2016 RHS Chelsea Flower Show: Växterna
Darrgräset med sina hjärtformade, platta småax fick extra gyllene lyster i solen och särskilt i sällskap med bronsfärgad geum, nejlikros, var en verkligt vinnande kombination. Bronsfärgade växter föll vi för på årets Chelsea Flower Show. Men det fanns flera växter som var flitigt använda, Kerstin Engstrand rapporterar:
Spetsgardinen
Blomsterkörvel, Orlaya grandiflora, har vi sett i många år men i år kan jag med gott samvete säga att i år fanns den nästan överallt. Jag har odlat den sedan 1990-talet, och då var den svår att få tag på, frön fanns i Danmark men knappat någon annanstans. Ulf Nordfjell använde sig av Orlaya i krukplanteringarna ute på Rosendals trädgårdar under Kulturhuvudstadsåret 1998. Programledaren och plantskoleägaren Carol Klein använder den också flitigt och den återfinns även ofta i Luciano Giubbileis moderna trädgårdar. Kort sagt, Blomsterkörveln passar i alla trädgårdar.
Blomsterkörveln är ettårig. Sås direkt på växtplatsen i maj, blommar då från juli och hela hösten lång. Ca 90 cm hög. Utmärkt snittblomma. Fröställningarna kan torkas.
Himmelsblått lin
Äkta linblått återfanns i såväl Harrods excentriska cottage gardenträdgård som på bilden ovan, och i L’Occitanes medelhavslandskap. Knopparna liknar gräset. Blomsterlin är mycket rikblommande under i stort hela hela sommaren medan spånadslinet blommar en kortare period. Sås direkt på friland så snart jorden reder sig, det är viktigt att jorden är fuktig under fröets groningstid.
Geranium pyrenaicum ‘Bill Wallis’
Och i år dök Bill Wallis upp som gubben i lådan. Denna lilla skuggnäva, nåväl liten gäller enbart blomman och bladen för den brer snabbt ut sig, är designern Cleve Wests favorit och även i år dök den upp i hans trädgård. Han kombinerade den med sockblomma (ursnyggt!) och darrgräset Briza media ‘Golden Bee’.
Är torktålig och undvikas också av sniglar! Trivs i full sol och i halvskugga. Blommar från maj–juni månad och fortsätter så hela sommaren. Blir ca 30 cm hög och har en tendens att fröså sig flitigt.
Låga gräs
Slokgräset, Melica altissima ‘Alba’, som är släkt med jättesloken, mötte jag för första gången på 1990-talet i Beth Chattos trädgård, då i kombination med vitbrokig astrantia. Det är ett ganska lågt gräs (45-60 cm högt) som gärna lyser upp halvskugga. Axen liknar riskorn. Cleve West lät det möta kvannens blad, och det återfanns i flera andra trädgårdar i liknande kombinationer.
Kruståtel
Kallas i USA för “Wavy hairgrass” och det är ett passande namn! Trivs i torr skugga men så fort lite dagsljus når axen så skimrar de i silvergrönt.
Darrgräset fick oss att darra, årets “måste ha”-växt
Sitt svenska namn, darrgräs, fick det för att minsta vindpust får axen att darra. Växer vilt i södra och mellersta Sverige och trivs i fuktig ängsmark men även i soligt läge i mager jord. Lär även gå bra i södra Norrlands kustland. Vanligast i trädgårdar är ‘Golden Bee’. Darrgräs är en utmärkt utfyllare eller “gardinväxt”. Kan direktsås i maj, eller förkultiveras i april. Blir ca 30–60 cm högt.
Och så hundkäx!
Ja, i år igen, hundkäxet är ogräsfavoriten nummer ett på Chelsea men nu börjar några kändisar säga ifrån. Dock inte Monty Don som tar den i försvar. Men det ska sägas att han har den själv inte i rabatten utan på en äng. Och det är en väsentlig skillnad. Här syns den i Harrods trädgård, med digitalis och stäpplilja.
Av Kerstin Engstrand