Taggar Inlägg "pantersnigel"

pantersnigel

Pantersnigelägg i en växtkruka, 22 oktober. Foto: Kerstin Engstrand

Ja, nu vet du hur både mördarsnigel och pantersnigelns parar sig. Om inte så får du här en snabbtitt och jag har lagt till åkersniglar (bilden längst ner):

En pantersnigel lägger under hela sin livstid ca 400 ägg, och då ska vi notera att en pantersnigel kan bli flera år gammal. En mördarsnigel lägger ca 400 ägg per år, å andra sidan så lever i regel en mördarsnigel i princip bara i lite mer än ett år.

Hösten 2020, under rådande pandemi med extra tid för trädgården, så upptäckte jag i slutet av oktober snigelägg i en liten 9 cm växtkruka. Det var ju tvunget att undersökas! Den 22 oktober klockan 17:04 bars krukan in i köket. Fick stå med en plastpåse över sig och med lite extra belysning. Det var mycket spännande. Andra tyckte nog jag var lite galen, men man ska inte dö nyfiken!

Pantersnigelägg i en växtkruka, 22 oktober. Foto: Kerstin Engstrand

De var vackra, äggen, lätt glasaktiga och cirka 3,5 mm i diameter. Lite svårt att räkna dem, de låg tätt på varandra och jag var rädd att skada dem, men de var i alla fall mer än 30. I regel så lägger en pantersnigel 10 till 30 stycken åt gången. Så om en pantersnigel lägger under hela sin livstid 400 ägg så lär de para sig mellan 13 till 40 gånger. Äggen hittar man oftast ofta öppet på jorden, bland löv, i krukor och i komposten. Kanske var detta detta par som lagt äggen i min kruka:

Foto: Kerstin Engstrand

För senare så såg jag en slemtråd just från den krukan:

Den gången gick det nog inte så bra. Foto: Kerstin Engstrand

Vad skulle hända? Skulle jag lyckats få några snigelbarn? Det var ju ändå i slutet av oktober månad. Visserligen säkra inomhus men ändå. De fick lite mat att ha till hands när de blev stora noga att äta själva, salladsblad, tomat och en bit banan. Den 25 oktober, efter nästan tre dygn inomhus hade flera ägg kläckts. Ett ägg rymmer alltid en snigel. Men inte kan de ha ätit redan?

Foto: Kerstin Engstrand

Aha! Det var en förälder närvarande! Hen verkar ha legat gömd i jorden eller tagit skydd under bananbiten. Det förklarar varför salladsbladen hade blivit ätna av.

25 oktober klockan 21:43 ser jag vem som ätit av salladen. Foto: Kerstin Engstrand
Nästa dag, den 26 oktober när fyra dygn hade gått efter det att jag tog in äggen är det dags att mäta. Foto: Kerstin Engstrand

Samma kväll blir de livligare, någon försöker rymma och andra tar sikte på salladen. Tomaten ratas, bananen likaså,

Nu ser man att de små liven har börjat få små mörka streck. Foto: Kerstin Engstrand

Femte dygnet i mitt kök, sallaten är nästan slut, då börjar de äta på tomaten men bananen vill ingen ha. En är på väg att rymma.

Foto: Kerstin Engstrand

28 oktober klockan 22:43 och de är väldigt pigga.

Foto: Kerstin Engstrand

Exakt en vecka inomhus, nästan på minuten, 29 oktober:

Sallad har blivit påfyllt. Bananen ratas fortfarande. Foto: Kerstin Engstrand

11 november: De är nu mera villiga att testa att rymma.

Foto: Kerstin Engstrand

Exakt 12 dagar nu inomhus. De är riktigt eleganta och tomatens frön har grott. Småplantorna visar de inget större intresse för.

Foto: Kerstin Engstrand

14 dagar, 6 november och de börjar allt mer vara i grupper.

Foto: Kerstin Engstrand

18 dagar! Matpåfyllnad! Nu bajsas det mycket. Samt de rymmer.

Foto: Kerstin Engstrand

10 november klockan 23:08, 20 dagar i sitt krukliv med plastpåse och de gör allt för att utforska omvärlden.

Foto: Kerstin Engstrand

24 dagar, det är nu 40 dagar till julafton, och jag undrar hur de hade klarat sig om de varit kvar i krukan utomhus. Borde jag ha delat upp dem, hälften inomhus hälften ute? Bara för att få se skillnaden, ja det borde jag nog ha gjort. Nu grupperar de sig bredvid varandra och så kom de att ligga ett par dagar.

Foto: Kerstin Engstrand

Varför ställer de sig så på rad längs krukkanten? Köar de för något? De små tomatfröplantorna rör de fortfarande inte.

Därefter fick de ett annat liv.

Här kan du se skillnad på olika ägg:

Läs mer om pantersnigeln och hur den parar sig, klicka här.

Text och foto: Kerstin Engstrand

I september 2018 var Sir David Attenborough på besök i Göteborg där han bland anat planterade en magnolia. På bilden ser du honom med hans dotter som arbetar för honom och Henrik Sjöman. Foto: Kerstin Engstrand

Han har rest jorden runt ett flertal gånger och lett fantastiska vetenskapsprogram om djur och natur. Hela värden prisar honom och oavsett ålder så hänförs vi av hans berättarförmåga. Född den 8 maj 1926 och fortfarande aktiv. Idag minns vi även det program om träd i Buckingham Palace trädgård som han 2018 gjorde tillsammans med tidigare drottning Elizabeth av Storbritannien. The Queen’s Green Planet som har sänts i svensk tv, och det får gärna sändas igen. De var jämngamla, hon född den 21 april 1926. Så ålderskillnaden dem emellan var bara tre veckor. Ett mycket charmig och kunnigt program och deras ungdomliga sätt och nyfikenhet borde vara ett föredöme för alla medier. Sir David hade tidigare arbetat som producent för hennes juldagstal så de hade träffats tidigare. Och vems minns inte hennes entré med James Bond vid invigningen av OS i London? Eller när hon drack te med Paddington, björnen som är en stor barnfavorit i Storbritannien. Det var i samband med hennes 70-årsjubileum på tronen 2022.

Sir David Attenborough deltog i en konferens i Göteborg den 6 september 2018. Där planterade han ett träd, en magnolia. Samt på kvällen fick han ta emot ett hederspris av The Perfect World Foundation. Han var den femte personen som tilldelats priset, innan honom hade Dr Sylvia Earle, Dr Jane Goodall, Dr Richard Leakey och Mark Shand varit pristagare. Efter honom, år 2019, har också Greta Thunberg tilldelats det. Mer om trädet han planterade kan du läsa här.

Sir David och Greta Thunberg fanns även med på Chelsea Flower Show 2023, som symbolisk rektor och ordförande för elevrådet. Foto: Kerstin Engstrand

Jag var den enda närvarande trädgårdsjournalisten. De stora tv-företagen gjorde intervjuer med Sir David men var inte med på konferensen. Han har fått flera djur uppkallade efter sig, bland annat 2017 en färgstark snigel härrörande i Tasmanien, också kallad för en semisnigel, Attenborougharion rubicundus, även kallad för Burgundy Snail men ska inte förväxlas med snäckan, vinbergssnäckan som också kallas för det namnet. Sir Davids snigel är lite vinröd, eller red faced som man säger, och kan bli upp till 45 mm lång. Roligt att den ofta anges som “stor” vilket vi inte tycker jämfört med mördarsniglar och andra vi har. Hör Sir David om detta: https://www.youtube.com/watch?v=FssBml8rLmI

Så vi talade förstås om – sniglar. Vilket retade arrangören lite. Men roligt hade vi! Och vad viskade Sir Attenborough till mig när han blev irriterad på att arrangören försökte avbryta samtalet med mig – jo att av allt fantastiskt ha fått se under alla år med BBC:s naturprogram så var just detta att se två sniglar para sig. Han har bland annat sett en av världens största sniglar para sig, The Ash-Black slug, gråsvart kölsnigel, Limax cinereoniger, som du kan se underbart filmat av BBC via denna länk, speaker är förstås Sir David:

https://www.bbc.co.uk/programmes/articles/58nrY9vRYDfYLhBVcBg4BB5/a-twelve-inch-slug-and-the-weirdest-mating-ritual-you-ve-ever-seen

Liknande kan du uppleva i din egen trädgård. Störst lycka att få se pantersnigeln, Limax maximus, även kallad för leopardsnigel, para sig på samma sätt. Det är Sveriges näst längsta snigel, den kan bli mellan 10 till 20 cm lång och bedöms enligt Artdatabanken potentiellt hög risk för att bli invasiv.

Den är en omnivor, äter både grönt och kött, och är främst aktiv på natten vilket också är då den parar sig. Den trivs i våra trädgårdar, i lövskog och i fuktiga källare.

Det är i regel en tropisk natt man kan få se pantersniglar para sig. I slutet av juli, i augusti när det är en varm fuktig natt, det är då det händer. Du får vänta länge, oftast till efter klockan 22, de gillar att utöva sitt skådespel i akrobatik i nattsvart mörker.

Det andra tecknet du ska leta efter är två pantersniglar som är efter varandra, tätt efter varandra. Då ska du följa dem! Men de är snabbare än man kan tro. Bilderna här nedan har fått extra ljus från en ficklampa. Ljuset stör dem inte, de är fullt upptagna att tänka på annat.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vart är de på väg? Ja det kan man undra. Hur hittar de platsen för sin akt? Det undrar jag också men de vill uppåt, upp på en vägg, i ett träd, på en gren eller en kruka. Just detta par visade sig vara på väg till min friggebod:

Väl uppe en bit på fasaden, under en fönsterbräda, stannar de och verkar meddela sig med varandra att detta är en bra plats och vi passar för varandra. Klockan är 22:21. Foto: Kerstin Engstrand

De måste ha något att fästa slemtråden på, för de parar sig hängandes i slemtråd, till skillnad mot mördarsnigel och vinbergsnäcka som gör det på på marken. Och nu går det fort!

Klockan är 22:37 och parningsakten är i full gång! De hänger i en slemtråd som är förvånansvärt stark. De är både hane och hon samtidigt så de har var sitt identiskt lika fortplantningsorgan. Här snurrar de sig om varandra. Foto: Kerstin Engstrand
Åtta minuter senare, klockan 22:45 är det hela slut. Nu tar de sig uppåt via slemtråden, dvs den ena gör det medan den andra går efter och tuggar upp slemtråden. Foto: Kerstin Engstrand
De städar sedan åt vart sitt håll. Snigelslem är hårdvaluta. Klockan är nu 23:00. Foto: Kerstin Engstrand
Det går snabbt! Det har inte gått en minut sedan förra bilden! Foto: Kerstin Engstrand
Klockan är 23:01 och nu är det dags att gå åt var sitt håll. Foto: Kerstin Engstrand

Vad händer sedan? Se hur en pantersnigelns ägg utvecklar sig, klicka här.

Mer om pantersnigeln kan du läsa här.

Av Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...