Mördarsnigeln och pantersnigeln

Mördarsnigeln och pantersnigeln

Pantersnigel. Foto: Kerstin Engstrand

Kärt barn har många namn, epitetet ”mördarsnigel” har den fått genom sitt beteende. Den äter ibland sina döda kamrater men det är den inte ensam om, flera sniglar och snäckor är asätare, bland annat trädgårdssnäckan som man på våren kan se även äta på hundbajs. Normalt är den en allätare och den största delen av födan består av vegetabilier.

Den spanska skogssnigeln, som den hette tidigare bytte 2021 officiellt namn till mördarsnigel. Egentligen lever mördarsnigeln i södra Frankrike, västra Spanien och i Portugal men där är den inget problem. Troligen håller där det torra klimatet den i schack. Det var när den kom till Tyskland, Österrike, Schweiz, Sverige, Danmark och Norge med fuktigare klimat, som den också fick sitt smeknamn, mördarsnigeln.

Göteborgs Naturhistoriska Museum angav 2021 i samband med namnbytet att den invasiva arten härstammar med stor sannolikhet ursprungligen från sydvästra Frankrike (norr om Pyrenéerna) och ska heta Arion vulgaris. Att börja kalla arten för fransk skogssnigel på svenska skulle kunna orsaka förvirring – det ligger därför nära tillhands att istället använda det sedan länge i folkmun vanliga, spridda och entydiga mördarsnigel berättar museets snigelexpert, docent Ted von Proschwitz.

Att den en gång kom hit ska inte den lastas för. Den var en gång, och är fortfarande, delvis en ofrivillig fripassagerare. Troligen kom den till Sverige via import av växter eller jord som innehöll ägg och små sniglar. Dess ursprung tror man är den Iberiska halvön. 1975 kom den till Skåne där det första fyndet gjordes utanför Helsingborg. Idag sprids den fortfarande på samma sätt. 1988 noterades den ha kommit till Stockholm. Idag är den konstaterad i över 900 orter och så långt upp som Luleå i Norrlands kustland och Wilhelmina samt Östersund i inlandet. Även i Finland, Norge, Danmark, Tyskland och Österrike är den väl utbredd. Konstigt nog är den inte lika glupsk i Storbritannien, vilket kan bero på att Storbritannien, liksom Spanien och Portugal som den härstammar ifrån, har Atlantklimat. I många länder är också andra, kraftfullare antisnigelmedel tillåtna, medel som inte är tillåtna i Sverige.

Sprider mördarsnigeln sjukdomar? Plötsligt var det svarta rubriker: Mördarsnigeln kan bära på farlig sjukdom! Det lät som om det var en sjukdom farlig för oss människor. Det handlade om potatisbladmögel. Självklart kan en snigel som rör sig mer än gärna bland potatisblast (en mycket stor favoriträtt hos dem) sprida sjukdomar. Likaväl som den kan sprida listeria, men det kan även andra däggdjur och jord. Naturligtvis ska man också tvätta sig noggrant när man hanterat sniglar.

Pantersnigeln, Limax maximus, ser ”farlig” ut. Den är fläckig, mönstrad som en svart-grå leopardpäls. Beroende på hur ljuset faller ser den antingen grå-svart ut, eller orangebrun. Kallas därför också för leopardsnigel. Den blir normalt 15 cm lång eller längre, vanligen 20 cm och upplevs blötare än mördarsnigeln. Pantersnigeln tillhör inte vår inhemska fauna utan har kommit hit från Mellaneuropa. Troligen har den kommit hit på samma sätt som mördarsnigeln men noterades redan på 1850-talet i Stockholmsområdet. Hundra år senare noterades den i Göteborg. Den anses normalt inte orsaka några större skador på odlade växter, den ska föredra förmultnade växter. Dock har fler och fler märkt att den också börjar trivas hos oss och ha stor aptit. Den äter gärna godsaker som smultron och jordgubbar också. Och döda trädgårdssnäckor och döda mördarsniglar.

Den är införd i vårt land och därför inte fridlyst som det ibland påstås.

Pantersnigeln kan i fångenskap visa för snigelvärlden aggressiva tendenser. Men ryktet om att den skulle bita ihjäl mördarsniglar i stora mängder är inte korrekt. För det första så har pantersnigeln, liksom mördarsnigeln, inga tänder. De har en radula, som en knottrig tunga, även kallad rivtunga. De raspar sönder maten. ”Tandämnena” är dessutom inga tänder utan hornämnen och är bara någon millimeter höga. Däremot är det troligare att de äter snigelägg, oavsett om det är mördarsnigelägg eller andra sniglars ägg. Mördarsnigelns ägg ligger på ytan, under exempelvis marktäckare, vilket gör att de är lätta för pantersnigeln att komma åt. Dessutom är mördarsniglar mycket kraftigare än pantersniglarna, en fullvuxen mördarsnigel är som en stor seg muskel. Men jag har ofta sett pantersniglar kalasa på döda sniglar och snäckor tillsammans med mördarsniglar. Utan att skada varandra.

Antisnigelmedel med ferramol, och nematoder, angriper även pantersniglar.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Läs om hur du bekämpar mördarsnigeln här.

Är du nyfiken på att se hur pantersniglar parar sig? Det är ett skådespel som  Elisabeth med bloggen Radhusliv har dokumenterat.Klicka här så kommer du till hennes sida.