I väntan på utplantering, så 5 snabba grönsaker i dina tomatkrukor

I väntan på utplantering, så 5 snabba grönsaker i dina tomatkrukor

Rädisor är vackra och går att odla på litet utrymme. Foto: Kerstin Engstrand

Våren väcker odlingslust och medan du väntar på att kunna plantera ut dina värmeälskande tomater, aubergine (äggplanta) och paprikor kan du utnyttja ytan som krukorna bjuder på. Dessutom är det skönt att ha krukorna förberedda när det stora utplanteringsslaget går i början av juni.

Vanligen planterar man ut tomater och andra värmeälskande grönsaker i börja av juni. Bor du i växtzon 1, som i Skåne eller på Gotland kanske du kan plantera ut tomaterna redan i slutet av maj och bor du i våra nordligaste delar troligen i slutet av juni. Risken för nattfrost ska vara över.

Tomater som odlas i kruka ute i trädgården eller på balkongen eller på friland blir enormt goda. Betydligt godare än om de odlas i växthus. Dessutom betydligt billigare, ett växthus oavsett om det är en tunnel i plast eller ett mera husliknande i glas kostar en rejäl slant.

Och här finns yta att utnyttja! För handen på hjärtat, visst har du sått betydligt fler tomater än vad du först tänkte dig? Och visst har du ett antal stora krukor som väntar på dina fina plantor?

Jag brukar odla tomater, chili, paprikor och aubergine i rosgjord eller i Hasselsfors U-jord (u står för urna) och krukorna är stora på minst 20 liter jord, några även rymmer 30 liter jord men jag har även 10-liters krukor. Jag har minst 30 krukor, det blir lätt så med åren. Men obs! det går lika bra att odla dessa fem snabba grönsaker även i mindre krukor.

Snabba växter är bland annat:
Plocksallat av röd ekbladssort. Foto: Kerstin Engstrand
Plocksallat av röd ekbladssort. Foto: Kerstin Engstrand
  1. Rucola, den lite peppriga bladväxten som vi köper för dyra pengar i matbutiken.
  2. Rädisor, en härlig vårprimör.
  3. Spenat, färsk bladspenat brukar lysa med sin frånvaro i handeln, enbart fryst brukar finnas.
  4. Låga ärter, roliga att odla, du kan både äta dem som gröna skott eller vänta tills de bildat ärtskidor.
  5. Sallat, roligare och godare att äta hemma odlad än att köpa blandad sallad i påse.

Om du kombinerar med några vackra vårblommor, som låga påskliljor eller penséer som finns att köpa nu blir krukorna än fröjd att skåda. Dessutom kan du efter blomningens slut plantera ut både påskliljorna och penséerna i trädgården så kommer de fortsätta att ge ögonfröjd i många år.

Plus att krukorna är väl förberedda när det är dags att plantera ut tomater, aubergine och paprika.  Det blir lugnare, allt behöver inte göras på en och samma gång. Jag har minst 30 krukor i olika storlekar och att fylla dem med jord kräver lite kraft. Och det blir lätt att man slarvar när allt ska göras på en och samma gång. Kanske får då inte varje planta den omsorgsfulla plantering och vattning de behöver. Så jag börjar fylla dem nu, sakta men säkert och passar på att odla en förodling.

Dessutom är det mycket roligt att följa fröernas utveckling! Har det hänt något är det första jag titter efter varje morgon.

Och som sagt, jag odlar tomater, aubergine och paprika utomhus. Inget växthus här inte!

Förbered krukorna som när du ska plantera ut. Använd den jord du tycker är bäst. Om jag använder påsjord så köper jag rosjord. Eller vanlig planteringsjord som jag blandar ut med extra gödsel.

Då jag odlar tomater i 30-liters krukor så blandar jag ut jorden i krukan botten, de nedersta 10 – 15 cm med några nävar pelleterad hönsgödsel. Tomater är näringskrävande.

En fördel med att nyttja ytan på våren är att de snabba vår- och försommargrödorna inte går på djupet. Du kan även odla exempelvis rädisor i grunda krukor.

Man kan i zon 3 även en kall vår som våren 2021 även med mycket bra resultat så i krukor så tidigt som i mars. Visserligen tar grödorna lite längre tid på sig att gro men gror gör de. De låga ärter av sorten Norli som jag sådde den 1 mars har alla kommit upp och börjar skjuta fart i mitten av april. Men jag kunde lika gärna ha satt dem 1 april, eller som nu i mitten av april. Den extra tidiga sådden är mera rolig att göra för att se hur mycket kyla frön klarar, de jag sår nu kommer snabbt ikapp.

Min egentliga favorit bland låga ärter är Bingo men då den numera pga Brexit är svår att få tag på riskerar jag inte att så den nu. De åtråvärda fröerna sparar jag till senare.

Låg sockerärta
Ärtiga ärtor på gång! De gror snabbt. Foto: Kerstin Engstrand
Ärtiga ärtor på gång! De gror snabbt. Foto: Kerstin Engstrand

Norli är en sockerärta som skördas när skidorna blivit cirka 7 cm långa. Skidorna är platta och äts antingen råa eller lätt kokta och doppade i smält smör, som släpärter. Blir som högst 50 – 60 cm och kan behöva lite stöd, jag brukar sticka ner lite ris från min björk. Har vita blommor och ger en bra skörd av 7 cm långa, söta baljor med fin kvalité. En fördel med att så den i krukor är att ärterna sås tätt och därmed så kommer plantorna att stödja varandra. Som alla ärtväxter så ger Norli mer skörd desto mer du skördar. Man brukar säga att Norlia har en utvecklingstid på cirka 54 dagar, och här menas då från sådd till skörd. Sår du i mitten av april så kan du skörda i cirka den 8 juni, troligen tidigare om krukorna står skyddade mot en husvägg. Så 3 cm djupt och 5 – 8 cm mellan ärterna. Ärter gror bäst när jordtemperaturen är mellan 15 och 24 grader.

Rädisa
Rädisorna behöver gallras, klipp bort varannan planta så utvecklas rädisorna fint. Foto: Kerstin Engstrand
Rädisorna behöver gallras, klipp bort varannan planta så utvecklas rädisorna fint. Foto: Kerstin Engstrand

Ungefär samma jordtemperatur som ärtor gror rädisan vid. Sorten French Breakfast är en gammal avlång sort från 1885 och är snabb, 24 dagar från groning till skörd. Det finns även en sort som ska ta 18 dagar på sig och följaktligen så heter den också ”18 dagar”. 18 dagar är en rund rädisa.

Rädisa ska egentligen sås glest men oftast är det så gott om fröer i en fröpåse så de blir lätt en rejäl bredsådd. Gallra i så fall, dvs klipp bort överskott med sax, så att avståndet mellan plantorna blir runt 2 cm för avlånga och 3 cm för runda sorter. Fröet ska sås på ett djup av 1 till 2 cm. Rädisa kan man gärna så i omgångar med en vecka mellan varje sådd så har man regelbunden tillgång till läckra primörer.

Skulle nu alla rädisor blir färdiga på en och samma gång håller de sig i cirka en vecka i kylskåp om de sätts i ett glas vatten.

Rucola
Rucola är en av de första att gro. Foto: Kerstin Engstrand
Rucola är en av de första att gro. Foto: Kerstin Engstrand

Sallat gror bra redan vid en jordtemperatur runt 15-18 grader, rucola likaså, om inte ännu bättre. Rucola är inte lika känslig ifall fröna skulle vara lite äldre.

Jag föredrar rucola då jag kan välja mellan den kultiverade, som är lite mildare, eller den vilda som har en tydligare rucolasmak. Allra bäst tycker jag om wasabirucolan som dock tar lite längre tid på sig att utvecklas. På friland brukar man beräkna att det tar 40 dagar från sådd till skörd av rucola. I kruka brukar det gå lite fortare. Rucola är dessutom en växt som ska sås på våren eller hösten då den annars lätt går i blom.

Man kan lätt reglera rucolans smak, vattnar du mycket blir den mildare, mindre vatten och den blir skarpare i smaken. Även blommorna går att äta, de är typiskt korsblommiga och svagt vita med en lätt gul ton. Så rucola 0,5 cm djupt och bredså.

Spenat
Spenat växer snabbt. Foto: Kerstin Engstrand
Spenat växer snabbt. Foto: Kerstin Engstrand

I Italien är spenat en verklig vårprimör, färsk bladspenat är där obligatoriskt tillbehör till maten, då lätt fräst i olja, smör och vitlök.

Sorten Matador, som även säljs under namnet Viking är en bra sort. Palco en annan. Gror snabbt och växer snabbt. Vid sådd i april hinner du skörda rejält innan början av juni. Och tur det för i juni brukar spenaten gå i blom, där blir den bitter och inte god. Utvecklingstiden brukar räknas till 45 dagar.

Så fröna 2 cm djupt. De kan bredsås, dvs sås tätt och gallras allt eftersom helt automatiskt när man börjar skörda av bladen. Man väljer de lägsta, de nedersta bladen först och de brukar också vara störst.

Plocksallat
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När plocksallatssorterna lanserades som begrepp så blev det för många en mindre revolution för sallatsodlingen. Innan dess så var det många som sådde en hel påse frö och fick hur många sallatshuvuden som helst, som i regel alla var skördeklara samtidigt. Det kommer jag så väl ihåg från odlingslotten i Uppsala. De enda som var glada var harar och rådjur och sniglarna förstås.

Det finns inget som egentligen heter plocksallat men det finns mängder med sallatsorterna som inte bildar huvuden och därför passar att skörda enstaka blad av, och då skördar man alltid utifrån och in. Dessa sorter var vanliga utomlands innan de slog igenom här hemma. Plocksallater finns i en mängd olika färger, former och smaker och passar också att bredså. Det finns också suveräna fröblandningar med just sorter som passar extra bra att skörda bladvis. Betydligt roligare än att köpa färdigskuren sallat på påse.

Sallat ska sås glest på ett djup av 0,5 cm. Jordtemperaturen ska vara minst 5°C, vid 18°C gror sallat mycket bra men även vid rumstemperatur av 22. Vattna jorden väl innan du sår.

Efter fem till åtta dagar brukar sallatsfrön gro. Dock ett men, frönas måste vara färska, är de för gamla brukar grobarheten vara betydligt sämre.

Man brukar räkna med att det tar cirka 40 dagar från sådd till skörd.

Och självklart kan du så även i mindre krukor, som de på bilden. Då blir varje skörd mindre men lika god!

Text och foto: Kerstin Engstrand