Taggar Inlägg "Vitlök"

Vitlök

Två klyftor av en elefantvitlök! Man förstår varför denna lökväxt har fått sitt namn. Foto: Kerstin Engstrand

Imponerande stor och väcker habegär, elefantvitlök blir vanligen mer än en handfull stor! En enda klyfta kan väga mer än 50 gram!

Men vad? En vitlök som inte är en vitlök?

Jo, du läste rätt. Nu är den populär, på sociala media kryllar det av frågor om hur man får tag i denna numera mycket attraktiva växt. Vilket medfört att från och med hösten 2020 är det lättare att få tag på den

Första gången jag såg den var i Turkiet på 1970-talet. Där, på en marknad låg de och lyste, vita gigantiska ”vitlökar”. De var populära även på 1980-talet och man kunde då även hitta dem i välsorterade grönsaksbutiker. Dess ursprung lär vara just det östra medelhavsområdet.

En klyfta kan lätt väga 30 till 60 gram. Vanligen har en färdigutvecklad lök fyra till sex klyftor vilket gör att en hel lök kan väga 120 gram, ja rentav upp till 300 gram. Jämför då med en stor vitlök som brukar väga runt 80 till 100 gram.

Men den är ju ingen vitlök!

Men den smakar lätt av vitlök. Bästa smaken får den om man har varit noggrann med vattningen. Står den för torrt blir den faddare i smaken och kan även bli lite besk.

Elefantvitlökens vetenskapliga namn är Allium ampeloprasum ’Elephant’ eller ’Elephant Garlic’  Vanlig vitlök heter Allium sativum.

Till Allium ampeloprasum hör även purjolök, Allium ampeloprasum (Porrumgruppen). Så egentligen är elefantvitlök närmare purjolök än vitlök men till utseendet ser den mera ut som en vitlök. För att förvirra lite mer så finns det även en purjolök med sortnamnet ’Elephant’. Plus att ibland benämns den även som en perenn vitlök.

utsäde av elefantvitlök säljs sällan som hela lökar utan i klyftor.  Foto: Kerstin Engstrand
Utsäde av elefantvitlök säljs sällan som hela lökar utan i klyftor. Foto: Kerstin Engstrand

Elefantvitlök odlas på samma sätt som vitlök. Klyftor sätt på hösten vid samma tidpunkt som du sätter vanliga vitlöksklyftor. Då klyftorna är stora ska de sättas lite djupare, beräkna att en klyfta ska sättas på ett djup så att klyftan har två gånger sin höjd med jord över sig.

Elefantvitlökens blommor är mycket vackra och de blommar länge.  Foto: Kerstin Engstrand
Elefantvitlökens blommor är mycket vackra och de blommar länge. Foto: Kerstin Engstrand

Nästa sommar är det skördetid. Det är dags att skörda när elefantvitlöken är på väg att blomma. Det gör den med vackra ljuslila, syrenlila blombollar. Och de blommar länge! Till skillnad mot vitlök gör det inget direkt att den blommar. Humlor och bin älskar blommorna! Blommorna är lätta att torka men de är sterila, du får inga frön av dem. Och blommorna syns, blomstänglarna blir i regel runt en meter höga! Så det är värt att odla elefantvitlök som blomma!

Foto: Kerstin Engstrand
Elefantvitlök med groddlökar (markerade med rött). Foto: Kerstin Engstrand

Om vissa vitlökssorter sätter groddar upp i toppen så sätter istället elefantvitlöken små groddlökar på löken, dvs under jord. Ibland sitter de fast på en klyfta, ibland hänger de ner från löken. Dessa groddlökar är små, fasta och guldbruna. De går utmärkt att sätta men det tar förstås några år innan de bildar rejält stora elefantvitlökar. Och gå igenom jorden ordentligt när du skördar, det är lätt att missa de små groddlökarna, vilket du inom ett år eller två kommer att märka om du har gjort. Efter ett år brukar de ha bildat en sololök, dvs en stor klyfta.

På våren ser man tydligt att elefantvitlöken inte är en vitlök. De första vårskotten är kraftigare, mera kompakta och liknar mera de dekorativa alliumlökarna än vitlök.  Foto: Kerstin Engstrand
På våren ser man tydligt att elefantvitlöken inte är en vitlök. De första vårskotten är kraftigare, mera kompakta och liknar mera de dekorativa alliumlökarna än vitlök. Foto: Kerstin Engstrand

Om du inte skördar elefantvitlöken kommer allt ovan jord att vissna ner och det sker i augusti eller i början av september. Därefter kommer de kvarvarande elefantvitlökarna att spira nästa vår igen. Man kan alltså odla elefantvitlök som en vacker perenn. Samma teknik kan du använda med lökar som inte hunnit växa till sig ordentligt. Lökarna kan också vara kvar i jorden för skörd i vår. Bor du i södra Sverige kan du även få bra skörd om du sätter elefantvitlöken på senvintern.

Insekter älskar elefantvitlökens vackra och långa blomning. Foto: Kerstin Engstrand
Insekter älskar elefantvitlökens vackra och långa blomning. Foto: Kerstin Engstrand

Odlingsplatsen: Pallkragar fungerar utmärkt, då allra helst i pallkragar som är två våningar höga. Det ger varmare jord. Upphöjd bädd och väldränerat i soligt läge vill elefantvitlöken ha.

Soligt läge, gärna i direkt söderläge eller i sydväst.

Sättdjup: För mindre klyftor 5 till 7 cm djupt, för större något djupare om du bor i zon 4 och uppåt. Tumregeln är att klyftan ska ha minst dess höjd x 2 av jord över sig.

Två klyftor av en elefantvitlök! Man förstår varför denna lökväxt har fått sitt namn. Foto: Kerstin Engstrand
Två klyftor av en elefantvitlök! Man förstår varför denna lökväxt har fått sitt namn. Foto: Kerstin Engstrand

Det är den platta sidan man sätter ner i jorden.

Sättning: Det är klyftor man sätter, en och en och det görs innan frosten kommit på allvar vilket betyder att du i zon 1 i regel kan sätta elefantvitlök så sent som i november, början av december. I zon tre vanligen i slutet av oktober och så vidare allt tidigare desto längre norrut i landet. Att man väntar tills jordtemperaturen är låg är helt enkelt för att man ska undvika att lökarnas klyftor börjar skjuta gröna skott innan vinterkylan. De ska hinna rota sig men inte börja växa.

redan tidigt på våren är bladen riktigt kraftiga och går utmärkt att skörda lita av som bladgrönt. Här mellan lökarna  syns också vårsådd spenat som börjar gro.  Foto: Kerstin Engstrand
Redan tidigt på våren är bladen riktigt kraftiga och går utmärkt att skörda lita av som bladgrönt. Här mellan lökarna syns också vårsådd spenat som börjar gro. På våren får odlingen extra skydd av fiberduk, inte för att elefantvitlöken behöver det utan fiberduken är skydd mot fåglar som gärna vill ta av spenatfröna. Foto: Kerstin Engstrand

I en pallkrage bör du ha 20 cm mellan klyftorna, då får du lätt plats med 24 klyftor i en stor pallkrage på 80 x 120 cm. Vill du samodla med annan gröda, som exempelvis spenat på våren kan du hålla 20 cm mellan klyftorna i raden och sätta nästa rad på ett avstånd av 30 cm, då får du plats med 16 klyftor. Sätt klyftorna inte så nära ytterkanterna i pallkragen, minst 10 cm från ytterkanten ska det vara, detta då ytterkanten är kallare än längre in i pallkragen.

Dra upp fårorna, vattna i fårorna och sätt klyftorna. Tryck ner klyftorna så att de får kontakt med jorden, att de sitter stadigt, innan du täcker dem med jord.

Jord: Elefantvitlök odlas i samma typ av jord som vitlök. Den ska vara en väldränerad, porös, mullrik trädgårdsjord. Tillsätt gärna lite benmjöl i samband med sättningen, benmjölet kan du strö i sättfåran.

Näring: Under våren och fram till början av juni behöver elefantvitlöken vattnas regelbundet och det är effektivt att vattna med flytande näring eller ”guldvatten”, dvs utspädd urin, en liter urin till nio liter vatten i en 10-liters vattenkanna. Man kan även gödsla med höns- eller kogödsel som då myllas försiktigt ner mellan lökarna. Observera att kogödsel på påse i regel inte är ren kogödsel utan oftast har extra näring tillsatt, i regel i form av hönsgödsel.

Att några gånger täcka jorden mellan lökarna med färskt, alldeles nyklippt gräsklipp är också bra. Lägg ut gräsklippet när jorden är fuktig, det är särskilt bra om det är en torr vår. Gräsklippet hjälper då till att hålla fukten kvar i jorden.

Vattning: Elefantvitlök behöver jämn tillgång på vatten för att utvecklas till fina och goda lökar. De vill ha vatten men inte hela tiden växa i fuktig jord. Växer de för torrt blir de, förutom mindre, även lätt lite beska i smaken.

Skörd: Man kan skörda några redan i juni, då för omgående konsumtion. För lagring är skördeförfarandet lika som för vitlök, skörda lökarna försiktigt, oftast kan man dra upp dem utan att använda spade eller grep.

Skörden sker lite beroende på vilken del av landet du bor i men man brukar börja skörda från mitten, slutet av juli i södra delen av Sverige. Skaka av jorden och låt lökarna torka hängandes på en varm, torr och luftig plats. Har du en torr och solig plats utomhus kan det fungera, annars är inomhus bra. Efter ett par veckor är de torra för förvaring. Lökarna brukar gå utmärkt att lagra till följande vår.

Som en del andra alliumväxter får elefantvitlökens blommor en liten mössa när de slår ut. Foto: Kerstin Engstrand
Som en del andra alliumväxter får elefantvitlökens blommor en liten mössa när de slår ut. Foto: Kerstin Engstrand

För utsäde till sättning samma år tar du de största klyftorna. Desto större klyftor desto bättre skörd. Gör som med alla andra grödor, välj en ny växtplats där det inte har odlats lökväxter de senaste tre åren.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Halslök på sorten Vigor. Foto: Kerstin Engstrand

När man läser om vitlök på olika nätbutikers hemsidor dyker det upp lite olika begrepp som känns nya om man inte har odlat vitlök tidigare. Som:

+55, +60 eller 55+, 60+ anger vitlökens omkrets i millimeter. 60+ är lika med att omkretsen är större än 6 cm. Ju större lök, ju större klyftor och desto större vitlökar att skörda.

Antal klyftor per lök beror på sorten, några får gigantiska klyftor, andra mindre. Dessutom kan lökarnas storlek variera efter hur odlingssäsongen har varit.

Hur många vitlöksklyftor behövs? Har du 10 cm avstånd mellan varje klyfta går det år 10 klyftor per sträckmeter eller cirka 50 per 1 m2 om radavståndet är 20 cm. Med 15 cm avstånd mellan klyftorna, vilket rekommenderas om du vill ha störa vitlökar, går det åt 6 klyftor per sträckmeter eller 30 per kvadratmeter. Säljs vitlöken efter vikt så brukar man räkna att en vitlök av en mycket stor sort väger runt 100 gram och troligen har 6 till 8 klyftor per lök. Mindre sorter brukar väga 60 gram. Mindre sorter brukar ha fler klyftor, kanske upp till 14 medan större sorter har färre klyftor.

Halslök, en liten lök på stjälken. Kallas även för stresslök. Varför tvistar man om, det finns de som anser att halslökar utvecklas när våren bjuder på stora temperaturväxlingar. Jag har inte sett någon skillnad på lökarnas tillväxt men det finns de som anser att halslök påverkar tillväxten. Halslökarna kan man använda som utsäde.

Hardneck och softneck, en softnecksort, Allium sativum, går lätt att fläta medan en hardneck har en mera förvedad mittstjälk vilket gör att hardneck är lättare att skörda vilket förstås är bra när man har stora fält att skörda. Du får då lättare upp hela löken när du drar i den. Hardnecksorter, Allium sativum (Ophioscoriodon-gruppen), anses även ha bättre förmåga att klara kalla vintrar. Jag har inte under alla de årtionden jag odlat vitlök märkt någon skillnad där. Även hardnecksorter går att fläta bara man pillar bort det hårda i mitten av stjälken. Denna grupp av vitlökar brukar också kallas för ormlökar.

Det sägs också att hardnecks tål lagring sämre än softnecks men är å andra sidan lättare att skala. Sedan finns det de som anser att hardnecksorter smakar bättre vilket är mycket möjligt, något år ska vi göra ett smaktest!

Obetat utsäde innebär att utsädet inte har fått samma omfattande behandling mot angrepp och sjukdomar som konventionellt odlad vitlök. Betning kan vara en biologisk eller kemisk behandling. Obetat utsäde kan vara godkänt för kravodling.

Vitlök säljs även värmebehandlad. Det är en behandlingen som gör att lejonparten av blomanlagen försvinner. Detta för att vitlöken inte ska gå i blom, vilket särskilt franska sorter vill göra efter en nordisk vinter. Värmebehandling påverkar inte vitlökens kvalité. vissa yrkesodlare anger att man bör vattna värmebehandlad lök mer än andra icke behandlade, särskilt viktig ska vattningen vara vid sättning. Det brukar inte vara ett problem för oss då vi sätter vitlöken på hösten och inte på våren som i Frankrike.

Ormlök är vad man kallar vitlökar som bildar en lång stängel som ormar sig fram vilket brukar ske i juni, oftast i slutet av juni. Det sägs att löken gör denna krumbuktiga form för att skydda toppen. Men denna topp ska skäras av. Sitter den kvar lär vitlökens hållbarhet försämras. Ormlöken går utmärkt att använda i matlagning.

Sololök är en ung vitlök. Så här ser den ut innan den börjar växa till sig och klyfta sig. Foto: Kerstin Engstrand
Sololök är en ung vitlök. Så här ser den ut innan den börjar växa till sig och klyfta sig. Foto: Kerstin Engstrand

Sololök är en vitlök som skördats för tidigt, oftast i slutet av maj eller i mitten av juni.  Så ser vitlöken ut innan den börjar klyfta sig. Ibland kan man hitta sololökar i matbutiken. Det lär ha varit Kina som först började odla fram sololökar för försäljning. Lättast att själv odla sololök är att sätta utsädet mycket tätt och använda de minsta klyftorna.

Topplökar, det är ett kluster av små pyttesmå lökar i toppen av stängeln. Benämns även som bulbiller eller groddknoppar. Dessa kan användas som utsäde men dess storlek gör att de är känsliga för torka.Det tar i regel två till tre år innan en bulbill blir en riktig för sorten normalstor vitlök. Vanligen får sorter av typen hardneck bulbiller. Bulbiller kan man även fräsa i olivolja, man kan även så bulbiller för att äta blasten, liknar kraftigare gräslök i smaken, med en touch av vitlök förstås!

Bulbill, topplök eller groddknopp, tre benämningar på samma sak. Foto: Kerstin Engstrand
Bulbill, topplök eller groddknopp, tre benämningar på samma sak. Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Vitlök av sorten Ivan. Foto: Kerstin Engstrand

Vitlök är lättodlat och oerhört bra för ens odlarsjälvförtroende. Odlingsåret 2019/2020 testade jag att odla 12 olika sorters vitlök under tre olika förhållanden, olika jorddjup, olika väderstreck/ljusförhållande och olika utsatthet för regn.

Samma sorter odlades i pallkragar på fyra olika platser i en och samma trädgård:

  1. Pallkrage en våning hög, vanlig trädgårdsjord och odlingen låg i halvskugga.
  2. Pallkrage en våning hög med vanlig trädgårdsjord i soligt läge.
  3. Pallkrage två våningar hög med vanlig trädgårdsjord i soligt läge.
  4. Pallkrage två våningar hög med vanlig trädgårdsjord och odlingen låg i halvskugga samt skyddades från regn av ett träds bladverk.

Vitlökarna sattes som vanligt, som klyftor en tid innan vinterkylan beräknades inträda, i zon 3, och det blev den 3 november 2019. Klyftorna höll samma storlek inom sorten. Avstånd mellan sättlökarna var också detsamma oberoende av växtplats. Några sorter odlades även med utsäde från olika leverantörer. Jorden förbereddes på sedvanligt sätt, se artikeln Vitlök, superenkel att odla! Juli 2020 bjöd på lite kylslagna nätter så skörden började lite senare än normalt, den 28 juli. All vitlök skördes under två dagar.

Vintern 19/20 hade varit ovanligt mild. Redan under januari började några tidiga sorter skjuta skott. Det är i sig inget farligt och har, vad jag noterat, inte påverkat odlingsresultatet. Mer om hur vitlök och vinterförhållanden påverkar skörden kan du läsa i artikeln Vitlöken gror, är det farligt?

Alltså, det var ingen tvekan, den vitlök som odlades i pallkragar som var två våningar höga i soligt läge blev tveklöst störst. Som nummer två den odling som var två våningar hög och låg i halvskugga under sommarmånaderna. Rejält upphöjda bäddar ger bättre odlingsklimat, jorden värms upp snabbare och det blir också mera väldränerat.

De vitlökar som odlades i en pallkrage högt jorddjup blev väsentligt mindre.

12 sorter testades
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Totalt testodlade jag 12 sorter från klyftor.  Det var:

  1. Chrystal
  2. Cledor
  3. Ivan
  4. Ljubacha
  5. Northern White
  6. Polish White
  7. Primor
  8. Sprint
  9. Thermidrome
  10. Vaclav
  11. Vigor
  12. Vladivostok 1

Av dessa är några extra tidiga, som Primor och Sprint. De var ganska lika oavsett var de hade odlats och skördades också tidigare än de andra.

4 bättre än andra
Vitlök av sorten Vigor.  Foto: Kerstin Engstrand
Vitlök av sorten Vigor. Foto: Kerstin Engstrand

Av de övriga var det fyra sorter som stack ut där odlingsresultatet blev extra bra.

VIGOR, är känd för att ge stora klyftor på en stor lök. Är så kallad softneck, det vill säga kan lätt flätas. Får sällan halslök men några fick det i år. Är medeltidig.

Vitlök av sorten Thermidrome. Foto: Kerstin Engstrand
Vitlök av sorten Thermidrome. Foto: Kerstin Engstrand

THERMIDROME, anses sedan länge vara ett så kallat säkert kort! Thermidrome är en medeltidig sort, känd för att ge stora vitlökar och vara köldtålig. Vanligen består en vitlök av 15 klyftor, ibland 20. Är en så kallad softneck, det vill säga lätt att fläta. Kan få så kallade halslökar, en liten lök på stjälken. Varför tvistar man om, det finns de som anser att halslökar utvecklas när våren bjuder på stora temperaturväxlingar. Alla våra Thermidrome fick halslökar. Någon skillnad på lökarnas tillväxt gick inte att se, men det finns de som anser att halslök påverkar tillväxten. I så fall hade nog våra exemplar blivit ännu större om de inte hade utvecklat halslökar.

Vitlök av sorten Ivan. Foto: Kerstin Engstrand
Vitlök av sorten Ivan. Foto: Kerstin Engstrand

IVAN, känd som den kraftiga ryssen men det finns uppgifter om att dess ursprung är Tjeckien, jag vågar inte uttala om vilket som är rätt. Brukar ge lökar om 100 gram (vanligen anges 80 till 120 gram). Ger få men stora klyftor! Ivan är med sina purpurfärgade strimmor en vacker sort.

'Polish White' . Foto: Kerstin Engstrand
‘Polish White’ . Foto: Kerstin Engstrand

POLISH WHITE var en överraskning som visserligen inte gav några stora lökar men ack så fina! Och det är en tidig sort. Den anses vara en gourmetsort, en kockarnas favorit. Det sägs att den kom från Polen till USA i början av 1900-talet och är av softnecktyp.

En softnecksort går lätt att fläta medan en hardneck har en mera förvedad mittstjälken vilket gör att hardneck är lättare att skörda vilket är bra när man har stora fält att skörda. Du får då lättare upp hela löken när du drar i den. Hardnecksorter anses även ha bättre förmåga att klara kalla vintrar. Jag har inte under alla de årtionden jag odlat vitlök märkt någon skillnad där. Även hardnecksorter går att fläta bara man pillar bort det hårda i mitten av stjälken.

Två till som är bra
Vitlök av sorten Ljubacha. Foto: Kerstin Engstrand
Vitlök av sorten Ljubacha. Foto: Kerstin Engstrand

Ljubacha och Vaclav var också bra. LJUBACHA är en Marbled Purple Stripedsort som ger stora lökar och därmed stora klyftor. Brukar få topplökar, det är ett kluster av små pyttesmå lökar i toppen av stängeln. Benämns även som bulbiller eller groddknoppar. Mycket bra sort.

Vitlök av sorten Vaclav. Foto: Kerstin Engstrand
Vitlök av sorten Vaclav. Foto: Kerstin Engstrand

VACLAV är en rysk sort som brukar bestå av åtta till tio klyftor. Är av hardnecktyp.

Nu sparar jag de största exemplaren för att ha eget utsäde i höst. Det är en gyllene regel, man ska alltid ta de bästa till utsäde, stora klyftor ger stora lökar. Under tiden förvarar jag dem luftigt och torrt i vanlig rumstemperatur. Vitlök ska aldrig förvaras i kylskåp! De mindre används till matlagning.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

Sensommarens godaste pastasås är på gång! Foto: Kerstin Engstrand

Gli spaghetti con stracciatella e pomodorini, smaka på det! Det är en lika len pastasås som det låter. Och eftersmaken är gudomlig!

Stracciatella är för många en vaniljglass med krossad mörk choklad i. Glöm det, nu ska du laga en pastarätt som också heter stracciatella.

Stracciatella betyder något som är utdraget och det är en mozarellaost, en finare variant av burrata. Den brukar vara svår att få tag i Sverige men det går lika bra, ja i alla fall nästan lika bra, med burrata. I mitt tycke är Galbanis burrata den bästa som finns att få tag i, Zetas är också bra, men Galbanis har en bättre eftersmak, den är smörigare, och större.

Grunden är en tomatsås gjord på färska körsbärstomater.

500 gram färska körsbärstomater (i nödfall kan du ta större tomater, men dela dem då i fyra bitar istället för två).

Färsk basilika, vanliga genovese, 16 blad, gärna så stora som möjligt.

Vitlöksklyftor, 8 stycken, skalade

Burrataost, 2 stycken

Salt, peppar

Olivolja

Gör så här:

Bäst bakas tomaterna med snittytan nedåt. Foto: Kerstin Engstrand
Bäst bakas tomaterna med snittytan nedåt. Foto: Kerstin Engstrand
  1. Körsbärstomaterna ska först bakas i ugnen. Halvera tomaterna och bred ut dem på en plåt, lägg i vitlöksklyftorna och häll på lite olivolja. Salta och peppra lätt.
  2. Sätt ugnen på 190 grader. Låt tomaterna svettas tillsammans med vitlöken i 20 till 30 minuter. Detta är ett viktigt moment, nu får tomaterna en särskild sötma. Om du väljer att istället koka tomaterna i en kastrull blir smaken inte densamma.
  3. Häll över tomatblandningen i en stekpanna. Krossa vitlöksklyftorna med en gaffel, lägg i 8 basilikablad som du river sönder i bitar och låt allt koka upp.
  4. Just innan det är dags att servera, lägg i burrataostarna. Varje ost ska du snitta upp i fyra delar och dra ut det smöriga innehållet. Lägg ostarna över pastasåsen och vänd ner dem lite lätt i tomatsåsen.Man kan också låta varje person ta en del ost och lägga överst på sin portion.
  5. Salta och peppra lätt och lägg över 8 hela färska basilikablad, gärna så stora som möjligt.
Foto: Kerstin Engstrand
Tryck till vitlöken och tomaterna samt smula ner f’ärsk basilika innan det är dags för burratan att göra entré! Foto: Kerstin Engstrand

Denna sås får även de som i vanliga fall inte gillar tomatsås att efterfråga mer! Den är även god uppvärmd, om det nu mot förmodan skulle bli lite rester kvar.

Kan serveras med både rörpasta som penne och med spaghetti.

Gör gärna också vår andra goda tomatsås: Min italienska tomatsåsen sås som när den äts, ingen frågar efter ketchup!

Foto: Kerstin Engstrand
Burrata och färsk basilika på klassiskt syditalienskt porslin.  Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Vitlöken är på gång! Foto: Kerstin Engstrand

Det spirar i mångas trädgårdar, mer än vanligt för att vara början av året. Har vi vinter eller ej? När det gäller Skåne så händer det att den metrologiska hösten går över direkt till metrologisk vår. ”Normalt” kommer vintern till Skåne i början av januari, runt den 7:e men så inte januari 2020. Även i Stockholmstrakten har december 2019 och januari 2020 bjudit på betydligt varmare temperaturer än vad vi tycker det ska vara. Umeå har ovanligt lite snö medan andra platser har desto mer.

Inte undra på att vitlöken vi satte i höstas tycker det ska vara vår!

Men vad händer om det nu skulle komma vinterkyla i februari eller mars?

Att vitlöken skjuter skott redan i januari är inte farligt. Det är ”normalt” efter en december och januari som på många håll varit mera brittisk än svensk. Det som är farligt är om vitlöken har för fuktigt, en väldränerad växtplats är livsviktig. För vått och klyftorna ruttnar lätt, särskilt om de inte hunnit bilda rötter. Därför odlas vitlök gärna i upphöjda bäddar, pallkrageodling exempelvis samt i jord som inte är tung av lera.

En annan risk är om vintern bjuder på ömsom plusgrader ömsom minusgrader och att temperaturen varierar så under en längre period. De snabba kasten brukar resultera i att vitlöksklyftorna du satte i höstas då lätt ruttnar. Kryddsalvia brukar också då ta stryk. En annan växt som ogillar ömsom väta ömsom kyla är fransk dragon. Det är därför fransk dragon trivs bättre en normal vinter hos oss, och även i Östersund, än i klassiskt brittiskt vinterklimat.

Kryddsalvia trivs vintern 2020. Foto: Kerstin Engstrand
Kryddsalvia trivs vintern 2020. Den ser nästan lika fräsch ut som i somras! Foto: Kerstin Engstrand

Vet du om att det blivit för vått kan man försöka plantera om vitlöken. Krafsa lite där du satt dem och se hur de mår. Är klyftorna fortfarande fasta och bildat rötter, då är det ingen större fara. Men känns jorden för våt kan du plantera om dem till torrare förhållanden. Sätt i en upphöjd rad, lättast är att investera i några säckar plantjord eller dressjord så går jobbet snabbt.

Om det plötsligt skulle bli rejält kallt utan skyddande snötäcke kan man täcka vitlöken när jorden har frusit till, inte tidigare, med halm eller torra löv. Vitlök klarar bra med kyla, minus femton grader är normalt inget problem. Men är jorden innan kylan kommer plaskvåt, ja då blir lökarna infrusna i is och se det gillar de inte. Åter ett skäl till att vitlök ska sättas på en väldränerad växtplats, gärna upphöjd som i en pallkrage och på en växtplats som under sommaren bjuder på bästa solläge. Halm kan man köpa i butiker som säljer djurfoder, finns även i mindre förpackning som smådjursfoder. Kallas ibland även för ängshö.

Några myter om vitlök
Utlandsodlad vitlök, utan "tillgång" till minusgrader. Foto: Kerstin Engstrand
Utlandsodlad vitlök, utan ”tillgång” till minusgrader. Foto: Kerstin Engstrand

Myt: Vitlöken behöver minusgrader för att bilda klyftor.

Vet inte varifrån det kommer, kan vara för att vi i Sverige är vana vid att vitlöken trivs under en mera normal svensk vinter och klarar – 15°C utan problem eller så är det felanvändning av begreppet kyla, kyligare väder eller svalare temperatur. I alla de länder världen över som är stora på vitlöksodling, som Frankrike, Kina, USA, Indien, Ryssland med flera så odlas vitlök i de områden som har temperaturer runt 6 – 10°C under vintern. Och de får finfina vitlökar, se bara de franska och spanska du köper i matbutiken. Inga minusgrader behövs alls alltså.

Vitlök som sätts tidig vår kan skördas som "sololökar", som den längst till höger på bilden.  Foto: Kerstin Engstrand
Vitlök som sätts tidig vår kan skördas som ”sololökar”, som den längst till höger på bilden. Foto: Kerstin Engstrand

Däremot behöver vitlök en period av svalare temperatur för att bilda rötter. Man brukar ange att klyftorna rotar sig när jordtemperaturen är mellan 0 till 10°C och experter anger att här i Sverige är den optimala jordtemperaturen mellan 7 – 8°C grader. Har vitlöken inte rotat sig innan vår nordiska kyla kommer har den svårt att klara en rejäl vinter, den ruttnar då lätt. Men man kan även sätta vitlök på våren, och i år 2020, går det på många håll bra nu i januari, februari, och få en bra skörd.

Myt:Vitlök som skjuter blad i januari klarar sig inte?

Andra halvdelen av januari 2020 i Stockholm och vitlökens blad har kommit upp hela 10 cm. Foto: Kerstin Engstrand
Andra halvdelen av januari 2020 i Stockholm och vitlökens blad har kommit upp hela 10 cm. Foto: Kerstin Engstrand

När det blir vår, och eventuell tjäle har släppt, så börjar vitlöken direkt att växa. Det finns i dess gener. Vanligen skjuter den skott i mars, som tidigast. Då, när bladen kommit upp en bit, runt 10 cm ska man gödsla, vanligen då i april. Men nu i år, slutet av januari 2020, tror vitlöken att det redan är mars, april. Jag gödslar inte vitlöken nu trots att de tidiga sorterna har skjutit rejält upp. Jag avvaktar för att se hur februari artar sig. Och har halm och granris från julgranen berett för att eventuellt skydda den med om det skulle bli sträng kyla utan snö. Fiberduk i dubbla lager kan också användas. Men jag täcker inte jorden förrän jorden fått en frusen skorpa. Fiberduk kan hjälpa till att hålla vätan på avstånd.

Julgranen återanvänds, suverän att ha som extra skydd.  Foto: Kerstin Engstrand
Julgranen återanvänds, suverän att ha som extra skydd. Foto: Kerstin Engstrand

Blir våren fortsatt tidig kan man börja gödsla, jag siktar då i zon 3, Stockholmsområdet på kanske i mitten, slutet av mars eller vänta till april beroendes på var du bor. Har du snö kan man sprida gödsel på snön, som benmjöl, så går det ner till lökarna vid snösmältningen. Man brukar ha en tumregel att blasten ska ha tittat upp runt en decimeter innan man börjar gödsla och enligt den tumregeln skulle man då alltså börja nu men som sagt, jag avvaktar. Två eller tre gånger ska man gödsla fram till mitten av maj i södra Sverige, i norra fram till midsommar och hellre för lite åt gången än för mycket. För mycket ökar risken för röta och därför gödslar jag inte nu i slutet av januari, och i februari trots blasten är tio centimeter. Många rekommenderar hönsgödsel eller benmjöl, jag har testat båda men även så kallad potatisgödsel eller ”mognadsgödsel” med hög kaliumhalt är bra att gödsla med, särskilt som sista gödselgiva. Gödsel lägger man mellan raderna, det är inte bra att få gödsel i bladvecken. Vid en blasthöjd av tio centimeter man också luckra jorden lätt och ta bort elaka ogräs som konkurrerar med vitlöken.

Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand
Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand

Som sagt, fortsätter vintern – våren som den gjort 2019/2020 så bör du ha lite extra koll på dina odlingar.

I slutet av april, i början av maj är det dags att göra en superkontroll där du helt enkelt tar bort alla som växt dåligt eller visar på gulfärgade blad. Du kan använda de lökarna i matlagningen.

Skillnad mellan sorter
Primor är en tidig sort och det är normalt att den under en vinter som den 19/20 tycker att det är vår i januari.   Foto: Kerstin Engstrand
Primor är en tidig sort och det är normalt att den under en vinter som den 19/20 tycker att det är vår i januari. Foto: Kerstin Engstrand

Rapporter från danska odlarvänner säger att de fått vår nu 2020 i slutet av januari, förra året var det i mars. I min trädgård toppar just nu, i mitten av januari 2020 och i zon 3, sorten Sprint och Primor bladligan trots att jag satt dem sist. De är tidiga sorter som kan, om man sätter dem för tidigt på hösten, skjuta blad redan i november och jag förstår att de tror att det är vår nu i januari, jordtemperaturen har gett dem signal om det, medan ryska Vaclav inte ens syns till alls, inga blad som tur är. Vaclav är en långsamväxande sort och ger därmed bättre härdighet under vintern.

Franska sorter är oftast kyllagrade (i cirka +2°C) efter skörd vilket medför att de också här i Sverige kan börja växa på hösten om de sätts för tidigt. I regel sätts vitlök i Frankrike i januari, liksom på brittiska Isle of White och i Italien medan de i vårt klimat ska sättas när jordtemperaturen är nere vid 3 -5°C just för att undvika att de börjar skjuta blad för tidigt.

För det är när jorden får en temperatur av runt 3°C som vitlöken vaknar till liv igen! När jag mätte temperaturen i några av mina odlingsbäddar den 30 januari 2020 var den mellan 3,5 – 4°C. Tidigare har den i enstaka perioder i december och i januari varit högre, med dagstemperaturer på 7- 10°C så det är helt normalt att de tidiga sorterna reagerar med att skjuta blad, även om nätterna har bjudit på några minusgrader. Men som sagt, var observant på väderleksrapporteringen och ha eventuell täckning i beredskap.

Minusgrader och klyftbildning, några andra fakta
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vitlök odlas världen runt.  I Melbourne, Australien har i juli (deras vinter) en medeltemperatur på 9,4 grader med lägsta på 5.6 grader och i juni och augusti lite över 10 grader med lägsta runt 6,4. Alltså inga minusgrader.

Kina, som är världsledande står för cirka 80% av världsproduktionen. Inte långt från Peking, i Shandong sydöst om Peking, finns stora odlingsområden men man ska komma ihåg att Kina är till ytan lika stort som hela Europa och har mängder av olika klimatzoner.

Källa: CLIMATE.DATA.ORG
Källa: CLIMATE.DATA.ORG

Indien ska vara land nummer två. I USA är orten Gilroy i Kalifornien ett stort Mecka för vitlöksodling och de hävdar även at det är världens vitlökshuvudstad. Nåväl, det finns många orter som aspirerar på den titeln.

Där vitlök odlas kommersiellt i Frankrike sätts den oftast i november och vitlöken börjar där skjuta blad i februari för att börja klyftbildningen i maj. Utan minusgrader under vintern. Skörden blir i juni och den torkas under flera veckor, därför firar man skörden med vitlöksfestivaler i mitten, slutet av juli, på några håll även i början av augusti.

Morado och Cledor sorter som är särskilt lämpad för sättning på våren om vintern är som vintern 2019/20. Så det kan löna sig att spara några från höstens utsäde till våren. Använd aldrig vitlök som söljs i matbutiken, ingen vill ha jorden smittad av sjukdomar. Köp alltid certifierat utsäde!

Morado, använd aldrig vitlökar från matbutiken i trädgårdslandet.  Foto: Kerstin Engstrand
Morado, använd aldrig vitlökar från matbutiken i trädgårdslandet. Foto: Kerstin Engstrand

 

Här lite mer väderfakta för orter jorden runt där vitlök odlas utan problem:

vitlokw1

 

Källa: CLIMATE.DATA.ORG

Läs också:

Så lyckas du med vitlök

Vitlöken gror i kylskåpet, vad kan jag använda den till?

Text och foto: Kerstin Engstrand

Vitlök som börjat gro och lite chilepeppar som man inte hunnit ta hand om. Foto: Kerstin Engstrand

Detta trevliga problem kan ske om man har odlat för mycket vitlök och har kvar från förra årets skörd. Eller om årets skörd förvaras lite för fuktigt, som i kylskåpet. Vitlök ska förvaras i rumstemperatur.

Här får du tre tips om hur du kan ta vara på vitlöken:

1. Låt den gro!
Vitlök bildar snabbt rötter, dessa bildades efter två dagar. Foto: Kerstin Engstrand snabbt
Vitlök bildar snabbt rötter, dessa bildades efter två dagar. Foto: Kerstin Engstrand

Sätt vitlöken i en fin vas så att botten knappt snuddar vattnet så kommer den snart, troligen inom två dagar att börja rota sig. Samt att blasten börjar växa till sig. Vitlöksblasten kan du använda som grönt på smörgåsar eller på fisk. Klipp den och använd som gräslök fast med vitlökssmak.

Du kan även plantera vitlökarna i en kruka med jord och skörda på samma sätt.

2. Gör vitlökssalt
Vitlök. Foto: Kerstin Engstrand
Vitlök. Foto: Kerstin Engstrand

Grönsakssalt är populärt att använda som smakförstärkare på det mesta. Det är egentligen grönsaker och kryddor efter behov och smak med salt som konserveringsmedel. Det är enkelt att göra vitlökssalt men det tar tid, torktiden kan vara upp till flera dagar men å andra sidan så behöver man knappt bry sig under den tiden.

Grundregeln är att man tar 1/8 salt i förhållanden till mängden skalade vitlöksklyftor. Har du 4 dl skalade vitlöksklyftor så går det åt 0,5 dl salt.

Jag brukar göra två olika, ett med enbart vitlök och salt och ett annat där jag även tillsätter en till två mindre chilifrukter och två matskedar av någon bladkrydda som oregano, körvel eller persilja.

  1. Kör de skalade vitlöksklyftorna lätt i mixern.
  2. Tillsätt salt samt eventuella andra kryddor som chilipeppar och oregano/körvel/persilja medan mixern kör.
  3. Bred ut blandningen på ett bakplåtspapper eller liknande, så tunt som möjligt för då torkar det fortare.
  4. Låt torka i ugn i 50 grader, ha gärna ugnsluckan på glänt. Det tar i regel allt från en timme och längre beroende på hur tjockt lagret är. Har du tjockare lager kan man efter en timme vända på det (lyft över det till ett nytt bakplåtspapper är enklast) och fortsätta att torka i cirka en timme. Passa ugnen hela tiden. Därefter kan saltet torka i vanlig rumstemperatur.
  5. När saltflaken är riktigt torra ska de mixas igen. Nu kommer det att ryka bra så har öppningen i mixerlocket stängt!
  6. Häll upp på väl rengjorda och torra burkar.

Använder du ugnen nästa dag, och det är en varmluftsugn, så kommer du att märka att vitlöksdoften sitter kvar en stund just när värmen är påslagen, men den försvinner snabbt.

Vitlökssalt på g. Foto: Kerstin Engstrand
Vitlökssalt på g. Foto: Kerstin Engstrand
3. Kyckling med 40 vitlöksklyftor
En vitlök brukar bestå av 12 klyftor.  Foto: Kerstin Engstrand
En vitlök brukar bestå av 12 klyftor. Foto: Kerstin Engstrand

Detta recept tror jag ursprungligen kommer från Marocko. Det är en rolig rätt att servera då många blir lätt rädda när de hör att jag använt 40 vitslökklyftor. ”Men jag ska jobba i morgon” är en vanlig kommentar. Då är det bara att le för dina gäster kommer att bli förvånade när de känner smaken. Så här tillagad får vitlöken en smak av mandel och anis!

1,5 kg hel kyckling

2 bouquet garni (lagerblad, persilja, timjan, bladselleri, rosmarin och kyndel)

0,5 dl olivolja

40 oskalade vitlöksklyftor

2 msk pernod eller annan dryck med smak av anis, som anisette

Salt och peppar

  1. Sätt ugnen på 175 grader
  2. Gnid kycklingen med salt och peppar och lägg den i en ugnssäker gryta med lock.
  3. Fyll innerdelen med en bukett av örterna.
  4. Blanda i en skål olivolja, vitlöksklyftorna, pernod, salt och peppar och en bukett kryddor som nu ska vara finhackade.
  5. Häll blandningen över kycklingen. Sätt på locket.
  6. Tillaga i ugnen, det brukar ta ca 75 minuter. Kontrollera därefter noga att kycklingen är färdiglagad.

 

Läs också:

Så lyckas du med vitlök: Vitlök, superenkel att odla 

Vitlöken gror i januari, är det farligt?

Text och foto: Kerstin Engstrand

Egen odlad vitlök! Foto: Kerstin Engstrand

Sätt på hösten och skörda egen vitlök till midsommar!

Alldeles egen nyskördad vitlök, från den egna täppan, kan det bli bättre? Särskilt i sommartider, då får man en doft av Provence på köpet. Så varför inte briljera med närodlad vitlök på midsommarfesten? Enligt mitt tycke blir egenodlad vitlök betydligt mera aromatisk i smaken än de som finns i matbutiken.

Och att odla vitlök är verkligen något för oss lata, enkelt, roligt, och gott. Eller för dig som är nybörjare. Sätt dem nu i höst och skörda nästa år, från slutet av juni till slutet av juli! Vitlök kan odlas i hela landet, även så långt norrut som Haparanda. Och vi lär faktisk ha odlat vitlök sedan vikingatiden.

NÄR ?

Vitlöken är på gång! Foto: Kerstin Engstrand
Vitlöken är på gång! Foto: Kerstin Engstrand

På hösten, i slutet av september – oktober, vissa år ännu senare, till och med i januari är suveräna månader att sätta vitlök i.

Franska sorter är oftast kyllagrade (i cirka +2°C) efter skörd vilket medför att de också här i Sverige kan börja växa på hösten om de sätts för tidigt. I regel sätts vitlök i Frankrike i januari, liksom på brittiska Isle of White och i Italien medan de i vårt klimat ska sättas när jordtemperaturen är nere vid 5°C  just för att undvika att de börjar skjuta blad för tidigt.

För det är när jorden får en temperatur av runt 3°C som vitlöken vaknar till liv igen! Det är helt enkelt ingen idé att sätta dem tidigare. Vitlöken rotar sig snabbt och ska hinna rota sig innan kylan och tjälen kommer men ska inte börja växa för mycket.Bor du där det ofta förekommer tjäle är en annan tumregel att sätta vitlöken cirka en månad innan tjälen brukar komma. Det vill säga den bör inte skjuta gröna blad innan den verkliga vinterkylan kommer. I växtzon 1 och 2 går det dessutom att sätta vitlök till långt in i november. I november brukar jag också i zon 3 sätta min vitlök om hösten visar sig bli varm, som hösten 2014 och 2019.

Sololök är en ung vitlök. Så här ser den ut innan den börjar växa till sig och klyfta sig. Foto: Kerstin Engstrand
Sololök är en ung vitlök. Så här ser den ut innan den börjar växa till sig och klyfta sig. Foto: Kerstin Engstrand

Men det går också att sätta dem i vår, när snön har smält, men då får du senare och mindre skörd. Då får du så kallade sololökar.

SORTER?
Stora klyftor ger stora lökar. Foto: Kerstin Engstrand
Stora klyftor ger stora lökar. Foto: Kerstin Engstrand

Köp certifierat vitlöksutsäde i trädgårdsbutiken. För att undvika sjukdomar ska man inte använda lökar från matbutiken, att få in exempelvis vitmögel i odlingen är en mardröm. En utsädesvitlök kostar 15- 30 kronor och ger i regel minst tio nya hela vitlökar. Välj stora vitlökar, ju större klyftor, desto större lökar att skörda nästa år. ”Att lyckas-faktorn” är stor, över 95% av de satta klyftorna brukar bildar vitlökar.

Lättast att få tag på är franska sorter som ’Germidour’, ’Theridrôme’ och ’Sabadrome’. De ger svagt lila vackra lökar som går att fläta.’Primor’ är en liten, starkt lila sort som är vanlig i Kina och är också den tidigaste.

Jag har konstaterat att  ’Theridrôme’ brukar ge de största vitlökarna, och den bästa skörden i soligt läge medan ’Gerrmidour’ ger bäst i halvskuggigt läge.

Kan du inte sätta lökarna direkt efter inköp så förvara dem i rumstemperatur, luftigt och gärna mörkt. Låt vitlöken vara hel tills det är dags att sätta den. Först i samband med sättningen tas klyftorna ut ur löken.

 

VAR?
Vitlöksodling I på Emmagården i Östersund,. Foto: Kerstin Engstrand
Vitlöksodling på Emmagården i Östersund,. Foto: Kerstin Engstrand

Läge och jordmån, vitlök gillar en kall vinter men hatar fuktig vinter. Därför ska odlingsplatsen vara väldränerad och solig, gärna i lä. Upphöjda odlingsbäddar, så kallade djupsängar, och i pallkragar som är två våningar höga, är ypperligt att odla vitlök i. Vitlök går också bra att odla i stora frostsäkra krukor.

Jorden ska vara näringsrik, allra helst kalkrik och sandblandad lerjord men inte ren lera. Har du inte det går det utmärkt med planteringsjord på påse som förbättras med kogödsel som också finns att köpa på påse.

 

HUR?
Spetsiga sidan upp, rötterna växer ut från den breda ,platta sidan. Foto: Kerstin Engstrand
Spetsiga sidan upp, rötterna växer ut från den breda ,platta sidan. Foto: Kerstin Engstrand

Sätt klyftorna en och en, med den spetsiga sidan uppåt, på ett djup av 5 – 7 cm och med ett avstånd på cirka 15 cm från varandra. Du behöver inget särskilt land att odla i, vitlök går utmärkt att odla mellan andra växter, som bland rosorna eller hallonen. Eller i pallkrage. Föredrar du att odla i rader bör radavståndet vara 20 – 35 cm.

 

Och nästa år:
Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand
Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand

I vår: Vatten och gödsel

När snön smälter börjar vitlökens gröna blast att titta upp. Då, så fort snön börjar smälta kan man försiktigt börja gödsla. Strö ut lite hönsgödsel i pelleterad form mellan raderna, inte på lökarna eller på blasten. Benmjöl är också ett bra alternativ. Lite senare, när du börjar klippa gräsmattan, uppskattar vitlöken ett lager gräsklipp då och då under våren och försommaren – det brukar göra underverk.

På våren, när vitlöken börjar spira, är det också dags att börja vattna. Det är viktigt men du ska sluta vattna en månad innan skörd. Detta för att vitlöken nu ska förbereda sig och bilda klyftor. Under hög- och sensommaren har rotsystemet blivit så pass djupgående att bevattning inte är lika nödvändig.

Läs också: Vitlöken gror i januari, är det farligt?

.

Vid midsommar: Skörd
Nyskördad vitlök
Nyskördad vitlök

Från slutet av juni månad kan du skörda. I juni, när bladen ovan jord har blivit cirka 20 cm höga, får du upp en hel vitlök utan klyftor, en sololök. Krafsa försiktigt bort lite jord och kontrollera färgen. Är vitlöken grön är den omogen, är den vit går den att skörda. Riktigt mogen vitlök har en underbar vitrosa–lila färg.

Senare, i mitten av juli, när bladen är halvvissna, är vitlöken färdigutvecklad, dvs. börjat klyfta sig och då är det verkligen skördedags! Låt inte vitlöken stå kvar i jorden för länge, då spricker det yttre skalet. Senast i september bör du ha skördat alla. Det yttre skalet är vitlökens egna skydd mot mögelangrepp.

 

Lagring

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Får du stor skörd så går vitlök utmärkt all lagra. Vad som avgör vitlökens hållbarhet är torkningen. Ta upp lökarna, skölj av dem och låt dem torka, under tak eller allra helst i ett soligt fönster, i ett par veckor. Vitlök förvaras bäst i rumstemperatur.

Läs också vad du kan laga med vitlök som gror i kylskåpet: Oj, vitlöken gror, vad kan jag göra av den?

Och en artikel om hur man odlar vitlök utomlands och hur du ska hantera om vitlöken börjar växa ”mitt i vintern”: Vitlöken gror, är det farligt?

Av Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Ja, då drabbades man av habegär. Det sker ibland när man tittar en växt djupt i ögonen. Eller var det växten som tittade på...