Årligt Arkiv:2015

Vad gör man med allt pumpakött som blir över när man gjort en Halloweenpumpa? Jo dessa kakor, och för de som inte tycker om valnötter kan man använda russin istället.

ca 15-20  stycken

  • 1 dl kokt, mosat pumpakött
  • 1 dl lönnsirap
  • 1 ägg
  • 1 tsk vaniljsocker
  • 50 gram smör, rumsvarmt
  • 1 dl  grahamsmjöl
  • 1 dl vetemjöl
  • 1 tsk bakpulver
  • 1 tsk bikarbonat
  • 0.5 tsk malen kanel
  • 0.5 tsk malen muskotnöt
  • 0.5 tsk salt
  • 0.5 dl hackade valnötter
  • 1 dl rårivet äpple

Sätt ugnen på 200 grader.Blanda pumpakött, lönnsirap, ägg och vaniljsocker väl. Rör smöret poröst och tillsätt det i pumpaköttblandningen. I en separat skål blandas mjölsorterna, bakpulver, bikarbonat, kanel, muskotnöt och salt. Tillsätt, lite i taget,  mjölblandningen i pumpaköttblandningen. Blanda väl.

Finhacka valnötterna och blanda ner dem i smeten. Skala äpplet och råriv det. Blanda äpplet i smeten.

Klicka ut ca en matsked smet för varje kaka på bakplåtspappret. Grädda kakorna tills de är  gyllenbruna, i  ca 15-20 minuter.

Foto: K Engstrand

Det är dags för Halloween och barnen får skrämma oss vuxna med hemska monster, fräsande katter och spöken, i pumpaformat.

Det är den 30 oktober som färgglada pumpalyktor med de mest skäck­injagande motiv lyser upp många trädgårdar. Seden att dekorera sina hem med utskurna pumpor kommer från USA. Pumporna ska vara så skäckinjagande som möjligt då de ska hålla onda andar borta. Där skapar oftast hela familjen, ibland till och med hela släkten, pumporna tillsammans. Hemmen dekoreras också med majskolvar vilket påminner om att man egentligen firar en skördefest. I Skåne gjorde man förr lyktor av betor.

Lyktornas egentliga namn är Jack O’ Lanternlyktor efter legenden om den irländske smeden Jack som hade varit så snål att han inte blev insläppt i himlen. Han lär också ha lurat så många att inte ens Djävulen ville veta av honom. I väntan på Domedagen fick han därför vandra runt för att finna en plats att få vila på. För att se vägen bättre gjorda han lyktor av de kålrötter han åt. Lyktorna fyllde han med glödande kol.

Just att tillsammans göra ruskiga lyktor av de vackra, trinda pumporna är något alldeles speciellt. Bara att gå till torget eller matvarubutiken och köpa pumpor är en höjdpunkt. Dessförinnan är det bra att först ha valt ut motiven så att man vet vilken form pumporna ska ha. För pumpor är inte lika, vissa är runda, andra plattare och återigen andra mera avlånga till formen.

Pumpamotivset med verktyg. Foto: K.Engstrand
Pumpamotivset med verktyg. Foto: K.Engstrand

Pumpalyktorna kan vara allt från de enklaste glada gubbar till de läskigaste skelett. Succén är given, oavsett vilket motiv man väljer. Nu behöver man inte ha högsta betyg i teckning. På internet finns många hemsidor där man kan hämta hem motiv. Det finns också färdiga set med mallar och verktyg att köpa i välsorterade leksaks- och skämtbutiker. Numera hittar man verktyg även i matvarubutiker.

Fina lyktor tar lite tid att göra. Först ska de gröpas ur innan motivet ska mejslas fram. En god idé är att gröpa ur dem en dag och göra motiven nästa dag. De färdiga pumporna faller ganska snabbt ihop. Räkna med att de håller 2–7 dagar, allt beroende på hur kalla nätterna blir. Sedan får de pryda komposten.

 

Pumpor förgyller Hötorget i Stockholm. Foto: K Engstrand
Pumpor förgyller Hötorget i Stockholm. Foto: K Engstrand
Vad behövs?
  • jättepumpor
  • kulspetspenna
  • matsked, grapefruktsked eller särskild skopa för just pumpor
  • färdiga mallar eller smörpapper och vattenfast tuschpenna
  • provsticka och lagom vass, smal tandad kniv eller färdiga pumpasetknivar
  • värmeljus till mindre pumpor, blockljus till större
  • långa tändstickor
Så här gör du:
Motivet uppritat på smörpapper tejpas fast på pumpan. Därefter "prickas"  motivet fram. Foto: K. Engstrand
Motivet uppritat på smörpapper tejpas fast på pumpan. Därefter “prickas” motivet fram. Foto: K. Engstrand

1. Först ska pumpan gröpas ur och detta är det moment som brukar ta mest tid och som barn tycker är tråkigast, klart vuxengöra alltså.

2. Rita upp ett sexkantigt lock runt pumpans skaft. Kulspetspenna fungerar bäst. Det ska inte vara för stort, då släcker vinden ut ljuset.

3. Gröp ur nästan allt fruktkött och alla kärnor. Pumporna brukar vara ganska tunnväggiga så det brukar inte vara alltför svårt. En vanlig matsked eller en grapefruktsked fungerar bra. Kärnor kan man rosta eller spara några för att så pumpor av nästa år. Av pumpaköttet kan man baka kakor.

4. Dags för det skräckinjagande motivet. Mallar görs av smörpapper som passar mot pumpans framsida. Tänk på att lämna 2 cm marginal mellan lockkanten och motivet. Rita motivet och färglägg de delar som ska skäras ut. De utskurna delarna kommer att bli upplysta av ljuset inuti pumpan. Använd vattenfast tuschpenna, annars smetar färgen lätt.

5.Tejpa fast mallen på pumpan.

6. Nu är det dags att punktera kanterna längs de delar av motivet som ska sågas/skäras bort. Detta är ett moment som de flesta barn brukar klara bra, även treåringar, bara inte motivet är för komplicerat. Punktera med en provsticka. Ganska tätt, tre– fyra punkter per centimeter brukar fungera bra.

Efter punktering sågas motiver ut. Foto: K Engstrand
Efter punktering sågas motiver ut. Foto: K Engstrand

7. Såga med en lätt tandad kniv loss de delar som ska bort. Lättast går det om man tar en liten bit i taget.  Fyra– fem åringar brukar vilja försöka såga ut en liten bit, sedan brukar orken tryta medan. Ett vakande öga behövs så att inte alltför mycket av motivet sågas bort för då brukar tårarna lätt falla!

 

Foto: K Engstrand
Foto: K Engstrand

 

 

Partyt kan börja!

Visst blev de fina! I pumporna har vi satt blockljus och stora värmeljus som lyser längre än vanliga, små värmeljus som det också brukar behövas tre per pumpa av. Långa tändstickor är lättast att tända ljusen med.

Traditionell gubbe, fladdermus och en söt katt. Foto: K Engstrand
Traditionell gubbe, fladdermus och en söt katt. Foto: K Engstrand

Tänk på brandrisken, ställ alltid pumporna på ett säkert ställe utomhus

 

 

Solmogna tomater plockade direkt från plantan smakar allra bäst, men hur gör man att få de mängder av gröna tomater som odlingssäsongen bjuder på att mogna?

Vi frågade runt och fick många olika åsikter om hur tomater eftermognar bäst. Mörkt och svalt,  ljust och varmt och många andra tips fick vi. Rabarber har nu testat och här kommer våra testresultat:

Innan skörd:

Viktigt är att ta in tomaterna vid rätt mognadsstadie. Vanligen tar man som privatperson in dem när SMHI varnar för risk för nattfrost, men då har tomatplantorna redan fått uppleva flera dygn med temperatur under 13 grader. 12,5 grader är en viktigt temperaturgräns för tomater, under denna drabbas tomaterna lätt av röta.

De tomater som plockades in innan den första färgskiftningen visade på betydligt bättre mogningsresultat, och väsentligt mindre svinn, än de som plockades in helt gröna. De plantorna visade också på mindre stress av kyla.

Ta också direkt bort alla tomater som är angripna eller har andra skador, som klämskador.

 

Inomhus:
Dag 1: Tre olika sorters omogna  tomater. De nederst på bilden kommer att få ligga i ljus utrymme som håller 15 grader. De överst till vänster kommer att få mogna i utrymme som håller 20-22 grader och är mörkt. De i påsen överst till höger kommer att få mogna i mörkt utrymme som håller en temperatur av 10 grader. Foto: Kerstin Engstrand
Dag 1: Tre olika sorters omogna tomater. De nederst på bilden kommer att få ligga i ett ljust utrymme som håller 13 -15 grader. De överst till vänster kommer att få mogna i utrymme som håller 20-22 grader och är mörkt. De i påsen överst till höger kommer att få mogna i mörkt utrymme som håller en temperatur av 10 grader. Foto: Kerstin Engstrand

 

Tomaterna har testats i inomhustemperatur av 20 –22 °C grader, 13–15 °C och 10 °C samt i mörkt respektive ljust utrymme.

För tomater som har lagrats i 10 °C, oavsett ljusförhållanden, tar det mycket lång tid för att mogna. Efter 1 månad var de fortfarande inte helt mogna.

Vi testade även med klassiska knep som att lägga i mogna äpplen, bananer och avokado, frukter som utsöndrar mycket etylen och som kan påverka mognadsprocessen hos andra frukter och grönsaker. Det gick visserligen lite snabbare, men fortfarande mycket långsamt jämfört med de som fick ligga i rumstemperatur.

Vi testade även med att lägga tomaterna i plastpåsar, med och utan äpple, och testade i olika ljusförhållanden samt i olika temperaturer. Plasten försämrade hållbarheten markant, detta på grund av fukten som bildades. Tomaterna ska inte ligga i plastpåsar men gärna i ett rum där den relativa luftfuktigheten är hög.

wdag10tomat
Tio dagar har gått och den provomgång som visats på tidigare bild ser nu ut så här. Till vänster de som legat i 20-22 grader och mörkt. I mitten de som legat i 13-15 grader och ljust. I påsen till höger syns de som legat i 10 grader och mörkt. Foto: Kerstin Engstrand

 

Tomaterna som fått eftermogna i  20 °C var helt enkelt godare, med fylligare arom och även den viktiga sötman påvisade högre intensitet. Denna smaktest är även jämförd med eftermogning av tomater som först fått ligga svalt och sedan fått mogna i rumstemperatur. En temperatur av tjugo grader är också den som många forskare har kommit fram till fungerar bäst.

Genom att låta delar av skörden av gröna tomater eftermogna inomhus på ett mörkt och svalt ställe får du längre skördetid, men då bör de 5-7 dagar innan konsumtion läggas fram i rumstemperatur, allt för att få bättre smak.

Med svalt menar vi 13–15°C. Av tomatodlare har vi lärt oss att tomater som förvaras under 12,5 grader kan få köldskador. Risken för angrepp av röta blir då oerhört mycket större.

Bra ställen:

Klassikern, att lägga tomater som börjat få färg i rad på fönsterbrädan, är ett bra sätt att få tomaterna att eftermogna, särskilt om man har mycket varmt inomhus.

Tomaterna ska förvaras luftigt. Hela kvistar, till och med hela, avbladade plantor, med gröna tomater på, kan hängas upp och ner inomhus. Ett torkskåp som inte används är exempelvis ett lätt och bra ställe att hänga upp dem i. Eller i en gardinstång i ett fönster, man kan ju ta bort gardinkappan om man vill om och då får en levande grön gardinkappa. Sedan är det bara att plocka tomaterna allt eftersom de mognar.

Luftfuktigheten, av tomatodlare på Sicilien lärde vi oss att den bör vara över 80%. Inte lätt att åstadkomma i vanliga bostadshus.

wdag28tomat
Efter en månad: Nederst ser vi de tomater som fick mogna i mörkt utrymme som höll 20-22 grader. I mitten de som låg mörkt och i 10 grader. Överst de som låg i en temperatur av 13-15 grader och ljust.

 

Sammanfattning

Det är värmen som får tomaterna att mogna, ljuset spelar mindre roll, så om du har dem ljust eller mörkt spelar ingen roll.

De optimala förhållanden för att få fram tomater av högsta möjliga kvalitet, är att skörda dem så sent som möjligt för att få den bästa smaken.

De bevarar smaken bäst i rumstemperatur, men håller längre om de ligger svalt.

Text och foto: Kerstin Engstrand

'Waterlily' Foto: Kerstin Engstrand

Visst blommar det fortfarande!

I slutet av oktober, då nätterna börjar bli kalla och den första snön nästan står och stampar utanför dörren, ja då börjar min rabatt utanför entrén fyllas med vackra ljust lila krokus. På gängliga halsar slår de tunna, svagt lila blommorna ut och sträcker sig nästan desperat efter den lilla gnutta sol som visar sig. Grannar och vänner på besök blir paffa och tror att våren spelar oss ett spratt, kommentarerna om att klimatförändringarna har påverkar min krokus är vanliga. Att mina krokusar väcker förundran slår faktiskt aldrig fel. Höst efter höst blir reaktionen densamma.

För det är höstkrokus, Crocus speciosus, som blommar därute och de är lika välkomna som deras vårliga släktingar. Speciousus betyder faktiskt imponerande eller skön och det passar ju verkligen.

På förpackningen stod det att de skulle blomma september–oktober, men i zon tre där jag har i min trädgård, slår de aldrig ut förrän hösten nästan är slut. De verkar behöva riktigt kalla nätter för att komma igång. Varma höstar blommar de först i slutet av november, andra höstar kommer den första och oftast riktigt våta och tunga snön i början av november och täcker mina höstkrokusar. Stelfrusna av köld står de då i rabatten, jag brukar då ta in några, de tinar snabbt upp i köksvärmen och slår ut så fint där de står i sin lilla skål.  Men det finns andra höstkrokusar som blommar tidigare, redan i september, Septemberkrokusen, Crocus kotschyanus, är en sådan.

Höstkrokus. Foto: Kerstin Engstrand
Höstkrokus. Foto: Kerstin Engstrand

Höstkrokusen är, liksom sina andra släktingar, släkt med saffranskrokusen, Crocus sativus,  som  också blommar på hösten och fyller stora fält i bland annat Spanien och södra Italien.

Lökar finnas att köpa i slutet av augusti och sätter man dem då så blommar de i regel samma höst. Oftast ligger de i ganska anonyma papperspåsar som inte alls skvallrar om den fina fägring som finns därinne. De sprider sig sakta men säkert och de ska absolut sättas där man ser dem på hösten som exempelvis vid entrén, postlådan eller garageuppfarten. På våren kommer bladen och bildar täta små kvastar i rabatten. Därför är det bra att samplantera höstkrokusen med den tidigt blommande snökrokus, Crocus tommasinianus, som också är synnerligen odlingsvärd och snabbt förökar sig, tre gånger på tre år.

 

Näpna rosa prinsessor
Höstcyklamen. Foto: Kerstin Engstrand
Höstcyklamen. Foto: Kerstin Engstrand

Det är roligt att fortsätta att överraska i rabatterna när vintern står för dörren. Det finns blommor som syns oavsett storlek, och höstcyklamen, Cyclamen hederifolium, är en sådan. Den är inte många centimeter hög, men syns!

Den har ett rykte om sig att vara svårodlad och inte härdig, men det är fel. Höstcyklamen växer mycket nära marken, stjälken är bara några centimeter lång, men höstcyklamen syns tack vare sin starkt rosa färg. Det finns också vita, och de har en bländande skönhet men det har också priset, de vita kostar oftast två till tre gånger mer.  Beroende på hur kall hösten är brukar höstcyklamen börja blomma ibland i september, ibland i mitten av oktober. Bladen är vackert marmorerade.

Knepet är att de ska sättas djupt, 10 cm, och i skydd under en buske, en ros, eller stora perenner (däremot inga perenner som sprider sig), så kommer de sakta men säkert föröka sig. Jag har aldrig gett dem särskild jord, inte heller extra vintertäckning och jag bor i zon 3.

Men en höstcyklamen gör ingen trädgård. Troligen drömmer du, liksom jag, om stora mattor, rejäla som hav, kanske ett helt skogsparti fullt. Själv började jag för några år sedan blygsamt med tre, nu är de 10, men de syns tack vare sin starka färg. När jag en höst avundsjukt beundrade cyklamenmattorna i en fransk slottsträdgård, fick jag av ägaren svaret att också de en gång började med några stycken – men för 50 år sedan. Så cyklamen sätter man inte bara för sin egen skull, utan också i hög grad för kommande generationer.

Att låta de i vårt klimat växa i skydd under en buske gör också att de blommar längre, busken skyddar mot frosten.

Köp bara cyklamenknölar som är som en 5-krona i storlek. De tefatsstora är nästan till hundraprocent säkerhet skördade ute i naturen och skövling av Turkiets bergstrakter ska inte uppmuntras.

Det finns också vårcyklamen som planteras på samma sätt som höstcyklamen.

 

Och nakna jungfrur
Tidlösa Foto: Kerstin Engstrand
Tidlösa
Foto: Kerstin Engstrand

Hennes blomning sägs förvarna om att de första rejäla frostnätterna är nära förestående. Redan i september började tidlösan blomma, och trots att oktober månad började med två veckor med nattfrost, ner till minus fyra grader flera nätter i rad, så står hon där och blommar – fortfarande. Mina växer precis i utkanten av rosbuskarna, och många tittar upp bland nävornas blad.

Tidlösan är en annorlunda växt, hon blommar på hösten utan blad, hon har en ”naken” blomning, kanske därför hon också kallas för den nakna jungfrun. Bladen, och fruktkapslarna, kommer på våren, och vissnar sedan ner. Bladen är mycket kraftiga.

Hon finns i rosa, rosalila, vitt och starkt ceriserosa. Och kanske på grund av sin nakenhet så trivs hon i fuktig och näringsrik mark. Även i gräsmattor.

Prakttidlösa och vanlig tidlösa lyser upp i gräsmattan. Foto: Kerstin Engstrand
Prakttidlösa och vanlig tidlösa lyser upp i gräsmattan.
Foto: Kerstin Engstrand

Tidlösa klarar även att blomma utan jord, lägg knölen på ett fat så kan du beundra skådespelet.

Tidlösa, Colchicum autumnale, är den tidlösa som mest påminner om krokus. Men de är inte nära släkt. Tidlösa har en knöl. Och har sex ståndare, krokus har tre.

Prakttidlösa, Colchicum speciosum, har lite kraftigare blomma än den vanliga tidlösan.

'Waterlily' Foto: Kerstin Engstrand
‘Waterlily’
Foto: Kerstin Engstrand

Tidlösa ‘Waterlily’ har som namnet anger en näckrosliknande, dubbel blomma. Varje blomma har över 20 kronblad. Blir 10-25 cm hög.

OBS! Hela växten är mycket giftig, gifthalten är störst i frön och knöl. Den innehåller alkaloider varav ett är cellgiftet colchicin.

Knölar av tidlösa 'Waterlily'. Foto: Kerstin Engstrand
Knölar av tidlösa ‘Waterlily’.
Foto: Kerstin Engstrand

 

Rosa kärlek
Kärleksört 'Matrona' får extra stjärnglans i höstljuset av silverhåriga fröställningar av alpklematis.  Foto: Kerstin Engstrand
Kärleksört ‘Matrona’ får extra stjärnglans i höstljuset av silverhåriga fröställningar av alpklematis.
Foto: Kerstin Engstrand

Två gånger har en kärleksört blivit årets perenn, millenniet startade med  ’Matrona’, och för 2016 har Perennagruppen valt ut liten kärleksört, Hylotelephium cauticola. Kärleksört är inte världens vackraste blomma, men den är trogen och lättodlad och har en kärv skönhet. Samt är synnerligen lätt att föröka, stick ner några skott i jord och den rotar sig snabbt. Båda börjar blomma redan i augusti och, Matrona,, som blir ca 60 cm hög, blommar långt in på hösten, oktober månad är en självklarhet för ’Matrona’ att blomma i, och klarar en hel del frost.

Liten kärleksört är ovanligt nog en lågväxande höstblommande perenn som trivs i stenparti och murar och passar utmärkt att bädda in fötterna på storvuxna perenner. Den blir ca 10 cm hög och bildar snabbt en liten rosa kudde.

Liten kärleksört blev utnämnd till Årets perenn 2016 vilket medför att den kommer att vara lätt att hitta i handeln. Foto: Kerstin Engstrand
Liten kärleksört blev utnämnd till Årets perenn 2016 vilket medför att den kommer att vara lätt att hitta i handeln.
Foto: Kerstin Engstrand

Alla kärleksörter vill växa i full sol och gärna torrt läge. De ska definitivt inte ha någon gödsel, utan de vill växa magert, då utvecklas de bäst och får extra vacker glans. Det gäller särskilt ’Matrona’ vars bladverk blir vackert svartbrunt om den växer torrt och soligt, annars blir bladverket grönt.

Klassiska astrar
Oktoberprakt i rabatten, höstastrar tillsammans med kopparstarr. Foto: Kerstin Engstrand
Oktoberprakt i rabatten, höstastrar tillsammans med kopparstarr.
Foto: Kerstin Engstrand

Astrar är fulsnygga, färgstarka och lite robusta. Jag tycker de är trädgårdens trasmattor, trygga, pålitliga, slitstarka och färgrika. På hösten säljs en hel del olika astrar i matbutikernas blomsortiment. Vanligen är det brittsommar eller oktoberastern som är knappt 15 cm i butik medan samma sorter som snart blommar i trädgården är mellan 30- 90 cm höga. Butikens blommande exemplar är oftast behandlade med retarderingsmedel. Medlets effekt avtar sakta och redat ett år efter utplanteringen så har plantan återfått sin rätta storlek.

Astrar är liksom kärleksörten tålmodiga blommare. Och de är suveräna i kombination med olika prydnadsgräs. Och de tål nattfrost, de blinkar till efter varje dag med frost men så fort solen når dem åter så strålar de med sin färgprakt igen. Visst kan man se att frosten sätter sina spår ,men det är bara i små fläckar i gult som inte förtar färgglädjen.

Oktoberaster Foto: Kerstin Engstrand
Oktoberaster
Foto: Kerstin Engstrand

Oktoberaster, Aster novi-belgii (Oktoberaster-Gruppen)

Brittsommarastern, Aster amellus, blommar även den i oktober. Blir ca 60 cm hög.

Luktaster 'Paul Gerber' Foto: Kerstin Engstrand
Luktaster ‘Paul Gerber’
Foto: Kerstin Engstrand

Luktaster, Aster novae-angliae, blir desto högre, 90–120 cm, men har en nackdel, de brukar bli kala nertill så de ska växa i den bakre delen av rabatten. Bildar liksom oktoberastern en mängd blommor.

Välj en solig växtplats, lätt skugga går också bra men viktigt är att jorden är väldränerad.

 

Av Kerstin Engstrand

 

 

Foto: K Engstrand

På Elmia Garden fick vi smaka på äppelläder gjort på äpplesorten Trulsa. Trulsa är en ny sort från Balsgård och säljs som E-planta. Vi smaktestade Agnes, Trulsa och Lovisa där Trulsa blev vår favorit, som god tvåa kom Lovisa.

Fruktläder har varit populärt ett par år nu, inget extra socker behöver tillsättas och torkningsprocessen koncentrerar smaken. Och vi tiggde förstås receptet:

  1. Skala äpplena, skär dem i klyftor och ta bort kärnhuset. (Har du passervagga kan skal och kärnhus vara kvar, det ger mera smak åt purén).
  2. Koka frukten mjuk och mosig i lite vatten, ca 1 dl vatten per kilo skuren frukt. (Två liter skuren frukt brukar väga ett kilo.)
  3. Gör purén slät genom att vispa med elvisp, köra med mixerstav eller mosa i matberedare. Allra bäst är om du har en passervagga.
  4. Purén behöver inte sötas, den innehåller ca 10% socker i sig.
  5. Purén breds ut på ett bakplåtspapper. Bred ut ett lager som är ca 3 mm tjockt. Det brukar gå åt ca 4 dl puré per plåt.
  6. Låt torka i ugn, i 50 grader, i minst 8 timmar. Ha luckan lite öppen så att vattnet kan komma ut. OBS! Gör inte fruktlädret under natten, ugnen behöver tillsyn. Kontrollera plåtarna med jämna mellanrum och det är bra att byta plats på plåtarna under torktiden.
  7. Äppellädret är färdigt när purén är helt torr och man kan dra loss det i ett helt ark. Känn efter, går det inte att lossa, låt den vara kvar i ugnen ett tag till.
  8. Förvara äppellädret hoprullat eller skuret i bitar.

 

 

Dubbel glädje, vaxbehandlad amaryllislök med Halloweenmotiv blir vacker julblomma i december.

 

Echeveria är en fetbladsväxt, suckulent, som vanligen är grågrön, blågrön eller helt grön. Det är en ytterst torktålig krukväxt som har sitt ursprung i Mexiko. Vill stå ljust och klarar vanlig rumstemperatur bra men trivs bättre om det är lite svalare.

Till Halloween säljs nu behandlade echeveria, målade med olika färger. Färgerna tar inte död på växten, och allt eftersom bladen växer kommer växtens naturliga färg att ta över. De självlysande säljs bland namnet under namnet  Echeveria ‘Glowing Star in the Dark’® .

Här kan du se en kort Youtubefilm om hur de självlysande ser ut på natten:

 

Japansk lykta, populär och vacker höstdekoration och trevligt alternativ till dörrkrans. Foto: K Engstrand

Japansk lykta, Physalis franchetii, även kallad judekors, är en populär och lättodlad trädgårdsväxt som framför allt syns på hösten. För då får den skäl för sitt namn, de lysande orangeröda “lyktorna”, som egentligen är det ballongformade frukthöljet, lyser starkt på kolonilotter och trädgårdar. Nu på hösten säljs den också ofta som dekorativ eternell.

Dess växtsätt är inte det vackraste, därför brukar man låta den växa i en lite undanskymd vrå eller baktill i rabatten.

Den är anspråkslös, men vackrast blir lyktorna i soligt läge och om jorden är kalkhaltig. Trivs den så sprider den sig också, den japanska lyktan sprider sig med jordstammen som sakta men säkert bryter ny mark. Blir ca 80 cm hög.

Lyktorna är vackra att ha inomhus. Man skördar den när de fått fin orange färg. De ska torkas hängande.

wjaplyktadoor
Några grenar Japanska lyktor blir vacker dekoration på ytterdörren. Foto: K Engstrand

 

 

Så lyckas du:

Japansk lykta kan ibland vara svår att få att gro, man så i krukor redan i december fram till mars, krukor som man låter stå utomhus, det brukar främja groningen.

Direktsådd: I april/maj. Fröna ska sås på ytan. Håll sådden fuktig tills fröna grott.

Du kan även förkultivera inomhus, så glest i fuktad såjord. Sådden ska under groningen stå i vanlig rumstemperatur, 20-22°C. Håll sådden fuktig.

Omplantering: När plantorna är stora nog att lätt kunna hanteras, plantera om till en planta per kruka. Vanlig krukväxtjord fungerar bra.

Låt småplantorna stå ljust och svalt.

Utplanteras efter sista frostnätterna.

Japansk lykta är medlem i potatisfamiljen.

 

 

Höst och vinter betyder halka.  De flesta villaägare tycker väl att både snöskottning som grusning är jobbigt och svårt. Salt fungerar heller inte vid all väderlek och är dessutom mindre bra att ha i närheten av växter. Inte heller på sten, har du en gång lagd med betong eller natursten spelar, salta aldrig på någon typ av sten. Saltet kan ge frätskador och gör beläggningen skörare. För ett par år sedan  fanns det en bra produkt som såldes under namnetSträvis” som vi på Rabarber var mycket nöjda med. Nu har glädjande nog Hasselfors Garden samma produkt, nu under namnet ”Is-strö dräneringskross,  ett s.k. lättgrus gjort av samma material som lecakulor. Det är alltså krossad leca och det fäster effektivt på isiga ytor. Samt det ligger kvar på marken, när isbeläggningar smälter till vatten flyter produkten ovanpå ytan och stannar där tills vattnet fryser till is igen. På detta vis behöver halkskyddet inte strös ut lika ofta. Säljs på säckar om 15 respektive 35 liter, en liter räcker till cirka 10 kvm. Och på våren kan lättgruset samlas ihop och användas som jordförbättring i rabatter och krukor eller toppdressning till gräsmattan

wlecahalka141155

Höstsådd blandad sallad på G. Foto: K Engstrand

Sallatsfröpåsar innehåller oftast stora mängder fröer. Samtidigt har just sallatsfrö inte lika lång hållbarhet som exempelvis tomatfrö. Har du som jag gott om sallatsfrö kvar så använd dem! De går utmärkt att odla utomhus i krukor även när nätterna bjuder på 4–5 minusgrader, bara du har sådden under ett skyddande tak, eller mot en värmande husvägg.

Det viktiga är att de får minst 5 grader när fröna ska gro. Och genom att de är mörkergroende kan du ställa sådden i ett kallförråd och sedan flytta ut dem i dagsljuset under ett skyddande tak. Mina har hela tiden stått utomhus under tak och de växer på.

Jag sår i krukor som jag sedan lätt kan lyfta in för att de senare ska få växa till sig. Sallatsfrön ska sås glest och på max 0,5 cm djup. Vanlig krukväxtjord fungerar utmärkt. Vattna vid behov.

När en kruka tas in i köksvärmen så växer sig bladen snabbt till sig. Den idealiska tillväxttemperaturen för sallat är 16–18 grader, har du en glasveranda eller ett uterum kan plantorna få växa vidare där. Och smaken, ja den är betydligt bättre än den dyra blandade mixsalladen som finns att köpa i matbutikerna. Och dessutom mycket billigare.

 

Blandad sallat på G. Foto: Kerstin Engstrand
Sallat sådd i början av oktober, utomhus i zon 3, med minusgrader under tidiga mornar. Sådden står under tak. Efter 14 dagar är det dags att ta in denna kruka i köksvärmen. Foto: Kerstin Engstrand

 

Läs också: En riktig blandad sallad och Sallat, så lyckas du.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Tulpan 'Verona'. Foto: K Engstrand

Nu har många butiker rea på höstlökar. Passa på att köpa tulpanlökar för de går att sätta även när jorden frusit till lite. De klarar till och med att spettas ner i frusen jord!  Sådana tuffingar ska självklart uppmuntras.

En av redaktionens favoriter är den svagt gula ‘Verona’ som faktiskt också doftar lite mer än andra sorter. Många tycker den doftar svag av citron. Alla tulpaner har annars en fräsch doft av vår. ‘Verona’ blir 35–40 cm hög och blommar från slutet av april/ början av maj.

I år har också allt fler satsat på ekologiskt odlade lökar. Just sorten ‘Verona’ säljs som ekologiskt odlad lök av bland annat Lilla Fiskaregatans trädgårdsbutik.

wekverona

När du köper blomlökar så känn på dem! De ska vara fasta och fräscha.

 

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...