Skadedjur: Slipp vildsvin i trädgården
Många har i år vaknat och upptäckt att trädgårdens gräsmatta plötsligt ser ut som någon under natten har plöjt upp den. Vildsvin är nu på många håll i landet i våra trädgårdar. De var borta i 200 år, nu har de fått nytt och rejält fäste, över 300 000 tros härja i våra skogar. De som idag är vilda lär vara ättlingar efter rymningar under 1970-talen i trakterna runt sörmländska Trosa och Björkvik. Och när de varit i ens trädgård finns det ingen tvekan, till skillnad mot andra djur behöver man inte leta efter spillning för att förstå vad som röjt runt i trädgården.
Ligger trädgården i närheten av en större allmänning eller ett skogsområde är risken större att man får oväntat besök i sin trädgård. Några som en sommar råkade ut för vildsvin var Åkersberga trädgårdssällskaps visningsträdgård. Över en natt var barnens odlingar i vackert faluröda pallkragar ett minne blott. Pallkragarna hade vildsvinen snabbt fått bort, allt för att komma åt potatisen.
Som små pansarvagnar
En sugga kan väga 100 kilo, en galt oftast runt 255 kilo. De är kompakta, de som råkat krocka med ett vildsvin brukar likna det som att krocka med en betongsugga eller pansarvagn.
Ett bra ekollonår som 2016, och de senaste årens milda vintrar, hjälper dem. Och de lär sig snabbt om människan är farlig för dem eller inte. De är aktiva från skymning till gryning. Under dagen vilar de, oftast i små klungor under träd.
Vad gör de då under natten? Jo, de bökar runt. De har mycket bra luktsinne och hörsel men dålig syn. Det är i regel deras ivriga och idoga bökande som skadar mest. På några minuter har de förstört en fin gräsmatta. Eller potatislandet. Ett vuxet vildsvin behöver äta ca fyra kilo per dag. Det sägs att de har svårt att behärska sig, finns det gott om mat på ett ställe så äter de tills de knappt kan röra sig.
De kan lätt böka upp stora stenar i storlek banankartong. Det är med de stora hörntänderna, som sticker fram ur underkäken, de letar fram godsaker som potatis och mask samt andra växtdelar.
Hörntänderna, de liknar mera betar än tänder, växer under vildsvinets hela livstid. De hålls knivskarpa, de vässas naturligt mot överkäkens tänder.
Allätare
Vildsvin föredrar växter men är faktiskt allätare. Under hösten är det fallfrukt och nötter som hasselnötter och ekollon de gärna äter. När vintern kommer söker de efter rötter. Bland några favoriter kan nämnas vitsippa och rams men även kabbeleka lär vara en favorit.
Under sommaren är det gröna blad och tistlar som de föredrar samt havre, raps och potatis. I våra gräsmattor och i våra öppna komposter hittar de feta daggmaskar och insektslarver. De kan även äta mindre djur som fågelungar och smågnagare.
Att ta bort fallfrukt och använd slutna komposter är ett måste om du har problem med vildsvin.
Skrubbar sig
Som alla svin gillar de att ligga i lera och skrubba sig mot träd. På träden syns det tydligt, oftast blir barken på trädets nedre del helt avskrubbat. Ja, vildsvinspäls är strävt och slitstarkt. Och ett vuxet vildsvin har tyngd att jobba med.
Parningstiden är augusti till november, i februari till maj brukar de flesta kultingar födas. När kultingarna är lite mer än en månad börjar de äta fast föda. Kultingarna har randig päls, faktiskt har de liknande färgteckning som mördarsnigelungar!
Staket skyddar
Vildsvin är inga viga djur. De hoppar inte så gärna och gör de det så ska hindret vara lågt för att de ska kunna ta sig över. Det räcker oftast med ett 90 cm högt stängsel. Bäst är starka stängsel, som Gunnebo. Elstängsel säger de som är mest drabbade är ett måste.Dock får man i regel inte sätta upp elstängsel i tätbebyggda områden, hör med din kommun vad sim gäller där du bor. Trästaket kan de, om de verkligen vill fram, lätt med hjälp av sin kraftfulla kroppshydda trycka undan, ja ett enklare sådant kan de till och med trycka undan med hjälp av nosen!
Golfbanor använder sig av elstängsel och färist, vildsvin är klövdjur och en klar fördel med färist är att risten inte behöver spärras med grind eller bom. Klövdjur går ogärna går på risten. Elstängsel är ingen lösning som kommunerna brukar rekommendera i tätbebyggda områden där barn och tamdjur rör sig.
Har du upptäckt vildsvin i eller nära din trädgård, anmäl direkt till kommunen. Många kommuner börjar nu med nolltolerans mot vildsvin i tätbebyggda områden. Har du drabbats så kräv av kommunen att de inför nolltolerans.
Har du problem med rådjur? Läs då våra tips om hur du håller din trädgård rådjursfri.
Text och foto: Kerstin Engstrand
