Taggar Inlägg "Grönsaker"

Grönsaker

Malabarspenat av sorten 'Rosebud' trivs även som krukväxt. Foto: Kerstin Engstrand

Just nu växer den som bäst som krukväxt i mitt fönster. Tidigare i somras växte den i mitt grönsaksland. Den är som spenat, nästan, och kallas för bland annat indisk spenat, ceylonspenat och malabarspenat. Malabar i det svenska namnet är efter Malabarkusten som ligger på Indiens sydvästkust. Den odlas också flitigt i Afrika och i Kina. Förutom bladen kan du även anrätta stjälkarna. Och skulle du inte gilla smaken så är den så vacker att den platsar som prydnadsväxt.

Vanlig spenat går i blom under högsommaren. Malabarspenat går i blom när dagarna blir kortare, när dagsljuset går ner till tolv timmar per dag, vilket gör att du kan skörda hela sommaren.

Röd malabarspenat i blom. Foto: Kerstin Engstrand
Röd malabarspenat i blom. Foto: Kerstin Engstrand

Och den växer på höjden, hela tre hög meter blir den lätt men det brukar inte vara något större problem då den mer än gärna ålar sig fram över klätterstödet. Bladen är utmärkta i en curry, i soppor och gratänger. Lär också vara god i smoothies.

Röd malabarspenat har lysande rubinröda stjälkar. Foto: Kerstin Engstrand
Röd malabarspenat har lysande rubinröda stjälkar. Foto: Kerstin Engstrand

Bladen är betydligt kraftigare än spenat och rika på järn, vitamin A och C. Det finns flera malabarspenat, i Sverige är röd malabarspenat som har det vetenskapliga namnet Basella rubra vanligast. Den går lätt att få tag på frön av, de flesta fröfirmor har den i sitt sortiment. Vår käre blomsterkung Linné lär ha odlat den i Uppsala.

De mera rosa är av sorterna malabarspenat Rosebud, Basella alba ’Rosebud’ eller för att nu förvirra oss lite av Basella alba ’Rubra’. De får svarta bär som kan ge märken på gardiner och mattor.

Malabarspenat, den gröna är bäst. Foto: Kerstin Engstrand
Malabarspenat, den gröna är bäst. Foto: Kerstin Engstrand

Hittar du en planta eller frön till den helgröna ursprungsväxten Basella alba ska du slå till. Den har i mitt tycke en lenare smak, bladen är heller inte lika köttiga. Det är den som främst används i Asien och Afrika och då gärna i fiskrätter.

Frön på väg att mogna, och ett moget (det svarta). Foto: Kerstin Engstrand
Frön på väg att mogna, och ett moget (det svarta). Foto: Kerstin Engstrand

Malabarspenat förökas med frö eller sticklingar. Sticklingar är lätta att lyckas med, sätt ett sidoskott direkt i såjord och håll jorden lätt fuktig så kommer den snart att rota sig. Så tar jag på sensommaren sticklingar från mina uteplantor för att låta dem växa vidare inomhus. Fröna är ganska stora och de ska sås i vanlig såjord. Det kan ta ganska lång tid innan fröna gror, från tio dagar upp till fem veckor, så man bör börja sådden i slutet av februari. Man kan låta fröna dra i rumstempererat vatten i ett dygn innan sådd. Sätt gärna sådden på en värmematta så gror fröna fortare. Alla sorter ska ha sortäkta frön.

Malabarspenat är frostkänslig och plantorna ska planteras ut när risken för nattfrost är över.

'Rosebud'. Foto: Kerstin Engstrand
‘Rosebud’. Foto: Kerstin Engstrand

Man skördar bladen allt eftersom plantan växer till sig och efter behov. Den blir mer än meterhög, oftast två till tre meter hög! I regel tar det över tre månader innan den når sin maxhöjd. Det går utmärkt att klippa ner plantan ner till 20 cm, då skjuter den snart nya skott igen. I trädgårdslandet vill den växa i soligt läge. När plantan går i blom förändrad bladens smak och blir lite bittrare.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Purjolök går utmärkt att skörda även under vintern. Foto: Kerstin Engstrand

Nyskördad purjolök är grönare än köpt. Riktigt mycket grönare. För den är bara några minuter gammal. Lägger du till egenodlad potatis, timjan och vitlök, ja då får du en gourmetsoppa som inte går att köpa för pengar.

Denna klassiker, den franska potatis- och purjolökssoppan, är oerhörd god. Och mättande. Jag vill ha den lite grov i strukturen men den kan självklart göras så finfördelad som just du vill ha den. Självklart går det utmärkt att göra den utan kött.

3 hela purjolökar

600 gram potatis

2 – 3 klyftor vitlök

150 gram rökt pancetta, sidfläsk eller bacon

1 tsk torkad timjan eller 1 matsked färsk timjan

Cirka 6 dl hönsbuljong

6 dl standardmjölk eller 4 dl mjölk och 2 dl grädde, även matlagningsgrädde eller havregrädde går utmärkt

Salt, peppar

Olivolja och smör

  1. Ansa och skölj purjolökarna väl. ”Bläddra” det gröna, oftast sitter lite jord och grus mellan bladen.
  2. Strimla purjolöken samt skiva potatisen. jag skalar aldrig egenodlad potatis.
  3. Fräs purjon i en blandning av olivolja och smör.
  4. Tillsätt potatis, timjan, buljong och mjölk, låt sjuda i cirka 15 minuter.
  5. Mixa soppan.
  6. Klipp/skär bacon/sidfläsk i strimlor och fräs.
  7. Häll i grädden och låt koka upp.
  8. Tillsätt sidfläsk/bacon, smaka av och tillsätt eventuellt salt och peppar.

Servera med ett gott bröd.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Fyra röror gjorda på omogna, gröna tomater, alla inspirerade från recept vi fått i Kanada. Foto: Kerstin Engstrand

I Kanada, särskilt i Quebecområdet, har vi ofta till olika kötträtter som köttpaj, korv och hamburgare fått en grön röra. Den påminner om ett mellanting mellan bostongurka och en grön ketchup. Ibland var den mera flytande, och då mera lik ketchup i konsistensen, ibland liknande den mera bostongurka. Som receptsamlare är man ju bara tvungen att fråga hur de var gjorda. Och döm om min förvåning att det var gröna, omogna tomater som var nyckelingrediensen och inte alls gurka som det smakmässigt kändes som.

2018 har varit ett rekordår när det gäller tomatskörd. Dessutom mängder av gröna, omogna. Foto: Kerstin Engstrand
2018 har varit ett rekordår när det gäller tomatskörd. Dessutom mängder av gröna, omogna. Foto: Kerstin Engstrand

Att skapa dessa gröna röror är en tradition. De flesta familjer där någon odlar tomater har ett eget recept som vårdas ömt. För man får, liksom vi, oftast mängder med tomater som inte hinner mogna i tid. Klimatet är högst varierande, oftast är sommaren tropisk varm men våren kommer i regel senare än hos oss, hösten lite tidigare. Höst – vinter – vår kan bjuda på enorma växlingar i temperatur från en dag till en annan. I Montreal exempelvis är det vanligt att under våren kan det ena dagen vara -15 grader för att nästa dag vara + 15 grader, och att temperaturen växlar så dag till dag är mera en regel än ett undantag under den kallare delen av året.

Kan man äta gröna tomater? Ja det kan man, med måtta, som med allt annat. När man använder de här rörorna så är det just en klick man äter, det är inget man slevar i sig. Att anrätta gröna, omogna tomater är också vanligt i USA. Stekta gröna tomater känner väl de flesta av oss till. Vi har också frågat Livsmedelsverket och Giftinformationscentralen om gröna tomater och deras svar kan du läsa här.

Här kommer du att få fyra gröna tomatrecept. Gemensamt för recepten är att tomater och lök ska svettas i salt i minst åtta timmar innan röran börjar kokas ihop. Detta för att få de omogna tomaterna att safta sig.

Exempel på kryddblandning, denna är till receptet Canada 2. Foto: Kerstin Engstrand
Exempel på kryddblandning, denna är till receptet Canada 2. Foto: Kerstin Engstrand

Kryddblandningen som används i Nordamerika är en blandning som används för pickels. Den finns att köpa färdigblandad i nordamerikanska matbutiker men vi får blanda den själv. Basen är sellerifrön som går att få tag i även i Sverige. Kan du inte få tag på sellerifrön kan du ersätta dem med att tillsätta färsk bladselleri, se receptet Canada 3. De matbutiker som säljer sellerifrön har i regel sellerifrön från Risbergs kryddor.

Här kommer några av våra favoritrecept från Kanada, nummer ett är lite mera vinägerstark än nummer två. Nummer tre är mera kryddad och den sistnämnda, Chow chow, liknar nog mest vår bostongurka i smaken. Nummer tre gillar vi att ha till hamburgare, bre röran på hamburgerbröd ovanpå ett lager av senap smaksatt med honung. Den kombinationen är också mycket god tillsammans med korv, även mera kryddstarka korvar som chorizo.

Canada 1 grön tomatröra
Grön tomatröra, "Canada 1". Foto: Kerstin Engstrand
Grön tomatröra, ”Canada 1″. Foto: Kerstin Engstrand

Är den första gröna tomatröran vi fick, därför kallar vi den för Canada 1.  Denna sats ger cirka 11 dl röra.

1,3 kg gröna, omogna tomater

6,5 dl   finhackade lök, ungefär hälften vardera av gul lök och silverlök men enbart gul lök går också bra.

20 ml salt (saltet används för att få tomaterna att safta sig)

Rostfri eller emaljerad kastrull behövs.

Till kokningen:

3,2 dl råa äpplen i klyftor

1,2 dl vatten

60 ml äppelvinäger

220 ml vitvinsvinäger

60 ml farinsocker

60 ml strösocker

Du behöver en bit saftduk eller liknande att binda in äppelklyftorna och kryddorna i.

Kryddblandning

Pickleskryddblandning gjord på färskt lagerblad. Foto: Kerstin Engstrand
Pickleskryddblandning gjord på färskt lagerblad. Foto: Kerstin Engstrand

1 tsk sellerifrön (finns att köpa i välsorterade matbutiker, oftast av märket Risbergs)

1 tsk hela svartpepparkorn (ska vara hela, inte malda)

1 tsk bruna senapsfrön (du kan använda gula senapsfrön men de är svagare i smaken)

1 hel kryddnejlika

2 hela kryddpepparkorn

2 cm kanelstång

1 allra helst färskt lagerblad, om du använder torkad räcker ett halvt blad

Gör så här:

Snoppa och skölj tomaterna.

Rensa löken.

Skär löken i klyftor och finhacka, går utmärkt att köra i matberedare.

Skär större tomater, typ biff, i skivor och mindre tomater i halvor eller klyftor. Tomaterna behöver inte skalas.

De gröna, omogna tomaterna ska saltas ur innan de tillagas. Foto: Kerstin Engstrand
De gröna, omogna tomaterna ska tillsammans med löken saltas ur innan de tillagas. Foto: Kerstin Engstrand

Varva lök och tomater i en kastrull, strö över salt över varje lager. Låt stå svalt över natten, eller minst åtta timmar. Därefter hälls vätskan som bildas bort. Skölj också tomat- och lökblandningen flera gånger i ett durkslag under rinnande vatten, detta för att få bort överskottssaltet.

Häll tillbaka den sköljda tomat- och lökblandningen i grytan igen.

Klyfta äpplena samt blanda ihop kryddorna. Jag brukar strö kryddorna över äpplena och sedan binda in dem i en bit saftduk. Äpplena ska koka med tomat-lökblandningen men inte mixas i, de fungerar som pektin. Äpplena och kryddorna ska alltså lyftas upp när blandningen kokat färdigt. Och äpplena är sedan mycket goda att äta som de är. För extra smak kan du rosta kryddorna snabbt i het stekpanna.

Lägg i knytet med äpplen och kryddor i grytan.

Äpplena får koka i en separat duk tillsammans med kryddorna. Foto: Kerstin Engstrand
Äpplena får koka i en separat duk tillsammans med kryddorna. Foto: Kerstin Engstrand

Häll i vatten, vinägersorterna, farin- och strösocker. Låt koka upp och låt sedan sjuda i minst 30 minuter, gärna mer.  Vanligen måste den sjuda i 45 minuter, det är lite beroende på hur pass hårda tomaterna är.

När tomaterna börjar bli sönderkokta är det dags att ta upp knytet med äpplen och kryddor.

Röran körs nu i en mixer för att bli slät och fin. Vill man att den ska bli mera ketchuplik kan man passera bort tomatfröna men det brukar jag aldrig göra.

Häll tillbaka den finmixade röran i grytan igen och låt den koka upp igen. Smaka av, kanske vill du ha i lite mera vitvinsvinäger.

Häll upp på väl rengjorda och steriliserade burkar eller flaskor. Röran kan också frysas in i portionsförpackningar. Den bör få dra i två tre dagar innan den avnjutes.

Canada 2 grön tomatröra
"Canada 2", grön tomatröra. Foto: Kerstin Engstrand
”Canada 2″, grön tomatröra. Foto: Kerstin Engstrand

Denna liknar mångt och mycket Canada 1 men är mildare i smaken. Den smakar mindre vinäger och här är det också päron i blandningen. Blir ca 10 dl.

900 gram gröna, omogna tomater (man brukar räkna med att en normalstor tomat väger 90-100 gram).

450 gram finhackad lök, blanda gärna gul lök och silverlök.

20 ml salt (saltet används för att få tomaterna att safta sig)

Rostfri eller emaljerad kastrull

Till kokningen:

300 gram skalade och urkärnade päron, har du inga päron kan du ta äpplen istället.

0,5 dl vatten

1,5 dl äppelvinäger

1 dl farinsocker

0,5 dl strösocker

Kryddblandning

1 tsk sellerifrön (finns att köpa i välsorterade matbutiker, märket Risbergs)

1 tsk hela svartpepparkorn (ska vara hela, inte malda)

1 tsk bruna senapsfrön (du kan använda gula senapsfrön men de är svagare i smaken)

3 hela kryddnejlikor

3 hela kryddpepparkorn

2 cm kanelstång

1 torkat lagerblad, om du använder färsk ta två färska

Canada 2 görs på samma sätt som Canada 1 men med en skillnad, här får de skalade och urkärnade päronen koka med i röran och därmed även mixas ihop med röran.

Kryddorna läggs i en tom tepåse eller knyts in i en bit gasbinda.

Vill du ha mera vinägersmak kan du efter det att röran har mixats och fått koka upp igen tillsätta lite mera äppelvinäger.

Canada 3 grön tomatröra
Canada 3, recept på grön tomatröra. Foto: Kerstin Engstrand
Canada 3, recept på grön tomatröra. Foto: Kerstin Engstrand

Detta är min favorit, den är mera kryddig i smaken. Mycket god tillsammans med en mild senap med honung i. Detta recept innehåller bladselleri istället för sellerifrön. Blir ca 10 dl.

900 gram gröna, omogna tomater

270 gram finhackad lök, jag blandar gul lök och silverlök

2 stjälkar färsk bladselleri

20 ml salt (saltet används för att få tomaterna att safta sig)

Rostfri eller emaljerad kastrull

Till kokningen:

1 äpple, på 100 – 120 gram

200 gram bladselleristjälk

1,5 dl vitvinsvinäger

1 dl farinsocker

5 dl strösocker

Kryddblandning

Chiliflakes ger denna röra lite mera sting. Foto: Kerstin Engstrand
Chiliflakes ger denna röra lite mera sting. Foto: Kerstin Engstrand

I detta recept är sellerifrön ersatt med färsk bladselleri, se ovan

3 ml (3krm) hela svartpepparkorn (ska vara hela, inte malda)

3 ml (3 krm) bruna senapsfrön

3 ml (3 krm) hela kryddnejlikor

3 ml (3 krm) hela kryddpepparkorn

1 cm kanelstång

1 torkat lagerblad, om du använder färsk ta då två färska

3 ml (3krm) hela korianderfrön

3 ml (3 krm) chiliflakes

2ml (2 krm) malen ingefära (ska vara malen, inte färsk)

1 ml (1krm) malen muskotnöt

Färsk bladselleri ersätter i detta recept torkade sellerifrön. Foto: Kerstin Engstrand
Färsk bladselleri ersätter i detta recept torkade sellerifrön. Foto: Kerstin Engstrand

Canada 3 görs på samma sätt som Canada 1 men här ska även selleristjälkarna skäras i skivor och vara med i ursaltningen. Lägg de skivade selleristjälkarna underst grytan, därefter löken och sist tomaterna överst. Varva varje lager med salt och låt stå i minst åtta timmar. Sila därefter av och skölj bort överskottsaltet.

När det är dags att koka ihop så ska det skalade och urkärnade äpplet koka med i röran.

Kryddorna ska koka med men de ska ligga i en bit gasbinda eller liknande. Jag använder en tepåse, det finns stomma tepåsar att köpa där te säljs.

Denna röra ska också koka betydligt längre än de andra. Gärna 2 – 3 timmar ska den sjuda under passning. Detta för att sellerin ska ge smak.

Vill du ha mera vinägersmak kan du efter det att röran har mixats och fått koka upp igen tillsätta lite mer vitvinsvinäger, upp till1,5 dl mer fungerar men tillsätt i omgångar om 0,5 dl och smaka av efter varje.

Chow chow på gröna tomater
Chow Chow på gröna, omogna tomater påminner mycket om bostongurka. Foto: Kerstin Engstrand
Chow Chow på gröna, omogna tomater påminner mycket om bostongurka. Foto: Kerstin Engstrand

Det sägs att chow chowröran fått sitt namn efter att den även görs på kål, Om det är sant vet jag inte, ingen av mina kanadensiska vänner vet varför den kallas för chow chow. I en chow chow har man också röd, grön och gul paprika. Chow Chow behöver inte saltas ur innan men man kan salta ur tomaterna och löken på samma sätt som man gör i de andra recepten. Chow chow är det recept som mest liknar bostongurka, då det innehåller paprika.

1,5 kg gröna, omogna tomater

2,5 dl finhackad lök, gärna silverlök och gul lök blandat

10 ml salt

2,5 dl röd paprika

2,5 dl grön paprika

2,5 dl gul paprika

1 jalapeno

2,5 dl vitvinsvinäger

1,2 dl strösocker

Kryddblandning

0,5 tsk sellerifrön (finns att köpa i välsorterade matbutiker, märket Risbergs)

0,5 tsk hela svartpepparkorn (ska vara hela, inte malda)

0,5 tsk bruna senapsfrön (du kan använda gula senapsfrön men de är svagare i smaken)

0,5 tsk hela kryddpepparkorn

2 cm kanelstång

Till kokningen

Chow chow går snabbare att göra, alla grönsaker körs i matberederade var för sig innan de tillsätts i grytan. Det gör att man inte behöver salta ur tomaterna, och blandningen går betydligt snabbare att göra. Även här ska kryddorna koka i en lite påse, gasbinda fungerar utmärkt att knyta in kryddorna i.

Den ska sjuda i minst 30 minuter. Efter 45 minuter är den i regel färdig.

Av Kerstin Engstrand

 

Gröna, omogna tomater. Foto: Kerstin Engstrand

Är gröna tomater giftiga är det många som undrar då man hört att man inte ska äta grön potatis.  I USA är det vanligt att äta stekta gröna omogna tomater, gärna till frukost. Och det är fantastiskt gott. I Nordamerika gör man även inläggningar på gröna, omogna tomater. 2018 har givit stora skördar av tomater, såväl mogna som omogna och många undrar om inläggningar på gröna tomater är farliga att äta. man vill ju gärna ta hand om sina tomater. Vi har därför ställt frågan till både Livsmedelsverket och Giftinformationscentralen.

Peter Hultén, Leg. Apotekare på Giftinformationscentralen anger:

– Vi på Giftinformationscentralen kan svara på frågor om akuta förgiftningar, det vill säga om man vid enstaka tillfällen blir exponerad. Enstaka intag av gröna tomater innebär inte någon risk för förgiftning. Även små barn som ätit gröna, omogna tomater har inte fått några besvär. Eventuellt skulle många omogna, gröna tomater kunna leda till magbesvär i form av kräkningar och ont i magen.

Ulla Beckman Sund är toxikolog på Livsmedelsverket anger att tomater innehåller glykoalkaloiden tomatin (samma typ av ämne som solanin som kan finnas i potatis). Mogna tomater innehåller relativt små mängder tomatin, medan omogna innehåller mer, mängden minskar med mognadsgraden av tomaterna, det vill säga omogna gröna tomater innehåller större mängder tomatin än vad mogna röda tomater gör. (Nu finns tomater av alla färgsättningar, men det är mognadsgraden som är det viktiga.) Bladen innehåller mer tomatin än frukten.

Liksom solanin i potatis, så kan tomatin i tomat ge effekter på hälsan om det blir stora intag, akut kan det handla om illamående, kräkningar, diarré etc. Man vet dock inte så mycket om hur väl tomatin tas upp i människans mag-tarmsystem, såvitt jag känner till.

Vad gäller inlagda gröna tomater, så innehåller de mer tomatin är mogna tomater, men å andra sidan äter man dem i mindre mängder – de är ju mer som en krydda, svarar Ulla Beckman.

Vi passade även på att fråga Peter Hultén om grön potatis:

– Om potatis så gäller enstaka grön/skadad/groddad potatis till ett litet barn (ca 1 år, 10 kg) innebär ej risk för akut förgiftning och upp till ca 4 gröna/skadade/groddade potatisar för en vuxen.

Grönt ljus att äta inlagda gröna, omogna tomater som tillbehör, som ”krydda” alltså.

Av Kerstin Engstrand

En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand

Våren och sommaren 2018 har, än så länge (den 23 juli 2018), inneburit för lejonparten av oss som har trädgård i Sverige, att vatten är en stor bristvara. Hur mycket vatten behövs det egentligen är det många som i år har frågat oss denna torra sommar. Många har upptäckt att vattenbehovet är betydligt större än man tidigare tänkt på. Särskilt om man bor på en plats där det enbart tillåts att vattna med kanna. Då upptäcker man vad många 10-liters vattenkannor som behövs, och att varje kanna väger hela 10 kilo.

Kanske är det första gången du odlar och har en trädgård under en riktigt torr sommar och inte har någon tidigare erfarenhet. Eller det är första gången du har fått uppleva verklig torka. Jag ska här försöka ge en liten vägledning som kan vara bra att ha inför kommande växtsäsonger, och för den del av sommaren som är kvar. Jag har odlat i riktigt medelhavsklimat så jag är van att ha vattenbrist. Min trädgård är också till en tredjedel gammaldags romantisk trädgård, en tredjedel modern a la Ulla Molin och en tredjedel Medelhavsträdgård. Men jag har också vuxit upp i Söderköping som oftast hade och har väl fortfarande under somrarna vattningsförbud och varit många somrar på Gotland, där också vattningsförbud är vanligt. Vattningsförbud inträder i regel på grund av att dricksvattnet tas från grundvattnet. I kommuner som tar sitt dricksvatten från exempelvis Mälaren är det sällan vattningsförbud. Och du som har egen brunn, tänk på att eventuella närbelägna grannar delar på samma grundvatten.

”Lagom med vatten”
Vin klarar torka bra om det är rätt bevattnat vid planteringen. Lavendeln är ytterst torktålig. Foto: Kerstin Engstrand
Vin klarar torka bra om det är rätt bevattnat vid planteringen. Lavendeln är ytterst torktålig. Foto: Kerstin Engstrand

Hur paradoxalt det än kan låta så är det vanligtvis fler växter i våra trädgårdar och krukväxter i våra hem som har dött av för mycket vatten än för lite. Alla har vi väl någon gång råkat vattna krukväxter som står i en ytterkruka lite väl mycket och för sent upptäckt att växten har dött, på grund av att den står i vatten. Rötterna har dränkts, de har fått syrebrist.

Det finns växter som trivs i vatten, så kallade vattenväxter och det finns ytterst torktåliga som exempelvis kaktusar och lavendel men merparten vill ha vatten.  ”Lagom” innebär att växtmiljön blir bördig. Egentligen är det fukt som växterna behöver, de behöver fukt i jorden, rötterna tar upp fukten. Och vanligen står regn, dagg och bevattning för denna livsviktiga fukt. Vissa jordmåner håller fukt bättre än andra, lerjord till exempel. Täckodling är också ett bra sätt att hålla fukten ”på plats”, i år har det dock varit mycket ont om gräsklipp. Man kan också lägga på barkmull, som ska läggas på fuktig jord. Mer om täckodling kan du läsa i vår artikel om torka samt om hur mästerodlaren Börje Remstam odlar.

Men lagom, vad innebär då det? Jo, under en normal odlingssäsong räcker i regel inte enbart regn och marktäckning till för att få ett riktigt lyckat odlingsresultat. Vattning måste till, antingen genom att man samtidigt tillsätter flytande gödsel, eller enbart som vatten.Om du ska gödsla så tänk på att inte ge gödsel på torr jord.

Lagom, det innebär att ska man vattna, så ska man vattna rejält är en grundregel som är särskilt viktig vid nyplantering. Det är jorden runt och under växten, där rötterna finns, som ska ha vattnet. Inte bladen. Detta för att växtens rötter ska gå ner på djupet. Skvättbevattning vid nyplantering innebär att rötterna lägger sig strax under ytan. Och växten blir mycket mera känslig för torka. De växter som tidigare har vattnats på rätt sätt klarar årets torka betydligt bättre än de som inte fått etablera sig så bra. Vin är en sådan växt som du säkerligen sett odlats i sluttningar runt Medelhavet. Vinets rötter går oftast över sju meter djupt ner i marken så rätt etablerade klarar vinet torkan bra. Dock kan man nog se att druvorna blir mindre i storleken än tidigare år, vilket gäller alla bär och frukter i år. Troligen kommer vindruvorna däremot att ha en starkare smak än vanligt.

Mellan vvå gamla vattenpumpar växer denna syren. Den flämtar i värmen!   Foto: Kerstin Engstrand
Mellan två gamla vattenpumpar växer denna syren. Den flämtar i värmen! Foto: Kerstin Engstrand

Men det finns växter som har naturligt grunda rotsystem, syren är en sådan vilket du säkerligen märkt om du har en syrenhäck. Syren skjuter också gärna rotskott. Och den visar när den inte har fått tillräckligt med fukt, bladen hänger tydligt ner. Vilket de gör i år. Vilket de gjorde på många håll i landet sommaren 2016, eller sommaren 2014, eller… Syrenen brukar klara detta galant! Syren växer bland annat vilt i Toscana, Italien.

Bladgrönsaker som sallat har grunda rotsystem och tål torka dåligt, dessutom blir sallat bitter och går lätt i blom. Morötter och andra rotfrukter, särskilt de som är sena sorter, har djupa rotsystem och vill ha mycket vatten men sällan och klarar torka bättre. Mycket kan också odlas i skugga, särskilt när det är så här varmt!

En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand
En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand

En rejäl rotblöta motsvarar minst 20 mm regn. Allra helst 30 mm. Om man ska vattna motsvarande en rejäl rotblöta innebär 20 mm regn att 20 liter vatten ska fördelas på en kvadratmeter. 30 mm regn innebär 30 liter per kvadratmeter, dvs två till tre 10-litersvattenkannor per kvadratmeter. 20 till 30 kilo vatten. Det motsvarar ungefär en yta av en normalstor pallkrage, 120 x 80 cm.

Vattenkannor är utmärkta! Foto: Kerstin Engstrand
Vattenkannor är utmärkta! Foto: Kerstin Engstrand

Det fungerar utmärkt att vattna med kanna, en metod som jag föredrar för då vet jag hur mycket vatten jag givit växterna. Samt att det är lätt att få vattnet vid rötterna. Jag vattnar inte växternas bladverk! Samt använder inte stril till fullvuxna växter. Och får starka armar på köpet. Jag vattnar heller inte allt på en gång, utan ger vattnet till växten i omgångar, då tar jorden upp det bättre. Cirka en tredjedel per gång, så under en bevattningsrunda passerar jag en och samma växt tre gånger. Ja, det tar tid men samtidigt njuter jag av mina växter och hinner studera dem i närbild.

Men en 10-liters kanna är tung, och har du svårt att lyfta är ett alternativ att vattna med slang fast utan munstycke. Och dessförinnan räkna hur lång tid det tar för slangen att fylla en 10-liters kanna. Jag brukar hinna till 25 men det är ju helt beroende på vattentrycket.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

En spridare som täcker en yta på cirka 20 kvm, och går med maximalt vattentryck, förbrukar i regel 1 kubikmeter vatten per timme, det är 1000 liter per timme! Är man snäll säger man att det går åt 150 liter på 20 minuter. Då är det lätt att förstå att många kommuner med vattningsförbud tydligt anger att man inte får använda spridare men man får vattna med kanna. Och att man inte får vattna gräsmattan. Man brukar ange att minst två timmar åt gången ska en normalstor spridare stå på för att vattningen av gräsmattan ska få någon verkligt effekt.

Är det däremot utfärdat totalt vattningsförbud får du heller inte vattna med kanna. Då blir det extra viktigt att ta hand om allt gråvatten man kan.

Stödvattna
Blommande växter är viktiga för insekterna. De är viktiga att stödvattna så att växten klarar att producera nektar. Busken på bilden är en fjärilsbuske. Foto: Kerstin Engstrand
Blommande växter är viktiga för insekterna. De är viktiga att stödvattna så att växten klarar att producera nektar. Busken på bilden är en fjärilsbuske. Foto: Kerstin Engstrand

Kommuner och kyrkogårdsförvaltningar vattnar i regel med spridare typ spjut som pulserar runt. Här kan vi nämna att Enköpings kommun, som är kända för sina fantastiska parker, och som vanligen tar vatten från Enköpingsån, i år, 2018, enbart vattnar sina planteringar en gång per vecka, och då under en timme. Detta som de anger, är den grad av vattning som behövs för att hålla planteringarna vid liv. För 2018 bjuder på extrem värme, verklig hetta, mängder med soltimmar och oftast också kraftiga vindar som effektivt torkar ut. Det är väl bara brännhet siroccovind som kan torka ut mera. Eller scirocco som den kallas för i Italien, då färgas himlen rosa, och det regnar sand. Den vinden kommer från Nordafrika och är brännhet samtidigt som sanden gör att det känns som man träffas av synålar.

Den här fuktmätaren har jag haft så länge jag minns! Den fungerar utan batterier och är ovärderlig när man känner sig tveksam om hur mycket fukt det finns i jorden. Foto: Kerstin Engstrand
Den här fuktmätaren har jag haft så länge jag minns! Den fungerar utan batterier och är ovärderlig när man känner sig tveksam om hur mycket fukt det finns i jorden. Foto: Kerstin Engstrand

Hur vet jag om växten fått tillräckligt med vatten? Jo, bäst är att köpa en fuktmätare som sticks ner i jorden, den på bilden finns fortfarande att köpa och kostar lite mer än en hundralapp. Den visar snabbt om det är torrt, fuktigt eller vått. Och se efter hur växten mår efter en timme eller två. Buskar och träd tar längre tid på sig att visa att de har fått vatten. Du kan även gräva en provgrop vid någon växt. Är jorden fuktig minst 20 cm ner är det bra, 10 cm kan vara ok.

Katsuran är känslig för torka, och brukar om den står torrt  få höstfärger redan under sommaren. Men då doftar den kardemumma!  Foto: Kerstin Engstrand
Katsuran är känslig för torka, och brukar om den står torrt få höstfärger redan under sommaren. Men då doftar den kardemumma! Foto: Kerstin Engstrand

Katsura och magnolia är två finare buskar och träd som är mycket känsliga för torka och som du förhoppningsvis har prioriterat när du vattnat. Den gång jag förlorade en magnolia var för att jag hade glömt att vattna den en sommar. Rosor brukar klara torka bra, särskilt vresrosen som tyvärr har blivit invasiv i många kusttrakter. Rosor är också solälskare.

Gräsmattan ska varken klippas eller vattnas. Dock växer gräset bättre där det är skugga.  Foto: Kerstin Engstrand
Gräsmattan ska varken klippas eller vattnas. Dock växer gräset bättre där det är skugga. Foto: Kerstin Engstrand

Att gräsmattans rötter ligger grunt vet de flesta men gräsmattan är i regel uppbyggd av flera olika sorter gräs och i en gräsmatteblandning finns det även sorter som är valda för att klara torka. När regnet kommer så kommer vi att få uppleva hur fort en gräsmatta blir grön igen! För en sedan länge etablerad gräsmatta slutar att växa när det blir torrt och varmt, den går in i vila. En gulbrunbeige gräsmatta ska aldrig klippas! Det stör gräsets vila och dessutom är det risk att en gnista från gräsklipparen kan få gräset att antändas.

Längs Mälaren kan man se att en del björkar nu börjar få en svag gul ton. Foto: Kerstin Engstrand
Längs Mälaren kan man se att en del björkar nu börjar få en svag gul ton. Foto: Kerstin Engstrand

Att många träd och buskar nu plötsligt får gula blad betyder i år med stor säkerhet inte att de har övervattnats utan för att de reagerar på torkan. De släpper bladen för att klara sig. Björk är en riktigt klassiker, björkar gulnar lätt vid torka. Men de brukar klara sig. Sedan finns det andra, som städsegröna barrväxter, som inte visar något förrän de helt plötsligt är supertorra. Städsegröna växter och bambu bör du stödvattna.

Jag undrar hur många av kommunernas dagvattenavlopp som kommer att bli igensatta på grund av alla sommarfällda blad. För inte tror jag de har upphandlat lövuppsamling under sommaren. Och har du träd som börjat fälla blad, se över dina hängrännor så de inte är tilltäppta när regnet kommer!

Drivor av vissna löv i slutet av juli, det ser ut som höst! Foto: Kerstin Engstrand
Drivor av vissna löv i slutet av juli, det ser ut som höst! Foto: Kerstin Engstrand

Vanligen vattnar offentliga anläggningar träden de första tre åren. I år kommer rapporter att flera kommuner nu förlängt bevattningsperioden och även inkluderar träd som planterats för fem år sedan. Kommunerna använder sig av smarta vattensäckar, ofta kallade bevattningspåse, som också finns att köpa för privatpersoner. De rymmer 70 liter vatten eller mer och är så konstruerade att vattnet sakta sipprar ut ner till rötterna.

Rotvattnare. Foto: Kerstin Engstrand
Rotvattnare. Foto: Kerstin Engstrand

 

Rotvattnare är också suveränt bra att äga, det är ett spjut som man sticker ner i jorden vid växten så att vattnet går direkt ner till rötterna. Det sticks ner djupt i jorden, maximalt ca en halvmeter, och som kopplas till vattenslangen. Vattnet går direkt ner till rötterna och man kan vattna mitt på dagen. Vattentrycket ska vara ganska lågt, annars pressas vattnet bara uppåt. En rotbevattnare är dessutom billig med tanke på nyttan, runt  450 kronor och den håller i många år. Jag är inne på min andra, den första gick sönder när jag använde den som spett…

Uppe med tuppen, eller?
Magnolian behöver stödbevattnas. Foto: Kerstin Engstrand
Magnolian behöver stödbevattnas. Foto: Kerstin Engstrand

Vattna tidigt på morgonen, i regel är det som svalast vid klockan fyra eller fem men det är kanske för tidigt att gå upp? Att vattna på morgonen är bäst för växterna, och sämre för sniglarna. Eller vattna på kvällen, efter klockan åtta på kvällen brukar det vara rejält svalare fast i år är det som vid Medelhavet, först vid klockan tio på kvällen är det ”normal” temperatur. Kvällsvattning gillar sniglar och snäckor, ja de finns i din trädgård även när det är torrt. Mitt på dagen en torr, het dag kan så mycket som 30 % av vattnet avdunsta, särskilt om man vattnar med spridare. Men behöver en växt akut med vatten så är det bättre att vattna mitt på dagen än inte alls. Det brukar ta en timme för en mycket slokande tomatplanta som man glömt bort en dag att repa sig efter en akutbevattning.

Efter klockan 20 kan man också se om växterna verkligen slokar. Varför skriver jag verkligen? Jo för många repar sig några timmar efter det att solen inte längre träffar bladverket. Det brukar man tydligt kunna se på tomater och zucchini samt pumpa.

Och när regnet kommer, och om du då får vattna, så är det suveränt bra att vattna före regn, just när ett fint regn börjar.

Dagar med hög luftfuktighet, vi har haft flera i år på runt 70%, då upptäcker man att växterna behöver betydligt mindre vatten. Detsamma kan man uppleva om man har trädgård nära havet, som på Gotland.

Skulle några perenner ha lidit svårt av extrem torka kan man ta sekatören och klippa bort allt som har vissnat. De repar sig sedan snabbare när de får regn och vatten. Det var legendariska Beth Chatto som lärde mig sekatörknepet, om henne och hennes torra grusträdgård där växterna enbart vattnas när de planteras kan du läsa om här.

Vänta med att plantera nyinköpen! Foto: Kerstin Engstrand
Vänta med att plantera nyinköpen! Foto: Kerstin Engstrand

Har du buskar och träd i kruka som ännu inte har planterats så står de bäst kvar i krukorna, och i skuggan. Glöm inte att ge dem vatten! Jag brukar ställa krukorna i en murarbalja.

Odlingar i kruka är en fördel i år, de kan lätt flyttas till ett skuggigare läge. Parasollet fungerar även för växter!

Nyplanterad och så kom århundrandets värmebölja. Trots ordentlig vattning vid plantering så fick denna buske sitt kiv chock, tre veckor utan vatten och med starka vindar, och brännhet sol. Men med fiberduk och vatten så har den efter 14 dagar nu börjat repat sig. Den bryter nya blad!  Foto: Kerstin Engstrand
Nyplanterad och så kom århundradets värmebölja. Trots ordentlig vattning vid plantering så fick denna buske sitt livs chock, tre veckor utan vatten och med starka vindar, och brännhet sol. Men med fiberduk och vatten så har den efter 14 dagar nu börjat repat sig. Den bryter nya blad! Foto: Kerstin Engstrand

En buske eller ett träd som har drabbats hårt av torkan kan du skugga med säckväv eller fiberduk och även ge det vatten. Rör inte de torra bladen, växten släpper dem i regel självmant. Oftast brukar buskarna snart skjuta nya skott och blad när de efter en akut torka får vatten och skugga Då, när de nya bladen bryter fram kan du, om du vantrivs med att se torra blad, försiktigt ta bort de torra.

Gråvatten
Inget regnvatten att samla denna sommar!  Foto: Kerstin Engstrand
Inget regnvatten att samla denna sommar! Foto: Kerstin Engstrand

Går det att använda diskvattnet? Ja, det går det. Liksom duschvattnet. Förutsatt att du inte använder kopiöst med tvål eller starka diskmedel, miljömärkta går bra och som sagt, förutsatt att du inte tillsätter mängder i vattnet. Använd detta vatten till buskar och prydnadsväxter och vanligt vatten till grönsakslandet. Även vattnet från torktumlaren fungerar. Bräckt vatten klarar växterna i mycket liten mängd.

En sommar som 2018 märker man hur mycket vatten ett hushåll faktiskt använder. Som när man duschar eller spolar för att få kallt eller varmt vatten. Eller när man borstar tänderna. Allt detta vatten kan man samla ihop. Om du har sommarställe utan indraget vatten så kan du detta med hur mycket vatten man egentligen behöver. Enligt Norrvatten, som förser Stockholmsområdet med vatten, förbrukar en person 25 liter per dag bara när hen låter vattnet rinna när hen borstar tänderna. Det är vatten till fem stora mycket törstiga tomatplantor! Sex liter per minut räknar de att en kran ger.

Torra somrar: Luckra, vattna och marktäck när jorden är fuktig. Då gräsklipp är en bristvara i år kan man köpa barkmull och lägga på jord som först har vattnats rejält.

Regniga somrar: Luckra jorden extra mycket.

Och inför kommande somrar, läs vår artikel om vattensäng!

Text och foto: Kerstin Engstrand

Vad är detta? Ska detta verkligen bli en tomat? Foto: Kerstin Engstrand

Det är ingen ordning på tomaterna! De ryska sorterna är oftast svarta, det finns vita, randiga, gula och dessutom citronformade. Och så finns det ’Voyage’.

Den ser inte normal ”tomatig” ut. snarare ser den ut som om någon försökt driva med en. (Ja, vi har satt till ögat och munnen på bilden ovan, vi kunde inte låta bli. Nu ser vi också något som liknar en snäcka bredvid kycklingen…).  Här kommer detaljen i helbild:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Då menar jag inte färgen, den är som mogen klassisk tomatröd, men formen. Jag säger bara, formen!  Se själva, en bild säger mer än tusen ord.

Ja, den ska se ut så här. Det växer i kluster och tittar man på blomman ser man att den ser annorlunda ut än andra tomatblommor.

Självklart är även blomman annorlunda. Foto: Kerstin Engstrand
Självklart är även blomman annorlunda. Foto: Kerstin Engstrand

Den anges ha sitt ursprung i Guatamala, jag har alltid hört att namnet kommer från att man i Centralamerika har haft med sig den under sina vandringar. Varför just denna och ingen annan? Jo, för att den är så klyftig, bara att bryta av en klyfta utan att resten skadas. Och heller inget kladd. En riktig picknick tomat.

Men det finns också uppgifter att detta är en tysk kulturarvssort, men även uppgifter om att den eventuellt kan den vara bördig från Österrike.

Voyage, det är resa på franska. I Tyskland kallar man den för Reisetomate, på engelska kan man höra den nämnas som Traveller. Nåväl den växer i kluster. Och det är troligen en stadig form av cristation.

Voyage är en busktomat som går utmärkt att odla på friland en normal svensk sommar, i alla fall i zon 3 och då i hinkar mot en husvägg i sydvästläge. Den är mera beroende av jämn bevattning än andra sorter och känsligare än andra när det gäller näring. Får den för mycket näring blir frukterna skadade, för lite likaså.

Nu har blomman bildat frukt, eller vad säger man om denna skapelse, frukter? Foto: Kerstin Engstrand
Nu har blomman bildat frukt, eller vad säger man om denna skapelse, frukter? Foto: Kerstin Engstrand

Det händer att den mognar ojämnt, vilket kan tyckas vara ganska naturligt när den ser ut som den gör. Man kan då lätt bryta av de delar som är mogna. Min erfarenhet är att man kan låta dem eftermogna inomhus. 150 cm hög brukar buskarna bli och då tomaterna i regel blir ganska stora behövs det rejält med stödpinnar. En tomat brukar väga 150 gram.

Det finns även en annan liknade tomat, ’Godzilla’ som är sötare i smaken än Voyage. Jag skulle nog säga att Voyage har en mera syrlig smak än vad tomater vanligen har.

Och odlar jag den ofta? Nej, ungefär vart femte år, mest för att den är kul och att den alltid blir ett samtalsämne när jag har fest ute i trädgården. Jag brukar då nämligen lyfta fram krukan så att alla ser den.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Rosa dahlior och kål, kan det bli vackrare? Foto: Kerstin Engstrand

Har du sett vackrare kålhuvuden? De är så vackra att man kan tro att de inte är äkta. Men det var de. Kålen var en viktig ingrediens i den köksträdgård som visades upp på 2017 års Hampton Court Palace Flower Show.

Mullbär ' Charlotte Russe'.  Foto: Kerstin Engstrand
Mullbär ‘ Charlotte Russe’. Foto: Kerstin Engstrand

Mullbär, Morus rotundiloba  ‘Charlotte Russe’ (‘Matsunaga’) ger bär redan första året. Sorten blev Årets växt 2017 på Chelsea Flower Show 2017. Det är en lågväxande sort, blir som en liten buske.

Det var en kostnadseffektiv odling med fokus på hur proffsen odlar men upplagt med en stor portion humor, ja det var Juliet Sargeant idé när hon skapade sin oerhört populära köksträdgård som hon skapat på uppdrag av det brittiska trädgårdssällskapet, The Royal Horticultural Society (RHS) i samarbete med tv-bolaget BBC. Det är RHS som arrangerar denna trädgårdsutställningen som är världens största, över 135 000 besökare under en dryg vecka.

Juliet slog igenom som designer på en annan utställning, på världens mest berömda, Chelsea Flower Show, 2016. Då fick hon guld och det kan du se här.

Kålrabbi och röda dahlior. Foto: Kerstin Engstrand.
Kålrabbi och röda dahlior. Foto: Kerstin Engstrand.

Kålrabbi, perfekta exemplar, så perfekta att de gav en lite overklig känsla växte i ett land tillsammans med röda dahlior och gul mangold. Kålrabbi kallas också för knutkål, ett mycket passande namn!

odla utan jord. Foto: Kerstin Engstrand
Odla utan jord. Foto: Kerstin Engstrand

Här fanns odlingsmetoder för alla, sofistikerade klätterstöd för bönor, traditionella kålland (med världens vackraste kålhuvuden!), roliga idéer som passade i en kruka på balkongen och så mera tekniska som aquaponics (där växterna får sin näring från fisk) samt hydroponisk odling (odling i vatten utan jord).

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Juliet visade även på hur man kan använda halmbalar för att lyckas med växter som kräver varmare klimat. I England är det flera företag som odlar meloner ympade på squash, och de odlas i halmbalar. En sådan sort är melonen ’Ogen’, en liten melon, frukterna blir cirka 15 cm i diameter. Mognar ”tidigt”, i mitten till slutet av juli. En varm sommar kan man även lyckas odla den under fiberduk, annars är det växthus som gäller.

Juliet Sargeant. Foto: Kerstin Engstrand
Juliet Sargeant. Foto: Kerstin Engstrand

Det ska vara lätt, roligt och billigt att odla! Alla kan odla något ätbart säger en lite trött men mycket glad och nöjd Juliet.  Alla skulle kunna finna någon idé att kopiera och man skulle vilja bli nyfiken, vilket hon lyckades väl med.

Blomsterbönan fick en fin inramning. Foto: Kerstin Engstrand
Blomsterbönan fick en fin inramning. Foto: Kerstin Engstrand

Blomsterbönan hade också en given plats, den är ”stor” i England. Den klängde i en ganska modern ram, svart med ståltrådsvajrar. Blomsterbönan kallas på svenska även för rosenböna, den har mycket vackra marmorerade bönor som går i brunt och gammalrosa. Får korallröda blommor och ger rikligt med platta stora bönbaljor som måste, som alla bönor, förvällas innan man äter dem.

Roliga krukodlingar
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Ett inslag som väckte många aha och även skratt var hennes odlingskrukor med teman. Eller vad sägs om att odla ditt eget örtte, Pimms (klassisk drink), pizza eller vad som ska wokas till middag?

 

Kålen!
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Det låg ett skimmer över kålbladen, de var denna köksträdgårds absoluta stjärnor. Självklart hade kålfjärilen hittat trädgården! Är det live tv så är det ( se längre ner i denna artikel). Allt var odlat organiskt.

'Dutchman' i förgrunden, bakom dahliorna växer den röda grönkålen 'Redbor'. Foto: Kerstin Engstrand
‘Dutchman’ i förgrunden, bakom dahliorna växer den röda grönkålen ‘Redbor’. Foto: Kerstin Engstrand

‘Dutchman’ är en kål som är känd för sin utsökta smak. Är lite mindre än andra kålsorter varför den passar extra bra att odla i pallkragar. Även denna är en sort som lämpar sig väl att odla i norra Sverige.

’Redbor’, (syns på bilden ovan), är en röd grönkål som också är en sort som rekommenderas för norra Sverige. Den är lite sötare och mildare i smaken än vanlig grönkål.

 

Till vänster 'Red Drumhead', till höger grönkålen 'Reflex' . Foto: Kerstin Engstrand
Till vänster ‘Red Drumhead’, till höger grönkålen ‘Reflex’ . Foto: Kerstin Engstrand

’Red Drumhead’  kan lätt utveckla två kilo tunga huvuden. Ganska snabb i utvecklingen. Är en gammal gedigen frösort från andra hälften av 1800-talet, enligt uppgift från 1865.

Grönkålen ’Reflex’ kan även odlas som mikroblad, eller baby leaf som man säger i Storbritannien. ’Reflex’ är en medeltidig grönkål som behöver 120 dagar från sådd till skörd. Anses vara den bästa grönkålen vid sen plantering. ’Reflex’ är en F1 hybrid och sorten är känd för att ge stora skördar. En sort som anses passa särskilt bra för norra Sverige.

 

'Red Jewel' Foto: Kerstin Engstrand
‘Red Jewel’ Foto: Kerstin Engstrand

Rödkål ’Red Jewel’, även den ett praktexemplar. Är en F1 hybrid som blir skördeklar från slutet av juli/början av augusti och kan skördas under hela hösten. Blir cirka 40 cm hög. Fanns liksom grönkålen ‘Reflex’ också med i Chris Evans köksträdgård på Chelsea Flower Show 2017.

Juliet hade alltså valt en hel del grönsakssorter som passar extra bra för svenskt klimat. Visste hon om det? Hör henne själv berätta:

 

 

Köksodling i direktsänding, varje dag i en hel vecka!
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Trädgården användes även som tv-studio med direktsändningar under hela veckan. Och det inte mindre än med The Hairy Bikers, Si King and Dave Myers, som för ett par år sedan även gjorde delar av sin programserie från Sverige. De besökte bland annat Rosendals trädgårdar i Stockholm.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Uteköket var rejält. Och hade en rolig detalj, hela långsidan var klädd med kryddor, persilja, timjan, salvia och rosmarin. Liknande lösningar, fickor att odla i, finns även att få tag på i Sverige i välsorterade trädgårdsbutiker. Bland kryddorna växte violer. Alla växter i trädgården var ätliga, även blommorna.

Att BBC har resurser, det märktes, se bara här. Det SvT och TV4, detta är hur man gör trädgårdstv, inget krut ska fattas vid inspelningen! Si och Dave lagade varje dag mat av grödorna som fanns i trädgården.

 

Och självklar fick vi en hälsning från dem, Dave Meyers:

 

 

 

Det var Nicklas Ekstedt som Dave särskilt nämnde. Nicklas är kanske mest känd för att använda eld.

Det var en härlig stämning i trädgården. Recepten till vad de lagade under veckan finns här. https://www.bbc.com/food/programmes/b08xhf5z

rhskitchegardendrawing

Att en köksträdgård kan vara vacker, det var det ingen tvekan om! Besökarna trivdes och stannade länge. Ytan var 20 x 28 meter, i en hemmaträdgård kan man odla betydligt, här var gångarna var extra breda, publiken, över 100 000 besöker utställningen under den vecka den varar, fick gå in i trädgården.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Spenat att skörda. Foto: Kerstin Engstrand

Vårens bästa bladgrönsak är spenat. Nu i mitten av maj skördar vi för fullt på friland. Och det är spenat som såddes mitt i kalla mars månad.  I det fria. Du behöver varken växthus eller odlingstunnel för att njuta av tidig skörd.

Första skörden skördar vi från en 50-liters jordsäck. I mitten av mars bredsåddes spenaten och nu plockar vi mängder av blad varje dag. Och det har vi gjort i cirka två veckor nu. Jordsäcken står närmast köket, och i trädgårdslandet frodas också spenaten.

Många säger att spenat går snabbt i blom och det gör den om den sås när det är för varmt. Vi sår nytt fram till mitten eller slutet av maj, allt beroende på hur våren utvecklar sig. En kall vår och vi kan så lite längre och då i skuggigt läge. Därefter blir det en ny spenatsäsong i slutet av sommaren, i början av augusti sår vi igen.

Spenatfrön är ganska stora och de sås på ett djup av 1,5 – 2 cm. Vi bredsår och gallrar genom att skörda.

Som alla bladgrönsaker behöver spenat vatten, är våren eller hösten torr så vattna odlingen rejält men vattna jorden där rötterna växer, inte på bladen. Växer spenaten för torrt går den snabbare i blom.

På italienskt vis

Spenat anrättad i olivolja, vitlök och peperoncino. Foto: Kerstin Engstrand
Spenat anrättad i olivolja, vitlök och peperoncino. Foto: Kerstin Engstrand

I Italien fräser man i regel spenat i olivolja. Oljan värms i stekpanna med lite finchackad vitök, beräkna en vitlöksklyfta per person, och det brukar ta en minut innan oljan fått smak av vitlöken. Tillsätt  en liten peperoncino. Den färska bladspenaten stekts i denna kryddstarka olja i cirka en minut. Man kan salta och peppra den lätt också om man vill.

En annan variant är att steka spenaten i olja med färsk vitlök och strö över hyvlad parmesan vid serveringen.

Fräst spenat med färsk citron, enkelt och oerhört gott! Foto: Kerstin Engstrand
Fräst spenat med färsk citron, enkelt och oerhört gott! Foto: Kerstin Engstrand

Eller stek den i vitlöksolja och servera med en halv citron vars saft pressas över just innan man börjar äta av spenaten.

För fyra personer brukar man beräkna ett kilo bladspenat. Då krävs det att spenaten fräses betydligt längre än en minut i stekpannan.

Av Kerstin Engstrand

Skolan börjar och varje morgon skördar vi rejält med persikor. Foto: Kerstin Engstrand

I augusti säger alla som kommer till min trädgård: Vad är det du har där, ute i trädgården, det kan väl inte vara persikor? Jo, säger jag. Går det? blir nästa fråga. Ja, räkna och smaka, blir svaret.

Och de är goda samt enormt saftiga de persikor som skördas i Stockholmsområdet. Inte nog med det,  innan skörden har de på våren, i april eller i början av maj beroende på vårens framfört, bjudit på ett sky av rosa blommor som bara det är väl värt att ha ett persikoträd för.

Lutad mot husväggen, i bästa sydvästläge och med ett hav av kryddor runt fötterna frodas persikoträdet. Foto: Kerstin Engstrand
Lutad mot husväggen, i bästa sydvästläge och med ett hav av kryddor runt fötterna frodas persikoträdet. Foto: Kerstin Engstrand

Växtplats: Söderläge, allra helst mot en vägg blir  bästa resultatet i växtzon 3 eller 4. Humusrik jord och väldränerat, inte lerjord som blir för kall. Man kan även ha persika i växthus men jag ser ingen vits med det om man bor upp till växtzon 4.

Sorter: Det finns persikosorter som klarar sig gott och väl upp till växtzon 4, t ex ’Riga’ och ’Frost’. Jag odlar sorten ’Frost’ som får vackert rödorange frukt i augusti månad, i växtzon 3 mognar de när skolorna börjar. Jag tycker ”Frost” smakar bättre än ”Riga” men det är nog en ren smaksak. Sorten ”Anna Helena” anges ofta att den inte ska hinna ge mogna frukter i Stockholmsområdet vilket är märkligt då den är  faktiskt bördig från Vällingby och går utmärkt att odla i zon III. Dessutom är den riktigt god. Den ger som alla persikor bäst med frukt om våren är kall, med sen blomning, som 2018, annars tas blommorna lätt av frosten.

Höjd: Ca 2 meter.

Söta, rosa och knubbiga är persikans blommor. Foto: Kerstin Engstrand
Söta, rosa och knubbiga är persikans blommor. Foto: Kerstin Engstrand

Blomning: Nu kommer vi till grädden på moset, den rosa blomningen tidigt på våren. Persika blommar tidigt, redan i april månad, eller om våren är sen i början av maj. De rosa blommorna kommer på bar kvist och skulle man inte få någon frukt så gör det oftast inget, för persikan är värd att odla enbart för dess rosa flors skull.

Blomman har blivit pollinerad och fruktämnet växer till sig. Foto: Kerstin Engstrand
Blomman har blivit pollinerad och fruktämnet växer till sig. Foto: Kerstin Engstrand

Är det en kall vår, om kylan kommer åter när blomningen börjat, som exempelvis april 2017, brukar det vara dåligt med insekter ute vilket kommer att påverka skörden. Jag brukar låta naturen ha sin gång, insekterna och vinden får sköta pollineringen. Men naturligtvis kan man vid kalla vårar med risk för nattfrost dels skydda blommorna mot frosten (häng över en billig fleecefilt), samt kanske också själv leka humla, d v s pollinera blommorna med hjälp av en pensel. Persika blommar på fjolårets skott och de skotten brukar ha en rödrosa färgton.

Så eller köpa planta? Köp ett träd, de säljs krukodlade och det finns även plantor som är beskurna för spaljéodling. Spaljéformade träd är extra snygga och ger frukt tidigare.

Plantera persikoträdet lika djupt som det stod i krukan. Trädet ska vara väl vattnat innan du planterar. Strö i ett par nävar benmjöl i planteringsgropen. Luta trädet mot husväggen, det skyddar blommorna på våren, men själva rötterna ska planteras så att de kommer utanför takutsprånget. Kommer rötterna för nära huset blir det för torrt. Regn måste kunna komma åt rötterna.

Vattning: Vattna rejält och ofta så fort fruktämnena visar sig.

Gödsling: Behövs vanligen inte.

För bästa kvalitet bör man kartgallra.  Foto: Kerstin Engstrand
För bästa kvalitet bör man kartgallra. Foto: Kerstin Engstrand

Gallring: Gallra rejält bland karten, minst en knytnäve ska det vara emellan.

Ansning/beskärning: För att främja skottillväxten kan persika beskäras efter något år. Frukten kommer på förra årets skott. Ju mer fjolårsved, desto mer frukt.

Närmast husväggen brukar skörden bli som störst.  De solmogna persikorna lyser som guld!  Foto: Kerstin Engstrand
Närmast husväggen brukar skörden bli som störst. De solmogna persikorna lyser som guld! Foto: Kerstin Engstrand

Skörd: Frukten mognar i augusti och det är först tredje året skörden blir något att tala om. Grenar som hänger ned brukar ge mer frukt. Persikorna blir inte lika söta som de från Medelhavet men mycket saftiga. De måste ätas direkt, är de väl mogna så mognar oftast alla på en enda gång! Och då har man många persikor att ta hand om, och kan ge bort.

Persikor tenderar att mogna alla på en enda gång, i alla fall känns det så. Här har skörden säkrats med ett madrasskydd, de är lätta att sätta upp då de har resårhörn.  Kostar heller inte så mycket.  Foto: Kerstin Engstrand
Persikor tenderar att mogna alla på en enda gång, i alla fall känns det så. Här har skörden säkrats med ett madrasskydd, de är lätta att sätta upp då de har resårhörn. Kostar heller inte så mycket. Foto: Kerstin Engstrand

Skadedjur och sjukdomar: Krussjuka är mycket vanligt och yttrar sig som röda och gröna bubblor på bladen. Krussjuka är en svamp som övervintrar i jorden. Även sorten ’Frost’, som ska vara motståndskraftig, får lite angrepp men det brukar inte påverka skörden. Plocka bort angripna blad och släng dem i soporna – inte på komposten. I regel är det blad på grenar som inte växer under takutsprånget som får angrepp av krussjuka, de som växer ”torrare” mot husväggen brukar inte få angrepp.

Partners: Rosablommande växter är snyggt till persikofrukterna. Jag har rosablommande oregano, rosa malva och rosa solvända vid foten av mitt träd.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Vår – och sparrisarna står som raka käppar i sin bädd. Härligt! I denna krämiga italienska risotto kommer sparrisen verkligen till sin rätt. Njut sparrisrisotton som den är, den är en lyxig rätt i sin enkelhet. Några skivor parmaskinka, bresaola eller varför inte fårfiol passar annars bra till. Dessutom är det en njutning att laga till risotton. Bättre rätt att tillaga medan man småpratar med sina vänner finns inte. En risotto ska tillagas med mycket kärlek, och med en träslev, det är hemligheten att lyckas!

För fyra personer behöver du:

1 kg grön sparris

12 dl hönsbuljong

50 g smör

2 msk olivolja

2 silverlökar, finhackade

6 dl (500 gram) avorioris

4 dl torrt vitt vin

salt och peppar

Skölj och ansa sparrisen. Lättast går det om du böjer sparrisen, då går den av precis på rätt ställe.

Skär av och spara topparna. Separat kokar du sparrisknopparna i saltat vatten några minuter tills de blir nätt och jämnt mjuka.

Koka sparrisstjälkarna i buljongen tills de är mjuka.

Kör dem sedan i mixer tillsammans med lite av buljongen. Blanda ner sparrismoset i resten av buljongen.

Smält hälften av smöret i olivoljan i en stor kastrull och fräs löken tills den blir genomskinlig. Den får absolut inte ta färg. Häll i riset och rör om så att grynen blir glansiga. Tillsätt buljongen med sparrismoset lite i taget, allt eftersom den absorberas. Rör ofta, med träslev. Salta och peppra.

Häll i vinet när det återstår ca 6 dl av buljongen. Fortsätt att sakta tillsätta resterande buljong. Riset är färdigt när det är krämigt och fortfarande har ett visst tuggmotstånd. Det tar ungefär 20 minuter. Rör i resten av smöret.

Värm sparrisknopparna om de hunnit svalna och dekorera risotton med dem.

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Träd har betydelse. De står där trygga, och med sina löv bidrar de till livsgivande mylla. Lövmylla är mjuk och vänlig. Träd ger intryck. Den...