Ligustersyrenen förför med väldoft
Det är slutet av juni i Stockholmsområdet, eller mitten av juli i Ockelbo och Wij trädgårdar. Det doftar sött, mycket sött och alla ser sig omkring, vad är det som doftar! Är det schersmin? Nej, något annat. Och man upptäcker små nätta träd som på håll ser ut som ett mellanting mellan syrener och fläder. Ligustersyrenen har slagit ut!
Blomklasarna är stora och upprätta, de är gräddvita (gulvita) och hopplösa att göra rättvisa på bild. Detta är ett träd som måste upplevas! Och det är ett träd som blommar när inga andra träd bjuder på blomning.
Ligustersyrenens vetenskaplig a namn är Syringa reticulata. Dess ursprung är Nordostasien och är också ett mycket populärt litet träd i Kanada där det återfinns flitigt i både villaträdgårdar och parker. På engelska kallas den för Japansese Silk. Här i Sverige finns det en sort som är extra fin, ’Enskede’, som säljs som E-planta. ’Enskede’ är framtagen av en frökälla från just Enskede och anses vara frökonstant.
Fått sitt namn efter liguster
Att den på svenska heter ligustersyren beror på att blomklasarna mångt och mycket påminner om busken ligusters blommor. Liguster ser man oftast som häckväxt och den blommar vanligen i början till mitten av juni medan ligustersyrenen vanligen börjar blomma efter midsommar, då med 30 cm höga blomklasar.
Ligustersyren blir 4 – 6 meter hög. ’Enskede’ är härdig alla gånger upp till växtzon 5, troligen även upp till växtzon 6. Är anspråkslös men trivs inte i kompakta jordar. Plantera i soligt eller halvskuggigt läge. Fjärilar och humlor älskar blommorna!
På hösten går bladen i gult, ibland till och med i purpur.
Icke skyddare sorter kan sticklingsförökas.
Text och foto: Kerstin Engstrand
