Taggar Inlägg "Grönsaker"

Grönsaker

Giallo Da Serbo Del Vesuvio, Yellow di Serbia eller Vesuvio giallo , tre namn på samma sort. Foto: Kerstin Engstrand

Januari och jag väljer och vrakar bland mina tomater. Aha, hon ska så tänker du säkerligen. Nej, jag väljer bland färska tomater som jag odlade i somras. I flera lådor, typ öppna kartonger ligger de och mår bra. Kartonger ligger mörkt och i det svalaste utrymmet jag har, runt 18 grader.

Det är sorter som brukar kallas för vintertomater. De är extra hållbara, de mognar sent på sommaren eller tidig höst och kan plockas in gröna. De jag har just nu plockade jag in i mitten av oktober.  Och de är alla odlade på friland, i pallkragar i växtzon 3, i norra Stockholmsområdet.

Det är bara så underbart. Det är lyx! Jag mår bra när jag väljer några att steka ihop med hemmaodlade bönor och vitlök i olivolja. Bönorna tar jag fram från frysen, vitlöken förvaras i rumstemperatur på samma ställe som tomaterna. Tillsammans med några ägg eller lite fetaost blir detta en härlig lunch som man står sig länge på. Eller prov att steka några vintertomater med fisk eller finhacka med vitlök och lägg på rostat bröd, bruschetta.

Vintertomater är tomater som man använder i såser eller som jag gör, stekta. De är inte direkt tomater man äter direkt. Skalet är lite tjockare och smaken lite syrligare än vanliga tomater.

Här är sorter som jag brukar samodla i en pallkrage om 80 x 120 cm, en pallkrage som är en våning hög. Fyra plantor fungerar mycket bra i en pall. Jag planterar dem i kragens hörn. Vintertomater klarar torka bättre än vanliga tomater. Självklart går det bra att odla i högre pallkragar eller stora minst 20-liters krukor också. Det gör jag också.

Fyra vintertomatplantor i en pallkrage. När det blir riktigt varmt ute, som sommaren 2019 sätter jag på detta vita fiberduksskydd mot solen. Allt för att slippa vattna så mycket.  Foto: Kerstin Engstrand
Fyra vintertomatplantor i en pallkrage. När det blir riktigt varmt ute, som sommaren 2019 sätter jag på detta vita fiberduksskydd mot solen. Allt för att slippa vattna så mycket. Foto: Kerstin Engstrand

Jag tjuvar aldrig mina tomater, det fungerar suveränt utan att tjuva. Det blir visserligen lite trångt men fungerar bra ändå.

Dessa sorter brukar jag förkultivera, det vill säga jag sår inomhus för senare utplantering. Jag så r dem i början av mars för utplantering i slutet av maj, början av juni, allt beroende på hur våren och försommaren blir.

Ponderosa är de gula, de rödare är Mallorquin.  Foto: Kerstin Engstrand
Ponderosa är de gula, de rödare är Mallorqui. Tomaterna togs in mer eller mindre gröna i oktober och bilden är tagen i mitten av januari. Foto: Kerstin Engstrand

Ponderosa är runda som varierar i färg från gult till gulorange. Sorten saknar den karakteristiska spetsen som brukar känneteckna en vintertomat. Varifrån sorten härstammar varierar, några anger Serbien, andra Syditalien men oavsett så är den mycket vanlig i odling i Syditalien. Den anses vara den allra mest hållbara man kan finna. Det finns en berättelse att det ska ha varit munkar som främst ska ha odlat Ponderosa. På italienska heter tomat pomodoro, av pomo= äpple och oro=guld och som små guldäpplen ser de ut där de ligger i sin kartong. I stekpannan när jag steker dem tillsammans med ägg är det oftast svårt att se skillnad på vad som är äggula och tomat!

Ponderosa blir 150 till 175 cm hög och blir lite yvig, går utmärkt att odla i en pallkrage som är en pallkrage hög eller i en 20-liters kruka. En stödpinne behövs.

Ponderosa kan under vintern även förvaras hängandes i klasar men jag tycker det blir bättre att lägga dem i kartonger. Jag har helt enkelt inte ett utrymme som är svalt nog under hela vintern. Hänger klasarna för varmt ruttnar tomaterna lätt då de i en klase ligger tätare tillsammans än i en kartong. Ligger tomaterna utspridda utan större kontakt med varandra håller de bättre.

Och så är det så skönt att inte ha hela frysen full av tomater!

Plantavstånd 50 cm.

Giallo Da Serbo Del Vesuvio, Yellow di Serbia eller Vesuvio giallo , tre namn på samma sort. Foto: Kerstin Engstrand
Giallo Da Serbo Del Vesuvio, Yellow di Serbia eller Vesuvio giallo, tre namn på samma sort. Foto: Kerstin Engstrand

Vesuvio giallo är den vintertomat som dessutom är en av de första att mogna på friland! Detta oavsett hur varm sommaren är. Den går bra i en pallkrage som bara är en etage hög och lika bra i en som har två etage i höjd. Detta är en av fördelarna med vintertomaterna, de är mycket torktåliga.Vesucvio giallo är en klar vinnare, och god!

Den enda tomat jag förlorat när jag odlat i en pallkrage var en icke vintertomat.

Vesuvio giallo är god färskt och vinterlagrad. Den håller dock inte att lagras lika länge som ponderosa men i mitten av januari är de fortfarande fina. Att den har fått sitt namn efter vulkanen Vesuvio beror helt enkelt att den odlas på dess sluttningar.

Varje tomat har en pizzo, en spets, och väger runt 25 gram. Sorten är mycket rikgivande och räknas som en högväxande sort. Ska egentligen ”tjuvas”, det vill säga sidoskotten ska tas bort men det gör jag aldrig.

Det finns en annan gul vintertomat, Yellow di Serbia som troligen är samma som Vesuvio giallo. Har odlat båda och kan inte hitta någon skillnad. Liksom ponderosa anses även Vesuvio giallo ursprungligen komma från just Serbien. Jag har träffat italienska odlare som kallar dessa gula tomater för Giallo Da Serbo Del Vesuvio, ett namn som kombinerar de två vilket säger mig att det är samma sort. Plantavstånd 70 cm.

Nu är det inte bara Italien som har vintertomater, de finns även i Portugal och Spanien. Två spanska är i mitten av januari fortfarande fina. Den ena är lite sträv i ytan, den andra helt vanlig slät och blank.

Mala cara är en vintertomat som ska se ut så här!  lite skrovlig yta och persikofärgad som mogen. Foto: Kerstin Engstrand
Mala cara är en vintertomat som ska se ut så här! lite skrovlig yta och persikofärgad som mogen. Foto: Kerstin Engstrand

Mala cara är den som är lite sträv. Först när man ser den på håll liknar den en persika, en liten sådan. Mala cara kan närmast översättas till blekt ansikte, dåligt ansikte och det stämmer bra. När jag första gången såg den mogen trodde jag att den hade fått någon sorts angrepp men som tur var ska den se ut så här. Denna sort tillhör de potatisbladiga, bladen liknar alltså potatisblad och inte tomatblad. Den har aldrig mognat utomhus, jag odlar den i en envånings pallkrage, men eftermognar finfint inomhus. Jag tar in den innan första frosten, vanligen i oktober och då är de gröna. Ett problem dock, den ger stora skördar!  Plantavstånd 70 cm.

Det händer att Mallorqui får en liten pizzo, en spets men inte alltid.  Foto: Kerstin Engstrand
Det händer att Mallorqui får en liten pizzo, en spets men inte alltid. Foto: Kerstin Engstrand

Mallorqui liknar mera en traditionell vintertomat, den får oftast en liten spets, men inte alltid. Färgen är röd med lite gult på toppen vid bladfästet, ja den har de spanska färgerna! Är inte lika vigorös som Mala cara och Vesuvio giallo. Mallorqui ger runda och vad som handeln kallar för normalstora tomater på 100 gram, ibland hela 120 gram. Smakar bra och har som alla vintertomater en lätt syrlig smak. Ska egentligen tjuvas. Plantavstånd 50 cm. Behöver växtstöd.

Vad är detta? Jo, till vänster en spetspaprika och till höger en hållbar tomat. Banantchik. Foto: Kerstin Engstrand
Vad är detta? Jo, till vänster en spetspaprika och till höger en hållbar tomat. Banantchik. Foto: Kerstin Engstrand

Banantchik odlade jag för första gången sommaren 2019. Den rubriceras inte som en vintertomat utan anges i regel som en tomat med lång hållbarhet och det kan instämma med. Den är en avlång smal gul tomat som är förvillande lik en snackpaprika! Dess ursprung lär vara Ryssland men finns i europeiska fröfirmors sortiment. Varje tomat väger mellan 75 gram till hela 120 gram, de större blir 15 cm långa.  Är fortfarande finfin i mitten av januari. Växer i klasar om fem till tio tomater per klase,  jag odlade den i en 20-liters kruka.  Blir en hög planta på cirka 180 cm. Ska ha en utvecklingstid på 75 – 80 dagar.

Sugen på att läsa mer om vintertomater, piennolo?

Kerstins vintertomat

Så här gör du en piennolo

Piennolo, söderns hälsosamma guld

Recept på den godaste tomatpajen gjord just på piennolotomater: Starka sommarsmaker Tarte Tartin Tomate

Klickar du på en länk öppnas artikeln i nytt fönster.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Liten snackpaprika 'Hamik' odlad i en airpot. Foto: Kerstin Engstrand

Snackpaprika, så kallas de också, de små minipaprikorna som finns flera sorter av. Läckert guldorange, gröna, gröna eller rentav lila. Januari och februari är utmärkta månader att så dessa godbitar.

Sorten Hamik, Capsicum annuum (Paprika-Gruppen) ‘Hamik ‘är min favorit. Det är en söt och smakrik liten paprika som jag mer än gärna ungnsbakar i halvor fyllda med fetaost. När jag som ung tjugoplusåring lärde mig laga mat i Italien så var ett budskap att paprika alltid ska avnjutas tillagad, rå paprika anser italienarna är för hårdsmält. Det rådet bryter jag emot, Hamik är som gjord att äta direkt från plantan!

Hamik har även en annan fördel, den har knappt några frön varför den är lätt att gröpa ur. Det finns även snarlika sort, lika orange och lika liten, som säljs som snackpaprika ‘Snacking Orange’ som är lika god.

Dessa små paprikor blir ganska låga plantor och går utmärkt att odla kruka. Både sju- och tioliterns fungerar mycket bra. Jag odlar i urnjord och ger näring i form av tomatpinnar som man sticker ner i jorden. De avger näring till växten vid varje vattning och de räcker i 60 dagar. Enkelt, effektivt och bekvämt. Har använt dessa tomatgödselpinnar sedan de kom, kan det vara på 1990-talet någon gång?

Blommor , omogen frukt och strålande mogna orange frukter på en och samma gång.  Foto: Kerstin Engstrand
Blommor , omogen frukt och strålande mogna orange frukter på en och samma gång. Foto: Kerstin Engstrand

Det är extra roligt att odla Hamik då man har så mycket att iaktta. Som hur en frukt går från grönt till orange.  Att det finns både omogna och mogna frukter samtidigt på plantan och blommor! Och inte att förglömma, det känns så lyxigt att odla egen paprika i kruka ute på balkongen eller i trädgården.

Inte nog med det, Hamik fungerar även bra uppe i norra Sverige. Känner till flera som får bra skördar i växtzon 7. Den fungerar även att odla i pallkrage i soligt läge.

Snackpaprika kan förkultiveras inomhus redan i januari och i februari för tidig skörd. Jag sätter ut mina plantor i slutet av maj, början av juni allt beroende på hur vädret är. Då börjar jag kunna skörda i augusti och sedan fortsätter skörden hela hösten, till och med efter det att jag tagit in plantorna i oktober kan jag fortsätta skörda. De sista skördade jag på julafton! Plantorna är lätta att ta in, de är så nätta. En minipaprika blir mellan sex och nio centimeter lång.

När frukterna mognar sprids färgen sakta uppåt på plantan.  Foto: Kerstin Engstrand
När frukterna mognar sprids färgen sakta uppåt på plantan. Foto: Kerstin Engstrand

Jag toppar aldrig plantorna, det behövs inte men däremot behövs en liten stödpinne. En planta blir i regel cirka 40 cm hög. Soligt läge, i söder eller sydväst trivs den bäst. Hamik ger mycket bra skörd odlad i kruka på balkongen eller ute i trädgården, växthus behövs inte. Jag brukar få ett tjugotal frukter per planta, riktigt heta somrar det dubbla! Det sägs att man får bästa skörden om man knipsar bort det första fruktämnet som kommer. Ett knep jag än så länge inte använt mig av men som jag lovat mig själv ska testa – om jag kommer ihåg det.

En annan klar fördel med att odla i krukor utomhus att då brukar plantorna inte angripas av bladlöss vilket annars lätt händer i växthus eller i uterum.

Det finns också en mix som säljs som Mini Bell Pepper Mix. Det är inte olika sorter i den blandningen utan en sort som beroende på frukternas mognadsgrad ger grön, orange, röda eller lila frukter.

Läs också: Tre chilipepparfavoriter

Läs också: Odla en elefant eller en spaghetti

Text och foto: Kerstin Engstrand

Chili av sorten 'Spaghetti (säljs även under namnet 'Spagetti'. Foto: Kerstin Engstrand

Att chilisorten ‘Spaghetti’ (säljs även under namnet ‘Spagetti’) heter som pastasorten är väl nästan en självklarhet. Den blir lång och smal och kan ibland bilda små vackra kurvor eller små knutar. Är du skicklig kan en enda frukt bli 30 cm lång, det finns de som lyckats att få längre än så!  Men den är väldigt spektakulär att odla och man kan tävla om att få den längsta.

Frukterna är gröna ganska länge för att plötsligt bli knallröda. Varje planta ger rejält med frukter. Jag odlar dem i så kallad airpots om tio liter och tiolitershinkar som jag gjort hål i botten i. När frukterna kommer brukar jag ge plantorna lite extra stöd, några mindre bambupinnar räcker bra. Plantorna blir inte jättehöga, runt 70 cm.

Torkade chilifrukter av sorten 'Spaghetti'.  Foto: Kerstin Engstrand
Torkade chilifrukter av sorten ‘Spaghetti’. Foto: Kerstin Engstrand

Spaghetti är lätt att torka, den är så smal, mindre än en centimeter bred, vanligen cirka 7 mm som bredast. Detta gör den även lätt att smula sönder och göra chiliflakes av.

Vad smakar då denna spaghettichili? Det är en mild till medelhet chili, styrka 8 000 scoville. Skulle likna den vid en paprika med lite bett i. En brasklapp dock, det händer att enstaka frukter är starkare på runt 10 000 Scoville.

Jag brukar så i januari eller i början av februari, de på bilderna här är sådda 16 februari men många sår dem redan i början av december. Spaghettiplantor kan man övervintra frostfritt för fortsatt odling nästa år.

Och en elefant
'Elephant pepper'. Foto: Kerstin Engstrand
‘Elephant pepper’. Foto: Kerstin Engstrand

Liksom sorten Spaghetti har ’Elephant Pepper’, som även finns under det riktiga namnet namnet ’Vezena Piperka’, fått sitt namn efter sitt utseende. Sorten lär ursprungligen komma från Makedonien. Denna chilis skal ser ut som skrynklig elefanthud medan Vezena Piperka lär betyda broderad peppar. Dock är den inte elefantgrå utan vackert röd. Den är först riktigt mörkt grön innan den går över till rött. Rodnaden börjar alltid från spetsen och går uppåt.

Elephant är en Capsicum annuum (Chilipeppargruppen) och frukten brukar växa i en liten böj. Plantan blir i regel nästan en meter hög men ger även bra med frukt om plantan blir lägre. Och den brukar ge tidig skörd!

Det är vad som anges en söt chili och inte så stark. Skulle likna smaken lite vid russin. Det mesta av hettan sitter längst upp där fröerna sitter. Men så ofta med chili så kan enstaka frukter vara starkare.

Den har lite hårdare skal än andra sorter men går utmärkt att torka. När en frukt är riktigt mogen kan man känna att skalet redan är ganska torrt.

Jag odlar Elephant i 10-liters svarta krukor och krukorna står ute i trädgården. Den fungerar även bra att odla i pallkrage eller på friland. 2019, som inte var någon supervarm vår, skördade jag mina första frukter den 11 juni från plantor som var sådda den 13 januari. Fröna brukar gro efter nio dagar utan värmematta i rumstemperatur, med värmematta lite tidigare.

Det finns även en mindre variant, MINI Elephant Pepper, som ska vara sötare och ge större skördar än Elephant Pepper.

Scovillestyrka: 1 000 till 5 000

 

De ljusa strecken, sprickorna på Elephant Pepper är ingen sjukdom utan karakteristiskt för just denna sort.   Foto: Kerstin Engstrand
De ljusa strecken, sprickorna på Elephant Pepper är ingen sjukdom utan karakteristiskt för just denna sort. Foto: Kerstin Engstrand

Kuriosa: Skalets sprickor kallas för kork eller ”jalapeño corking” vilket är naturligt för elefantpepparn men även andra sorter kan ibland få dessa sprickor. Då sker det i regel när det varit en stor variation i luftfuktighet. Oftast sker sprickbildningen när en period av mycket regn går över till en period av stark som och hög värme. Då reagerar frukten med att snabbt mogna, de spurtar och då blir det lite småsprickor. Att skal på vanlig chili då spricker behöver man inte oroa sig för, frukterna brukar reparera skadan själva.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Het-hetare-hetast

Den starka brännande, heta smaken kommer från ämnet capsaicin som inte löses i vatten. Hettan mäts i scovillegrader efter kemisten Wilbur Scoville. Man späder med sprit tills chilipepparn blir helt smaklös. De svagaste är de som bara måste spädas 0-100 gånger medan den starkaste, som  exempelvis sorten Red Savina, måste spädas hela 577.000 gånger för att bli helt smaklös!

Mild: 0-100 scovillegrader: vanlig paprika, så kallad söt paprika.

Medium: 1.000-2.000 scovillegrader: Ancho & Pasilla har denna styrka.

Het: 2.500-5.000 scovillegrader: Jalapeno

Mycket het:: 30.000-50.000 scovillegrader: Cayenne & Tabasco

Superhet: 100.000-350.000 scovillegrader: Thai & Habanero

Sedan finns det världens hetaste, Carolina Reaper brukar toppa den listan med en medelstyrka på 1. 641.000 Scoville samt att det finns uppgifter på hela 2.200.000!

Husmorstips: Smörj in huden med olivolja om du drabbas av klåda när du tar hand om din skörd, ett gammal beprövat tips som fungerar.

Sugen på mera chili, läs också: Våra 3 chilipepparfavoriter

Text och foto: Kerstin Engstrand

Guldlök i blom. Foto: Kerstin Engstrand

Golden garlic, gyllene vitlök, låter det inte vackert?  När jag först hörde jag talas om den blev jag så nyfiken och trodde inte att den fanns att få tag på i Sverige. Men det gör den! Guldlök. En gammal mormorsväxt!

Allium moly är det vetenskapliga namnet och guldlöken lär vara en av de äldsta odlade lökväxterna i norra Europa.

Den omskrivs främst som trevlig kantväxt eller som undervegetation till buskar och häckar. För i maj, juni blommar den med små flockar av gyllene gula blommor.  Så har även jag odlat den i många år och trivs den sprider den sig sakta men säkert.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Garlic, ja, smaken påminner om vitlök, golden för att blommorna är intensivt guldgula och själva löken är gulbrun. Du kan äta både löken och bladen, samt blommorna. Jag låter lökarna vara i fred då jag vill att de ska sprida sig, de brukar bilda sidolökar.  De lökar jag skördar odlar jag i en pallkrage, som kantväxt.

I boken Trädgårdsmästaren, handbok i praktisk trädgårdsskötsel skriven av Johannes Böttner (tyskt hortonom) och Nils Blomgren, 1926 beskrivs guldlöken kapitlet om grönsaksträdgården, som avart till vitlök:

”En avart (Allium Moly) finnes också, vilkens lökar äro guldgula samt betydligt mildare i smaken. ”

Medan nestorn Sven Gréen har med guldlöken i sin bok ”Från snödroppe till tidlösa” (1985) där han rekommenderar den till den tidens mest populära inslag i trädgården, stenpartiet.  Sven Gréen 1905-1990) var länge aktiv i trädgårdsprogram både i radio och tv och var fram till 1970 rektor för trädgårdsskolan i Norrköping. Där, i Norrköping träffade jag honom i sällskap med min mamma som var mycket trädgårdsintresserad.

Guldlök växer i tuvor. Den blommor i maj-juni, trivs i halvskuggigt läge och blir 15 – 25 cm hög. Den förvildar sig sakta men säkert, bland annat sprider sig med frö.

Lökarna är ganska små varför de bör sättas så tidigt som möjligt på hösten. Ge gärna en näve benmjöl vid planteringen och en ny näve på våren. Efter blomningen vissnar den ner helt så odlar du den i pallkrage gäller det att ha koll på växtplatsen.

Guldlök är härdig i hela Sverige förutsatt att den planteras väldränerat. Vild växer den i sydvästra Frankrike mot östra Spanien.

Ser du guldlök i butiken så passa på att köpa!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Svarthallon 'Jewel'. Foto: Kerstin Engstrand

Bär med udda färger, som svarta hallon, kan det vara intressant att odla? Vi som trädgårderar brukar vara nyfikna av oss och vi har odlat svarthallon nu i ett par år. Vi föll för att de var så vackra, de påminner mycket om björnbär.

Väl inköpta läste vi på och fann att de anses vara särskilt nyttiga, rika på vitamin C och flavonoider. Den svarta färgen beror på att bären innehåller antocyanin som ska vara en kraftig antioxidant.

För det första, svarthallon växer snabbt och kraftigt! Vips så var den nyplanterade busken hög, över 1,5 meter. Jag tog mig friheten att beskära den, klippte av några grenar cirka 20 cm över marken och då förgrenade den sig fint.

Busken ger som vanliga hallon bär på fjolårets skott. Bladen är friskt gröna, ganska stora och har vit-silverskimrande baksida, en ganska fräsch buske helt enkelt.

Svarthallon 'Jewel' Foto: Kerstin Engstrand
Svarthallon ‘Jewel’ Foto: Kerstin Engstrand

I mitten av juli börjar bären bli mogna, oavsett sommar. Först ser bären ut som vanliga hallon och har man flera hallonbuskar så är det bra att särskilja svarthallon så att alla familjemedlemmar vet om att man ska vänta till just dessa blir svarta. Bären är mogna då de släpper när man försiktigt tar i dem.

Hur smakar de då? Efter att ha haft provsmakning av flera sorter och involverat hela vänkretsen har vi kommit fram till att de har först en lätt kryddig smak för att ge en eftersmak av lite viol. Svarthallons smak är alltså ljusår från vanliga så kallade mormorshallon. De är framtagna i USA och lär även vara populära att göra sylt och likör av. Vi föredrar dem i frukostyoghurten men kommer troligen att göra sylt av dem nästa år.

En varning, svarthallon är som sagt snabbväxande och kan faktiskt bli tre meter hög, även fyra meter höga buskar har vi sett och då i vanlig, välgödslad trädgårdsjord odlade i pallkrage. De är taggiga men inte så att vi störs. Våra blir cirka två meter höga. Plantera med ett avstånd av 40 cm mellan plantorna.

Rubus occidentalis är dess vetenskapliga namn och det finns en mängd namnsorter på marknaden, vi har köpt plantor som har benämns ’Jewel’ och ’Black Jewel’ som vi dock tror är samma.

Vi odlar i växtzon 3, men det finns rapporter om att svarthallon trivs bra i zon 4 och zon 5. Läget ska vara soligt och skörden börjar i mitten av juli och fortsätter sedan succesivt i ett par veckor.

Grenar som givit skörd blir på hösten bruna och det syns tydligt vilka som ska tas bort. Vi har valt att ta bort den gamla veden nästföljande säsong och det har fungerat utmärkt. Några rotskott verkar svarthallon inte skjuta utan alla skott kommer från plantans bas.

I och med att skotten kan bli så långa fungerar det bra att odla längs en spaljé.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Röd hassel. Foto: Kerstin Engstrand

Rika på nyttigheter som proteiner, mineraler och vitamin E samt så goda rostade eller i bakverk, det finns anledning till varför hasselnötter är så populära.

Har du ett hörn av trädgården som ligger lite i halvskugga vill jag slå ett slag för en egen liten hassellund. För färska hasselnötter smakar bra mycket bättre än de som lagrats en tid. Lejonparten av de vi köper till jul kommer från Turkiet och är av en annan sort än vad som kan odlas här, de importerade har oftare ett hårdare skal.

Det går alldeles utmärkt att odla hasselnötter i Sverige. Jag har hittat stora bestånd av hasselbuskar i skogarna utanför Uppsala. Det finns även buskar i Umeå och i Dalarna som ger frukt. Det sägs att de kom hit strax efter istiden. De trivs i näringsrik jord och i naturen hittar man de oftast i hagmarker och i barrskogar. Halvskuggigt läge ska det vara. Har du en sluttning i halvskuggigt läge så kan den vara ett bra alternativ för din hassellund, bara det inte är för brant. Buskarna klarar branta sluttningar men du ska kunna stå stadigt när du skördar.

Hassel trivs i lundmiljö. Foto: Kerstin Engstrand
Hassel trivs i lundmiljö. Foto: Kerstin Engstrand

Alla former av hassel blommar tidigt på våren, på bar kvist det vill säga innan bladen har sprungit ut. Honblommorna är rubinröda och små, i storlek knappnålshuvud typ de med glashuvud, medan hanblommorna är gula hängen som liknar de som björkar har. Hassel är vindpollinerade och har du exempelvis en ormhassel på tomten hjälper även den till med pollineringen. Dock så blommar honblommorna före hanblommorna, men det brukar bli nötter i alla fall. För säkerhets skull rekommenderar man att ha flera buskar och då blanda flera sorter. Den tidiga blomningen är också viktig för humlor och bin.

Hassel har ett upprätt växtsätt. Hassel, Corylus (Hasselnöt-Gruppen), är lättskötta, behöver ingen direkt skötsel men med tiden bör man glesa ut buskarna och det gör man lättast genom att regelbundet ta bort de äldsta grenarna och då från basen av plantan, men lämna alltid 10 cm kvar. Glesa buskar ger mer skörd.

Härdigt till och med växtzon 4. Kan bli hela fyra meter hög. All hassel blir cirka hälften så bred som hög med smalare bas. Nötterna är skördemogna i oktober-november.

Hasselnötter, fortfarande gröna och omogna. Foto: Kerstin Engstrand
Hasselnötter, fortfarande gröna och omogna. Foto: Kerstin Engstrand

Det finns minst ett 40-tal namnsorter men idag bruka man rekommendera de storfruktiga. Storfruktig hassel, ger som namnet säger stora nötter Det finns flera sorter som är storfruktiga, bland annat ‘Jättenöt från Halle’ som vi ofta här hemma ser angiven som en dansk sort (’Halleske Kämpe´) medans danskarna anger att den är tysk vilket är det korrekta. Den säljs även under namn som ’Stor Zellernöt’,’ Halls Gigant’ och ’Riesennuss’. ‘Jättenöt från Halle’ ska vara ganska motståndskraftig mot nötviveln.

En annan bra storfruktig sort är ’Cosford’ som har ett mjukare skal än andra sorter och anses i princip vara självbefruktande.

Dessa sorter är lite dyrare än vanlig hasselnöt, runt 3 – 400 kronor, ibland lite mer. En vanlig buskstorlek är 60 till 80 cm hög. Alla storfruktiga sorter är hybrider av Corylus avellana och Corylus maxima.

’Lambert Filbert’ är en annan sort som rekommenderas för vårt klimat. Den har vitt fruktkött och ganska stora, mellan 20 till 30 mm äggformade nötter och oftast fem i varje klase. Ger bra skörd och kan ibland redan vara skördemogen i slutet av september. Rekommenderas tillsammans med ’Cosford’ för att få bra skörd.

Mycket vackra är de rödbladiga där ‘Rote Lambertsnuss’ är den som är lättast att få tag på här i Sverige.

Hur mycket skörd kan man få? Ja det beror på plantans storlek men har man tur får man med tiden upp till 4 kilo, dock skulle jag inte hoppas på så mycket per planta, kanske på halva mängden.

Man kan även äta hasselnötterna när de är gröna, det har blivit lite ”inne”, då skördar man de gröna nötterna när det så kallade svepet fortfarande är grönt. Brukar vara i augusti. Eller så gör man nocino av dem.

  • Tomma hasselnötter, beror antingen på att befruktning inte skett eller så har nötviveln troligen ätit upp innehållet.
  • Ska du skörda stora mängder bruna, mogna nötter så kan du lätt skilja de tomma från de mogna genom att lägga alla nötter i en hink med vatten. De som flyter är tomma.
  • Bruna hasselnötter är mogna då de fyller upp hela skalet. Det bruka inträffa från början mitten av september och framåt. När de släpper när man vrider lätt på dem är de mogna. Ett annat tecken är när man finner några på marken, men ekorrarna vet om när det är dags, de har örnkoll, och där får man vara snabb.
  • Visste du att tryffel, den delikata svamp som växer under mark, trivs Särskilt bra tillsammans med hassel? Det finns hasselplantorn med inympad tryffelmycel att köpa. Dock, får du tryffeln att trivas blir det på bekostnad av hasselnötsskörden, men man kan inte få allt här i livet.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Små fröplantor av sparris. Foto: Kerstin Engstrand

Har man både han och honblommande sparris så upptäcker man snabbt att det plötsligt dyker upp frösådda små plantor. De brukar vara lätta att känna igen, de ser ut som små luddiga gröna strån. Många liknar dem till små minijulgranar!

Dessa självsådda kan man plantera på en mera lämplig plats  och med tiden kommer de bli stora plantor, men det tar lite tid. Minst fem år.

Man kan även köpa sparrisfrön och så. Det är ett roligt och ett bra sätt att sakta men säker utöka sparrisbeståndet.

En sort som jag brukar fröså heter ’Connovers Colossal’ som är en kulturarvssort från 1868. Den är en tidig sort och brukar ge rikligt och är god. Connovers Colosall har på grund av sina fina odlingsegenskaper belönats med utmärkelse AGM, Award of Garden Merit.

Sparris frön är helt svarta. De röda bär du sett i ditt sparrisland är fröställningarna, fröna finns inuti.

Bäst är att så sparrisfrön på våren, april, maj går utmärkt. Så i småkrukor, i vanlig trädgårdsjord, i regel brukar alla frön gro.

Fyll krukan med såjord, vattna och så sedan sparrisfröna över ytan. Täck med såjord, cirka 1,5 cm. Håll sådden fuktig men inte våt. Sådden ska stå i rumstemperatur, 20-25 grader. Det kan ta upp till en månad innan fröna gror men i regel går det betydligt snabbare. Och grobarheten brukar vara mycket god, nästan 100% av fröna gror.

När de små fröplantorna har vuxit till sig och blivit några centimeter höga ska sådden ställas svalare, allra helst i en temperatur av 15 grader. Har du sått i maj månad så kan de nu ställas ut.

Småplantorna kan sedan när de blivit 10 cm höga planteras om en och en, jag brukar plantera om dem till 7,5 cm krukor. I dem får de stå, utomhus och växa till sig.

Redan samma sommar kan du plantera ut dem på den tänkta växtplatsen men jag föredrar att ha dem i kruka två år till så att jag kan använda ytan där de ska växa till annat under tiden. Och jag tycker det är lätt att glömma bort småplantorna om de planteras ut redan första året. Jag planterar om dem successivt till störrekrukor.

Under vintern gräver jag ner krukorna. Först år tre låter jag planterar jag ut frösådderna på den slutliga växtplatsen.

Efter första vintern. Foto: Kerstin Engstrand
Efter första vintern. Foto: Kerstin Engstrand

Man kan tro att dessa små gosiga små plantor ska ha svårt att klara en svensk vinter men se det har de inte! På våren ser man att förra årets tillväxt har vissnat ner och i mitten av maj har nya skott vuxit fram!

Läs mer om hur du lyckas med din sparris:  Pallkrageodling: Tre pluspoäng för sparris, vårens verkliga primör

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Odlar du sötpotatis för att få fram sticklingar till sommarens odlingar? Då kan du passa på att göra något roligt av dem, kanske du till och med har ett överskott som kan få glädja de yngre. Just att låta en stor, bamsig sötpotatis växa till sig tycker också familjens yngsta är roligt. Ja, även tuffa tonåringar har den faktiskt fallit i smaken.

Vem vet vem denna sötpotatisfigur liknar.

Välj en fin avlång sötpotatis och det ska vara en som är ekologiskt odlad. Vanliga är ofta behandlade för att inte gro.

Den spetsigaste delen ska vara nedåt. Välj vad som ska vara upp på potatisen. Rita en mun med vattenfast tuschpenna. Munnen bör ritas strax under potatisens mitt. Stick sedan fast en tandpetare lite över munnen. På tandpetaren låter du ett par  läckra solglasögon vila.

Därefter sticks tre grova tandpetare fast i potatisen. Fyll ett glas med vatten och placera din potatis däri. Tandpetarna ska vila mot glasets kant. Sedan är det bara att vänta. Om en eller två veckor kommer några gröna skott att börja växa på din gubbe. Därefter brukar tillväxten ta fart. Så får man hoppas att den inte får alltför mycket hårväxt i ansiktet. I så fall får du ansa bort det med en sax. Och de kan du sedan lätt rota i jord eller sätta i vatten där de snabbt skjuter rötter, och du har sticklingar, så kallade slips, att sätta ut i kruka eller i pallkrage till din sötpotatisodling.

I cirka två månader brukar sötpotatisgubben vara fräsch och fin.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

En centimeter per dag växer gurkan! Här 12 cm lång.Foto: Kerstin Engstrand

Vad säger du om en gurkgardin i ditt sovrum eller i köket? Inte illa, äkta vara och dessutom närodlad!

Nyckel till bra inomhusodling av gurka är att välja så kallade partenokarpa sorter. Vad är det undrar du säkerligen. Jo det är sorter som enbart ger honblommor och därmed har du inga problem med befruktning.

Jag började odla gurka inomhus 2007. Då hade jag i Holland stiftat bekantskap med minigurkor som såldes som ”snackgurka” och som odlarna ville att barnen skulle ha med sig till skolan.

Sedan dess har jag ständigt tillgång till gurka, både minivariant av slanggurka och av så kallad inläggningsgurka. Detta trots att gurka är en av de mest krävande grödor man kan odla, de kräver mängder med vatten, näring och ljus/värme.

Det går att odla gurka inomhus i en stor kruka med jord men jag föredrar att odla hydroponiskt, det vill säga istället för jord har man vatten där flytande näring tillsetts. När jag började odla gurka hydroponisk har gurkodlingen blivit så mycket lättare.

Det hydroponiska kärlet ska vara rymligt, det ska rymma rejält med vatten. Jag har lyckats bäst i Harvy som rymmer 9 liter vatten , i Ikeas annars så suveräna system har jag inte lyckats med gurka, troligen för att det systemet rymmer fler plantor till en  mindre vattenmängd ( 4,5 liter).

Odla hydroponiskt, läs vårt test!

Vad behöver du?
Starten har gått, ute är det kallt och snö, inne börjar minigurkan 'Baby' sin tillväxtresa. Det är plantan längst till vänster. Foto: Kerstin Engstrand
Starten har gått, ute är det kallt och snö, inne börjar minigurkan ‘Baby’ sin tillväxtresa. Det är plantan längst till vänster. Foto: Kerstin Engstrand

1 kärl avsett för hydroponisk odling

Flytande näringslösning avsett för hydroponisk odling, jag har använt Nelsons näringslösning för hydroponisk odling som gav bäst testresultat när vi 2018 testade att odla hydroponiskt.

Extra växtbelysning om du odlar under vinterhalvåret, i alla fall till och med mars månad.

Timer till växtbelysning, den har gått från klockan 06:00 till klockan 22:00 fram till början av april.

Odlingen var i ett västerfönster, i ett stort burspråk. Rumstemperaturen 22 grader.

Sorter:

Inläggningsgurka! Foto: Kerstin Engstrand
Inläggningsgurka! Foto: Kerstin Engstrand

Jag har främst odlat minigurkan ’Baby’, som också säljs som krukgurka, och inläggningsgurkan ’Delistar’, båda är F1 hybrider och partenokarpa.

Överallt är det gurkor på gång! Här minigurkan 'Baby'. Foto: Kerstin Engstrand
Överallt är det gurkor på gång! Här minigurkan ‘Baby’. Foto: Kerstin Engstrand

Båda skördas när de är cirka 14 cm långa. Man kan med fördel skörda dem när de är mindre, runt 10 cm vilket främjar fruktbildningen.

Jag har även odlat icke partenokarpa sorter och de ger mängder med honblommor men inga frukter, detta trots att jag då även lekt humla!

"Vanlig" gurksort som måste pollineras av en hanblomma. Den blommade helt vilt men inga frukter blev det, trots att jag lekt "humla". Foto: Kerstin Engstrand
”Vanlig” gurksort som måste pollineras av en hanblomma. Den blommade helt vilt men inga frukter blev det, trots att jag lekt ”humla”. Foto: Kerstin Engstrand

Jag har också testat att odla partenokarpa sorter tillsammans med ”vanliga”. Varför då? Jo det sägs att om man blandar ska gurkorna bli bittra. Det har de inte blivit, utan de är helt normala i smaken. Numera säljs dessa ”honliga” sorter också med beteckningen plantbitterfria.

Hur lång tid tar det?

Från sådd till första skörden har det tagit två månader. Sedan fortsätter skörden tills jag tröttnar på att ha plantor inomhus. Då har jag tagit sticklingar av dem- som rotar sig snabbt i vatten. Dessa sticklingar har jag sedan planterat i jord, de plantorna kommer att komplettera mina frilandsodlingar.
jag har även tagit sticklingar av plantorna för att plantera i andra eldiga platser i min Harvy.

Skötsel

För lite näring och borttagande av blad var ingen bra kombination. Foto: Kerstin Engstrand
För lite näring och borttagande av blad var ingen bra kombination. Foto: Kerstin Engstrand

Gurkorna kräver något att klättra mot. Jag har dels dragit trådar (steksnöre) från gardinstången i taket ner till plantan men jag har även låtit någon planta växa längs en bambupinne. Båda fungerar, men pinnen behöver extra fästpunkter, jag nyttjade fönstrets handtag. (Och nej, jag öppnar aldrig det fönstret.)

Jag har gjort misstaget att ta bort blad som jag tyckte skymde för mycket, vilket resulterade att de gurkämnen som växte vid de bladen lade av.

När jag följde anvisningen på näringen så resulterade det att plantorna inte orkade låta gurkorna växa. Gurkor kräver mycket mera näring än exempelvis sallat. Jag har istället för 2ml näring per liter vatten gett 5-6 ml och det har fungerat mycket bra.

Gurkor dricker vatten! Även mulna dagar så är vattenåtgången stor. Det finns ett direkt samband mellan tillsättande av vatten och gurkans tillväxt. En liter vatten ger en tillväxt om 1 cm per dag.

Hmm angrepp

Ja, de kommer efter cirka 2,5 månad. Plötsligt är det ett tunt spindelväv vid bladen. Tittar man närmare finns det små prickar i den tunna väven som nästan ser ut som ett hattflor. Spinn ser ut som pyttesmå spindlar –  de är ca 0,5 mm ”stora” och syns knappt inte med blotta ögat- spinnkvalstren återfinner du på bladens undersida. Den tunna fina spindelliknande väven har de skapat för att både skydda äggen och ha som ”gångväg”. Man kan köpa rotkvalster som man sätter ut.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Nyskördat! Foto: Kerstin Engstrand

Majs som avnjuts så färsk så att vattnet sätts för att koka upp just när du kommer in med dina just  skördade majskolvar, det är en ynnest att få uppleva.  Och har du en gång smakat så färsk majs så vill du inte ha något annat.

Majs går utmärkt att odla i pallkrage. Antingen i en enkel krage eller en med dubbelhöjd. Har du en enkel krage, med cirka 20 cm jorddjup så behöver du vattna oftare. En dubbelkrage med 40 cm jorddjup är bättre och ger även större chans att kunna skörda två kolvar per planta.

Läget ska vara vindskyddat och soligt. Detta för att pollenet ska träffa honblommorna och inte föras vidare med vinden.

Majs blir höga plantor, cirka två meter men behöver inget stöd.

Majs stormtrivs i pallkragar. I toppen på varje planta syns hanblomman, längre ner honblommorna. Foto: Kerstin Engstrand
Majs stormtrivs i pallkragar. I toppen på varje planta syns hanblomman, längre ner honblommorna. Foto: Kerstin Engstrand

Ny jordblandning vid köpejord:

150 liter planteringsjord och 50 liter kogödsel till en krage, det dubbla till en dubbelkrage.

Bottna med 100 liter planteringsjord och blanda därefter kogödsel och planteringsjord lika.

Befintlig jord: Om du redan har en pallkrage med jord där annat har odlats tidigare år så se först till att jorden är ogräsfri. Majs vill ha en lucker och varm jord. Är jorden kompakt är det lättast att gräva om den med en grep.  Jordförbättra med att tillsätta 50 liter kogödsel, alternativt mylla ner 4-5 dl pelleterat hönsgödsel.

Sorter och plantor

Man kan köpa majsplantor men de är oftast ganska dyra. Lättast är att dra upp egna plantor.

Välj en sort som är anpassad för vårt klimat och som betecknas som extra söt eller supersöt. Det är därför majs vi äter kallas för sockermajs. Utvecklingstiden från sådd till skörd brukar var 95 till 100 dagar. Jag brukar i zon 3 plantera ut i slutet av maj och kan börja skörda i mitten till slutet av augusti.

OBS! Du ska enbart odla en sorts majs, blanda inte olika sorter! Majs vindpollineras och har man olika sorter i samma odling så kan de ge dålig skörd och kolvar med träig smak. Men har du ett större avstånd, vi pratar om cirka 500 meter mellan odlingarna kan du chansa på att odla olika sorter. Eller välj två sorter som blommar vid olika tidpunkter.

Majs är lätt att fröså

Frösådda majsplantor för utplantering. Foto: Kerstin Engstrand
Frösådda majsplantor för utplantering. Foto: Kerstin Engstrand

Jag föredrar att så i så kallade roottrainers, som är en typ av höga, smala pluggar. De är lätta att öppna när det är dags att plantera ut plantorna och risken att de känsliga rötterna ska skadas är minimal.

Så ett frö per plugg, sockermajs brukar ha hög grobarhet, runt 90% om fröna är färska. Sådden sker bäst i början eller mitten av maj månad, eller två till fyra veckor innan utplantering. Så några extra frön än vad du kommer att behöva.

Jag brukar så majs i två omgångar, med två veckors mellanrum för att på så sätt få en längre skördeperiod och undvika att all majs mognar på en och samma gång. Det går enkelt om man odlar majs i två pallkragar.

Man kan även direktså majs, då ska jordtemperaturen vara minst 18 grader. Men jag rekommenderar att du förkultiverar inomhus. Majs kräver en lång period av värme för att utvecklas, därför ska du dra upp plantorna inomhus istället för att direktså ute.

När plantorna blivit cirka 10 cm höga är det dags att vänja dem vid utelivet. De ska ”avhärdas”, det vill säga de får gradvisvänja sig vid att stå ute. Börja med att sätta ut dem två timmer per dag i skugga för att senare gradvis låta dem stå ut lite längre och flytta dem ut i lite soligare läge. Låter du dem stå ute i soligt läge direkt, ja då får bladen ”solbränna”, de blir vita och plantorna mår inte bra.

Utplantering sker i slutet av maj eller i juni, allt beroende på var i landet du bor. Plantorna ska då vara cirka 20 till 25 cm höga. Hantera dem försiktigt, särskilt rötterna.

Hur många plantor i en pallkrage?

Nyutplanterade majsplantor skyddas under fiberduk. Foto: Kerstin Engstrand
Nyutplanterade majsplantor skyddas under fiberduk. Foto: Kerstin Engstrand

I en pallkrage 80 x 120 cm kan du lätt odla 8 plantor, har du bra jord 11 plantor och odlar du i en dubbelkrage (dvs. två kragar hög) så kan du säkerligen klämma in hela 15 plantor, dvs. tre rader med fem plantor (plantavstånd 20 – 25 cm). Jag föredrar att sätta plantorna med ett avstånd mellan varandra på 30 cm. Det blir en rad med fyra, därefter en rad med tre där plantorna sätts mellan de första fyra, och planteringen avslutas med ännu en rad med fyra.

Viktigt för bra resultat är att sätta plantorna tätt, och i block, som en pallkrage utgör. Frestas inte att sätta dem en och en i olika pallkragar.

Yrkesodlare brukar plantera majsen med ett avstånd om cirka 30 cm i raden och med ca 90 cm mellan raderna, men det är ute på fält. Då brukar de oftare få två kolvar per planta. I en pallkrage kan du odla tätare och därmed få ut högre skörd per planta.

Majsplantorna ska planteras på samma djup som de växte i rootrainern.

Jag brukar skydda plantorna från fåglar, som ibland tycker det är roligt att rycka upp småplantorna, med att sätta över en tunnel av fiberduk. Då skyddas de även mot för stark sol.

Skötsel
Ibland växer rotskott upp, de kan du lugnt låta vara kvar. Foto: Kerstin Engstrand
Ibland växer rotskott upp, de kan du lugnt låta vara kvar. Foto: Kerstin Engstrand

När småplantorna har etablerat sig i pallkragen kan du ta bort fiberduken. Plantorna växer ganska snabbt.

Vattning: Majs kräver regelbunden bevattning, särskilt när kolvarna börjar bildas.

Näring: Ge regelbundet näring så fort plantorna börjar blomma. Lättast är att ge näring i flytande form i samband med vattning. Näring ska alltid ges när jorden är fuktig. Det är viktigt att börja ge extra näring och vatten när kolvarna utvecklas.

Färskt gräsklipp som läggs ut i ett tunt lager på jorden mellan plantorna är också suveränt gödsel. Lägg ut gräsklippet på väl fuktad jord så håller det dessutom fukten i jorden bättre.

Ibland bildas en extra liten planta vid basen. Ett rotskott. Låt det vara kvar, du skadar mera plantan om du försöker ta bort den. Det är en myt att rotskottet stjäl energi.

Blomning:

Hanblommor. Foto: Kerstin Engstrand
Hanblommor. Foto: Kerstin Engstrand

Hanblommorna utvecklas i toppen på varje planta. När de börjar vecklas ut och stå horisontellt så börjar de avge pollen. Då har du i regel upptäckt honblomman som nu växt fram cirka 5 bladpar under hanblomman. Honblomman känns igen då den har som tunna trådar i toppen, det så kallade skägget.

Honblomma på g. Foto: Kerstin Engstrand
Honblomma på g. Foto: Kerstin Engstrand

Blomningen brukar ske i mitten, slutet av juli. Nu ska pollenet träffa alla dessa trådar, för en tråd blir ett majskorn!

Ganska snart ser du att det ligger som ett fint damm på majsplantans blad, det är pollenet.

Vill du vara extra säker på att få verkligt fullmatade kolvar kan du skaka lätt på plantorna så att pollenet ramlar ner. Det kan du göra flera gånger per planta, i regel varje morgon men också på kvällen. Plantorna brukar bilda nytt pollen efter några timmar.

Skörd
Nyskördat! Foto: Kerstin Engstrand
Nyskördat! Foto: Kerstin Engstrand

Skörden brukar börja cirka en månad efter blomningen, i zon 3 i mitten, slutet av augusti.

Räkna med att du får en kolv per planta. I regel brukar några plantor ge två kolvar men det är inte alltid den andra kolven hinner att utvecklas ordentligt. Odlar du i en dubbel pallkrage är chansen större att du får två kolvar än om jorddjupet bara är 20 cm.

Skydda kolvarna, fåglar gillar också majs. Vi gör skydd av PET-flaskor och trär över. De går att återanvända i många år.

Kolvskydd! Foto: Kerstin Engstrand
Kolvskydd! Foto: Kerstin Engstrand

När vet jag då att majskolven är skördeklar?

Jo, först att ”skägget” börjar bli brunt. Kolven känns nu fast. Du kan också med tumnageln göra hål i ett majskorn och kontrollera växtsaftens färg. Är den mjölkvit är den mogen och kolven klar att skördas. Är den däremot klarfärgad är det bara att vänta lite till.

Hur skörda en kolv?

Nykokt! Foto: Kerstin Engstrand
Nykokt! Foto: Kerstin Engstrand

Ta tag i plantan med ena handen, och majskolven med den andra och bryt lätt, kolven släpper då snabbt Men innan dess så ska du ha förberett kokvattnet som din supersöta majs nu ska kokas i. Se till att vattnet just kokar upp när du kommer in med din skörd. Samt ha smör färdigt. Sedan är det bara att frossa och njuta!

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Redaktionens val

Har du som tradition att ha västeråsgurka till julen? I julgranen. Inte? Men i delar av USA och Tyskland är det en viktig tradition. The...