Smått och gott om vitlök, litet vitlöks ABC
När man läser om vitlök på olika nätbutikers hemsidor dyker det upp lite olika begrepp som känns nya om man inte har odlat vitlök tidigare. Som:
+55, +60 eller 55+, 60+ anger vitlökens omkrets i millimeter. 60+ är lika med att omkretsen är större än 6 cm. Ju större lök, ju större klyftor och desto större vitlökar att skörda.
Antal klyftor per lök beror på sorten, några får gigantiska klyftor, andra mindre. Dessutom kan lökarnas storlek variera efter hur odlingssäsongen har varit.
Hur många vitlöksklyftor behövs? Har du 10 cm avstånd mellan varje klyfta går det år 10 klyftor per sträckmeter eller cirka 50 per 1 m2 om radavståndet är 20 cm. Med 15 cm avstånd mellan klyftorna, vilket rekommenderas om du vill ha störa vitlökar, går det åt 6 klyftor per sträckmeter eller 30 per kvadratmeter. Säljs vitlöken efter vikt så brukar man räkna att en vitlök av en mycket stor sort väger runt 100 gram och troligen har 6 till 8 klyftor per lök. Mindre sorter brukar väga 60 gram. Mindre sorter brukar ha fler klyftor, kanske upp till 14 medan större sorter har färre klyftor.
Halslök, en liten lök på stjälken. Kallas även för stresslök. Varför tvistar man om, det finns de som anser att halslökar utvecklas när våren bjuder på stora temperaturväxlingar. Jag har inte sett någon skillnad på lökarnas tillväxt men det finns de som anser att halslök påverkar tillväxten. Halslökarna kan man använda som utsäde.
Hardneck och softneck, en softnecksort, Allium sativum, går lätt att fläta medan en hardneck har en mera förvedad mittstjälk vilket gör att hardneck är lättare att skörda vilket förstås är bra när man har stora fält att skörda. Du får då lättare upp hela löken när du drar i den. Hardnecksorter, Allium sativum (Ophioscoriodon-gruppen), anses även ha bättre förmåga att klara kalla vintrar. Jag har inte under alla de årtionden jag odlat vitlök märkt någon skillnad där. Även hardnecksorter går att fläta bara man pillar bort det hårda i mitten av stjälken. Denna grupp av vitlökar brukar också kallas för ormlökar.
Det sägs också att hardnecks tål lagring sämre än softnecks men är å andra sidan lättare att skala. Sedan finns det de som anser att hardnecksorter smakar bättre vilket är mycket möjligt, något år ska vi göra ett smaktest!
Obetat utsäde innebär att utsädet inte har fått samma omfattande behandling mot angrepp och sjukdomar som konventionellt odlad vitlök. Betning kan vara en biologisk eller kemisk behandling. Obetat utsäde kan vara godkänt för kravodling.
Vitlök säljs även värmebehandlad. Det är en behandlingen som gör att lejonparten av blomanlagen försvinner. Detta för att vitlöken inte ska gå i blom, vilket särskilt franska sorter vill göra efter en nordisk vinter. Värmebehandling påverkar inte vitlökens kvalité. vissa yrkesodlare anger att man bör vattna värmebehandlad lök mer än andra icke behandlade, särskilt viktig ska vattningen vara vid sättning. Det brukar inte vara ett problem för oss då vi sätter vitlöken på hösten och inte på våren som i Frankrike.
Ormlök är vad man kallar vitlökar som bildar en lång stängel som ormar sig fram vilket brukar ske i juni, oftast i slutet av juni. Det sägs att löken gör denna krumbuktiga form för att skydda toppen. Men denna topp ska skäras av. Sitter den kvar lär vitlökens hållbarhet försämras. Ormlöken går utmärkt att använda i matlagning.
Sololök är en vitlök som skördats för tidigt, oftast i slutet av maj eller i mitten av juni. Så ser vitlöken ut innan den börjar klyfta sig. Ibland kan man hitta sololökar i matbutiken. Det lär ha varit Kina som först började odla fram sololökar för försäljning. Lättast att själv odla sololök är att sätta utsädet mycket tätt och använda de minsta klyftorna.
Topplökar, det är ett kluster av små pyttesmå lökar i toppen av stängeln. Benämns även som bulbiller eller groddknoppar. Dessa kan användas som utsäde men dess storlek gör att de är känsliga för torka.Det tar i regel två till tre år innan en bulbill blir en riktig för sorten normalstor vitlök. Vanligen får sorter av typen hardneck bulbiller. Bulbiller kan man även fräsa i olivolja, man kan även så bulbiller för att äta blasten, liknar kraftigare gräslök i smaken, med en touch av vitlök förstås!
Text och foto: Kerstin Engstrand
