Kyndel, bön- och kålkryddan man måste odla själv
Kryddhyllan är full av kryddor från världens alla hör men en krydda är numera nästan omöjlig att få tag i och det är kyndel!
Den franska kryddblandningen Herbes de Provence är en blandning av rosmarin, kyndel, oregano och timjan. Men att hitta ren kyndel är numera inte lätt! På 1980-talet var det inga problem, då fanns kyndel i nästan varje matvarubutik, men inte längre.
Kyndel kallas också för bönkrydda. Än idag kan man även höra äldre kalla kyndel för fattigmanskrydda. Detta då den används till bönor och kål. Jag använder den främst när jag mjölksyrar bönor. Kyndel, har förutom den fina smaken, också en bra egenskap, den balanserar gaser i magen som oftast bildas då man äter mycket bönor och kål. I Tyskland benämner man kyndel som just Bohnenkraut men den är också bra i korv om man nu gör egen sådan, och faktiskt även i köttfärssås.
Satureja efter satyren i den grekiska mytologin, som lär ha haft både bockfot och svans! Du känner säkerligen igen en satyr, den brukar avbildas runt vinets och fruktbarhetens gud, Dinoysos. Man lär ha offrat just kyndel åt guden Dinoysos, för kyndel anses även stimulera kärlekslivet!
I trädgården odlas vanligen sommarkyndel och vinterkyndel.
Satureja hortensis är det vetenskapliga namnet för sommarkyndel som oftast anges som en ettårig växt. Den har också en starkare smak än vinterkyndel, Satureja montana. Sommarkyndel är lätt att så, det kan du göra direkt i trädgårdslandet, men det kan ta lite tid innan fröna gror, ibland upp till hela tre veckor.
Vinterkyndel är perenn och dess blommor är ljusare än sommarkyndelns. Även vinterkyndel kan man fröså. Båda brukar finnas som plantor i välsorterade trädgårdsbutiker.
En klar fördel att man ”måste” odla kyndel är att det är en vacker växt! I augusti börjar den blomma och bjuder då på ett vackert flor av svag lavendelblå blommor. Blommorna är så små men många! Och de älskas av bin. Bladen är rikt mörkt gröna. Kyndel trivs i rabatten, i stenpartiet och även i lunden! Blir ca 30 cm hög.
Det finns även stenkyndel som du också kan fröså. Fröna ska ytsås, antingen på våren eller också på hösten. Stenkyndel, Clinopodium nepeta, blir lägre än sommar- och vinterkyndel, och har inte samma fina smak som sommar- och vinterkyndel.
Som alla kryddväxter vill kyndel växa i full sol. Jorden ska vara mager och väldränerad. Gräsmattejord är suveränt. Ingen näring ska ges.
Förutom bladen kan man även använda blommorna, lättast är att nypa av några blomtoppar. Kyndel blommar på höga flerdelade ax.
Text och foto: Kerstin Engstrand
