Taggar Inlägg "Perenner"

Perenner

Växtfynd på lantbruksmässa i Sankt Petersburg. Foto: Kerstin Engstrand

Den är en av de första som dyker upp på våren. Lite försiktigt, redan i de första dagarna mars – om det är barmark – visar den sina breda gröna blad mitt ute i en av min trädgårds rabatter. Det var på en lantbruksmässa i Sankt Petersburg 2001 jag fann en bredbladig lök. När jag frågade min ryska tolk, Ludmila, om den, sken hon upp som en sol. Den var hennes favoritlök! Slizun kallade hon den för, sibirisk kantlök på svenska. Den återfinns även i Linnés herbarium!

Glad säljare, vi förstod varandra utan att tala varandras språk.  Foto: Kerstin Engstrand
Glad säljare, vi förstod varandra utan att tala varandras språk. Foto: Kerstin Engstrand

Och numera är den även min favorit. Den odlar jag och använder som klippgrönt i omeletter istället för purjolök. För fördelen med den att den är trogen, år ut och år in kommer den. Mina plantor har jag nu haft sedan 2001 och de har fått flytta några gånger. Smaken påminner om ett mellanting mellan purjolök och gräslök. Utmärkt att göra soppa på och blomklasarna älskas av bin, humlor och fjärilar.

Behöver jag säga att mina kollegor som var med på resan efter att sett mitt fynd rusade och köpte de lökar som var kvar? Och en, som kom för sent till säljaren, fick några lökar av oss andra?

Början av mars och barmark, min ryska sibiriska kantlök är redan på gång. Foto: Kerstin Engstrand
Början av mars och barmark, min ryska sibiriska kantlök är redan på gång. Foto: Kerstin Engstrand

Bladen är 2 cm breda, saftiga och har en svagt nötaktig vitlökssmak. Beroende på växtförhållanden blir bladen mellan 30 och 50 cm höga.

Blomningstid: Slutet av juli – mitten av augusti. Sibirisk kantlök blommar andra året med ljust vitrosa blombollar. Tillväxten minskar då men den dör inte ut. Även blommorna är ätliga. Låt inte alla plantor gå i blom, några bör man låta blomma då de är riktiga insektsmagneter!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Växtplats: Väldränerad, lätt jord. Trivs med andra örter som timjan. Väl etablerad klarar sig den utan vintertäckning, bara den växer väldränerat.

Härdighet: Mycket härdig, sibirisk kantlök är flerårig.

Förökning: Man kan hitta lökar och frö hos firmor med lite exklusivare sortiment. Så direkt på växtplatsen i april månad, eller på hösten. Markera sådden, fröna behöver oftast en köldperiod för att gro.

Lökar kan sättas både på hösten och på våren.

Plantavstånd: 10 cm.

Skötsel: Ingen extra gödsel eller vattning behövs. Dela plantan vart tredje, fjärde år. Och dela då med dig till andra som älskar purjolök!

Skörd: Smaken är bäst på våren och försommaren. Den är tidig, i zon tre visar den sig redan i början av mars, och i regel innan de första krokusarna blommar.  Skörda inte den första sommaren.

Även blomknopparna smakar bra. Foto: Kerstin Engstrand
Även blomknopparna smakar bra. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Opuntia 'Budapest'. Foto: Kerstin Engstrand

Ja, du läste rätt. Du kan ha en kaktus i din trädgård, och det kommer att imponera på de flesta. Dessutom är den ytterst lättskött!

Satsa på en opuntia som är ett stort kaktussläkte med närmare 500 arter. Vild växer de i såväl Kanada som Sydamerika och det finns tuffingar som klarar −35 grader.Vanligast i trädgårdsbutikernas sortiment  är krypopuntian, Opuntia humifusa, som är härdig, i alla fall i zon 4, och har hemma hos mig klarat sig bra under mängder av vintrar. Min har gula blommor, men frilandsopuntia kan också ha rosa och röda blommor. Andra tuffingar är sköropuntia, Opuntia fragilis, som har 1−2 cm långa taggar och vanligen gula blommor. Krypopuntian lär klara fukt bättre än sköropuntian och det finns de som odlar den i Dalarna.

Det speciella med krypopuntian är att den skrumpnar ihop under vintern, oftast redan på hösten. Den tömmer sig på vätska, viker sig ner mot marken och blir torr och ful för att på våren sedan sakta resa sig upp och bli grön igen. För att klara sig ska den växa väldränerat, gärna i en sluttning och helst med ett skydd över huvudet.

Den kan planteras överst på en liten grushög eller i grusblandad jord mot husväggen under ett takutsprång, ett litet skärmtak eller liknande. Viktigast är att rötterna och plantans bas är skyddade. Man kan också plantera växten lätt vinklad, så att rötterna och den nedersta delen av plantan kommer under en sten. Sedan är det bara att vattna vid planteringen − och glömma bort den. Du kommer ihåg din opuntia igen när den plötsligt blommar i slutet av juni−början av juli med stora blommor i gult-orange-aprikos.

Bladsticklingar av olika opuntior.  Foto: Kerstin Engstrand
Bladsticklingar av olika opuntior. Foto: Kerstin Engstrand

Skulle en del av opuntian gå av när du planterar den kan den delen också planteras. Det är bara att sticka ner den i sandblandad jord. Det är just så, vid sidan av frö, som opuntian förökar sig i naturen.

Kaktusar klarar sig under en ”normal” svensk sommar utan vattnas. Inte heller behöver de tillföras någon näring. Men hösten, särskilt september månad som ofta för med sig en hel del regn, är farlig. Då passar kaktusar på att dricka så mycket vatten de någonsin kan få − och suger de upp för mycket vatten ruttnar de. Ibland kan de också spricka. ­Därför är det extra viktigt att en kaktus planteras skyddat och väldränerat.

Frö av krypopuntia. Foto: Kerstin Engstrand
Frö av krypopuntia. Foto: Kerstin Engstrand

Opuntia kan också sås. Fröna är ganska stora, och hårda! Många experter filar på fröskalet för att få fröet att gro snabbare. Man kan också bötlägga det ett dygn innan sådd. Det sägs att man ska låta sådden stå kallt i en vecka eller två, i kylskåpskyla men mina har grott i vanlig rumstemperatur.

Det finns också katusmixfröer att köpa, de brukar i regel innehålla kaktusar som ska stå inomhus under vår svenska vinter.

Kaktussådd på tillväxt! Foto: Kerstin Engstrand
Kaktussådd på tillväxt! Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

En snygg kruka och mängder av låga växter är en bra idé till din framsida. Denna är från Hestercombe Gardens och är skapad av Gertrude Jekyll. Foto: Kerstin Engstrand

Vill du ha en elegant framsida? Om man föredrar något mindre färgglatt och har en större framsida kanske en sofistikerad plantering i blått och grått kan vara något? Grått, gråblått och svagt lila är vänligt för ögat och ger ingalunda ett strikt och stelt intryck. Med en bra bas ser dessutom planteringen fin ut året om.

En annan fördel, du kan säga till dina grannar att du har en entré inspirerad av den brittiska trädgårdsgurun Gertrude Jekyll. I början av 1900-talet började hon med förkärlek använda sig av grå och silverfärgade växter och hennes planteringsideal är lika moderna nu som då. Jekyll föddes 1843 i London och än idag, 175 är efter hennes födelse är hennes sätt att använda växter mycket modernt!

Entrén är ditt hus och trädgårds ansikte utåt, den skvallrar effektivt om hur ordentlig man är och basunerar ljudligt ut om man inte hinner med eller rentav är bortrest lång tid under sommaren. Då är de gråbladiga växterna ett utmärkt alternativ. De har oftast en grådaggig hinna på bladen eller ett vaxliknande överdrag som skydd för att kunna överleva på varma, torra, heta växtplatser. Färgen gör att solens strålar reflekteras bort och behovet av vatten blir mindre. Många trivs faktiskt förvånansvärt bra även i skuggiga lägen, och på köpet får man en känsla av sol – i skuggan! En del gråbladiga växter går också i en vacker gråblå färgton.

Finessen med Jekylls favoritväxter är att man kan skapa såväl strama effekter som mjuka och böljande. Striktare former kräver regelbunden ansning och kan ganska snabbt avslöja att här är ingen hemma och ser efter växternas form. Därför är det att föredra att från början acceptera mer lösa konturer. Vackert kan det bli med en rundel som omges av singel eller sten, och en rak kant planterad med lavendel blir aldrig riktigt rak. Det ser lavendeln effektivt till genom att växa i mjuka, bulliga former. Tänk dock på att vinden spelar en viktig roll i växternas utveckling. Är delar av framsidan utsatta för starka vindar kommer växterna där att bli lägre än de som växter i lä.

Höstkrokus är släkt med saffranskrokus. Foto: Kerstin Engstrand
Höstkrokus är släkt med saffranskrokus. Foto: Kerstin Engstrand

När det gäller små trädgårdar bakom huset ska man använda stora växter för att skapa en känsla av storlek, men det är vanligt att man inte vågar det utan automatiskt väljer lågväxande sorter. För framsidan gäller oftast tvärtom. Här ska inte blicken skymmas och därför passar lammöron, lavendel och nepeta särskilt bra. Och på våren kan de tidigt blommande låga lökväxterna få lysa emot en när man kommer hem. Snödroppar, snökrokus och allium som bollök och kirgislök passar särskilt bra. På hösten kan man glädjas åt höstkrokus. Sätts höstkrokuslökarna redan i augusti blommar de samma höst.

Dessutom, från husets insida, kanske köket eller vardagsrummet, vill man gärna se om och när någon kommer. En lägre plantering skapar överblick och ger också ett generösare, vänligare intryck, framför allt om inget knussel har fått råda vid planeringen. En annan viktig aspekt är att en öppen entré är mindre intressant för objudna besökare, upptäcktsrisken är för stor.

Växter i grått och blått
Lammöron och stjärnklocka. Foto: Kerstin Engstrand
Lammöron och stjärnklocka. Foto: Kerstin Engstrand

Lammöron, Stachys byzantina, har gosigt lena blad och se det barn som inte nyper av ett blad och stryker mot kinden. Mjukt låter den sina silvergrå blad, ibland går de mer i olivgröntgrått, ligga mot marken, så lammöron är som gjord att vara kantväxt mot gången. Snabbt växer den också, sprider sig med rotutlöpare och behöver inte mycket till jord för att trivas. Blir vackrast om den får växa i sol till halvskugga. De håriga bladen bjuder också på lekfulla effekter när regndropparna fastnar på dem. Känner du någon som har den i sin trädgård kan du säkert få några plantor, för den växer så fort att delning är ett måste vartannat till vart tredje år. Då är det bara att ta spaden, gräva upp och dela ganska bryskt. Det klarar den utmärkt. Man kan också ta toppsticklingar och sätta dem i ett glas vatten så kommer rottrådarna snabbt. Den blommar med höga, raka, silvergrå stänglar som har ljust rosa blommor. Efter blomningen brukar plantan bli risig, men man har den ju främst för bladens skull och om man klipper bort blomstänglarna innan de går i blom behåller plantorna sin fina, fasta karaktär. ’Silver Carpet’ är en sort som inte blommar. Tyvärr är den svår att få tag på men väl värd att fråga efter. Lammöron blommar i juni–juli och blir då cirka 40 cm hög. Mycket härdig.

wlavendel

Lavendel, Lavandula angustifolia, finns i mängder av varianter men alla är inte härdiga. Den ursprungliga klassiska står sig väl i konkurrensen. Lavendeln behöver ansas varje vår för att inte bli hög och träig. Gör det på våren, men inte förrän de nya gröna skotten börjar bryta fram. Allteftersom sommaren går blir bladen gråare. Vintrar som bjuder på ömsom kyla, ömsom plusgrader är förödande för lavendeln oavsett växtplats, då blir svinnet stort. Doften är ljuvlig och sägs vara lugnande och sömngivande. Och citronfjärilarna flockas runt blommorna. Kan bli 60 cm hög och blommar i juli–augusti. Halvhärdig.

Martorn. Foto: Kerstin Engstrand
Martorn. Foto: Kerstin Engstrand

Martorn drar till sig både fjärilar och humlor. Med sitt kantiga utseende är den också ett vackert komplement till växter med mjukare former.

Redan en planta av rysk martorn, Eryngium planum, blir så rikt förgrenad att den snabbt bildar ett litet hav av små tistelformade blommor som tycks dansa fram över rabatten. Med sina nästan runda blomställningar känns denna taggiga växt ändå vänlig. Både stjälkar och blommor går i blått, stålblått. Blir cirka 80 cm hög. En aning lägre och mer skulptural i sin form är alpmartorn, Eryngium alpinum, som har en flera centimeter stor blomkolv.

Silvermartorn. Foto: Kerstin Engstrand
Silvermartorn. Foto: Kerstin Engstrand

Ingen trädgård borde vara utan en silvermartorn, Eryngium giganteum, i England kallad Miss Willmotts spöke då denna dam var känd för att älska den så mycket att hon spred dess frön i alla trädgårdar hon besökte och det utan ägarnas vetskap. Men varning, den frösår sig med vindens hastighet och klipper man inte av frökolvarna innan de är mogna så har man snart en skog av martorn. Den är egentligen tvåårig men tack vare dess flitighet att sprida sig märker man inte av det, den finns där ständigt på nya växtplatser. Å andra sidan lockar blommorna till sig mängder av humlor som ibland fyller nästan hela plantan. Den blir en meter hög.

Martornsväxter har alla en kraftig pålrot som gör att de inte så gärna vill flyttas. Full sol, väldränerad och torr växtplats – då tackar de med att bli ännu intensivare blå respektive ännu silvrigare. Alla tre blommar i juli–augusti och är härdiga.

Iris pallida. Foto: Kerstin Engstrand
Iris pallida. Foto: Kerstin Engstrand

Silveriris, Iris pallida, vars svagt lila blommor sänder ut en mäktig doft av viol, har svärdsliknande blad som också ger karaktär till planteringen och effektfullt bryter av en matta av lammöron. Blir 70 cm hög och blommar i juni med en blomma åt gången. Å andra sidan är knopparna många så blomningstiden blir lång. Den växer bra även vid torka och behöver oftast varken gödslas eller vattnas. Bästa planteringstid är augusti. Iris har en jordstam, rhizom, som ska planteras precis i jordytan, gärna på en liten jordkulle så att vattnet lättare rinner av. Bred ut rötterna ordentligt i förväg, så djupt in som möjligt utan att de bryts av. I mycket sandig jord kan de dock planteras 2–3 cm under jordytan, vilket kan vara bra om läget är mycket blåsigt. Bästa effekten får man om iris planteras tre och tre tillsammans i triangelformade grupper med ett plantavstånd inom gruppen på 20–30 cm. Mellan grupperna ska det vara 30–50 cm. När det är dags att dela grupperna är det då lätt att se vilka som hör ihop. Vattna väl varannan till var tredje dag de första tio dagarna efter planteringen och sedan en gång i veckan tills plantorna är väl etablerade. Härdig.

Stjärnklocka, Campanula poscharskyana, som syns på bilden med lammöron, brukar säljas som ampel- eller krukväxt i alla butiker. Ute i trädgården blir den långlivad och bildar snart långa rankor som flätas ihop till täta blå mattor eller skyar. En ypperlig marktäckare, dessutom vintergrön, som vi borde se mera av. Den är mycket vacker tillsammans med lammöron. Blir 15–20 cm hög, börjar i regel blomma i juni och fortsätter sedan med en andra blomning på sensommaren om man river bort de vissna blomrankorna, vilket är lätt att göra utan att plantan skadas. Finns i flera varianter. ’Stella’ med sina blålila klockor med ljusare öga är populärast. Soligt läge, trivs i stora delar av Sverige bara växtplatsen är väldränerad. Härdig.

Text och foto: Kerstin Engstrand

'Monte Cassino'. Foto: Kerstin Engstrand

Blommande fleråriga växter i november, är det möjligt? Ja, i min trädgård blommar några i himmelsk blått, andra i vitaste vitt. Det är höstblommande astrar. Och en annan fördel är att det sägs att varken rådjur eller kaniner äter astrar. Kan kanske stämma, ”mina” rådjur har då aldrig knaprat på dem. Några kaniner har mig veterligen inte besökt min trädgård, ännu, så om deras matvanor kan jag inte uttala mig om.

Redan på 1630-talet kom höstblommande astrar till Europa från sina hemtrakter i Nordamerika. Troligen kom de till Sverige i mitten av 1700-talet. De blev direkt en succé. Nu är det dags att återupptäcka dem, det finns hur många sorter som helst att välja bland. Här tipsar jag om fem som blommar länge, några blommar även mitt i november.

'Monte Cassino' . Foto: Kerstin Engstrand
‘Monte Cassino’ . Foto: Kerstin Engstrand

Ju varmare höst desto fler blommor. Monte Cassino är en klassisk aster som man tyvärr alltför sällan ser i svenska trädgårdar. På engelska är den känd som Michaelmas Daisy eller Frost Flower. Dess vilda ursprung är USA. Man brukar säga att Monte Cassino (säljs också som Monte Casino) bara behöver sol och luft för att utvecklas bra. Mina plantor har också utvecklat sig bra trots att de en gång i tiden planterades på hösten. Annars är regeln att höstblommande växter ska planteras på våren.

’Monte Cassino’ är lättodlad, mjöldaggsresistent och blommar för fullt i oktober och november. Den gör allt för att lysa upp våra trädgårdar. Förr var den vanlig som snittblomma, numera ser jag den sällan i Sverige men i USA och övriga Europa är den fortfarande mycket populär. Som snittblomma brukar den lätt stå i över tio dagar.

Vetenskapligt namn: Symphyotrichum pilosum var. pringlei ‘Monte Cassino’, säljs också som Aster pringlei ‘Monte Cassino’. Filtaster är det svenska namnet på denna intensivt blommande aster. Namnet ger den rättvisa, trivs den så blommar den så tätt att de bildar en matta, eller en filt av blommor.

De flesta astrar blir lätt glesa i mitten av plantan, men inte Monte Cassino. För att få en extra fin planta kan man toppa delar av plantan i juni – juli, då förgrenar den sig extra bra. Stormtrivs i torrt och soligt läge.

Kan behöva delas efter några år och delning ska göras på våren. Blir i regel efter ett par år runt 60 till 80 cm hög, i bästa fall hela en meter och ska planteras på ett plantavstånd om 80 cm.

Aster, från grekiskans aster, betyder stjärna och syftar på blommornas form.

'Kylie'. Foto: Kerstin Engstrand
‘Kylie’. Foto: Kerstin Engstrand

Luktaster ’Kylie’, Symphyotrichum novae-angliae ’Kylie’ förekommer även som Aster novae-angliae ‘Kylie’ är bedårande med sina rosa blommor. Trivs i soligt och torrt läge, blir nästan en meter hög och kan behöva stöd.

'Andenken an Alma Pötschke' . Foto: Kerstin Engstrand
‘Andenken an Alma Pötschke’ på väg att vissna, då blir den lite blekare. Nere till höger skymtar några blommor från en grenaster. Foto: Kerstin Engstrand

En annan färgstark luktaster är Symphyotrichum novae-angliae ‘Andenken an Alma Pötschke‘. Den är en relativ ny sort, från 1960-talet och blev direkt en försäljningssuccé. Vill växa i sol till halvskugga och i normal bra trädgårdsjord. I Sverige anger många att den vill växa i fuktig jord men det har jag aldrig upplevt. Blommar som bäst i september-oktober. Blir ca 90 cm hög.

'Henri Picot'. Foto: Kerstin Engstrand
‘Henri Picot’. Foto: Kerstin Engstrand

Höstaster ’Henri Picot’, Symphyotrichum novi-belgii ’Henri Picot’, säljs även som Aster novi-belgii ’Henri Picot’ blommar i min trädgård lika länge som Monte Cassino. Den är mycket vacker tillsammans med sockblommans bärnstensgula höstfärger. Den är ursprungligen fransk, från arboretet Balaine och det är Henri Picot själv som taget fram den. Suverän vacker i mitten av november 2018 i zon 3 och behöver inget stöd. Är en mycket livskraftig och frisk aster. Och jag älskar dess blå färg, den ger mig lite himmelsblått när november är som gråast.

'Chatterbox'. Foto: Kerstin Engstrand
‘Chatterbox’. Foto: Kerstin Engstrand

Höstaster ’Chatterbox’, Symphyotrichum novi-belgii ’Chatterbox’ blir 30-40 cm hög och har i mitt tycke den vackraste av alla rosa toner. Har sitt ursprung i USA och där säljs den som New York aster ’Chatterbox’.  Den börjar blomma i slutet av sommaren och fortsätter så i regel till slutet av oktober, ibland ännu längre.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Höstblommande växter planteras bäst på våren.

Astrarna nämnda i denna artikel klipps ner på våren, inte på hösten. De klarar våra vintrar bättre om de skärs ner på våren. Gör det när du ser nya skott komma fram vid plantans bas, inte tidigare.

Varför två olika vetenskapliga namn? Jo, DNA-tekniken har gjort att man funnit att alla astrar inte är lika, därför tillhör numera de höstblommande Symphyotrichum medan brittsommaraster fortfarande tillhör Aster. Det finns hur många som helst, och enbart Symphyotrichum innehåller ett 90-tal arter.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Axnepeta ’Blue Carpet’ innan den blommar. Se så vackert bladverk den har! Foto: Kerstin Engstrand

Det är bladverket jag först föll för. Bladen är skimrande blankt gröna och fint formade, så vackra att man inte direkt känner något större behov av att få plantan i blom. Man vill direkt när man ser den att den ska bilda en matta i rabatten. Men axnepetan ’Blue Carpet’ har också en annan härlig egenskap, blommorna är ovanligt blå!

Ja, det är en nepeta, tillhör ”kattmyntorna” men den har inte samma starka doft som de andra vilket gör att jag inte sett en enda av alla de katter som kommer till min trädgård rulla sig i den som de gör i exempelvis kantnepetan. Nepeta nervosa ‘Blue Carpet’ anses vara den blåaste av dem alla. I slutet av juni börjar den slå ut och kan blomma i omgångar fram till augusti.

Och när blommorna slår ut är de ovanligt blå. Blåa växter är svårt att få rätt färg på bild, i verkligheten har de en metallisk skimrande blå färg. Foto: Kerstin Engstrand
Och när blommorna slår ut är de ovanligt blå. Blåa växter är svårt att få rätt färg på bild, i verkligheten har de en metallisk skimrande blå färg. Foto: Kerstin Engstrand

Den är lågväxande, blir cirka 20 cm hög utan blomstänglar, 35 cm med. Går även lätt att föröka med frö! Kan sås nu på hösten eller förkultiveras inomhus på våren för senare utplantering. Köper du plantor så sätt dem på ett avstånd av 35 cm mellan varandra. Soligt läge och väldränerat vill den ha. Den vilda formen av axnepeta växer i Kashmir.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Silverstånds 'Angel Wings'. Foto: Kerstin Engstrand

Med blad stora och silverskimrande som änglavingar gör den succé så fort den visar sig. Smyckar som solitärväxt i en fin kruka eller lyser upp i rabatten, den storbladiga ’Angels Wings’ är en av nästa sommars ”måste-ha” växt. Den reflekterar både solens strålar och månsken!

Detalj bladverk. Foto: Kerstin Engstrand
Detalj bladverk. Foto: Kerstin Engstrand

Silverstånds är ett svenskt namn som används även om det inte ännu är officiellt. Dess vetenskapliga är Senecio candicans ´Angel Wings´. Den växer till sig snabbt och kan på en sommar bli 60 cm hög när den blommar. Blommorna är gula och vill du ha fokus på bladverket kan du klippa av blomstängeln så fort den dyker upp.

'Angels Wings' på väg att blomma.  Foto: Kerstin Engstrand
‘Angels Wings’ på väg att blomma. Foto: Kerstin Engstrand

Utan blomstängel bör du räkna med en höjd på 30 cm. Och den syns! Bladen är eleganta, växer på ett intressant sätt, de sveper fram över växten vilket gör att ljuset reflekteras på flera olika sätt på en och samma växt. Silverstånds ’Angels Wings’ vill växa i full sol, det gör alla växter som har silverfärgade blad, och vill ha mager och väldränerad jord. Kryddrabatten eller en kruka är bra växtplats.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vinterhärdigheten är lite osäker, det finns uppgifter att den klarar ner till minus tio grader bara den slipper en vinter som bjuder på ömsom minusgrader, ömsom plusgrader – då ruttnar den, vilket även många  kryddväxter gör en sådan vinter. Bör vintertäckas, granris över fungerar bra. Men den ger så mycket lyskraft under en sommar så den är väl värd att även betraktas som en ettåring som kanske överlever vintern. ’Angels Wings’ trivs även i kustbandet och klarar salta vindar bra.

'Angel Wings' i svart kruka är en enkel och sofistikerad kombination som gör garanterat succé. Foto: crocus.com.
‘Några plantor av Angel Wings’ i en stor svart kruka är en enkel och sofistikerad kombination som gör garanterat succé. Foto: crocus.com.

’Angel Wings’ säljs även under sortnamnet Senaw.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Korallpions fröställning. Foto: Kerstin Engstrand

Augusti och september bjuder på små underverk Aldrig är krasse och ringblommor så vackra när förgängelsens tid börjar närma sig. De är nästan genomskinliga men ändå självlysande. Det är som de vet att snart kommer frosten att nypa dem så hårt att deras spänstiga kronblad blir till en sladdrig, oformlig massa. Våra käraste trädgårdsblommor kämpar på in i de sista för att säkra nästa års avkomma.

Krassens fröer kan man lägga in som kapris!  Foto: Kerstin Engstrand
Krassens fröer kan man lägga in som kapris! Foto: Kerstin Engstrand

Tittar man noga ser man att nästan alla har fröställningar. En riktigt vacker, torr, klar höstdag med mycket syre i luften är det speciellt roligt att förbereda nästa års sådd. Känslan att samla in sina egna fröer är mycket speciell. Höstdagar brukar bjuda på starka dofter och ekorren inom en känns stark. Kan man känna sig närmare naturen?

Pipörtens fröställning ser ut som att ha en fjäder.  Foto: Kerstin Engstrand
Pipörtens fröställning ser ut som att ha en fjäder. Foto: Kerstin Engstrand

Man förundras över alla de märkligaste former som fröställningarna har. De är så vackra, som små konstverk i sig.  Indiankrassen bildar en spiral runt sin lite bulliga frökapsel, formationen är märklig och liknar nästan en navel. Man kan nästan se vilken kraft den får av spiralen för att kunna borra sig ner i jorden och självså sig. Pipörtens frön balanserar fint på tå med sina små balettkjolar eller är det fallskärmar? Solrosorna försöker böja ner sina frötyngda huvuden men talgoxarna är ändå där och plockar frön, ett efter ett. Tittar man närmare ser man solroskakans fina spiralmönster.

Egentligen behöver man inte samla in frön. Liksom krassen sår ringblommor sig mer än gärna själva. En gång ringblommor, alltid ringblommor. Det gäller även de flesta vallmosorter. De av talgoxen tappade solroskärnorna gror långt innan man inomhus börjat förkultivera nya. De ligger ju där i jorden och kan vänta in exakt rätt groningstidpunkt. Ibland bjuder dessa självsådda frön på de märkligaste skådespel. De kan ligga flera år och vänta på rätt tillfälle vilket många som har grävt om gamla rabatter har blivit varse om. De självsådda brukar dessutom bli mycket livskraftigare. Spara därför några fröställningar om du vill ha dem växa på samma plats även nästa år. Annars kan man samla in mogna frön för att så nästa år på en annan plats eller rentav ge bort. Fördelen med trädgård är just att man alltid har något att ge, något smått i form av några frön eller något stort i form av skörd.

Dill, frö. Foto: Kerstin Engstrand
Dill, frö. Foto: Kerstin Engstrand

Väl mogna frön är oftast bruna till svarta i färgen. Vid minsta beröring faller de lätt ur sin frökapsel. Paradisblomster har långa smala frökapslar medan många pioners kan vara färgstarka.

Paradisblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Paradisblomster. Foto: Kerstin Engstrand

 

Elegant som få är paradisblomsterns frökapsel som här just har spruckit upp och reda att släppa sina frön. Foto: Kerstin Engstrand
Elegant som få är paradisblomsterns frökapsel som här just har spruckit upp och reda att släppa sina frön. Foto: Kerstin Engstrand

 

Lätt att samla in!
Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Foto: Kerstin Engstrand
Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Nyfiken på timvisaren, läs vår artikel, klicka här. Foto: Kerstin Engstrand

Samla in vid torrt väder, en vanlig enkel papperspåse eller kuvert är utmärkt att samla in fröer i och lätt att märka med sort och insamlingsdatum. Låt påsarna stå öppna i en till två veckor tills fröerna är riktigt torra, annars möglar de lätt. De små plastpåsarna med förslutning och skrivfält som man kan finna i välsorterade pappershandlare är även de utmärkta.

Krollilja! Nylonstrumpor är utmärkta att använda för fröinsamling.  Foto: Kerstin Engstrand
Krollilja! Nylonstrumpor är utmärkta att använda för fröinsamling. Foto: Kerstin Engstrand

Ser man några riktigt åtråvärda fröställningar som man absolut inte vill missa kan man tidigt dra en nylonstrumpa över dem, knyt till och på så sätt få fröna uppsamlade.

Så här såg krolliljans fröställning ut under nylonstrumpan. Frökapslarna har börjat spricka upp , de små tunna pappersliknande fröerna sprids lätt om man inte sätter på en strumpa. Foto: Kerstin Engstrand
Så här såg krolliljans fröställning ut under nylonstrumpan. Frökapslarna har börjat spricka upp , de små tunna pappersliknande fröerna sprids lätt om man inte sätter på en strumpa. Foto: Kerstin Engstrand

Bästa stället att förvara sin fröer är i en tättslutande burk, en vanlig bra plastburk med snäpplock är utmärkt, som sedan får stå i kylskåpets svaldel. Ett bra tips är att sortera gärna dina fröpåsar efter såmånad, det brukar underlätta väsentligt när såivern sätter in. Riktigt torra fröer kan även förvaras i frysen.

Underblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Underblomma.Läs mer om underblomman i vår artikel, klicka här.  Foto: Kerstin Engstrand

De ettåriga växternas frön är det inget problem att så nästa vår. Så fort jorden reder sig så kan man försiktigt mylla ner dem på den tänkta växtplatsen. Grundregel för nästan all sådd är att sådjupet ska vara lika med tre gånger fröets storlek. De allra minsta, som kornvallmo, är ytgroende det vill säga de sås direkt ovanpå lucker jord. Naturligtvis kan man, som naturen själv, så redan på hösten. Frön från fleråriga är däremot lite vanskligare. Här gäller det att ha kunskap om deras optimala gronings­förhållanden. En del, som julros, vill ha en period av kyla för att gro medan andra gror när som helst. Aklejor korsar sig obekymrat med varandra men så kan de nästan se ut hur som helst. De mest fantastiska skönheter uppstår med en eller flera kjolar, korta eller långa sporrar och de mest fantastiska färgkombinationer. Många aklejor gror direkt men de som normalt är vilda eller växer uppe i bergen behöver en tids kyla för att gro.

De som kräver en period av kyla sås antingen direkt på hösten eller först inomhus på våren. Inomhussådden får stå ett par dagar inomhus innan krukorna flyttas ut. Ställ krukorna i husets närhet och se till att de aldrig torkar ut, de får gärna täckas av ett lager snö.

I din egen trädgård får du samla in hur många frön som helst. Men aldrig i andras trädgårdar eller i botaniska trädgårdar, de använder sina frön till undervisning och i vetenskapliga utbyten mellan andra botaniska trädgårdar världen över.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand

Våren och sommaren 2018 har, än så länge (den 23 juli 2018), inneburit för lejonparten av oss som har trädgård i Sverige, att vatten är en stor bristvara. Hur mycket vatten behövs det egentligen är det många som i år har frågat oss denna torra sommar. Många har upptäckt att vattenbehovet är betydligt större än man tidigare tänkt på. Särskilt om man bor på en plats där det enbart tillåts att vattna med kanna. Då upptäcker man vad många 10-liters vattenkannor som behövs, och att varje kanna väger hela 10 kilo.

Kanske är det första gången du odlar och har en trädgård under en riktigt torr sommar och inte har någon tidigare erfarenhet. Eller det är första gången du har fått uppleva verklig torka. Jag ska här försöka ge en liten vägledning som kan vara bra att ha inför kommande växtsäsonger, och för den del av sommaren som är kvar. Jag har odlat i riktigt medelhavsklimat så jag är van att ha vattenbrist. Min trädgård är också till en tredjedel gammaldags romantisk trädgård, en tredjedel modern a la Ulla Molin och en tredjedel Medelhavsträdgård. Men jag har också vuxit upp i Söderköping som oftast hade och har väl fortfarande under somrarna vattningsförbud och varit många somrar på Gotland, där också vattningsförbud är vanligt. Vattningsförbud inträder i regel på grund av att dricksvattnet tas från grundvattnet. I kommuner som tar sitt dricksvatten från exempelvis Mälaren är det sällan vattningsförbud. Och du som har egen brunn, tänk på att eventuella närbelägna grannar delar på samma grundvatten.

”Lagom med vatten”
Vin klarar torka bra om det är rätt bevattnat vid planteringen. Lavendeln är ytterst torktålig. Foto: Kerstin Engstrand
Vin klarar torka bra om det är rätt bevattnat vid planteringen. Lavendeln är ytterst torktålig. Foto: Kerstin Engstrand

Hur paradoxalt det än kan låta så är det vanligtvis fler växter i våra trädgårdar och krukväxter i våra hem som har dött av för mycket vatten än för lite. Alla har vi väl någon gång råkat vattna krukväxter som står i en ytterkruka lite väl mycket och för sent upptäckt att växten har dött, på grund av att den står i vatten. Rötterna har dränkts, de har fått syrebrist.

Det finns växter som trivs i vatten, så kallade vattenväxter och det finns ytterst torktåliga som exempelvis kaktusar och lavendel men merparten vill ha vatten.  ”Lagom” innebär att växtmiljön blir bördig. Egentligen är det fukt som växterna behöver, de behöver fukt i jorden, rötterna tar upp fukten. Och vanligen står regn, dagg och bevattning för denna livsviktiga fukt. Vissa jordmåner håller fukt bättre än andra, lerjord till exempel. Täckodling är också ett bra sätt att hålla fukten ”på plats”, i år har det dock varit mycket ont om gräsklipp. Man kan också lägga på barkmull, som ska läggas på fuktig jord. Mer om täckodling kan du läsa i vår artikel om torka samt om hur mästerodlaren Börje Remstam odlar.

Men lagom, vad innebär då det? Jo, under en normal odlingssäsong räcker i regel inte enbart regn och marktäckning till för att få ett riktigt lyckat odlingsresultat. Vattning måste till, antingen genom att man samtidigt tillsätter flytande gödsel, eller enbart som vatten.Om du ska gödsla så tänk på att inte ge gödsel på torr jord.

Lagom, det innebär att ska man vattna, så ska man vattna rejält är en grundregel som är särskilt viktig vid nyplantering. Det är jorden runt och under växten, där rötterna finns, som ska ha vattnet. Inte bladen. Detta för att växtens rötter ska gå ner på djupet. Skvättbevattning vid nyplantering innebär att rötterna lägger sig strax under ytan. Och växten blir mycket mera känslig för torka. De växter som tidigare har vattnats på rätt sätt klarar årets torka betydligt bättre än de som inte fått etablera sig så bra. Vin är en sådan växt som du säkerligen sett odlats i sluttningar runt Medelhavet. Vinets rötter går oftast över sju meter djupt ner i marken så rätt etablerade klarar vinet torkan bra. Dock kan man nog se att druvorna blir mindre i storleken än tidigare år, vilket gäller alla bär och frukter i år. Troligen kommer vindruvorna däremot att ha en starkare smak än vanligt.

Mellan vvå gamla vattenpumpar växer denna syren. Den flämtar i värmen!   Foto: Kerstin Engstrand
Mellan två gamla vattenpumpar växer denna syren. Den flämtar i värmen! Foto: Kerstin Engstrand

Men det finns växter som har naturligt grunda rotsystem, syren är en sådan vilket du säkerligen märkt om du har en syrenhäck. Syren skjuter också gärna rotskott. Och den visar när den inte har fått tillräckligt med fukt, bladen hänger tydligt ner. Vilket de gör i år. Vilket de gjorde på många håll i landet sommaren 2016, eller sommaren 2014, eller… Syrenen brukar klara detta galant! Syren växer bland annat vilt i Toscana, Italien.

Bladgrönsaker som sallat har grunda rotsystem och tål torka dåligt, dessutom blir sallat bitter och går lätt i blom. Morötter och andra rotfrukter, särskilt de som är sena sorter, har djupa rotsystem och vill ha mycket vatten men sällan och klarar torka bättre. Mycket kan också odlas i skugga, särskilt när det är så här varmt!

En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand
En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand

En rejäl rotblöta motsvarar minst 20 mm regn. Allra helst 30 mm. Om man ska vattna motsvarande en rejäl rotblöta innebär 20 mm regn att 20 liter vatten ska fördelas på en kvadratmeter. 30 mm regn innebär 30 liter per kvadratmeter, dvs två till tre 10-litersvattenkannor per kvadratmeter. 20 till 30 kilo vatten. Det motsvarar ungefär en yta av en normalstor pallkrage, 120 x 80 cm.

Vattenkannor är utmärkta! Foto: Kerstin Engstrand
Vattenkannor är utmärkta! Foto: Kerstin Engstrand

Det fungerar utmärkt att vattna med kanna, en metod som jag föredrar för då vet jag hur mycket vatten jag givit växterna. Samt att det är lätt att få vattnet vid rötterna. Jag vattnar inte växternas bladverk! Samt använder inte stril till fullvuxna växter. Och får starka armar på köpet. Jag vattnar heller inte allt på en gång, utan ger vattnet till växten i omgångar, då tar jorden upp det bättre. Cirka en tredjedel per gång, så under en bevattningsrunda passerar jag en och samma växt tre gånger. Ja, det tar tid men samtidigt njuter jag av mina växter och hinner studera dem i närbild.

Men en 10-liters kanna är tung, och har du svårt att lyfta är ett alternativ att vattna med slang fast utan munstycke. Och dessförinnan räkna hur lång tid det tar för slangen att fylla en 10-liters kanna. Jag brukar hinna till 25 men det är ju helt beroende på vattentrycket.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

En spridare som täcker en yta på cirka 20 kvm, och går med maximalt vattentryck, förbrukar i regel 1 kubikmeter vatten per timme, det är 1000 liter per timme! Är man snäll säger man att det går åt 150 liter på 20 minuter. Då är det lätt att förstå att många kommuner med vattningsförbud tydligt anger att man inte får använda spridare men man får vattna med kanna. Och att man inte får vattna gräsmattan. Man brukar ange att minst två timmar åt gången ska en normalstor spridare stå på för att vattningen av gräsmattan ska få någon verkligt effekt.

Är det däremot utfärdat totalt vattningsförbud får du heller inte vattna med kanna. Då blir det extra viktigt att ta hand om allt gråvatten man kan.

Stödvattna
Blommande växter är viktiga för insekterna. De är viktiga att stödvattna så att växten klarar att producera nektar. Busken på bilden är en fjärilsbuske. Foto: Kerstin Engstrand
Blommande växter är viktiga för insekterna. De är viktiga att stödvattna så att växten klarar att producera nektar. Busken på bilden är en fjärilsbuske. Foto: Kerstin Engstrand

Kommuner och kyrkogårdsförvaltningar vattnar i regel med spridare typ spjut som pulserar runt. Här kan vi nämna att Enköpings kommun, som är kända för sina fantastiska parker, och som vanligen tar vatten från Enköpingsån, i år, 2018, enbart vattnar sina planteringar en gång per vecka, och då under en timme. Detta som de anger, är den grad av vattning som behövs för att hålla planteringarna vid liv. För 2018 bjuder på extrem värme, verklig hetta, mängder med soltimmar och oftast också kraftiga vindar som effektivt torkar ut. Det är väl bara brännhet siroccovind som kan torka ut mera. Eller scirocco som den kallas för i Italien, då färgas himlen rosa, och det regnar sand. Den vinden kommer från Nordafrika och är brännhet samtidigt som sanden gör att det känns som man träffas av synålar.

Den här fuktmätaren har jag haft så länge jag minns! Den fungerar utan batterier och är ovärderlig när man känner sig tveksam om hur mycket fukt det finns i jorden. Foto: Kerstin Engstrand
Den här fuktmätaren har jag haft så länge jag minns! Den fungerar utan batterier och är ovärderlig när man känner sig tveksam om hur mycket fukt det finns i jorden. Foto: Kerstin Engstrand

Hur vet jag om växten fått tillräckligt med vatten? Jo, bäst är att köpa en fuktmätare som sticks ner i jorden, den på bilden finns fortfarande att köpa och kostar lite mer än en hundralapp. Den visar snabbt om det är torrt, fuktigt eller vått. Och se efter hur växten mår efter en timme eller två. Buskar och träd tar längre tid på sig att visa att de har fått vatten. Du kan även gräva en provgrop vid någon växt. Är jorden fuktig minst 20 cm ner är det bra, 10 cm kan vara ok.

Katsuran är känslig för torka, och brukar om den står torrt  få höstfärger redan under sommaren. Men då doftar den kardemumma!  Foto: Kerstin Engstrand
Katsuran är känslig för torka, och brukar om den står torrt få höstfärger redan under sommaren. Men då doftar den kardemumma! Foto: Kerstin Engstrand

Katsura och magnolia är två finare buskar och träd som är mycket känsliga för torka och som du förhoppningsvis har prioriterat när du vattnat. Den gång jag förlorade en magnolia var för att jag hade glömt att vattna den en sommar. Rosor brukar klara torka bra, särskilt vresrosen som tyvärr har blivit invasiv i många kusttrakter. Rosor är också solälskare.

Gräsmattan ska varken klippas eller vattnas. Dock växer gräset bättre där det är skugga.  Foto: Kerstin Engstrand
Gräsmattan ska varken klippas eller vattnas. Dock växer gräset bättre där det är skugga. Foto: Kerstin Engstrand

Att gräsmattans rötter ligger grunt vet de flesta men gräsmattan är i regel uppbyggd av flera olika sorter gräs och i en gräsmatteblandning finns det även sorter som är valda för att klara torka. När regnet kommer så kommer vi att få uppleva hur fort en gräsmatta blir grön igen! För en sedan länge etablerad gräsmatta slutar att växa när det blir torrt och varmt, den går in i vila. En gulbrunbeige gräsmatta ska aldrig klippas! Det stör gräsets vila och dessutom är det risk att en gnista från gräsklipparen kan få gräset att antändas.

Längs Mälaren kan man se att en del björkar nu börjar få en svag gul ton. Foto: Kerstin Engstrand
Längs Mälaren kan man se att en del björkar nu börjar få en svag gul ton. Foto: Kerstin Engstrand

Att många träd och buskar nu plötsligt får gula blad betyder i år med stor säkerhet inte att de har övervattnats utan för att de reagerar på torkan. De släpper bladen för att klara sig. Björk är en riktigt klassiker, björkar gulnar lätt vid torka. Men de brukar klara sig. Sedan finns det andra, som städsegröna barrväxter, som inte visar något förrän de helt plötsligt är supertorra. Städsegröna växter och bambu bör du stödvattna.

Jag undrar hur många av kommunernas dagvattenavlopp som kommer att bli igensatta på grund av alla sommarfällda blad. För inte tror jag de har upphandlat lövuppsamling under sommaren. Och har du träd som börjat fälla blad, se över dina hängrännor så de inte är tilltäppta när regnet kommer!

Drivor av vissna löv i slutet av juli, det ser ut som höst! Foto: Kerstin Engstrand
Drivor av vissna löv i slutet av juli, det ser ut som höst! Foto: Kerstin Engstrand

Vanligen vattnar offentliga anläggningar träden de första tre åren. I år kommer rapporter att flera kommuner nu förlängt bevattningsperioden och även inkluderar träd som planterats för fem år sedan. Kommunerna använder sig av smarta vattensäckar, ofta kallade bevattningspåse, som också finns att köpa för privatpersoner. De rymmer 70 liter vatten eller mer och är så konstruerade att vattnet sakta sipprar ut ner till rötterna.

Rotvattnare. Foto: Kerstin Engstrand
Rotvattnare. Foto: Kerstin Engstrand

 

Rotvattnare är också suveränt bra att äga, det är ett spjut som man sticker ner i jorden vid växten så att vattnet går direkt ner till rötterna. Det sticks ner djupt i jorden, maximalt ca en halvmeter, och som kopplas till vattenslangen. Vattnet går direkt ner till rötterna och man kan vattna mitt på dagen. Vattentrycket ska vara ganska lågt, annars pressas vattnet bara uppåt. En rotbevattnare är dessutom billig med tanke på nyttan, runt  450 kronor och den håller i många år. Jag är inne på min andra, den första gick sönder när jag använde den som spett…

Uppe med tuppen, eller?
Magnolian behöver stödbevattnas. Foto: Kerstin Engstrand
Magnolian behöver stödbevattnas. Foto: Kerstin Engstrand

Vattna tidigt på morgonen, i regel är det som svalast vid klockan fyra eller fem men det är kanske för tidigt att gå upp? Att vattna på morgonen är bäst för växterna, och sämre för sniglarna. Eller vattna på kvällen, efter klockan åtta på kvällen brukar det vara rejält svalare fast i år är det som vid Medelhavet, först vid klockan tio på kvällen är det ”normal” temperatur. Kvällsvattning gillar sniglar och snäckor, ja de finns i din trädgård även när det är torrt. Mitt på dagen en torr, het dag kan så mycket som 30 % av vattnet avdunsta, särskilt om man vattnar med spridare. Men behöver en växt akut med vatten så är det bättre att vattna mitt på dagen än inte alls. Det brukar ta en timme för en mycket slokande tomatplanta som man glömt bort en dag att repa sig efter en akutbevattning.

Efter klockan 20 kan man också se om växterna verkligen slokar. Varför skriver jag verkligen? Jo för många repar sig några timmar efter det att solen inte längre träffar bladverket. Det brukar man tydligt kunna se på tomater och zucchini samt pumpa.

Och när regnet kommer, och om du då får vattna, så är det suveränt bra att vattna före regn, just när ett fint regn börjar.

Dagar med hög luftfuktighet, vi har haft flera i år på runt 70%, då upptäcker man att växterna behöver betydligt mindre vatten. Detsamma kan man uppleva om man har trädgård nära havet, som på Gotland.

Skulle några perenner ha lidit svårt av extrem torka kan man ta sekatören och klippa bort allt som har vissnat. De repar sig sedan snabbare när de får regn och vatten. Det var legendariska Beth Chatto som lärde mig sekatörknepet, om henne och hennes torra grusträdgård där växterna enbart vattnas när de planteras kan du läsa om här.

Vänta med att plantera nyinköpen! Foto: Kerstin Engstrand
Vänta med att plantera nyinköpen! Foto: Kerstin Engstrand

Har du buskar och träd i kruka som ännu inte har planterats så står de bäst kvar i krukorna, och i skuggan. Glöm inte att ge dem vatten! Jag brukar ställa krukorna i en murarbalja.

Odlingar i kruka är en fördel i år, de kan lätt flyttas till ett skuggigare läge. Parasollet fungerar även för växter!

Nyplanterad och så kom århundrandets värmebölja. Trots ordentlig vattning vid plantering så fick denna buske sitt kiv chock, tre veckor utan vatten och med starka vindar, och brännhet sol. Men med fiberduk och vatten så har den efter 14 dagar nu börjat repat sig. Den bryter nya blad!  Foto: Kerstin Engstrand
Nyplanterad och så kom århundradets värmebölja. Trots ordentlig vattning vid plantering så fick denna buske sitt livs chock, tre veckor utan vatten och med starka vindar, och brännhet sol. Men med fiberduk och vatten så har den efter 14 dagar nu börjat repat sig. Den bryter nya blad! Foto: Kerstin Engstrand

En buske eller ett träd som har drabbats hårt av torkan kan du skugga med säckväv eller fiberduk och även ge det vatten. Rör inte de torra bladen, växten släpper dem i regel självmant. Oftast brukar buskarna snart skjuta nya skott och blad när de efter en akut torka får vatten och skugga Då, när de nya bladen bryter fram kan du, om du vantrivs med att se torra blad, försiktigt ta bort de torra.

Gråvatten
Inget regnvatten att samla denna sommar!  Foto: Kerstin Engstrand
Inget regnvatten att samla denna sommar! Foto: Kerstin Engstrand

Går det att använda diskvattnet? Ja, det går det. Liksom duschvattnet. Förutsatt att du inte använder kopiöst med tvål eller starka diskmedel, miljömärkta går bra och som sagt, förutsatt att du inte tillsätter mängder i vattnet. Använd detta vatten till buskar och prydnadsväxter och vanligt vatten till grönsakslandet. Även vattnet från torktumlaren fungerar. Bräckt vatten klarar växterna i mycket liten mängd.

En sommar som 2018 märker man hur mycket vatten ett hushåll faktiskt använder. Som när man duschar eller spolar för att få kallt eller varmt vatten. Eller när man borstar tänderna. Allt detta vatten kan man samla ihop. Om du har sommarställe utan indraget vatten så kan du detta med hur mycket vatten man egentligen behöver. Enligt Norrvatten, som förser Stockholmsområdet med vatten, förbrukar en person 25 liter per dag bara när hen låter vattnet rinna när hen borstar tänderna. Det är vatten till fem stora mycket törstiga tomatplantor! Sex liter per minut räknar de att en kran ger.

Torra somrar: Luckra, vattna och marktäck när jorden är fuktig. Då gräsklipp är en bristvara i år kan man köpa barkmull och lägga på jord som först har vattnats rejält.

Regniga somrar: Luckra jorden extra mycket.

Och inför kommande somrar, läs vår artikel om vattensäng!

Text och foto: Kerstin Engstrand

Buskvallmo. Foto: Kerstin Engstrand

Har du varit i England eller Frankrike  i slutet av juni eller början av juli så har du säkerligen lagt märke till den ståtliga vita vallmoliknande blomman som mera liknar en buske fylld med steka ägg. Och säkerligen har du då drabbats av habegär.

Buksvallmo, Romneya coulteri, tillhör vallmosläktet och är bördig från Kalifornien. Den går att få att trivas även här, vi vet flera som har stora exemplar upp till växtzon 2–3, då oftast på väldränerade växtplatser, som sluttningar i söderläge. Och med stora menar vi verkligt stora plantor som har djupa rötter. Trivs buskvallmon så är den inte lätt att flytta på, eller gräva upp delar av. Men det kan man nog leva med för detta är en magnifik växt.

Att dra upp egna plantor från frö är däremot mycket svårt. Många är vi som försökt, och många är vi som inte lyckats, och många är vi som lever på hoppet att en gång lyckas med frösådd av denna praktfulla växt. Någon enstaka har fått fröna att gro men inte fått de små fröplantorna att överleva den första vintern. Det sägs att buskvallmons frön gror efter brand, den kommer ju från Kalifornien. Att strö vedaska över fröna är ett trick att få fröna att gro. Fröna är som alla vallmofrön små, och dessa är svarta.

Buskvallmo.  Foto: Kerstin Engstrand
Buskvallmo. Foto: Kerstin Engstrand

Men tills den lyckan inträder så blir det att köpa plantor.Blommorna blir minst en hand stora, så de kommer att synas i din trädgård! Dessutom blir plantan manshög, oftast runt 180 cm hög. Här hemma blommar den i regel i mitten av juli.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Detta är en vacker svanunge, och det är baksidan som är vackrast! Hur många växter har du i din trädgård där du föredrar att se dem bakifrån? Säkerligen inte många men detta är en växt som man vill man ha många av! Anemone ’Wild Swan’ har en två färgad baksida, i vitt och ljuslila.

Dessutom trivs den i lätt skugga och sprider sig inte. Den blir inte invasiv som vissa höstanemoner, som den liknar, kan bli.

‘Wild Swan’ blev årets växt på Chelsea Flower Show 2011, för övrigt det andra året som denna utmärkelse existerade. Då hade den provodlats i cirka tio år innan de kom ut på marknaden. Nu har den vunnit mark världen över och är i år lätt att få tag på även här i Sverige.

Den är ursprungligen framtagen av Elizabeth MacGregor, vid den plantskola hon driver i Skottland. Där hittades den som en spontansådd.

White Swan är helt enkelt ”lovely”, vacker, elegant, förvånande och långblommande. Har man tur börjar hon blomma redan i juni och fortsätter sedan glatt att visa upp sina utsökta blommor en bra bit in på hösten.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Blommorna är cirka 7 cm stora men som sagt, det är för baksidan man odlar denna. Och när blommorna sluter sig mulna dagar, eller på kvällen, då framträder de ljuslila stråken extra bra.

Blir ca 50 cm hög.

Härdighet : C

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Han gav oss moderna engelska rosor, och denna världsberömda rosresa började med att han 1963 introducerade rosen ’Constance Spry’. Därefter följde årtionden av utveckling...