg Naturliga Ting skrivit om dem. Annikas blogg, som inte längre uppdateras, hade en enorm genomslagskraft. Numera återfinns hon på Instagram under @annikasnaturligating.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vicia faba L är bondbönans vetenskapliga namn. Just sorten Oscar är mycket krispig. Om du klipper av skotten just ovanför det första bladparet så växer snart nya blad ut. De är godast när de har två blad.

Vill du så flera omgångar så är en bra såcykel var tredje dag. Bondböneskott kan odlas året runt. Det finns de som till och med har skotten på pannacotta! Annars är de suveräna till en bit lax eller en köttbit lätt stekta i olivolja med lite vitlök.

Bondbönsskott i tre faser. Foto: Kerstin Engstrand
Bondbönsskott i tre faser. Foto: Kerstin Engstrand

Är bönor gamla brukar jag blötlägga dem åtta timmar innan sådd. Så bönorna i vanlig krukväxtjord, bönorna behöver inte täckas med jord men jag brukar göra det när jag vet om att bönorna är gamla. Annars räcker det med att trycka dem mot jorden och lägga över en plastpåse. Ingen undervärme behövs, mina driver jag fram på köksbordet. Eller som jag ibland också gör, ställer skålen med sådden i en stor plastpåse så att det blir som ett litet minidrivhus. Ställ därefter sådden på en varm plats, det vill säga normal rumstemperatur på max 22 grader och ljust förstås. Vattna lätt. Jorden ska vara fuktig men inte våt. Efter två veckor är skotten cirka 5 cm långa och snart kan du toppa dem.

Om du ger en svag näringslösning, dvs gödsel efter andra skörden kan du skörda skott från samma bönor i upp till fem gånger! Utan extra näring får du lätt tre skördar.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Wasabiplanta i april månad. Foto: Kerstin Engstrand

Älskar du wasabi? Har du hört att den är svårodlad? Får vi då bjuda på några härliga odlingsfakta som du säkert kommer att gilla.

Det är svårt att hitta äkta wasabi i matbutiken. På tub säljs wasabi men de riktiga gourmeterna anser att det inte är äkta vara, att den smakar och är gjord av mera vanlig pepparrot än äkta wasabi.

Sedan ett antal år tillbaka finns wasabiplantor, Wasabia japonica, att köpa, flera välsorterade trädgårdsbutiker brukar ha den i sitt sortiment och oftast är de svenskodlade! Hela växten kan ätas, inte bara den tjocka jordstammen men även blommorna och bladen smakar pepprigt av just- wasabi. Dessutom är det en vacker, fräsch växt.

Blomning den 26 mars 2020! Foto: Kerstin Engstrand
Blomning den 26 mars 2020! Foto: Kerstin Engstrand

Så köp en planta på våren. Plantera den i halvskuggigt läge och i jord som håller fuktigheten. Wasabi är en perenn som officiellt ska klara ner till tio minusgrader. Den behöver inte växa i rinnande vatten! Det är bara ett knep för att få fram en extra fin kvalitet, japanerna har många knep för att få fram extra fina frukt och grönsaker. Just knepet att låta wasabi växa i rinnande vatten, till exempel längs en åkant, gör att roten får en mycket fin smak och den säljs då under namnet sawa.

Lejonparten av den japanska odlade wasabin odlas på fält.

Wasabiplanta den 2 januari. Foto: Kerstin Engstrand
Wasabiplanta den 2 januari. Foto: Kerstin Engstrand

Jag har odlat wasabi i flera år och hittills har den överlevt varje vinter. Den blommar på våren, ibland i redan i slutet av mars! Ibland i april. Blommorna är vackert vita och smakar även de wasabi.

Jag har också följt andra svenska råd att odla wasabi i växthus under sommaren – där trivdes den inte alls! När jag planterade ut den plantan i halvskuggigt läge fick den nytt liv!

Bladen går utmärkt att använda, de är vintergröna. Ingressbilden till denna artikel är tagen den 30 april.

Jordstam av Wasabi. Foto: Kerstin Engstrand
Jordstam av Wasabi. Foto: Kerstin Engstrand

Vill du skörda ”rötter”, som inte är jordrötter utan den uppsvällda jordstammen så får du vänta, tillväxttakten är långsam. Mycket långsam.

Såplanta av Wasabi, här har jordstammen blivit mellan 0,5 till 1 cm hög. Foto: Kerstin Engstrand
Småplanta av Wasabi, här har jordstammen blivit mellan 0,5 till 1 cm hög. Foto: Kerstin Engstrand

En planta blir cirka 25 till 50 cm bred och ungefär 50 cm hög när den blommar.

Blommande wasabi i Bergianska trädgården i Stockholm.  Bilden är tagen den 27 april 2019. Foto: Kerstin Engstrand
Blommande wasabi i Bergianska trädgården i Stockholm. Bilden är tagen den 27 april 2019. Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Vi gillar paket, särskilt matpaket. Nu när fikonbladen är på väg att falla så brukar vi offra ett par stycken. Fikonträd övervintrar utan blad, det är ett bladfällande träd så man skadar inte trädet. Ibland till och med använder vi några som just fallit. Till vad då? Jo, att göra lax i ugnen med.

Första gången jag fick fisk i fikonblad var på Ibiza. En stormig höst för flera decennier sedan. För cirka 40 år sedan. Då hade jag även ett helt fantastiskt fikonträd vars frukter jag kunde äta hur mycket som helst av. Då var det pinfärsk fisk som tillagades över öppen eld och fisken var just inslagen i färska fikonblad.

Att använda blad som matpaket är vanligt, kåldolmar, vinbladsdolmar, bananblad, ja listan kan bli lång. Otaliga blad är ätliga.

Det har blivit en hösttradition, ett sätt att överbrygga sommaren och hösten och kanske även vintern. Snabbt och roligt, fryst lax i portionsbitar, några enkla ingredienser och några fikonblad.

Det går åt en till två fikonblad per laxbit. Är bladen mycket stora räcker det med ett. Det finns även färska fikonblad att köpa i välsorterade webbutiker.

Allra helst ska bladen vara helt nyplockade men de klarar bra att förvaras i kylskåpet ett par dagar, då förvarade i en plastpåse. När du plockar bladen, se upp med den vitaktiga feta saften som skaftet släpper, den vill man varken ha på kläder eller i munnen.

Vad smakar då ett varmt, tillagat fikonblad? Jo lite åt pinjenötter. När laxen är i ugnen så sprids en doft som påminner om just nyrostade pinjenötter eller kanske till och med som nyrostade kastanjer. Andra säger kokos. Men är din mage känslig för färska fikon kommer du även att märka det om du äter fikonblad. I så fall kan du välja att inte äta upp bladen, laxen har ändå fått en lätt nötig arom av bladen så de behöver man inte äta upp.

Vad behöver du?
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

1 till 2 fikonblad per laxbit

Olivolja

Salt, peppar

Samt gärna fänkålsblast, citronzest eller pestosås.

Så här gör jag:

  1. Penslar en ugnsfast form med olivolja samt saltar och pepprar lätt.
  2. Därefter lägger jag på fikonbladen så de täcker formens hela yta.
  3. Penslar igen, nu fikonbladen med olivolja och strör på lite salt och peppar.
  4. Laxbitar läggs ut på bladen. Även laxbitarna penslas med olivolja och saltas och peppras lätt.
  5. Nu brukar jag piffa upp några bitar för extra smak. Färsk fänkål är gott och allra helst tar jag av det gröna, det som ser ut som dill. Men det blir lika gott med enbart salt och peppar, särskilt om du äter av fikonbladen.
  6. Lägg över eller vik upp fikonblad över varje laxbit. Pensla igen med olivolja samt salta och peppra lätt.
  7. Därefter in i ugnen, i 190 grader, i cirka 20 till 25 minuter förutsatt att laxen är tinad.Mycket snart känner du en exotisk doft strömma från ugnen.

Om du googlar fikonblad hittar du mängder av recept, bland annat på glass gjord på just fikonblad (fig leaves ice cream). Fikonblad har länge använts som ersättning för ostlöpe och att smaksätta grädde och mjölk med.  Senast det var en hype om just fikonblad i matlagning var runt 2002 och 2003 och nu i år, när många haft extra tid distansjobbandes hemma, har intresset kommit åter. Det finns även torkade fikonblad att köpa.

Och ett måste, en fikonboll!

En italiensk klassiker är torkade fikon inlindade i fikonblad. Dessa bollar är små konstverk i sig. Inuti ligger lagrade fikon, svarta, ja de ser inte aptitliga ut, jag ska inte skriva vad de liknar men smaken, jag säger bara smaken! det är vad man kallar för dottatofikon från Kalabrien. de är både kokta och bakade, de kokas först och efter det att fikonbladen har svepts runt dem bakas hela härligheten. Mycket gott till en bit ost, som pecorino eller gorgonzola. Även ricotta passar fint till. En öppnad boll håller i 14 dagar i kylskåp. Priset brukar var runt 75 till 100 kronor styck.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Två klyftor av en elefantvitlök! Man förstår varför denna lökväxt har fått sitt namn. Foto: Kerstin Engstrand

Imponerande stor och väcker habegär, elefantvitlök blir vanligen mer än en handfull stor! En enda klyfta kan väga mer än 50 gram!

Men vad? En vitlök som inte är en vitlök?

Jo, du läste rätt. Nu är den populär, på sociala media kryllar det av frågor om hur man får tag i denna numera mycket attraktiva växt. Vilket medfört att från och med hösten 2020 är det lättare att få tag på den

Första gången jag såg den var i Turkiet på 1970-talet. Där, på en marknad låg de och lyste, vita gigantiska ”vitlökar”. De var populära även på 1980-talet och man kunde då även hitta dem i välsorterade grönsaksbutiker. Dess ursprung lär vara just det östra medelhavsområdet.

En klyfta kan lätt väga 30 till 60 gram. Vanligen har en färdigutvecklad lök fyra till sex klyftor vilket gör att en hel lök kan väga 120 gram, ja rentav upp till 300 gram. Jämför då med en stor vitlök som brukar väga runt 80 till 100 gram.

Men den är ju ingen vitlök!

Men den smakar lätt av vitlök. Bästa smaken får den om man har varit noggrann med vattningen. Står den för torrt blir den faddare i smaken och kan även bli lite besk.

Elefantvitlökens vetenskapliga namn är Allium ampeloprasum ’Elephant’ eller ’Elephant Garlic’  Vanlig vitlök heter Allium sativum.

Till Allium ampeloprasum hör även purjolök, Allium ampeloprasum (Porrumgruppen). Så egentligen är elefantvitlök närmare purjolök än vitlök men till utseendet ser den mera ut som en vitlök. För att förvirra lite mer så finns det även en purjolök med sortnamnet ’Elephant’. Plus att ibland benämns den även som en perenn vitlök.

utsäde av elefantvitlök säljs sällan som hela lökar utan i klyftor.  Foto: Kerstin Engstrand
Utsäde av elefantvitlök säljs sällan som hela lökar utan i klyftor. Foto: Kerstin Engstrand

Elefantvitlök odlas på samma sätt som vitlök. Klyftor sätt på hösten vid samma tidpunkt som du sätter vanliga vitlöksklyftor. Då klyftorna är stora ska de sättas lite djupare, beräkna att en klyfta ska sättas på ett djup så att klyftan har två gånger sin höjd med jord över sig.

Elefantvitlökens blommor är mycket vackra och de blommar länge.  Foto: Kerstin Engstrand
Elefantvitlökens blommor är mycket vackra och de blommar länge. Foto: Kerstin Engstrand

Nästa sommar är det skördetid. Det är dags att skörda när elefantvitlöken är på väg att blomma. Det gör den med vackra ljuslila, syrenlila blombollar. Och de blommar länge! Till skillnad mot vitlök gör det inget direkt att den blommar. Humlor och bin älskar blommorna! Blommorna är lätta att torka men de är sterila, du får inga frön av dem. Och blommorna syns, blomstänglarna blir i regel runt en meter höga! Så det är värt att odla elefantvitlök som blomma!

Foto: Kerstin Engstrand
Elefantvitlök med groddlökar (markerade med rött). Foto: Kerstin Engstrand

Om vissa vitlökssorter sätter groddar upp i toppen så sätter istället elefantvitlöken små groddlökar på löken, dvs under jord. Ibland sitter de fast på en klyfta, ibland hänger de ner från löken. Dessa groddlökar är små, fasta och guldbruna. De går utmärkt att sätta men det tar förstås några år innan de bildar rejält stora elefantvitlökar. Och gå igenom jorden ordentligt när du skördar, det är lätt att missa de små groddlökarna, vilket du inom ett år eller två kommer att märka om du har gjort. Efter ett år brukar de ha bildat en sololök, dvs en stor klyfta.

På våren ser man tydligt att elefantvitlöken inte är en vitlök. De första vårskotten är kraftigare, mera kompakta och liknar mera de dekorativa alliumlökarna än vitlök.  Foto: Kerstin Engstrand
På våren ser man tydligt att elefantvitlöken inte är en vitlök. De första vårskotten är kraftigare, mera kompakta och liknar mera de dekorativa alliumlökarna än vitlök. Foto: Kerstin Engstrand

Om du inte skördar elefantvitlöken kommer allt ovan jord att vissna ner och det sker i augusti eller i början av september. Därefter kommer de kvarvarande elefantvitlökarna att spira nästa vår igen. Man kan alltså odla elefantvitlök som en vacker perenn. Samma teknik kan du använda med lökar som inte hunnit växa till sig ordentligt. Lökarna kan också vara kvar i jorden för skörd i vår. Bor du i södra Sverige kan du även få bra skörd om du sätter elefantvitlöken på senvintern.

Insekter älskar elefantvitlökens vackra och långa blomning. Foto: Kerstin Engstrand
Insekter älskar elefantvitlökens vackra och långa blomning. Foto: Kerstin Engstrand

Odlingsplatsen: Pallkragar fungerar utmärkt, då allra helst i pallkragar som är två våningar höga. Det ger varmare jord. Upphöjd bädd och väldränerat i soligt läge vill elefantvitlöken ha.

Soligt läge, gärna i direkt söderläge eller i sydväst.

Sättdjup: För mindre klyftor 5 till 7 cm djupt, för större något djupare om du bor i zon 4 och uppåt. Tumregeln är att klyftan ska ha minst dess höjd x 2 av jord över sig.

Två klyftor av en elefantvitlök! Man förstår varför denna lökväxt har fått sitt namn. Foto: Kerstin Engstrand
Två klyftor av en elefantvitlök! Man förstår varför denna lökväxt har fått sitt namn. Foto: Kerstin Engstrand

Det är den platta sidan man sätter ner i jorden.

Sättning: Det är klyftor man sätter, en och en och det görs innan frosten kommit på allvar vilket betyder att du i zon 1 i regel kan sätta elefantvitlök så sent som i november, början av december. I zon tre vanligen i slutet av oktober och så vidare allt tidigare desto längre norrut i landet. Att man väntar tills jordtemperaturen är låg är helt enkelt för att man ska undvika att lökarnas klyftor börjar skjuta gröna skott innan vinterkylan. De ska hinna rota sig men inte börja växa.

redan tidigt på våren är bladen riktigt kraftiga och går utmärkt att skörda lita av som bladgrönt. Här mellan lökarna  syns också vårsådd spenat som börjar gro.  Foto: Kerstin Engstrand
Redan tidigt på våren är bladen riktigt kraftiga och går utmärkt att skörda lita av som bladgrönt. Här mellan lökarna syns också vårsådd spenat som börjar gro. På våren får odlingen extra skydd av fiberduk, inte för att elefantvitlöken behöver det utan fiberduken är skydd mot fåglar som gärna vill ta av spenatfröna. Foto: Kerstin Engstrand

I en pallkrage bör du ha 20 cm mellan klyftorna, då får du lätt plats med 24 klyftor i en stor pallkrage på 80 x 120 cm. Vill du samodla med annan gröda, som exempelvis spenat på våren kan du hålla 20 cm mellan klyftorna i raden och sätta nästa rad på ett avstånd av 30 cm, då får du plats med 16 klyftor. Sätt klyftorna inte så nära ytterkanterna i pallkragen, minst 10 cm från ytterkanten ska det vara, detta då ytterkanten är kallare än längre in i pallkragen.

Dra upp fårorna, vattna i fårorna och sätt klyftorna. Tryck ner klyftorna så att de får kontakt med jorden, att de sitter stadigt, innan du täcker dem med jord.

Jord: Elefantvitlök odlas i samma typ av jord som vitlök. Den ska vara en väldränerad, porös, mullrik trädgårdsjord. Tillsätt gärna lite benmjöl i samband med sättningen, benmjölet kan du strö i sättfåran.

Näring: Under våren och fram till början av juni behöver elefantvitlöken vattnas regelbundet och det är effektivt att vattna med flytande näring eller ”guldvatten”, dvs utspädd urin, en liter urin till nio liter vatten i en 10-liters vattenkanna. Man kan även gödsla med höns- eller kogödsel som då myllas försiktigt ner mellan lökarna. Observera att kogödsel på påse i regel inte är ren kogödsel utan oftast har extra näring tillsatt, i regel i form av hönsgödsel.

Att några gånger täcka jorden mellan lökarna med färskt, alldeles nyklippt gräsklipp är också bra. Lägg ut gräsklippet när jorden är fuktig, det är särskilt bra om det är en torr vår. Gräsklippet hjälper då till att hålla fukten kvar i jorden.

Vattning: Elefantvitlök behöver jämn tillgång på vatten för att utvecklas till fina och goda lökar. De vill ha vatten men inte hela tiden växa i fuktig jord. Växer de för torrt blir de, förutom mindre, även lätt lite beska i smaken.

Skörd: Man kan skörda några redan i juni, då för omgående konsumtion. För lagring är skördeförfarandet lika som för vitlök, skörda lökarna försiktigt, oftast kan man dra upp dem utan att använda spade eller grep.

Skörden sker lite beroende på vilken del av landet du bor i men man brukar börja skörda från mitten, slutet av juli i södra delen av Sverige. Skaka av jorden och låt lökarna torka hängandes på en varm, torr och luftig plats. Har du en torr och solig plats utomhus kan det fungera, annars är inomhus bra. Efter ett par veckor är de torra för förvaring. Lökarna brukar gå utmärkt att lagra till följande vår.

Som en del andra alliumväxter får elefantvitlökens blommor en liten mössa när de slår ut. Foto: Kerstin Engstrand
Som en del andra alliumväxter får elefantvitlökens blommor en liten mössa när de slår ut. Foto: Kerstin Engstrand

För utsäde till sättning samma år tar du de största klyftorna. Desto större klyftor desto bättre skörd. Gör som med alla andra grödor, välj en ny växtplats där det inte har odlats lökväxter de senaste tre åren.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Vita gurkor eller gröna, oavsett så blir de mycket goda när de läggs in. Foto: Kerstin Engstrand

Uppvuxen med Kindagurka, den vita färska inlagda östgötska specialiteten som köps styckvis så är sommar lika med inlagd gurka på leverpastejsmörgås. Eller till köttbullar, eller till söndagssteken. Knaprig, len och har en underbar eftersmak. För att inte tala om doften!

Ingen annan köpegurka kan jämföras med Kindagurkan!  Den borde klassas som en svensk delikatess! Dessvärre är deras recept hemligt och sorten de odlar finns heller inte att köpa. så vi får nöja oss med köpegurka och ett annat klassiskt recept.

Det näst bästa alternativet är det klassiska receptet ”Mor Olssons gurka” som länge fanns på Winborgs ättiksflaskor. Den har en härlig smak av sött och surt samt krispighet. Bli inte rädd för mängden socker i lagen, det är gurkorna man äter, lagen blir kvar i burken. Och vanligen så tar man bara ett par skivor åt gången.

Till mor Olssons gurka använder man vad vi brukar kalla för västeråsgurka eller asiagurka. Vi föredrar vita men gröna går lika bra, i alla fall nästan.Vita sorter brukar vara fastare och ha mindre mängd kärnor än de gröna.

Bli inte avskräckt av mängden salt och socker, saltet sköljs av och sockret stannar till större delen i lagen.  Foto: Kerstin Engstrand
Bli inte avskräckt av mängden salt och socker, saltet sköljs av och sockret stannar till större delen i lagen. Foto: Kerstin Engstrand
Mor Olssons Gurka

Det här behöver du:

2 kg gurka

1,5 dl salt

2 msk gula senapsfrön

2 msk bruna senapsfrön

1 kg socker

ca 10 dillkronor (färska eller frysta)

2,5 dl Winborgs Ättiksprit 12%

Här finns en lathund anpassat för mindre mängder än två kilo gurka:

olssonsgurkaBild

Gör så här:

  1. Ta bort taggarna på gurkorna, lättast går det att gnida dem mot jeanstyg eller en grov handduk eller handske.
  2. Skölj gurkorna väl, är de mycket jordiga kan de behöva en liten rengöring med borste.
  3. Lägg dem i saltlag (1,5 dl salt till det vatten som täcker gurkorna) i ett dygn.Saltet gör gurkorna krispiga. Låt gurkorna stå svalt.
  4. Skölj av saltet av gurkorna och låt dem rinna av.
  5. Skär gurkorna i skivor.
  6. Varva gurkorna i väl rengjorda burkar med dillkronor, gula och bruna senapskorn samt socker.
  7. Fördela 2,5 dl ättiksprit mellan burkarna.
  8. Förslut och låt stå i ca två dygn, då har gurkorna vattnat sig så att en lag bildats. Det är bra att vända på burkarna några gånger under denna tid.
  9. Den som spar, den har. Foto: Kerstin EngstrandDen som spar, den har. Foto: Kerstin Engstrand

     

Text och foto: Kerstin Engstrand

Halslök på sorten Vigor. Foto: Kerstin Engstrand

När man läser om vitlök på olika nätbutikers hemsidor dyker det upp lite olika begrepp som känns nya om man inte har odlat vitlök tidigare. Som:

+55, +60 eller 55+, 60+ anger vitlökens omkrets i millimeter. 60+ är lika med att omkretsen är större än 6 cm. Ju större lök, ju större klyftor och desto större vitlökar att skörda.

Antal klyftor per lök beror på sorten, några får gigantiska klyftor, andra mindre. Dessutom kan lökarnas storlek variera efter hur odlingssäsongen har varit.

Hur många vitlöksklyftor behövs? Har du 10 cm avstånd mellan varje klyfta går det år 10 klyftor per sträckmeter eller cirka 50 per 1 m2 om radavståndet är 20 cm. Med 15 cm avstånd mellan klyftorna, vilket rekommenderas om du vill ha störa vitlökar, går det åt 6 klyftor per sträckmeter eller 30 per kvadratmeter. Säljs vitlöken efter vikt så brukar man räkna att en vitlök av en mycket stor sort väger runt 100 gram och troligen har 6 till 8 klyftor per lök. Mindre sorter brukar väga 60 gram. Mindre sorter brukar ha fler klyftor, kanske upp till 14 medan större sorter har färre klyftor.

Halslök, en liten lök på stjälken. Kallas även för stresslök. Varför tvistar man om, det finns de som anser att halslökar utvecklas när våren bjuder på stora temperaturväxlingar. Jag har inte sett någon skillnad på lökarnas tillväxt men det finns de som anser att halslök påverkar tillväxten. Halslökarna kan man använda som utsäde.

Hardneck och softneck, en softnecksort, Allium sativum, går lätt att fläta medan en hardneck har en mera förvedad mittstjälk vilket gör att hardneck är lättare att skörda vilket förstås är bra när man har stora fält att skörda. Du får då lättare upp hela löken när du drar i den. Hardnecksorter, Allium sativum (Ophioscoriodon-gruppen), anses även ha bättre förmåga att klara kalla vintrar. Jag har inte under alla de årtionden jag odlat vitlök märkt någon skillnad där. Även hardnecksorter går att fläta bara man pillar bort det hårda i mitten av stjälken. Denna grupp av vitlökar brukar också kallas för ormlökar.

Det sägs också att hardnecks tål lagring sämre än softnecks men är å andra sidan lättare att skala. Sedan finns det de som anser att hardnecksorter smakar bättre vilket är mycket möjligt, något år ska vi göra ett smaktest!

Obetat utsäde innebär att utsädet inte har fått samma omfattande behandling mot angrepp och sjukdomar som konventionellt odlad vitlök. Betning kan vara en biologisk eller kemisk behandling. Obetat utsäde kan vara godkänt för kravodling.

Vitlök säljs även värmebehandlad. Det är en behandlingen som gör att lejonparten av blomanlagen försvinner. Detta för att vitlöken inte ska gå i blom, vilket särskilt franska sorter vill göra efter en nordisk vinter. Värmebehandling påverkar inte vitlökens kvalité. vissa yrkesodlare anger att man bör vattna värmebehandlad lök mer än andra icke behandlade, särskilt viktig ska vattningen vara vid sättning. Det brukar inte vara ett problem för oss då vi sätter vitlöken på hösten och inte på våren som i Frankrike.

Ormlök är vad man kallar vitlökar som bildar en lång stängel som ormar sig fram vilket brukar ske i juni, oftast i slutet av juni. Det sägs att löken gör denna krumbuktiga form för att skydda toppen. Men denna topp ska skäras av. Sitter den kvar lär vitlökens hållbarhet försämras. Ormlöken går utmärkt att använda i matlagning.

Sololök är en ung vitlök. Så här ser den ut innan den börjar växa till sig och klyfta sig. Foto: Kerstin Engstrand
Sololök är en ung vitlök. Så här ser den ut innan den börjar växa till sig och klyfta sig. Foto: Kerstin Engstrand

Sololök är en vitlök som skördats för tidigt, oftast i slutet av maj eller i mitten av juni.  Så ser vitlöken ut innan den börjar klyfta sig. Ibland kan man hitta sololökar i matbutiken. Det lär ha varit Kina som först började odla fram sololökar för försäljning. Lättast att själv odla sololök är att sätta utsädet mycket tätt och använda de minsta klyftorna.

Topplökar, det är ett kluster av små pyttesmå lökar i toppen av stängeln. Benämns även som bulbiller eller groddknoppar. Dessa kan användas som utsäde men dess storlek gör att de är känsliga för torka.Det tar i regel två till tre år innan en bulbill blir en riktig för sorten normalstor vitlök. Vanligen får sorter av typen hardneck bulbiller. Bulbiller kan man även fräsa i olivolja, man kan även så bulbiller för att äta blasten, liknar kraftigare gräslök i smaken, med en touch av vitlök förstås!

Bulbill, topplök eller groddknopp, tre benämningar på samma sak. Foto: Kerstin Engstrand
Bulbill, topplök eller groddknopp, tre benämningar på samma sak. Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Tänk att så små fröer kan bli en sådan hög och livskraftig växt! Jätteverbenan blommar ca 110 dagar efter sådd, eller 80–90 dagar efter att...