Potatis, så lyckas du

Potatis, så lyckas du

Färskpotatis. Foto: Kerstin Engstrand

Årets första färskpotatis smakar himmelskt, och sedan fortsätter jag njuta av min egenodlade potatis hela sommaren lång. Att krafsa fram några potatisar ur doftande svart mylla, lagom många för ett kok, är något jag aldrig tröttnar på. Det känns så ursprungligt och så rätt. Det är samma ljuvliga glädje varje gång.

  • Välj gärna två olika sorter, en tidig och en senare så förlängs skördesäsongen.
  • En enda sättpotatis ger i regel två kilo att skörda. Och att skörda färskpotatis brukar bli stor succé bland barnen.
  •  Föredrar du stora eller små potatisar? Välj stora sättpotatisar om du vill ha små potatisar, och välj små sättpotatisar om du vill skörda stora.
  • Potatis är utmärkt att samodla. Bondböna är en klassiker, liksom indiankrasse. Extra vackert blir potatislandet om man sätter några dahliaknölar samtidigt med potatisen. Fyra−fem potatisar och sedan en dahlia osv.

Sorter: Satsa på två, tre sorter med olika skördetid, tidig s k sommarpotatis samt medelsen och sen höst- eller vinterpotatis. Har man inga bra förvaringsutrymmen är det bäst att bara odla tidiga sorter. Man köper sättpotatis och det ska vara statskontrollerade, plomberade, friska sorter.

De tidiga växer snabbt och njuts omgående då de inte klarar lagring någon längre tid. Tidiga sorter brukar vara fasta och har oftast gult kött. Någon bra tidig, mjölig sort finns inte. De sena växer långsammare och får ett hårdare skal som gör att de kan lagras. Bland de medelsena och sena finns både fasta och mjöliga sorter.

Utbudet varierar år från år, ibland beroende på att föregående års skörd resulterade i dålig tillgång. Det kommer också ständigt nya sorter.

Sättpotatis säljs i nätsäckar om 1, 3 eller 5 kg. Det finns också kartonger med tre – fyra olika sorter. För en familj om två vuxna och två barn räcker 5 kg sättpotatis till långt in på hösten.

Köp sättpotatisen så tidigt som möjligt. Då är sortimentet som störst och du kan få tag på de sorter du vill ha samt i rätt förpackningsstorlek. Den brukar finnas i butikerna i slutet av mars, början av april. Förvara den svalt och mörkt. Alltför många butiker förvarar sättpotatisen för varmt. Känn på potatisen, de ska vara fasta och inte ha några långa vita groddar.

Köp inte potatis med långa vita groddar. de kommer lätt gå av när du öppnar förpackningen. Foto: Kerstin Engstrand
Köp inte potatis med långa vita groddar. de kommer lätt gå av när du öppnar förpackningen.
Foto: Kerstin Engstrand

Var? Soligt–halvskuggigt läge. Jorden kan vara sandblandad. Gräsmattejord fungerar utmärkt. Funderar du på att bredda rabatterna kan du gräva upp en bit av gräsmattan och odla potatis där.

När? Förgroning, börja en månad innan det är dags att sätta dem på friland. Förgroning ger upp till tre veckor tidigare och även större skörd av tidiga sorter. Vill du ha egen färskpotatis till midsommar ska du börja  i april, inomhus, genom att sätta 1–3 potatisar i en hink med jord.

Dessutom hinner förgrodda potatisar bli klara före eventuella angrepp av bladmögel.

Läs här om hur du förgror potatis här.

Direkt i jorden sätts de som inte är förgrodda när körsbärsträden blommar. Potatisen ska i jorden ca två veckor innan den sista nattfrosten, de s k järnnätterna, brukar inträffa. I zon 3 vanligen i början av juni.

Potatisen kupas för att få större skörd. Foto: Kerstin Engstrand
Potatisen kupas för att få större skörd.
Foto: Kerstin Engstrand

Hur? Sätt potatisen på ett djup av 10 cm och med ett avstånd mellan dem på 40 cm. Vattna.

Kupning/täckning,  kupning gör man för att förhindra att de ytligt liggande potatisarna blir gröna. Gröna potatisar har utvecklat det giftiga ämnet solanin som kan förorsaka illamående. Potatisarna växer alldeles i markytan och ju mer man kupar eller täcker, desto fler potatisar får man också. På köpet får du en effektiv ogräsrensning.

För upp jord eller täck jorden runt plantan med färskt, grönt gräsklipp två till tre gånger under sommaren. Första gången med ett 4 cm tjockt lager när plantan är 10–15 cm hög, därefter med ett 10 cm tjockt lager 2 veckor senare och ytterligare ett efter 2–3 veckor. På lerjordar fungerar gräsklipp istället för kupning med jord mycket bra.

3849-s104b1_redigerad-1

Vattna: Så fort jorden känns torr en bit ner. Jämn fuktighet under hela sommaren är en förutsättning för jämna, fina goda knölar.

Gödsla:  Jorden där du odlar potatis bör vara grundgödslad med ett par kg gödsel, som kogödsel, per kvm före sättningen.

Har man inte grundgödslat är gräsklipp ypperligt, det fungerar både som täckmaterial och som gödsling. Lägg ut ett lager om 10 cm runt plantorna när det är dags för att kupa plantorna. Då undviker man också problemet med för mycket gödsel, som gör att potatisen blir blöt vid kokning, eller för lite gödsel, som gör att den spricker vid kokning.

Viktigt: Kupning är viktig för stora skördar.

Skörda: Oftast från mitten av juli. För att kolla om potatisarna är skördeklara, krafsa undan lite jord och ta försiktigt upp de potatisar som är stora nog.

Den sena potatisen brukar inte skördas förrän blasten lägger sig och då alla vid ett och samma tillfälle. Gräv försiktigt upp dem med en grep. Sen potatis spolas fri från jord och ska torka innan den förvaras svalt, 5–7 grader, och mörkt.

Efter skörden är det dags att förbereda nästa års potatisland, då på ett nytt ställe. Gräv ner gödsel och gräsklipp.

Problem? Potatis är en gröda som lätt kan få olika sjukdomar, till exempel potatiskräfta. Därför är det viktigt att alltid köpa kontrollerad sättpotatis och inte använda potatis man fått av grannen. Inte heller får man använda potatisar köpta i utlandet.

Knäpparlarver är 2 cm långa, gula, lite hårda larver som gör gångar inne i potatisen. De är vanligast när man odlar potatis i nyss uppgrävd gräsmatta men försvinner efter ett par år. De första två åren när man odlar i uppgrävd gräsmatta kan man så vete emellan. Knäpparlarverna dras till vetet som man sedan gräver upp och bränner. Man kan också göra fällor. Skär potatis eller morötter i bitar, trä dem på pinnar och stick ner i jorden. Kolla om larverna kommit dit, ta i sådant fall upp fällorna och oskadliggör larverna.

Skorv känner man igen på att skalet får rostfärgade, ytliga sår. Det är en bakteriesjukdom som trivs där jorden är mullfattig och kalkrik och är vanligast torra somrar. Det försämrar inte kvaliteten men potatisen ser onekligen mindre aptitlig ut. Skorv förebyggs genom att man håller jorden konstant fuktig och undviker aska, Algomin och kalk i landet.

Bladmögel är den vanligaste sjukdomen och syns lätt då bladen får bruna fläckar och vissnar. Det är en svampsjukdom som senare ger upphov till brunröta hos knölarna och oftast uppträder regniga somrar. Förgrodd potatis hinner i regel skördas innan bladmögel utvecklas. Om du upptäcker bladmögel, skär av blasten, släng den i soptunnan och vänta ett par tre veckor innan du skördar potatisen.

 

Liknande artiklar