Skimrande, färgstark solbrud bjuder på solig övergång mellan sensommar och höst
Helenium, av ordet helios, är solbrudens vackra vetenskapliga namn. I den nya perennavågen, som nu kanske borde kallas den ”normala” perennavågen då den fick fart på 1990-talet, har solbrudarna en självklar plats. De är så kallade prärieväxter.
Färgerna den bjuder på är allt från ljust gulvitt till orange och nästan rött. Lika stor variationsbredd gäller höjden, det finns sorter som bara blir 50 cm höga till de som bjuder på verklig höjd, hela två meter!
Och som namnet anger trivs de bäst i soligt läge med väldränerad växtplats. De högre sorterna måste i regel få stöd och ska inte planteras i vindutsatta lägen. Ett bra knep är att i början till mitten av juni klippa ner en tredjedel av alla stjälkar, då kommer de att förgrena sig samt blomma lite senare. Detta klassiska knep, som i England kallas för ”The Chelsea Chop”, gör att plantan blir stadigare. Chelsea för att i England är tiden som passar bäst för denna ansning sammanfaller med den stora världsberömda trädgårdsutställningen Chelsea Flower Show som pågår varje år runt den 23 maj.
Hade de då inga nackdelar? Jo, småplantorna på våren kan falla sniglar och snäckor i smaken. För att hålla bladverket friskt ska vattning ske nere vid plantans bas, droppbevattning är att föredra. Solbrudar får inte torka ut men heller inte dränkas av vatten, och särskilt inte vattnas ovanifrån.
Som alla höstblommande växter är det i regel bäst att plantera dem på våren. Å andra sidan så är det på hösten man kan hitta blommande exemplar och därmed vara säker på att man får rätt sort.
Denna höst är det särskilt tre solbrudar jag fattat tycke för:
Helenium autumnale ’Bandera’ är med sin höjd av 50 cm den lägsta av mina tre favoriter. En kompakt och rikblommande sort. Se bild längre upp i artikeln.
’El Dorado’ går mest i gult med stråk av rödorange. Blir ca 75 cm hög.
’Septemberfuchs’ är absolut en av de bästa sorterna. Blir som mest 150 cm hög och drar till sig mängder med humlor och bin. Lär ursprungligen vara framtagen av legendariska Karl Foerster. Se ingressbilden.
’Waltraut’ är en annan bra solbrud som blir cirka 100 cm hög. Här ses den bilda djup i en avancerad perennplantering skapad av paret van der Geest. Deras trädgård låg utanför Valdemarsvik, Östergötland och bilden är tagen på 1990-talet.
Visste du att solbrud på engelska även kallas för Sneezeweed? Detta då man för torkade blad och blomma och smulade sönder dem – vilket resulterade att man fick ett effektivt nysmedel!
Text och foto: Kerstin Engstrand
