Taggar Inlägg "Skadedjur"

Skadedjur

"Ormen i Lustgården", motivrabatt 2004 Göteborgs Botaniska trädgård. Observera att mördarsnigeln är omgiven av tagetes. Foto: Kerstin Engstrand

Mycket gör de, men inte allt. De äter inte lyktstolpar som barnen på min dotters förskola bestämt uppgav i slutet av 1990-talet.

Sniglar behöver ständig tillgång till fukt för sin överlevnad. De är mera fuktberoende än snäckor och tillgången till fukt är viktigare än föda. Deras hud är alltid fuktig och släpper lätt igenom vatten. Tar man i en snigel, särskilt då en mördarsnigel, så känner man av slemlagret. Handen blir hal, och när man ska tvätta sig är det svårt att få bort det hala. Lättast går det bort om man först torkar av händerna med papper, och därefter tvättar med tvål. Snigelns största bekymmer är därför vanligen uttorkning som den är mycket känslig för. Sniglar trivs därför i, och behöver, fuktig miljö. En våt vår, en riktigt våt april och maj är smakens för mördarsniglar.

Foto: Kerstin Engstrand

Nåväl, vädret är inte helt enkelt att råda bot på. I våra mördarsnigelartiklar hittar du mängder med fakta och tips. I Österrike har man länge forskat om mördarsniglar, främst då universitet i Graz. De har haft roligt på jobbet! Ja, det tycker i alla fall jag när jag fick höra om deras resultat som:

Kermesbär. Foto: Kerstin Engstrand

De äter mer än gärna med mycket god aptit både tomat- och potatisblast som innehåller solanin, ett gift men undviker att äta kermesbär som också är giftig! De verkar tycka bättre om potatis i alla dess former än tomater men tomatillo älskar de också. Kermesbär är en mycket dekorativ växt som ofta odlas som ettåring i Sverige men kan övervintra till och med växtzon 2. Det är en ståtlig växt vars bär är mycket vackra och blir 1–2 m hög. Blommar i juni-juli och bären är violett-svarta, violblå. Fröna och flera delar av växten är giftiga. I slutet av 1990-talet kom det rapporter från Afrika att extrakt gjort av mycket finmalda, torkade kermesbär visade sig ha en snigelbekämpningseffekt. I Östafrika har kermesbär länge använts som tvättmedel och man hade noterat att på platser där man tvättade med kermesbär fanns det väsentligt färre sniglar. Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har man därför gjort försök med kermesbär. 28,5 gram torkade bär blandades med 250 ml vatten. Vatten med bärmjöl dödade tio av tolv sniglar. Hur lång tid det tog för en snigel att dö saknar jag uppgift om.

Solros ‘Desire Red’. Foto: Kerstin Engstrand

Korgblommiga växter älskar de. Säg ordet rudbeckia och de kommer på stört. Jag har slutat plantera rudbeckior i min trädgård då de har en särskild radar för dessa växter. Solrosor likaså! Plantera en solros och du får direkt besked om du har mördarsniglar i närheten. De börjar äta nerifrån på stammen men ibland så börjar de uppe på knoppen. Numera planterar jag alla solrosor i krukor!

Det är blomhuvudenas och stjälkarnas form som är basen i en harmonisk kombination. Här kombineras likartade färger med olika former. Den röda rudbeckians, Echinacea purpurea, prästkrageliknande och ganska kraftiga blommor tillsammans rakare och graciösare fackelblomster, Lythrum virgatum (Piet Oudolf, Drömparken, Enköping) Foto: Kerstin Engstrand

Däremot verkar inte vanliga prästkragar locka dem lika mycket. Dahlior är de också mycket förtjusta i, särskilt de unga skotten.

Bondböna i blom. Foto: Kerstin Engstrand

I år ska jag testa med att kringgärda solrosorna med bondbönor då de enligt forskningen ska påverka deras aptit till det bättre – för oss, dvs de blir mindre hungriga.

Att de älskar sallat är väl numera mer än känt. Det gäller mördarsnigeln och alla andra snigel- och snäckdjur. Tagetes är en annan växt vars doft attraherar dem. Tagetes är även den en bra indikatorväxt för att få reda på var i trädgården sniglarna huserar. Dessutom billig som frö och lätt att föröka i stor mängd. tagetes är även en bra växt för att snabbt se hur bra jordens näringsinnehåll är.

Gul och orange tagetes. Tagetes rapporteras som särskild favoritväxt. Många uppger att de kommit hem från butiken med några tagetesplantor. Satt dem utomhus i väntan för att plantera ut dem nästa dag. För att sedan finna att det bara finns några taniga små stjälkar kvar. Astilbe har här planterats runt tagetesplantorna. Astilbe verkar vara en växt de inte tycker om, troligen för att den är för hård.
 Foto: Kerstin Engstrand

I Graz har man även funnit att dessa två växter, sallat och tagetes även ökar mördarsniglarnas aptit! Jag testade en gång hur lång tid det skulle ta för en mördarsnigel att dö efter att ha ätit ferramol. Efter 1,5 månad gav jag upp. De levde men jag gjorde ett misstag, jag hade gett dem salladsblad!

Ringblomman som färgmässigt kan ersätta tagetes rör de i regel inte. Så därför är det en idé att ringa in sallaten med ringblommor. Inte heller pelargoner som man tycker vars doft skulle locka dem.

Sallat passar utmärkt i rabatten. Här samsas den med en annat ätbar växt, ringblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Sniglar som kommit in till Göteborgs Naturhistoriska Museum för artbestämning. Foto: Kerstin Engstrand

Annars är väl mogna bananskal, allra helst med insidan utåt en bra fälla. Ekologiska förstås. Dekorera gärna med antisnigelmedel, de blå små kornen så blir effekten dubbel.

Foto: Kerstin Engstrand

Mer om mördarsniglar hittar du under fliken “Mördarsniglar” i menyn, på mobil och surfplatta under “hamburgermenyn”, dvs under de tre ///,

Text och foto: Kerstin Engstrand

Mjöl, målarfärg, potatismjöl - vad har drabbat mina zucchini? Det är mjöldagg! Foto: Kerstin Engstrand

Plötsligt så ser det ut som någon gått runt i trädgården och skvätt vit målarfärg. Särskilt på de stora pumpa- och zucchinibladen märks det tydligt. Tittar man närmare kan man även se att ärter, dahlior, astrar, temyntor och andra växters blad har en svag gråvit hinna.

Inte snyggt.

Men vad är det?

Det är mjöldagg, en svampsjukdom som oftast dyker upp på sensommaren och början av hösten. Angreppen börjar som små vita fläckar som snart sprider sig och ser ut som någon hällt vit målarfärg på bladen. Du vet som utspädd målarfärg. Och det är på bladens ovansida angreppen sker.

Är det en farlig svampsjukdom? Nej.

Går den att bli av med? Ja, delvis

Kommer den tillbaka varje år? Det beror på vädret och hur motståndskraftiga just dina växtsorter är.

Vi kan börja med historiken: Detta är en urgammal sjukdom, den lär till och med vara omnämnd i Gamla testamentet!

Vad mera? Det finns otaliga arter, över 400 olika mjöldaggssvampar. Lägg där till otaliga underarter. Lejonparten är specialiserade på ett visst växtsläkte. Aster, temynta, rosor är några som drabbas av egna sorter av mjöldaggssvampar.

Men få nu inte panik!

2018 var ett riktigt mjödaggsår!

Spaghettipumpa rejält angripen av mjöldagg hösten 2018. Den blev utsatt för test av diverse olika kurer mot mjöldagg. Foto: Kerstin Engstrand
Spaghettipumpa rejält angripen av mjöldagg hösten 2018. Den blev utsatt för test av diverse olika kurer mot mjöldagg. Foto: Kerstin Engstrand

Numma för mjöldagg är soligt och torrt väder med en del vind. En typ av väder som få av oss förknippar med just svampsjukdomar. Vind, särskilt stark vind stressar växterna vilket gör dem lättare mottagliga för mjöldagg. Mjöldagg är så finurligt konstruerad att sporerna har vatten med sig vilket medför att de inte till skillnad mot andra svampsjukdomar behöver vänta på regn. Det är dock sällan mjöldagg verkligen förstör en växt. Vanligen märker man mjöldagg i augusti månad, tillväxten sker oftast nattetid och under augusti månad brukar även morgondagg vara vanligt vilket tillför extra fukt.

Efter ett tag, en bit in i september, brukat det vita luddet ändra form och färg, det liknar nu mera filt än färg och är mera brunt än vitt. Då ser det rejält fult ut. Har du inte reagerat tidigare så kommer du göra det nu.

Tittar du nu riktigt nära, kanske med lupp eller mikroskop eller om du har riktigt bra syn kan du se små svarta prickar och det är sporgömmor. Mjöldaggssvamp övervintrar antingen på växten som sporer eller som mycel i framför allt knoppar och unga skott.

Mitten av september och nu är en planta Crookneck squash rejält trött, båda av en långs ommar och av mjöladggsangrepp. Men frukten går utmärkt att skörda. Foto: Kerstin Engstrand
Mitten av september och nu är en planta Crookneck squash rejält trött, båda av en lång sommar och av mjöldaggsangrepp. Men frukten går utmärkt att skörda. Foto: Kerstin Engstrand

Efter ett tag börjar bladen gulna och vissna. I september brukar vi inte direkt reagera på att en zucchiniplantas blad vissnar men om temyntans blad blir tidigt gula så brukar vi lägga märkte till det. Svampsporerna förstör bladens förmåga att ta emot solljuset, de ligger ju som en hinna på bladens översida.

Går mjöldagg att förebygga?

Regelbunden kontroll är viktigt. Här börjar angrepp att synas tydligt. Foto: Kerstin Engstrand
Regelbunden kontroll är viktigt. Här börjar angrepp att synas tydligt. Foto: Kerstin Engstrand

I och med att mjöldaggssvampsporerna sprids med vinden under sommaren och övervintrar i växternas knoppar så är det många som undrar, går mjöldagg att förebygga?

  • Ja, genom att välja sorter som är mera resistenta mot mjöldagg.
  • Växter som mår bra, som har en bra närings- och vattentillgång klarar sig bättre. Täckodling med exempelvis gräsklipp är ett enkelt och bra sätt.
  • Har du växter som du vet är mycket mottagliga så undvik att odla dem där växtplatsen är torr och ligger i gassande sol. Känsligast är de växter som övervintrar, perenner som temynta och aster. Ettåringar som zucchini är lättare då de inte övervintrar.
  • Granska regelbundet dina växter.

Att strö ut vedaska anges ofta som ett klassiskt knep och i regel anges att de behövs mellan fem till tio liter vedaska runt varje buske men hur många har tillgång till så mycket? Kanske räcker det med den aska du får efter grillningen?

Huskurer

En blivande jättepumpa av sorten Atlantic Giant' kämpar mot mjöldaggen. Foto: Kerstin Engstrand
En blivande jättepumpa av sorten Atlantic Giant’ kämpar mot mjöldaggen. Foto: Kerstin Engstrand

Att strö ut vedaska anges ofta som ett klassiskt knep och i regel anges att de behövs mellan fem till tio liter vedaska runt varje buske men hur många har tillgång till så mycket? Kanske räcker det med den aska du får efter grillningen?

Bikarbonat är ett annat knep som också är godkänt som bekämpning vid kravodling. Sommaren 2018 testade jag olika förebyggande blandningar som sprutades på bladen. Det var bland annat bikarbonat, mjölk och Kumulus. Behandlingen går ut på att bladytan ska bli mindre attraktiv för mjöldaggssvampen. Man måste spraya lösningen på bladen upprepade gånger och glöm inte att se till att även bladens undersidor även täcks. Medlet sprayas ut när det är torrt ute och allra helst på morgonen.

På Facebook florerar mängder av tips. Ett var att använda ett milt ansiktsvatten.  Foto: Kerstin Engstrand
På Facebook florerar mängder av tips. Ett var att använda ett milt ansiktsvatten. Foto: Kerstin Engstrand

Börja redan när de första små fläckarna syns. Du måste upprepa behandlingen flera gånger, minst var tionde dag, oftast tätare, minst en gång i veckan. Här är de fem olika huskurerna jag har testat:

  1. Blanda 2 tsk bikarbonat ut i 10 dl vatten och för att få bättre spridningseffekt brukar man tillsätta antingen såpa eller rapsolja, 2 tsk såpa/rapsolja.
  2. I stället för bikarbonat kan man ta bakpulver, bikarbonat är nämligen en substans i bakpulver.
  3. Ett annat tips kommer från Göteborgs Botaniska trädgård. De tipsar om att blanda 3,8 liter vatten med 1 msk bakpulver, 1 tsk diskmedel och 2,5 dl mjölk.
  4. Svavel är ett annat knep, svampsjukdomar tycker inte om svavel och på marknaden finns Kumulus som ofta används till att bekämpa krussjuka på persikor.
  5. Jag testade även ett milt ansiktsvatten, ett tips som florerade på Facebook. Det fungerade bättre på min egen hud än mot mjöldagg.

vvkumulus

Fick behandlingen någon effekt?

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Som det syns på bilden var pumpaplantan mycket angripen, den var mera vit än grön! Även om testet med de ovan angivna började lite sent så visst syntes viss effekt, särskilt de delar som hade behandlats med bikarbonatblandningen.

Är det värt det? Nja, nej. 2018 var ett extremt år och jag har aldrig tidigare haft sådana angrepp och inte heller efter 2018.

Och så länge mjöldaggen bara angriper lite lätt och det inte direkt påverkar skörden bryr jag mig inte. Men det var roligt att testa de olika knepen.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

För många år sedan kom dåvarande grannen och undrade om vi kunde tänka oss en gärdsgård som delvis gemensamt staket. Det kunde vi först inte alls. Vi hade svårt att se att det skulle vara snyggt på vår tomt i ett nytt villaområde. Men vad fick oss att ändra åsikt?

Jo, när vi fick höra att det gick utmärkt även att ha gärdsgård där stenen ligger i dagen sade vi ok. Har vi ångrat oss? Nej, inte alls. Framför allt inte när vi på köpet fick lära oss ett fint hantverk med stor yrkesskicklighet. Samt att det går att hålla rådjuren borta om den byggs på ett speciellt sätt.

Klassiker

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Gärdsgård är ett klassiskt bondehantverk. Överallt finns detta klassiska staket, enbart i trä eller kombinerat med en stengärdsgård. Utseendet varierar från var gärdsgårn står men idag är det inte många som kan tekniken. Det hänger på gärdsgårn om den ska överleva som staket kan man gott säga. I början av 1900-talet kom taggtråden och det sågade virket som var moderna, snabba och billigare än klassikern gärdsgården. Likaså dagens gunnebostängsel och färdigköpta trästaket i längder.

Men överlever, javisst gör gärdsgårn det. Idag, när jag ser mig omkring i mitt villaområde, finns det förvånansvärt många tomter som omges av en gärdsgård. Alla inte lika snyggt utförda, för detta är ett hantverk som avslöjar utföraren, men ändå betydligt snyggare än färdigköpta låga staket med enorma mellanrum mellan ribborna och betydligt trevligare än gunnebostängslet.

Argument för

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

En gärdsgård andas kunnande och tradition, vi känner våra rötter. Jo, det är ett ganska underhållsfritt staket. Rätt utfört står det minst 10 år, oftast upp till 50 innan det behöver åtgärdas. Vår är nu nästan 30 år och fortfarande i prima skick. Vid 50+ brukar den falla sönder. Ingen träolja behövs. Det enda som man behöver regelbundet se över är stöttorna som står i marken. Även om man nu bränner dem innan de sätts i jorden så ruttnar de förr eller senare. Bränningen är en gammal teknik. Uppe i norra Sverige, där tjälen ligger djupt i jorden under många månader, klarar sig gärdsgården längre. Och när den står på en stenhäll utan markkontakt.

Den håller emot rådjuren. Om stöttorna inte klipps av och dessutom sätts tätt så ryggar faktiskt våra vackra rådjursvänner för gärdsgårn och vänder tvärt. Innan vår kom på plats hade vi regelbundet besök av några rådjur. De åt friskt på vad som fanns på våra tomter, även de gula krokusarna. När gärdsgårn kom upp såg vi dem inte på minst två decennier, tills grannens del mer eller mindre föll ihop.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Förr byggde man på bl.a. Gotland och i Småland s.k. kortgärdsgårdar, där som namnet anger, avståndet mellan störarna var mycket kort. Dessa kortgärdsgårdar ansågs vara finare än de andra långgärdsgårdarna och gav ett bättre skydd mot vilda djur och andra inkräktare.

Det finns faktiskt de som inte har byggt en hel gärdsgård utan bara satt mängder med höga granstöttor tätt för att hålla rådjuren borta och även det lär fungera. Svenska gärdsgårdsgranstöttor säljs också till Frankrike där de används att stötta vinrankorna. Då kan det gå åt så många som 50 000 granstöttor per år. Jordmånen där nere gör att stöttorna ruttnar fortare.

Den moderna

Förr byggde man på bl.a.

Den gärdsgård man idag bygger är den som kallas för ” den moderna uppsvenska gärdsgården”. Den var den vanligaste gärdgården på slutet av 1800-talet och utmärks av de vidjor som håller ihop görs allt eftersom gärdsgården byggs. Tidigare hade man färdiggjorda ringformade hankar som pressades ner över störarna. Med vidjor så går mindre virke åt och man bygger mera på höjden än tidigare. Staketet blir något glesare och lättare men också starkare. Samma skillnad gäller för gärdsgårdar som byggs med tråd som liknar hanken.

Enligt många husmäklare så är gärdsgård ett bra köpargument. Många presumtiva husköpare faller för dess charm. Här möts nutid och dåtid. Förr var välskötta hägn ett tecken på status och var även då en tillgång när en gård bytte ägare. Och enligt Sten Hagander fanns det förr särskilda särskilda gärdsgårdsynmän och gärdsgårdarnas skick var av större betydelse vid husets värdering än gården i övrigt! Och i alla lanskapslagar nämndes gärdsgårdarna ordentligt, när på året de exempelvis skulle vara i gott skick m.m.

Material och form

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Gran, tätt virke som växt på mager mark, långa raka som är mellan 80-100 år gammla är virket som används.Det är på hösten eller vårvintern som som avverkningen sker vilket gör att gärdslena hinner att torka något innan byggsäsongen börjar.

En gärdsgård höjd räknas över sju störpar. Normalhöjd brukar vara 120 cm, sedan tillkommer störarnas höjd. Gärdslena, som är de som ligger horisontellt längs gärdsgårn, brukar vara 4 meter långa. Man brukar beräkna 200 gärdslen , 250 störar och 325 vidjor tll 100 meter gärdsgård. Då är avståndet mellan störparen 90 cm och man sätter extra stöttor på vart sjätte störpar.

Störparens höjd är viktiga! Om båda grannarna inte varit med och betalat så ska den vars sida som har betalat kalaset ha kortare störar än den andra.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vem har inte hört talas om bandylag som spelar i gärdsgårdsserien? Det gör i alla fall inte gärdsgårn- den spelar i eliten!

Även på berg kan gärdsgård sättas. Då stöttas den av armeringsjärn.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Ibland hittar man guldögonsländor inomhus. Var snäll mot dem, larverna äter mer än gärna bladlöss och de äter alla sorter av bladlöss. Foto: Kerstin Engstrand

Vissa år är riktiga lusår. 2020 var ett sådant för mig. Trots att jag som så många andra just denna vår fick ha min arbetsplats i hemmet och kunde hålla superkoll på alla de plantor jag hade dragit upp. Året innan, 2019, hade jag också angrepp men inget slog 2020. Det var invasion!

Det var bladlusen som hade kommit på besök. Inte en, inte några tiotal utan horder. De trivdes! Bladlusen suger formligen musten ur växterna. Är plantorna små och sköra klarar de inte stora angrepp.

Aubergine, äggplanta, är en växt som är en massiv ohyremagnet. Jag känner flera professionella trädgårdsmästare som ansvarar för de vackraste växthus i historisk miljö som undviker aubergine just för att den drar till sig ohyra så lätt. Chili älskar de också, växter som man förodlar inomhus och tidigt på året. Så tidperioden, luckan är lång, från januari till maj för att få ett angrepp. Den torra vindstilla inomhusluften är en miljö de stormtrivs i.

Varning för äckliga bilder!

Aubergine angripen av bladlöss. Foto: Kerstin Engstrand
Aubergine angripen av bladlöss. Foto: Kerstin Engstrand

 

Bästa första vapnet är ögonen och fingrarna. Titta, kontrollera och kläm.Är du nyfiken på hur bladlusen utvecklar sig berättar jag mera om det i artikeln “Bladlöss på inomhussådden” där du även får mera handgripliga tips hur du bekämpar bladlöss.

Men samtidigt kan aubergine och chili fungera som visarväxter. Har du bladlöss inomhus så lär du upptäckta det först på just äggplanta- och paprikaplantor.

Här inne i paketet ligger 450 till 500 guldsländelarver och väntar på att äta upp dina bladlöss. Foto: Kerstin Engstrand
Här inne i paketet ligger 450 till 500 guldsländelarver och väntar på att äta upp dina bladlöss. Foto: Kerstin Engstrand

Nyttodjur är de insekter som mer än gärna de skadedjur vi får in på plantorna. De kan köpas på nätet och hem kommer ett paket fullt med levande små kryp. När de ätit upp sig så har de jobbat färdigt, precis som ute i naturen. Då drar de sig undan, lämnar din bostad via en springa i fönstret eller så gömmer de sig inomhus, en del för att förpuppas och bli en mogen individ.

Mars och april brukar vara de månader då bladlössen slår till i hemmaodlingar. Torr inomhusluft och stillastående luft är mumma för bladlöss, plus då unga växter att mumsa på.

 

 

 

 

Enligt Jordbruksverket så kan en veckas försening i bekämpningen medföra att det kommer att krävas fem gånger så många nyttodjur…  bladlöss förökar sig mycket snabbt.

Att det tar tid att bekämpa utbrott vet alla erfarna odlingar. Plus ett tränat öga! Jordbruksverket påtalar för proffsodlare att övervakning av skadedjur och spridning av nyttodjur tar tid. Det gäller även för oss amatörer.

Guldögonslända, Chrysoperla camea är denna insekts vetenskapliga namn. Du har säkerligen haft den inomhus på hösten, den brukar sitta på en vägg, blixtstilla samtidigt som ögonen nästan rullar runt och de långa tentaklerna klipper fram och tillbaka. Det är främst guldögonsländans larver som äter bladlöss och de finns att köpa per postorder. Larven är gråbrun och inte särskilt vacker men den kämpar på, äter idogt utan att störa. I regel är den aktiv under dygnets mörka timmar så vill du se den i arbete är det kvällen som räknas. Under sin livstid lär den äta runt 600 bladlöss men kan även äta annat smått som finns på dina växter som trips.

 

 

 

 

 

Runt 250 kronor plus frakt kostar en förpackning om 450 larver. Oj tänker du säkerligen, hur kommer det att kännas at släppa ut 450 larver. Det är lugnt. Jag har haft dem i ett sovrum och knappt sett till dem. Det sägs att man ska beräkna runt 50 larver per kvadratmeter och det är enligt min uppfattning rätt mått, färre larver klarar inte ett normalt bladlusangrepp inomhus.

Det är intressant att studera larvens arbete. Den håller fast bladlusen, och har man bra mikroskop eller förstoringsglas ska man kunna se att den håller fast lusen med sina kindben! Enligt uppgift lär övriga bladlöss då varnas för faran och ramlar rask ner, dock lyckades jag inte se någon sådan reaktion på mina bladlöss, de satt snäll kvar och väntade på att bli uppätna.

Inringade md rött ser du några larver fullt upptagna att äta bladlöss. Foto: Kerstin Engstrand
Inringade md rött ser du några larver fullt upptagna att äta bladlöss. Foto: Kerstin Engstrand

Under dagen ligger larverna i regel under plantorna, lyft på en kruka så kan du hitta dem där.

När du öppnar förpackningen ligger där ett stycke kartong fyllt med små håligheter. Där i ligger larverna, fortfarande små, många med sitt ägg kvar på ryggen, dvs de är nykläckta. Larverna bankas ut över dina växter, som ska vara torra. I början är de små, ett par millimeter långa men de växer snabbt till sig och när de är som aktivast är de cirka en centimeter långa. I ett par veckor är larverna aktiva.

Kommer denna planta att klara sig? Inringat i röt ser du nu en nästan fullvuxen larv "på jobb". Foto: Kerstin Engstrand
Kommer denna planta att klara sig? Inringat i röt ser du nu en nästan fullvuxen larv “på jobb”. De gröna är bladlöss, det vita luddet är bladlössens ömsade skinn/skal..  Foto: Kerstin Engstrand

Är de då effektivare än dina fingrar och att spola växterna? Kanske, svårt att säga. Intressanta är de dock! Självklart får man väga nyttan mot kostnaden. Det hemska angrepp jag hade 2020 var det nog avgörande för plantornas överlevnad att jag kombinerade med nyttodjur vid sidan av allt klämmande.

Vid köp ska du köpa av en leverantör som enbart sänder nyttodjuren när det är plusgrader ute. Samt att de sänder dem i början av veckan så att de hinner fram innan helgen. I regel sänds de heller inte om vädret skulle bjuda på mycket heta dagar. De kan förvaras några dagar i kylskåpet. Jag har testat att ha nyttodjur ”på lager”, det vill säga förpackningen har fått ligga oöppnad i en månad i kylskåpet och de har fungerat lika bra som helt nyanlända.

Jo den repade sig! Foto: Kerstin Engstrand
Äggplantan klarar att repa sig! De angripna bladen togs bort. Foto: Kerstin Engstrand

Det är i regel de yngsta plantorna som är ”godast” för bladlössen, får de härja fritt så tar de över och plantan dukar under. Större plantor klarar angrepp bättre.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Liljebaggar. Foto: Kerstin Engstrand

Första varma vårdagen, du vet en så där härlig dag med gassande sol, då är det fler som trivs. För just där, mitt i solen sitter liljebaggarna och parar sig, och det helt obekymrat.

Då gnisslar man tänder.

VARNING FÖR BILDER SOM KAN UPPLEVAS SOM “ÄCKLIGA”!

Liljor och liljebaggar här ihop, tyvärr. Kanske inte de första åren du odlar liljeväxter, för mig tog de tre år innan de hittade till min trädgård, troligen för att grannarna knappt har några växter mer än gräsmatta. Men när de väl kom så började en ny resa i mitt trädgårdsliv. En ny utveckling i konsten att bekämpa liljebaggar.

Liljebaggen vaknar som sagt till liv tidigt på våren. Och de har garanterat vaknat när växter som tillhör liljesläktet, Lilium  och Fritillaria börjar skjuta upp bladen ur jorden. Det inkluderar växter som krollilja, madonnalilja, kungslilja, hybridliljor, kungsängsliljor och även kejsarkronor.

En liljebagge, Lilioceris lilii är röd med svarta ben. De har en annorlunda egenskap, om de närmar dig en liljebagge så att du hamnar i dess synfält så kastar den sig oförskräckt sig ner mot marken. Och landar med buken upp, den svarta sidan som gör att den inte syns.Fiffigt eller hur? Om du nu skulle lyckas ta upp den, den brukar vara snabb på att gräva ner sig i jorden, och lyfter upp den mot ditt öra — så kommer du höra att den skriker. Troligen skriker den döda mig inte, döda mig inte.

Det gör man efter ett par år med liljebaggar. Då har man lärt sig att krascha sönder dem med naglarna.Innan dess brukar man fösa ner dem i en burk med ättika, eller ner i en plastpåse som sedan slängs.

 

Andra igenkänning: Hål i bladen

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Hål i bladen beror antingen på sniglar/snäckor men är i regel på liljeväxter liljebaggen som varit där och knaprat. De är viga och kan med lätthet knapra hål på bladen även jobbandes upp och ner.

Liljebaggen vaknar som sagt till liv tidigt på våren. Och de har garanterat vaknat när växter som tillhör liljesläktet börjar skjuta upp bladen ur jorden. Det inkluderar växter som krollilja, madonnalilja, kungslilja, hybridliljor, kungsängsliljor och även kejsarkronor.  Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Tredje: Leta efter ägg

Ägg av liljebagge.  Foto: Kerstin Engstrand
Ägg av liljebagge. Foto: Kerstin Engstrand

Startskottet att gå på äggjakt sker oftast i samband med påsken, och då menar jag inte livligt dekorerade påskägg med godis i utan jakten på liljebaggens ägg. För parningen har knappt hunnit avslutas förrän äggen läggs. Titta under bladen, där sitter de. I små vackra grupperingar, korallröda. bara att klämma sänder. Eller ta en pinne, en glasspinne fungerar bra och skrapa ner dem i en påse som du antingen stampar på eller slänger direkt i soporna.

Så långt är det ganska ok. Följ mitt råd, jaga äggen, för annars kommer nästa stadium som inte är roligt, utan helt enkelt äckligt.

Fjärde, ta bort svarta klumpar

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När äggen utvecklas till larver täcker larven sig med sitt bajs, det är därför du ser svarta klumpar på knoppar och blad. Vanligtvis under bladen. Larverna är mycket glupska!

Att de täcker sig med sitt eget bajs är praktiskt, det håller deras fiender på avstånd.

Nu är det handskar på om du tar bort dem med händerna, eller bortskrapning med pinne och ner i en plastpåse som slängs i soporna.

Larverna kommer snabbt att kaläta en planta, och de älskar liljornas knoppar.

Larver av liljebagge på en liljas knoppar. Foto: Kerstin Engstrand
Larver av liljebagge på en liljas knoppar. Foto: Kerstin Engstrand

 

Närbild på larver

 

 

En liljebagge blir i regel cirka nio mm lång. Den förpuppar sig nere i jorden, och där övervintrar den också.

Liljebagge. Foto: Kerstin Engstrand
Liljebagge. Foto: Kerstin Engstrand

En tröst i bedrövelsen är att de nordligaste delarna av Sverige ännu inte är drabbat. I England sprider den sig allt mer och även i Kanada där jag personligen varit med och jagat dem.

Lökbaggen, Lilioceris merdigera, påminner om liljebaggen men har röda ben och rött huvud medan liljebaggens ben och huvud är svarta. Lökbaggen föredrar växter tillhörandes släktet Polygonatum, som storrams, släktet Allium där ramslök och gräslök är två favoriter. Det sägs att lökbaggen även angriper liljor och liljekonvaljer.

Dagliljan blir inte angripen, den är ingen lilja utan tillhör Hemerocallidaceae. Dagliljan får andra angrepp, av dagliljegallmyggan som du kan läsa mer om i vår artikel,Ovälkommet besök på dagliljor, klicka här.

Det finns förstås mängder med så kallade husmorsmetoder mot liljebaggar. Som att bespruta plantorna med starkt chilisås, Tabasco, andra rekommenderar myrmedel, åter andra potatismjöl. Fingrarna och en skarp blick, samt ta äggen i tid är det jag rekommenderar.

Lästips:

Madonnaliljan, bländande skönhet i sommarhettan 

Orange lilja minglar ensam

Jätteliljan väcker uppmärksamhet

Bland liljor och klematis

Text och foto: Kerstin Engstrand

Bladlössangrepp på inomhusodlad sallat. Foto: Kerstin Engstrand

Så har det hänt, jag har fått bladlöss på mina frösådda plantor! Detta är första gången i min odlingshistoria jag drabbats av bladlöss på mina frösådder. Och jag har odlat sedan barnsben vilket betyder nästan sex decennier! Och odlat under en mängd olika förhållanden. Först nu, just i år (2019) så fick jag bladlöss.

En tröst i bedrövelsen är att många med mig är drabbade i år.

Vad beror min invasion av? Ingen aning. När de dök upp hade jag inte tillfört något nytt mer än frösådder gjorda i olika odlingsmedia som pluggar av kokos och mineralull. Ingen ny gjord hade då kommit in i huset, inte heller några nya krukväxter och utomhus var det fortfarande minusgrader. Inomhus var det samma temperatur som vanligt, 22 grader.

Jag upptäckte dem först på mina sallatsplantor som odlades hydroponiskt. Usch, och så synd om de fina plantorna men insåg direkt att bladsallatshuvudens fina veck och skrymslen bjuder på optimala bladlusförhållanden så det blev till att ta bort dem helt.

Bladlöss på kronärtskocksblad. Foto: Kerstin Engstrand
Bladlöss på kronärtskocksblad. Foto: Kerstin Engstrand

Därefter blev det en mera noggrann okulär besiktning. Man känner verkligen att ögonnerven tränas när man är på bladlusspaning. Kletet från bladlössen är ju lätt att hitta men de plantor som bara hade några enstaka löss på sig var ju svårare att granska. Kronärtskockplantorna gillar de, några chiliplantor likaså samt någon enstaka aubergine. Men citrongräset nej. En planta kan vara omgiven av bladlusangripna och stå där helt fri och stolt.

Blad som knottrat sig och har inböjda kanter synar jag först. Bladlössen sitter då i regel på undersidan men kan också påträffas på bladens översida. Bladen är vänliga nog att rulla in kanterna så det bildar ett skydd mot den lilla koloni som slagit fäste där.

De trivs också längs stjälkarna.

 

Vad gör jag då?

Liten bladlusfamilj på en äggplantas blad (översidan). Foto: Kerstin Engstrand
Liten bladlusfamilj på en äggplantas blad (översidan). Foto: Kerstin Engstrand

Jo, jag klämmer ihjäl dem, fingrarna är ett bra vapen, men försiktigt för att inte skada plantorna.

Och jag ökar luftfuktigheten med hjälp av luftfuktare och sprayar växterna med vatten. samt jag har en fläkt som går igång med jämna mellanrum. Bladlöss älskar nämligen torr inomhusluft och vindstilla.

Samt jag håller avstånd mellan plantorna.

Det finns mängder av knep och recept på behandlingar mot bladlöss men min far, som var ostmästare, talade om att grädde var ett effektivt medel. Och det är det!

Gräddspray! Grädde med en fetthalt på 35-40% späds ut med vatten ( 1/3 dl grädde till 2/3 dl vatten). Gräddblandningen sprayas ut. Spraya även på lössen på jorden. I regel sitter bladlössen på toppskottet och på de nedersta bladens undersida. När lössen får gräddblandningen på sig blir det samma effekt som såpsprit. Spraya enbart när växten är i skugga. Jorden kommer att se lite grå ut men det påverkar inte växten.

Man kan också blanda till såpsprit, och sprayar bladen med.

Såpsprit mot bladlöss: Blanda 10 dl vatten med 20 cl såpa (gul eller grön) och 10 cl T-röd.

Bladlöss andas genom huden och både gräddspray och såpsprit tar bort deras förmåga att andas.

Efter ett dygn av bekämpning och petig granskning hade angreppet lugnat ner sig.

Vecka 1: Nu var det också dags att plantera om alla pluggplantor till små krukor med jord. Det blev köpt blomjord. Jag fortsatte min dagliga granskning, morgon, middag, sen kväll, tidig gryning, frukostdags, lunchtid, middagstid och sen kväll, så rullade den okulära besiktningen på. Det var lugnt i en vecka, vilket jag visste det skulle bli. Visserligen föder en bladlushona 4-6 levande ungar per dag men jag hade ju rensat rejält.  Ungarna är vuxna redan efter en vecka!

Vecka 2: Var det ett nytt, men väsentligt mindre utbrott, cirka en tiondel från ursprunget, troligen också för att den goda sallaten nu var borta. Men jag fortsatte med fingrar och med gräddspray och såpsprit samt sprayade även på jordytorna. Några plantor fick även gammalt nässelpulver som extra jordtäckning. Det lär vara bra sägs det och jag hade en burk hemma.

En bladlushona föder 4- 6 levande ungar per dag! Och efter en vecka är det dags för barnen att föda egna. Här en liten familj på undersidan av en äggplantas blad. Foto: Kerstin Engstrand
En bladlushona föder 4- 6 levande ungar per dag! Och efter en vecka är det dags för barnen att föda egna. Här en liten familj på undersidan av en äggplantas blad. Foto: Kerstin Engstrand

Vecka 3: Antalet var nu minimalt men inte helt borta. Det är fortfarande samma växter som är angripna. Samma sorter och samma växtexemplar. De är snälla de små liven som inte hoppar över till grannen. De växer ju mycket tätt, bara cirka 8 cm mellan varandra så det är lätt för dem att byta bostad. Det sägs att om bladlössen tycker det är för trångt om utrymmet så byter de plats. Uppenbarligen tycker de att jag berett dem lagom med plats då de inte hoppar vidare till de andra, mycket närliggande växterna.eller så är de närliggande mera motståndskraftiga och inte så attraktiva.

Vecka 4: Nu känns det som om de är borta men det är de nog inte. Det räcker med att en är kvar så kommer en ny invasion om jag inte håller efter. Och hålla efter kommer jag att göra. Det är god träning av finmotoriken och närsyntheten! Och jag undrar så varför jag drabbades i år. Det sägs att bladlöss kan transportera sig på jetströmmar och på så sätt lätt ta sig fram hela 100 mil.

Inrullade bladkanter och fläckiga blad är tydliga tecken på bladlusangrepp. Foto: Kerstin Engstrand

Inrullade bladkanter och fläckiga blad är tydliga tecken på bladlusangrepp. Foto: Kerstin Engstrand

Läs också:

Om nyttodjur som bekämpning av bladlöss: Nyttodjur mot bladlöss (länken öppnas i nytt fönster)

Om sorgmygg och bananflugor: Slipp bananflugor och sorgmygg  (länken öppnas i nytt fönster)

Om bladlöss ute i trädgården: Fingrarna bästa vapnet mot trädgårdens vanligaste angrepp (länken öppnas i nytt fönster)

Om sköldlöss: Hjälp, mina krukväxter har fått sköldlöss! (länken öppnas i nytt fönster)

Om ullöss och rotlöss: Ullöss och rotlöss, så bekämpar du dem (länken öppnas i nytt fönster)

Om nyckelpigor:  Nyckelpigor – specialister på bladlöss (länken öppnas i nytt fönster)

Man kan också köpa biologisk bekämpning. Enda nackdelen med dem är att inte sänds när det är minusgrader ute.

Ibland hittar man guldögonsländor inomhus. Var snäll mot dem, larverna äter mer än gärna bladlöss och de äter alla sorter av bladlöss. Foto: Kerstin Engstrand
Ibland hittar man guldögonsländor inomhus. Var snäll mot dem, larverna äter mer än gärna bladlöss och de äter alla sorter av bladlöss samt mjöllöss (vita flygare). Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Plötslig är det mängder med vita tussar som rör på sig! Foto: Kerstin Engstrand

Plötslig så ser man små vita tussar på en krukväxt eller ute i trädgården. Ibland sitter tussen still, ibland rör den på sig. Din växt har drabbats av ullöss. Antingen den vanliga ullusen, citrusullusen, Planococcus citri, eller den långsvansade och även kallade växthusullusen, Pseudococcus longispinus.

En ullus suger växtsaft. Om du inte upptäckt dem i tid och bekämpat dem brukar man få uppleva att krukväxten plötsligt får gula blad och tappar dem. Ullusen föredrar att slå sig ner vid bladförgreningar och andra ställen på växten där det är lite trångt men kan också angripa rötter.

Inomhus, vid en temperatur av 20 grader C så är en ullus livscykel cirka en och en halv månad. En hona hinner då lägga upp till 600 ägg.

Till skillnad mot sköldlusen så saknar ullusen sköld. Det som, gör att denna lus ser ”ullig” ut är vax som täcker lusens ”hud”. Tittar man riktigt noga ser lusen också randig ut. Ullöss är små, oftast bara 3-4 mm långa. Det är under vaxet som ägg och larver ligger skyddade.

Och som andra luskompisar som bladlus och sköldlus avger även ullusen honungsdagg. Här finns dock en markant skillnad i mängd honungsdagg, det är sällan man som första tecken på angrepp upptäcker klet av honungsdagg på fönster eller fönsterbräda.

Ullöss återfinns i regel på krukväxter som clivia (mönjeblomma), doftranka, fikus, gullranka, hibiskus, flamingoblomma, kaktusar, kroton, ormbunkar och saintpaulia. Jag har även sett angrepp av ullöss på lupiner utomhus i trädgården.

Bekämpning

Ullöss på lupin. Foto: Kerstin Engstrand
Ullöss på lupin. Foto: Kerstin Engstrand

För ullöss som sitter på plantan är det samma saneringsknep som för sköldlöss:

Vid upptäckt isolera direkt den angripna växten.

Klipp bort de växtdelar som är hårt angripna.

Plocka bort alla ullöss du kan hitta, görs bäst med pincett.

Spruta också hela växten med såpsprit. Denna behandling ska du upprepa var 7:e till 10:e dag och i regel behöver man göra den under lång period, oftast över flera månader.  OBS! När växten är nybehandlad med såpsprit ska den närmaste efterföljande dagen inte stå i solen.

Såpsprit mot ullöss: Blanda 10 dl vatten med 20 cl såpa (gul eller grön) och 10 cl T-röd.

Torka också av alla ytor som har haft kontakt med den angripna växten.

Du kan också använda biologisk bekämpning, det är rovskalbaggen Cryptolaemus montrouzieri man kan köpa. Den kallas även för brunsvart nyckelpiga och är även effektiv mot sköldlöss. Biologisk bekämpning köps vanligen per postorder och de levereras när det är plusgrader ute.

Det finns även så kallade insektpinnar, säljs under namnet Provado. Pinnarna sticks ner i jorden och vid varje vattning avger de ett ämne som tas upp av växten.  Lössen får i sig giftet när de suger cellsaft. Men det tar ett tag innan insektspinnarna ger effekt så du bör också göra manuell bekämpning.

Om en växt har drabbats av sotdaggssvamp är det enklast att först ta bort de angripna bladen, samt behandla växten. Om man har fått bort lössen och några blad fortfarande har kvar den svarta beläggningen kan man tvätta bladen rena.

Rotlöss

Ser också ut som vita tussar. Att få in rotlöss är inte roligt, de angriper bland annat även pelargoner. Har en växt fått rotlöss rekommenderas det att kasta växten. Men ta gärna sticklingar av den innan den slängs.

Gemensamt för ullus och rotlus är att de är lite ljusskygga, så kontrollera även krukan och krukfatet samt eventuell ytterkruka.

Läs också:

Om sorgmygg och bananflugor: Slipp bananflugor och sorgmygg  (länken öppnas i nytt fönster)

Om bladlöss på vårens inomhussådder: Bladlöss på inomhussådden! (länken öppnas i nytt fönster)

Om bladlöss ute i trädgården: Fingrarna bästa vapnet mot trädgårdens vanligaste angrepp (länken öppnas i nytt fönster)

Om sköldlöss: Hjälp, mina krukväxter har fått sköldlöss! (länken öppnas i nytt fönster)

Om nyckelpigor:  Nyckelpigor – specialister på bladlöss (länken öppnas i nytt fönster)

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Sköldlöss håller på att bekämpas. Foto: Kerstin Engstrand

Plötsligt så ser man brungula knottror längs grenar, stammen, på bladen och på bladskaften på ens krukväxter. Hjälp, vad har min växt drabbats av är det många som frågar oss.

Grattis, du har fått sköldlöss på din växt.

Jag hann bli 60+ innan jag drabbades. Och det var på en krukväxt som hade tillbringat sommaren utomhus. Jag är idag väldigt glad över att det tog så lång tid innan mina växter fick detta oväntade besök.

Men det går att få bukt på dem.

Som vanligt gäller det att utrusta sig med en rejäl portion tålamod. Samt effektiv teknik.

De krukväxter som främst drabbas av sköldlöss är agave, citrus, dracena, fikus, hibiskus, kroton, murgröna, nerium, palmer samt orkidéer. Även ormbunkar kan drabbas. Det var en hibiskus jag fick sköldlöss på.

Tecken som du ska titta efter:
  • Växtens blad har blivit glansiga och klibbiga.
  • Du upptäcker ett genomskinligt klet på fönster och/eller fönsterbrädan.
  • Små, oftast brunröda knottror på växten. Vanligen längs stjälkar och stam men även på bladen.

Det glansiga och klibbiga, det är sköldlössens avföring, som är sockerhaltig. Det brukar kallas för honungsdagg och det avger även vanliga bladlöss.

Knottrorna är lössens sköldar, därav namnet sköldlöss.  Oftast är de runt 5 mm men kan även vara så små som 2 mm. Det är honorna som sitter där, och under skölden lägger de sina ägg. Det finns uppgifter att en hona kan lägga så många som 3000 ägg. Och i regel är det jungfrufödsel som gäller. Men det finns också hannar, de brukar man kunna se röra sig fritt på plantan.  Och ja, en sköldlus brukar inomhus ge upphov till flera generationer under ett år.

Om du skulle se en svart hinna på bladen så är det sotdaggssvamp som dykt upp i honungsdaggen. Denna svarta hinna hindrar ljuset som är så viktigt för din växt, vilket medför att din planta kommer att få sämre tillväxt. Vanligen dyker sotdaggssvamp upp om växten står i fuktig miljö, som i växthus.

Bekämpning
  1. Vid upptäckt isolera direkt den angripna växten.
  2. Klipp bort de växtdelar som är hårt angripna.
  3. Plocka bort alla sköldlöss du kan hitta, görs bäst med pincett. Eller dra med nageln. Du kan också doppa en tops i T-röd och med topsen gnida bort sköldlössen.
  4. Spruta också hela växten med såpsprit. Denna behandling ska du upprepa var 7:e till 10:e dag och i regel behöver man göra den under lång period, oftast över flera månader.  OBS! När växten är nybehandlad med såpsprit ska den närmaste efterföljande dagen inte stå i solen.
  5. Såpsprit mot sköldlöss: Blanda 10 dl vatten med 20 cl såpa (gul eller grön) och 10 cl T-röd.
  6. Torka också av alla ytor som har haft kontakt med den angripna växten.
  7. Du kan också använda biologisk bekämpning, det är rovskalbaggen Cryptolaemus montrouzieri man kan köpa. Den kallas även för brunsvart nyckelpiga och är även effektiv mot ullöss. Biologisk bekämpning köps vanligen per postorder och de levereras när det är plusgrader ute.
  8. Det finns även så kallade insektspinnar, säljs under namnet Provado. Pinnarna sticks ner i jorden och vid varje vattning avger de ett ämne som tas upp av växten.  Sköldlössen får i sig giftet när de suger cellsaft. Men det tar ett tag innan insektspinnarna ger effekt så du bör också göra manuell bekämpning.
  9. Om en växt har drabbats av sotdaggssvamp är det enklast att först ta bort de angripna bladen, samt behandla växten. Om man har fått bort lössen och några blad fortfarande har kvar den svarta beläggningen kan man tvätta bladen rena.

 

Dessutom:

En växt som är frisk och välskött klarar angrepp bättre än en som kanske inte fått ny jord och gödning på länge. Bäst är att alltid tillsätt lite näring varje gång man vattnar, enligt den så kallade milliliter metoden (1 ml flytande näring per liter vatten).

Ta för vana att granska växterna innan du köper dem!

Och utrusta dig med tålamod, trägen vinner gäller när det handlar om bekämpning av sköldlöss.

 

Text och foto:

Läs också:

Om sorgmygg och bananflugor: Slipp bananflugor och sorgmygg  (länken öppnas i nytt fönster)

Om bladlöss på vårens inomhussådder: Bladlöss på inomhussådden! (länken öppnas i nytt fönster)

Om bladlöss ute i trädgården: Fingrarna bästa vapnet mot trädgårdens vanligaste angrepp (länken öppnas i nytt fönster)

Om ullöss och rotlöss: Ullöss och rotlöss, så bekämpar du dem (länken öppnas i nytt fönster)

Om nyckelpigor:  Nyckelpigor – specialister på bladlöss (länken öppnas i nytt fönster)

Kerstin Engstrand

Oj vad man ser oskyldig ut! är ett oväntat besök i slutet av mars månad. Gatans enda tulpaner fann den snabbt! Foto: Kerstin Engstrand

På våren brukar det suckas i många trädgårdar. Även under hösten. Vår barndoms älskade bambi, rådjuret har dykt upp i trädgården, ivrigt spejandes efter läckerheter. Våra trädgårdar är riktiga väldukade smörgåsbord. Än och annan får även besök av älg och hjortar.

För det behövs inte så många växter för att göra ett rådjur glad. Rådjuren är som vi människor, väljer det godaste först. Saftiga rosenknoppar, späda gula krokus, friska skott. Tulpaner. MUMS!

Vad ska man göra? Acceptera att trädgården ser ut som en snaggad punkträdgård, eller?

Nu behöver man inte bo på landet för att drabbas. I mitt villaområde möter jag ofta ett ensamt rådjur tidigt på morgonen, vid 6-tiden. Ibland kommer det trippandes även på eftermiddagen, vid 16-tiden. Lugnt och oberört och utan minsta rädsla. Ibland i sällskap. Den hittade snabbt min tomt. Kanske beroende på att det är den på gatan som har mest växter. Kanske för att jag hade planterat lysande gula krokusar ute vid brevlådan. Gula krokusar, som enligt alla experter rådjuren skulle rata. Tji fick jag.

Hoppas att lunchen smakade. Foto: Kerstin Engstrand
Hoppas att lunchen smakade. Foto: Kerstin Engstrand

De blev snabbt en närande frukost och brevbäraren fick inte mötas av den solgula lysande, välkomnande planteringen som jag hade tänkt. Enligt Jägarförbundet är rådjurens bäst utvecklade sinnen smak-, hörsel- och luktsinne. Att deras smaksinne är högt utveckkat beror på att de är beroende av att födan har ett högt näringsinnehåll hos födan, därför äter de väl utvalda godsaker i våra trädgårdar. Hörseln ska också vara bra, men de är inte rädda. Mig tittar de bara på och fortsätter att äta av mina tulpaner.

Klassisk gärdsgård

Gärdsgård. Foto: Kerstin Engstrand
Gärdsgård. Foto: Kerstin Engstrand

För vår del blev en klassisk gärdsgård tillsammans med grannen en bra lösning. Om stöttorna inte kortas av, utan hålls så höga som möjligt och sätts tätt, tätt så ryggar faktiskt rådjuren för gärdsgården och vänder tvärt.  Förr byggde man kortgärdsgårdar, där som namnet anger, avståndet mellan störarna var mycket kort. Dessa kortgärdsgårdar ansågs vara finare än de andra långgärdsgårdarna och gav ett bättre skydd mot vilda djur och andra inkräktare. De gärdsgårdar var mycket vanliga i Småland och på Gotland.

Som ett fort, detta tun finns på Gotland. Foto: Kerstin Engstrand
Som ett fort, detta tun finns på Gotland. Foto: Kerstin Engstrand

Vill man inte ha en hel gärdsgård kan man nöja sig med att sätta enbart höga störar, gamla höstörar som är minst 180 cm höga. Så har Maj-Lis Pettersson och Tomas Lagerström, båda välkända trädgårdsexperter och tidigare verksamma vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, gjort i sin egen trädgård. Det är ett vackert och funktionellt sätt att hålla rådjuren på avstånd. Deras tips är att sätta dem mycket tätt, upp till tio stycken per löpmeter. Målade i falurött blir de dessutom som en installation.

Läs om hur Petra har skyddat sin köksträdgård.

Nätstängsel

Viltstängsel håller älg och rådjur borta samt blir bra klätterstöd för klematis. Foto: Kerstin Engstrand
Viltstängsel håller älg och rådjur borta samt blir bra klätterstöd för klematis. Foto: Kerstin Engstrand

Vad kan man då mer göra för att hålla rådjuren utanför den egna trädgården? Jo, det finns fler staketalternativ. Ett är höga viltstängsel, samma typ man har längs våra motorvägar. Usch, vad fult tänker du nu. Men inte alls. I en trädgård i Kinnekulles utkant i Västergötland, granne med skogen och mängder av rådjur och hjortar har jag sett just viltstängsel som lösning. Det i en underbar vacker och prisbelönad trädgård. Där fanns viltstängsel inte bara runt trädgården utan även inne i den, som rumsavdelare. Klematis, klätterväxten som också kallas för Nordens lianer hade man planterat vid stängslet och snabbt och effektivt täcktes det in. Så inget ont utan att det har något gott med sig!

Ett annat bra alternativ är de nya svarta näten som knappt syns. Läs mer om den trädgården i artikeln Bland liljor och klematis.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Rådjurssäkra växter

Foto: Kerstin Engstrand
Rosen är attraktiv för rådjuren men inte stäpplöken, som är en allium. Foto: Kerstin Engstrand

Vill man inte hägna in, vilket naturligtvis kostar, kan man välja växter som rådjuren inte föredrar. Rådet att gula krokusar skulle vara de enda krokusar de inte äter verkar inte stämma har jag själv fått uppleva. Nu kan man aldrig vara hundraprocentigt säker, för rådjuren liksom vi människor, ändrar smak och verkar även lära sig att tycka om nya växter. Rent illaluktande växter, som den populära lökväxten allium vars stora lila mjuka runda bollar har varit populära under många år nu, äter de inte. Inte heller kryddväxter. Scilla, kejsarkronor och kungsängslilja går också fria från angrepp. Pioner brukar klara sig, liksom klematis och tistlar av olika slag. Påskliljor och narcisser äter de heller inte. Däremot tulpaner äter rådjuren med stor förtjusning. De tar oftast tulpanerna när knoppen just ska börja bekänna färg. Ja, de är finsmakare.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Har du ett litet grönsaksland eller någon enstaka plantering av attraktiva växter kan man alltid skydda dem med fiberduk.

Och om man nu inte vill glömma tulpaner, rosor och krokus men väl höga staket?

Foto: Kerstin Engstrand
‘Rå-Väck. Foto: Kerstin Engstrand

Då kan alternativet vara allehanda brygder. Blodmjöl kan spridas ut i rabatten men måste upprepas efter regn och alla gånger minst var 14:e dag. På Rosendahls trädgårdar på Djurgården kokade Lars Krantz ihop en rådjursoppa som han med stor framgång har använt sig av. Den består av 1 kilo blodmjöl som rörs ut med en kaffekopp ammoniak i en hink ljummet vatten. Gröna bitar av oasis sticks på långa pinnar, typ grillpinnar, som sedan doppas i soppan. Sätts ut på strategiska platser, särskilt där man vet att djuren brukar ta sig in i trädgården, och i närheten av deras favoritväxter. Behöver förnyas på samma sätt som ren blodmjöl. Liknande kuddar finns också att köpa färdigpreparerade under namnet “Rå-Väck”. De kuddarna är doppade i en blandning av gödningsmedel och kryddor och ska ha en nästan 97% effekt. Samt verka i minst sex månader. Finns både som pinnar och hängen.

Pioner, cd-skivor och fårull, här har man säkrat sig!  Foto: Kerstin Engstrand
Pioner, cd-skivor och fårull, här har man säkrat sig! Foto: Kerstin Engstrand

Dinglande cd-skivor och ull är andra alternativ som sägs skrämma rådjuren. Tricogarden är ett annat medel som man sprayar på utsatta växter och lär vara effektivt. Jag har prövat det och det har fungerat så till vida att inga växter det året blev uppätna men å andra sidan såg jag det året heller inga  rådjur.

Annars är det bara att acceptera de fyrbenta vännerna. Jag kan förlåta dem, likaså barn, men aldrig de vuxna som ibland står och sliter i mina växter…

Älgar kräver bastanta staket men viltstängsel fungerar också bara de är ordentligt säkrade i marken.  Detta är från Skansen.  Foto: Kerstin Engstrand
Älgar kräver bastanta staket men viltstängsel fungerar också bara de är ordentligt säkrade i marken. Detta är från Skansen. Foto: Kerstin Engstrand

Har du vildsvin i din närhet? Läs då vår artikel om vildsvin.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Rostangreppen syns bäst på bladens undersida. Foto: Kerstin Engstrand

I år har många rapporter kommit in om märkliga fläckar på aklejornas blad. De ser ut som om bladen fått rostfläckar liknandes man kan finna på gamla bilar.

Och det stämmer, det är rost. fast denna rost är orsakad av en rostsvamp.Allra bäst syns svampangreppen på bladens undersida.

Bäst syns de som är orange, orangebruna eller klart gula men det finns även rost som är vitt. Angreppen sprider sig sällan till andra växter, det finns flera olika slag rost och varje är vanligen specifik för just ett växtslag.

Rost syns på ovansidan på bladen. Foto: Kerstin Engstrand
Rost syns på ovansidan på bladen. Foto: Kerstin Engstrand

Päronrost är en sådan, som lever via värdväxling, den behöver två olika växtslag för att utvecklas. I fallet päronrost är det enar.

Rost utvecklas bäst när luftfuktigheten är hög.

Andra vanliga rost är rosrost och stockrosrost.

Ta bort alla angripna blad, släng dem inte på komposten utan låt den gå med hushållssoporna till förbränningen eller bränn upp dem, lättast är att lägga dem på grillen. Man kan också gräva ner bladen djupt ner i jorden.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...