Hösten börjar ta form, och trädens blad börjar flamma stolta i rött, orange och gult. Oavsett ålder så lockar de vackra löven. Vi plockar i mängd och gör rosor av dem. Till buketter som pryder bordet precis vid ytterdörren. Och våra gäster blir glada.
SÅ GÖR DU:
1.Plocka rejält med lönnlöv i olika färger och gärna i olika storlekar. Löven ska vara spänstiga, torra löv kommer bara att gå av.
Hur man ska plantera ett träd finns det otaliga råd om. Vi ger dig de senaste rönen.
Alastair Gunn är första trädgårdsmästare på anrika Hatfield House. Slottet har stora trädytor och när han för ett par år sedan tillträdde var en av hans första uppgifter att säkra trädbeståndet och även utöka det. Han poängterar vikten av att använda sig av de nya rön som forskarna har fått fram. Innan han tillträdde hade Hatfield House stora problem med att stor del av deras nyplanterade träd inte klarade sig. En av orsakerna var att man dels hade planterat med felaktiga stöd, en annan att man skapat vattenhål vid varje träd. Här får du de senaste rönen i trädplantering.
Var noga vid planteringen, det har du glädje av i fortsättningen. Dessa två körsbärsträd är exempel på hur bra respektive fel det kan gå om man slarvar.
1. Vattna trädet innan: Se till att trädet är väl genomvattnat innan plantering. Har du tillgång till en stor hink så låt trädet dra vatten i hinken tills luftbubblorna har slutat.
2. Planteringsgropen ska vara minst dubbelt så stor som krukan/containern plantan är köpt i.
Den optimala planteringen innebär att man förberett jorden på en yta motsvarande det fullvuxna trädets dropplinje. Dropplinje, det är ytterkanten av trädets bladverk. Det rotområdet brukar även kallas för Skyddat Rotzons Område (SRO). Man brukar säga att ett träds rötter går lika långt ut från trädets stam som trädets grenverk.
På äldre, väl etablerade och fullvuxna träd, sträcker sig många rötter långt utöver de längsta grenarna. Då talar man om ett område som kan vara lika med minst två gånger höjden på trädet. Av detta skäl bör du skydda så mycket som möjligt området utanför dropplinjen.
Är marken mycket komprimerad av maskiner och lastbilar måste planteringsgropen vara riktigt stor, och då måste du beräkna trädets beräknande fullvuxna dropplinje. Just hårt packad jord är en av de största anledningarna till att träd och buskar inte växer.
Genomsläpplig jord motverkar att det blir vattensamling runt trädet. Vattenansamling ger syrebrist och det är förödande för trädets överlevnad.
3. Gropen ska vara fyrkantig, eller rektangulär. Med sidor som sluttar inåt. Den fyrkantiga formen minskar rötternas benägenhet att växa i cirklar. Vet du om att jorden är mycket kompakt är det värt att gräva en större grop. Och med större menas då särskilt vidare grop (inte djupare), en längre, rektangulär grop som möjliggör för rotsystemet att växa ut åt sidorna utan för den skull söka sig uppåt. Mitten av gropen kan då ligga lite högre.
4. Jorden behöver inte vara ”tv-jord” (dvs. så där fin jord, mjuk, porös jord man ser i alla tv-program, jord där man kan sticka ner hela armen utan motstånd). Utan det är en fördel om det är existerande jord och att det finns småstenar i den. Varje gång rötterna når lite motstånd så splittrar sig roten, och rotsystemet blir betydligt mera finfördelat. Blanda gärna in singel och/eller pimpsten i jorden.
5. Var noga med djupet, trädet får inte hamna under marknivån när jorden har satt sig. Ny, porös jord, kommer att sjunka, därför ska man fylla på med rejält med jord, trädet klarar bättre av att hamna över marknivån än under. I vårt klimat får det inte bildas en grop runt trädet, för gropen innebär att där kommer det att samlas vatten, som skadar trädet. Trädet mår alltså bättre av att växa på en liten kulle om ca 10-15 cm, eller motsvarande som 1/3 av jordklumpens höjd, än att hamna under marknivån. En bambupinne över gropen gör det lätt att kontrollera av marknivån.
Planterar du ett barrotat träd ska du leta efter ”jordmärket” på barken som nivåmarkerare.
6. Stöd: Nu gäller det att ha lite koll på vindutsattheten. Vind är jobbigt för alla träd, och träd mår bra att skyddas för stark vind. Vet du att den valda platsen är särskilt vindutsatt kanske du ska tänka om, eller plantera ytterligare buskage som kan få ner vindomfånget.
Förr satte man ner höga granstörar som stöd, och träden var verkligen fastsatta, de kunde inte alls röra sig. Efter de senare årtiondens stormar har bland annat forskarna vid Kew Gardens kommit fram till att träd mår bäst av att bara ha en enkel stöttning, en stöttning som låter trädet röra på sig lite lätt när det blåser. Då kommer trädet att själv anpassa sitt rotsystem till rådande vindförhållanden.
7. Det gamla sättet att plantera träd, där stödet sattes högt upp på stammen, medförde att trädet lade energi på bladkronans tillväxt än på rötternas. Det har varit en av orsakerna till varför många träd har dött.
För att undvika att riskera skada trädets rotsystem bör stödpinnen slås ner före plantering. Det sätts på plats när planteringsgropen är halvfylld och det ska förankras väl, djupt i jorden. Slå ner stödet så att trädet hamnar på läsidan.
Stödpinnen ska sitta precis utanför trädets mittpunkt, på den sidan där vinden mestadels kommer ifrån. Stödet ska sättas i en vinkel om 45 grader, och när planteringen är färdig ska bara 60 cm av pinnen vara över mark. Den får inte gå igenom trädets rotmassa.
Är träden större på extremt vindutsatt ställe behövs två stödpinnar. Observera att även större träd har lågt placerade stödpinnar.
8. Fyll gropen till hälften med jord och vattna.
Lossa därefter försiktigt krukan från plantan, ta bort eventuellt plast- eller säckvävsnät, och ansa vid behov rötter som bildat rotsnurr. När vattnet sjunkit undan placeras trädet mitt i gropen, på samma djup som det stod i krukan. Rätt djup är oerhört viktigt, träd som planteras för djup gör att de lätt drabbas av vinterfukt och kommer därför inte må bra. Fruktträd ska planteras med förädlingsstället ovan jord. Det syns som en förtjockning längst ner på stammen.
Se till att trädet står rakt. Och att den snyggaste sidan vetter åt rätt håll.
9. Bind fast stödpinnen mot trädet. Det finns särskilda bindband att använda vid uppbindningen. Ett bra alternativ är gamla nylonstrumpor. Det är billiga, lätta att knyta, skadar inte trädet och dessutom bara att klippa loss när de inte längre behövs.
Stödet tas bort när trädet har rotat sig och står stadigt, vilket brukar vara efter 1–2 år.
10. Fyll på med mer jord och vattna igen. Är gropen stor, så fyll på jord i omgångar och platta till jorden försiktigt mellan varje påfyllning. Försök aldrig höja trädet när det är på plats. Skulle det ha kommit för djupt får man göra om planteringen. Stampa inte till jorden utan platta försiktigt till den med händerna.
11. När all jord är pålagd, vattna igen, rejält, och lägg på ett 10 cm tjockt lager av bra jord på en yta som täcker trädets grenvolym, eller minst 45 cm från trädets stam.
12. Jorden runt trädet bör vara öppen och hållas fri från ogräs under det första året. Den biologiska aktiviteten i trädets område ökar om en underplantering av perenner sker.
13. Glöm inte att vattna trädet nästa vår. Vårarna brukar var torra och vindrika, ett större träd behöver mycket vatten. Men det ska inte dränkas i vatten, det är bra att låta trädet uppleva korta stunder av mycket lätt torka, det främjar rotutvecklingen.
14. Står trädet på ditt sommarställe kan det vara bra att investera i en vattenpåse, en droppåse som säljs under benämningar som ”Drip Bag”, ”Treegator” med flera. Det är en vattenpåse som sätt vid trädets stam. Bara fyll på med vatten och lås igen. Påsen avger successivt vatten till trädet. Du ser denna lösning i nästan alla offentliga planteringar. Kanske inte så vacker men oerhört effektiv.
15. Gnagskydd
Unga träd har bark som harar älskar. Därför ska gnagskydd sättas på stammen under vinterhalvåret. När barken inte längre är slät, utan grövre och mer skrovlig, behövs inget gnagskydd.
Vad gör jag med en gammal stubbe?
Ska du plantera ett nytt träd på en plats där ett gammalt träd stått behöver den gamla stubben inte tas bort. Det räcker med att fräsa bort stubben. Det nya trädet kan nämligen nyttja de gamla rötternas kanaler som har bildats när det gamla trädets rötter har förmultnat. Stubbfräsar finns att hyra. En stubbfräs är en maskin med sågklinga.
Av Kerstin Engstrand
Möjligheten att få en spännande vårlöksrabatt med lång blomningstid eller någon enstaka sort som matchar just ditt hus har nog aldrig varit så stor. Det är lätt att förföras och förköpa sig. I våras blev vi på Rabarber förförda, i blekgula nyanser! Månskensgult vill vi har i vår.
Tulpaner är svåra tycker många men några som aldrig brukar misslyckas är de tidiga så kallade naturlökarna, små näpna, låga, som violtulpanen.
Dvärgtulpanen, Tulipa turkestanica, växer vild i Centralasien. Den blir bara 15 cm hög men varje stjälk kan ge upp till 12 små blommor. Den blommar samtidigt som många krokus och porslinshyacint.
Lite senare blommar den förtjusande lilla, låga, vita violtulpanen med intensivt safirblått öga, ’Alba Coerulea Oculata’, som ibland säljs den under namnet ’Violacea Pallida’. Den blir ca 10 cm hög. Samplantera gärna med kaukasisk förgätmigej eller pärlhyacinter som båda tar upp tulpanens blåa färg.
Påskliljor är ett måste, dels äter inte rådjuren dem, dels kommer de tillbaka år efter år, till och med förökar sig. De är vackra en masse men också tillsammans med andra växter, som kejsarkrona och backsippa. Påskliljorna trivs bäst i mager jord, gärna öppen men också i glesa gräsmattor. Stora ruggar kan också delas på våren just när bladen börjar gulna.
’Cassata’ är tacksam att samplantera med andra, här med halmgul kejsarkrona.
Den halmgula kejsarkronan, Fritillaria raddeana, är vår absoluta favorit. Den blir lite lägre än de vanliga och framhävs bäst antingen i grupp, eller mot en mörk bakgrund. Den lägre höjden är en klar fördel, den behöver oftast inte stöd. Men den behöver också mycket näring för att överhuvudtaget återkomma med blomning kommande år. Gärna kalkhaltig jord och väldränerat.
Också darwinhybriderna med sina ståtliga, enkla blommor på höga, krispiga stjälkar är trogna. År efter år slår de ut just när körsbärsträden blommar. Vanligast är de gula och röda, men det finns även aprikosfärgade och två färgade sorter.
I slutet av maj kommer de liljeformade tulpanerna villigt tillbaka med sina fina, graciösa blommor. De är vackra utslagna, men mest spännande i mulet väder, då framhävs liljeformen bäst. Liljetulpaner i full blom kan du njuta av i artikeln om Berlins tulpanängar.
Men de flesta triumftulpaner, och många dubbla sorter som Angelique, får man finna sig i att sätta nya lökar varje år. Den fleråriga perennen alunrot, Heuchera micrantha, är här en suverän samplanteringsväxt. Bladen gör att alunrot är extra rolig att skapa nya spännande kombinationer med, för det är inte för blommornas skull man har den. De är oftast visserligen lysande rosa–cerise men är små, och sitter på smala veka ax. Mest lättodlad, och trognast är den vanliga alunroten med mörkt vinrödbruna blad, ’Palace purple’. Alunroten har ytterligare ett viktig plus då den behåller sitt fina bladverk nästan hela året om. Blir ca 40 cm hög utan blommor, ca 70 cm hög då den blommar. Vill växa i mullrik och väldränerad jord i sol–halvskugga och behöver knappt gödslas. Den är lätt att dela och kan så göras både vår som höst.
Lökregel ett är att ju mindre lökar desto tidigare ska de ner i jorden.
Fortfarande går det utmärkt att sätta tulpaner, narcisser och de större allium, prydnadslök. Tulpaner kan till och med sättas när marken frusit, fast då måste nog spett användas. Krokus, pärlhyacinter och scilla brukar också gå bra. Men sätt inte smålökar som snödroppar och vintergäck nu, för en säker blomning skulle de sättas redan i början av september – som senast.
Lökregel nummer två är ju större lök desto bättre blomning. Ibland kan man finna samma sort förpackade efter storlek– tag då de större, ibland kallade jumbostorlek. Det lönar sig även om priset ibland kan kännas avskräckande. De lökar som säljs i storförpackningar är av minsta storlek och passar bra där man vill ha massverkan. Och när man möter en löks storlek så är det midjemåttet man går på.
Lökregel nummer tre är att lökarna ska planteras väldränerat och på ett djup motsvarande MINST tre gånger lökens höjd. Det har visat sig att lökar som sätt djupare än standarddjupet (lökens höjd x tre) blir kraftigare. Gräv en grop så bred att minst fem lökar av varje sort får plats. Varför minst fem? Jo, för alla lökväxter gör sig bäst i grupper. Sätter du dem en och en på långa rader ser din trädgård snabbt ut som en frimärkssamling.
Vattna och låt vattnet sjunka undan. Strö sedan ut en halv näve benmjöl, som främjar rottillväxten i gropen, och tryck ner lökarna lätt med basen, där rottrådarna brukar skymta, nedåt, i den våta jorden. Täck över med jord och sedan återstår det bara att vänta på våren.
Fram till och med den 4 oktober 2015 kan du ute på Rosendals Trädgård, Djurgården, Stockholm, njuta av “Fru Åkerös äppelsupé”. Vi har varit där och blev mycket inspirerade. Vi gillade mixen av svenska äpplen och fransk atmosfär. Och den fina färgsammansättningen. Hösten när den är som bäst är som gjord för att bjuda in till supé! Dalior i orange, äpplen i rött, orange och grönt, samt en stor nypa humor och lite anspråkslös natur=bravo, Rosendal! Detta är något för alla att inspireras av.
Och här några utsökta detaljer:
Keramikerna Ulrika Ahlsten, Mia Blanche och Anna Svensson visar fram till den 4 oktober 2015 sin keramik i ett av Rosendals Trädgårds växthus.
Badhusparken i Nybro och Jonsereds Trädgårdar i Partille är årets vinnare av priset Elmia Park Inspira. De båda vann priset i varsin kategori i tävlingen om Sveriges vackraste och mest inspirerande offentliga park.
– Vi är stolta och glada naturligtvis, och alla inblandade är jätteglada. Vi vill tacka alla som röstat på oss och vi hoppas att den här uppmärksamheten ska leda till fortsatt utveckling av både parken och närområdet, säger Thomas Bergström, stadsträdgårdsmästare i Nybro kommun.
Totalt hade åtta parker landet runt nominerats till Elmia Park Inspira, tävlingen om årets finaste och mest inspirerande parker. Fyra parker vardera tävlade i de två kategorierna etablerad park respektive nyetablerad/ombyggd park. Badhusparken i Nybro tävlade i kategorin etablerad park.
Jonsereds Trädgårdar i Partille vann kategorin nyetablerad/ombyggd park.
– Vi tycker det är helt fantastiskt. De som sköter trädgårdarna har varit sjukskrivna eller borta från arbetet en längre tid. De har haft en chans att komma tillbaka till arbetslivet samtidigt som de har arbetat för en fin miljö. De är stolta över det som de gör och vi är enormt glada allihopa, säger Peter Svensson, trädgårdsmästare i Jonsereds Trädgårdar.
I juryns motivering när de åtta parkerna nominerades hade Badhusparken i Nybro utmärkt sig genom en ”ormande” rabatt med annueller och gott om platser för avskildhet. Jonsereds Trädgårdar i Partille utmärkte sig enligt juryn som en öppen och återskapad herrgårdspark med hög artrikedom, där det också gjorts en fin satsning att hjälpa människor som behöver hjälp att komma in i arbetslivet.
Det var röster från allmänheten via webben och även från besökarna på Elmia Park under mässans tre dagar som avgjorde vilka som skulle vinna.
Elmia Park Inspira är tävlingen som syftar till att lyfta fram våra vackra offentliga parker och inspirera till fler besök. Priset är instiftat av Elmia och delades ut första gången på Elmia Park i Jönköping 2013
Den nya sorten FOLKE får stora, välsmakande äpplen och fungerar både som ät- och matäpple och blir ett stort och grovt träd, med bra fruktsättning och friska, fina blad. Frukten är mycket stor, och plattrund som går i gulgrönt med varmt orangeröd täckfärg. Frukter som blir solexponerade kan bli nästan helröda. Fruktköttet är fast och krasigt som förblir vitt ganska länge. Folke ska lagras i lite mer än en månad för nyskördad är Folke sötsyrlig, till och med ganska sur, men efter 1–2 månaders lagring blir smaken aromatisk.
Plockmogen 1–15/10, ätmogen 1–2 månader senare. Mycket god lagringsförmåga, håller till april– maj.
Folke är triploid och kan inte ge pollen till andra sorter, men kan ta emot pollen av andra medelsena till sent blommande sorter som exempelvis Filippa, Fredrik, James Grieve, Ingrid Marie, Mio och Signe Tillisch.
Sjukdomar och härdighet: Skorvresistent sort.
Rekommenderas för zon 1–4.
Övrigt: Provodlad på olika platser i Sydsverige inklusive Småländska höglandet, samt på Åland. Utlämnad för provodling hos svenska plantskolor 2009.
Det tar tid att få fram en ny äppelsort. Ursprung: Aroma x PRI 1858/102, framkorsad på Balsgård SLU 1988 och ingår i samma syskonskara som sorterna Fredrik och Frida. 1997 blev ”Folke” ympad på grundstam för observationsförsök för att ett år senare bli utlämnad till provodlingar. Förra året, 2014, blev ”Folke” registrerad och marknadsförd.
Och enligt Balsgård så bakas den bästa äppelkakan med Folke – hela vintern! Här delar de med sig av deras busenkla Folke-kaka:
4 portioner
Temadagar blir allt mer populära. Året börjar med Internationella Pizzadagen (1 januari, Nyårsdagen), vi har Tulpanens dag den 15 januari, Våffeldagen den 25 mars och i oktober firar vi numera även Kanelbullens dag. Ja, det var några av årets alla temadagar. 2016 kommer en ny dag att firas, Äpplets.
Det utvalda datumet är den 25 september med start nästa år, 2016 och då firas den första samordnade Äpplets Dag i Sverige. Det är Riksförbundet Svensk Trädgård (RST) som står som initiativtagare. Förbundet bildades år 1900 och hette då Sveriges Pomologiska Förening. 65 år senare bytte man till dagens namn.
RST vill med Äpplets Dag öka intresset för svenska äpplen och lyfta kunskapen kring hur man sköter sina fruktträd på bästa sätt. Äpplets Dag vill omfatta alla slags äppelaktiviteter, från stora äppelmarknader, trädgårdsföreningars lokala äppelarrangemang till enskilda trädgårdsägare som vill ge bort den frukt som man inte kan ta hand om.
Dagen har engelsk förebild, i England firas sedan 1990 Apple Day den 21 oktober varje år. Initiativet kom där den ideell organisationen Common Ground.
Läs mer på www.appletsdag.se
Delad glädje är dubbel glädje, i Berlins utkanter ligger en park dit många vallfärdar ett par gånger per år. Tulpaner, rosor och dalior lockar tusentals personer, i alla de åldrar. Även vår chefredaktör Kerstin Engstrand, som här tipsar om denna tyska pärla och visar oss på de kombinationer som hon tyckte mest om:
Det tog lite tid att hitta, vi följer en bred gång. Det ser ganska modern ut men inga blommor i sikte. Ganska länge omges gången av gräsytor.
Men strax så börjar några tulpaner skymta:
Sedan blir de allt fler, och allt fler:
Till slut är det enormt med tulpaner, nu kan det väl knappast bli bättre? Eller?
Desto intensivare tulpanprakten blir, desto längre stannar besökarna upp. Man insuper verkligen blomsterglädjen, och man fotograferar varandra. Två kilometer lång är vårlökspromenaden. Britzer Garten heter parken, och det tog sin lilla tid att med tunnelbana och buss ta sig hit, parken ligger i Berlins utkanter. Men det är det värt! För här möts man av en blomfrossa som heter duga.
I slutet av april blommar här tulpaner, i långa, raka rader à la holländska tulpanfält men också i gräsmattorna, som enorma tulpanängar. Och det är just tulpanängarna som fastnar på min näthinna. Här finns så många nya kombinationer, i färger som inte är de vanligaste. Och efter ett tag upptäcker man att de satsat på trogna tulpansorter, som Darwinhybrider och liljeformade. Vilket betyder att man inte behöver bli ruinerad om man vill kopiera någon av tulpanängarna i sin egen trädgård.
Nu är det inte bara vackert, utan man kan också få uppleva lite spänning. Här och var, där tulpanerna växter i stora fält, kan man klättra upp i en regissörsstol, eller är det en sådan där hög stol som domarna på tennismatcherna sitter i? Ja,det är lite högt, i alla fall om man också har två stora kameror med sig. Utsikten över blomhavet är speciell, så det är väl värt att ta sig besväret. Men jag tror nog inte liknande arrangemang är tillåtet i svenska parker. Synd för det är enormt roligt att få beskåda tulpaner från ovan.
I år 2015, firar Britzer Garten 30-årsjubileum. Den byggdes ursprungligen för BUGA utställningen 1985. BUGA står för Bundesgartenschau och är en återkommande trädgårdsutställning i Tyskland. Här finns en rosenträdgård, en kryddträdgård, rododendron en masse, ett ”medeltida” slott, en stor insjö, en över fem kilometer lång liten järnväg och mycket mera, som en liten Karl Foersterträdgård. Karl Foerster (1874-1970) är nog för oss svenskar mest känd som mannen som gett namn till flera prydnadsgräs. Det är en mycket modern landskapspark där moderna inslag, som skulpturer möter blomsterprakt. En synergieffekt som uppskattas, det märks på besökarna för här får man vid de olika intensiva blomperioderna faktiskt betala entré, 3 euro. Man får då tillgång till en yta av hela 90 hektar, men själva landskapsparken omfattar ca 10 hektar.
2002 blev parken vald till en av Tysklands tio vackraste. Och det är absolut en av de mest inspirerande jag har besökt. Den är designad av landskapsarkitekten Wolfgang Miller tillsammans med Georg Penker och arkitekttrion Zilling, Zillich, Halfmann (Jürgen Dirk Zilling, Klaus Zillich och Jasper Halfmann). Den 26 april 1985 öppnades den och sedan dess har den bjudit på intensiv blomsterinspiration. Eller vad sägs om över 500 000 tulpaner, där lejonparten blommar samtidigt som äppelträden? Det är modernt, och det är romantiskt. Och självklart finns det även tulpaner i rosenträdgården.
Senare på året, från mitten av sommaren till långt in på hösten, kan man besöka parken under “Dahlia-Febern”. 10 000 dalior, 200 olika sorter, förför då besökarna. Bra tid att se daliorna är i början av september, för då är även rosendelen också i intensiv blomning.
Jag var i Berlin för att bevaka en flygshow när jag fick tips om att besöka en park i Berlins utkant. ”Ett absolut måste om du gillar blommor”, sade mannen som stod bredvid mig samtidigt som han spanade in flygens akrobatiska manövrar i luften i sin kikare. Så jag tog honom på orden. Och han hade absolut rätt, Britzer Garten är mycket sevärd. Det är under de senaste tio åren som man storsatsat på tulpaner. En stor del av kostnaden för tulpanerna betalas av ”faddrar”, privatpersoner och företag. En fadder brukar sponsra med 100 upp till 1000 euro.
Det var år 1976 som beslut om att skapa en park för BUGA, i stadsdelen Neukölln, togs och man fick in 48 olika förslag. Det vinnande förslaget utmärktes av bland annat antalet små sjöar, hela tjugo stycken, men bara tre blev anlagda, och då tre stora sjöar istället för tjugo små. I parken finns även ett 19 meter högt berg anlagt på den annars så platta området.
Britzer Garten kostade 172 miljoner euro att anlägga.
Några besökarrekord: 2011 besökte över 1,3 miljoner parken, i juli 1985 trängdes hela 235 bussar på parkeringen, medan persondagsrekordet i parken är 87 000 och det var Pingstsöndagen 1985.
Av Kerstin Engstrand
.
Grattis Annelie Johansson som för sin bok ”Så ett frö” har erhållit utmärkelsen Årets Trädgårdsbok 2015. Boken är utgiven av Max Ströms förlag.
Annelie Johansson, som skrivit texterna, är trädgårdsmästare och projektledare för Lek Odla Väx! på Rosendals Trädgård. Nadia Nörbom har gjort de originella illustrationerna, och även Nadia arbetar på Rosendal och då främst som florist. Lena Granefelt har tagit bokens inspirerande fotografier.
Det är första gången som Årets Trädgårdsbok är en bok vars målgrupp är barn, unga och alla vuxna, som har nyfikenheten i behåll för odlandets magi.
Det är Stockholms Gartnersällskap som ansvarar för Årets Trädgårdsbok och juryns motivering lyder:
I Rosendals Trädgård har en enkel och pedagogisk bok i ämnet frösådd, för både barn och vuxna, spirat fram ur arbetet med barn i trädgården. Författaren skriver inspirerande och sakligt och är frikostig med tips och idéer om enkla och spännande experiment som alla kan pröva. Illustrationerna är så pedagogiska att man nästan inte behöver kunna läsa för att förstå hur det går till att så och hur man sköter sin odling, ända fram till skörd av egna blommor, grönsaker och frön.
Stockholms Gartnersällskap har även delat ut ett hedersomnämnande och det gick i år för en doktorsavhandling från SLU i Uppsala, avdelning för Agrarhistoria. Det är en forskningsinsats som tar utgångspunkt i det som under 1900-talet utgjorde Gartnersällskapets många medlemmars kärnverksamhet.
En blomstrande marknad – Handelsträdgårdar i Sverige 1900-1950 med fyra fallstudier i Stockholms län. Författare: Inger Olausson. Förlag: Carlssons
Juryns motivering:
Som hortonom och dotter till en trädgårdsmästare har Inger Olausson ”grävt där hon står”. Hon har utgått från fallstudier; fyra handelsträdgårdar i Stockholms närhet, både familjeföretag och herrgårdsträdgårdar. Boken ger fördjupad kunskap om den kommersiella yrkesodlingen och handelsträdgårdarnas utveckling under åren 1900-1950: Vad som odlades, vilka produktionssätt som användes, kostnader, försäljning mm. Vi får följa hur handelsträdgårdarnas utveckling går parallellt med svenskarnas ökade levnadsstandard och därmed ökade efterfrågan på grönsaker, frukt, bär och blommor. Lika aktuella nu som då är frågeställningar kring t.ex. utvecklingen mot mer import istället för lokal odling, transportsätt, pris och kvalitet. Inte enbart en kunskapsrik bok för professionella inom trädgårdsyrket utan även intressant och trevlig läsning för en bredare läsekrets.
Föregående