Buskvallmo, som ett stekt ägg i rabatten

Har du varit i England eller Frankrike  i slutet av juni eller början av juli så har du säkerligen lagt märke till den ståtliga vita vallmoliknande blomman som mera liknar en buske fylld med steka ägg. Och säkerligen har du då drabbats av habegär.

Buksvallmo, Romneya coulteri, tillhör vallmosläktet och är bördig från Kalifornien. Den går att få att trivas även här, vi vet flera som har stora exemplar upp till växtzon 2–3, då oftast på väldränerade växtplatser, som sluttningar i söderläge. Och med stora menar vi verkligt stora plantor som har djupa rötter. Trivs buskvallmon så är den inte lätt att flytta på, eller gräva upp delar av. Men det kan man nog leva med för detta är en magnifik växt.

Att dra upp egna plantor från frö är däremot mycket svårt. Många är vi som försökt, och många är vi som inte lyckats, och många är vi som lever på hoppet att en gång lyckas med frösådd av denna praktfulla växt. Någon enstaka har fått fröna att gro men inte fått de små fröplantorna att överleva den första vintern. Det sägs att buskvallmons frön gror efter brand, den kommer ju från Kalifornien. Att strö vedaska över fröna är ett trick att få fröna att gro. Fröna är som alla vallmofrön små, och dessa är svarta.

Men tills den lyckan inträder så blir det att köpa plantor.Blommorna blir minst en hand stora, så de kommer att synas i din trädgård! Dessutom blir plantan manshög, oftast runt 180 cm hög. Här hemma blommar den i regel i mitten av juli.

Text och foto: Kerstin Engstrand