Gult i gult men i mildare toner. Mot stäppsalvians blåa fond reser sig den grekiska fingerborgsblomman upp ur ett hav av blekgul pastellröllika. Den grekiska fingerborgsblomman görs sig bäst en och en, till skillnad mot den vanliga som gör sig bäst i täta grupper. Med sin gulbrunbeige färgton och lite luddiga utseende signalerar den ”jag är intressant”. Blir ca 80 cm och blommar i juli–augusti. Den är ganska anspråkslös men känslig för väta. Vill övervintra torrt och blir därför sällan långlivad. Räknas mer som tvåårig än som perenn men brukar fröså sig.

”Vad är det som blommar?” blir alltid reaktionen när buskkålen står i blom. Buskkålen kan nästan sägas vara Nordens agave, för plötsligt skjuter flera enorma stänglar upp. Länge står de nästan två meter höga stänglarna där med en mängd blågröna knoppar. Så plötsligt slår alla knoppar ut och ett fantastiskt flor av stjärnformade små vita blommor pryder dem. Man stannar automatiskt upp inför den, en verklig ”full stop plant” som växtexperten Beth Chatto kallar den. Som vita skyar skymtar trädgårdsirisen och vid foten står låga vita aklejor.

Plantera buskkålen en bit in i rabatten, för när blomningen väl är över är den knappast någon vacker syn. Vill ha soligt läge och kraftig jord. Den har en tendens att blomma vartannat år, men detsamma gäller många lökväxter som den är så vacker tillsammans med. Blommar i juni/juli. Buskkålen är också en härlig syn mot orange brandlilja. En ljuslila sensommarvariant på samma tema: kransveronika och aklejruta.

En lägre ettårig vit utfyllare är blomsterkörvel, som ser ut som en spetsnäsduk. Sås den direkt på växtplatsen i maj kommer den att blomma från juli och hela hösten. Ca 90 cm hög. Utmärkt snittblomma. Fröställningarna kan torkas.

Av Kerstin Engstrand

Stormhatt och riddarsporrar har blommat över och bildar en blek gråblå fond. Till höger har ulltisteln precis slagit ut. I mitten en fanfar av orange och laxrosa guldalströmeria. Särskilt efter regn, när ljuset är transparent, blir alströmerian självlysande. Vi är vana att köpa den som snittblomma men den passar utmärkt i trädgården. Fin också tillsammans med röllika. Bör betraktas som ettårig men kan övervintra i skyddade lägen. Blir 60–100 cm hög och kan gärna titta fram mellan rododendron. Blommar juli–september. Planteringen är skapad av Patricia Marrow vars vallmo Patty’s Plum är mycket känd.

Av Kerstin Engstrand

Ängens vilda blommor är något som vi alltid vurmar för. Här är ängen i modern tappning med främst nävor, italiensk oxtunga, fingerborgsblomma, trädgårdskungsljus och gullstake. De höga fingerborgsblommorna, ’Excelsior Group’, är viktiga, då de stora öppna ytorna gör att de vajar behagfullt i vinden. I den här trädgården finns också en massiv sittplats av kalksten i svagt rosarött som de kontrasterar fint emot. Design Tom Stuart Smith.

Högresta och sofistikerade vita fingerborgsblommor, där humlorna tävlar om att krypa in i de finurligt konstruerade blommorna, planterade bredvid den utsökta vita pionen ’White Wings’. Allt det vita får extra lyskraft av blåaste nävor, släkt med vårt midsommarblomster, och limegrön anagrambräcka. Eller tvärtom, de blåa och de vita blommorna får ett extra skimmer av det limegröna.

Anagrambräckan sprider sig ganska snabbt och dess växtsätt liknar alunrotens. Den får 40 cm höga tunna spiror med limegröna små klockliknande blommor och måste planteras minst fem tillsammans för att det ska bli någon effekt. Snövitt löjtnantshjärta och vitkantad funkia är bra komplement. Vacker även under en blodhassel. Det är Tom Stuart Smith som är pappa till denna kombination.

Av Kerstin Engstrand

Klotlöken med sina små kompakta mörkröda blommor på en 80 cm hög stjälk kan man se växa vild på torra fält i länderna runt Medelhavet. Den blommar i juni–juli, ibland långt in i augusti. För att den ska komma till sin rätt bör den planteras i mängd. Den är lättodlad bara den får väldränerat läge och full sol och kommer om den trivs att sprida sig ordentligt. Här tillsammans med den mjuka rosenskäran. Rosenskära finns i flera färger men i den här kombinationen ska det vara den rosa. Pröva också klotlök med lavendel, en inte helt självklar kombination som växer i ens ögon ju mer man ser den. Eller mot en bakgrund av gula kungsljus, hög fylld rosa vallmo eller rak rosalila rosenstav.

Rosenskäran är en synnerligen odlingsvärd ettåring och en av de bästa utfyllarna som finns. Självsår sig flitigt och blommar från juli till en bit in i september. Finns även vit, tegelröd, rosavit och rödvit som en polkagris, ’Candy Stripe’, och halvfylld med kronblad som ser ut som kråskragar. Bladverket är dilliknande. Blir beroende på sort 50−100 cm. Rosenskära kan ta två veckor på sig att gro.

Av Kerstin Engstrand

Olika blomform, olika höjd och kontrasterande färg – den rödbruna solbruden ’Waltraut’ i en raffinerad komposition med blåverbena och i förgrunden några violetta anisisop. Anisisop finns också vit. Den blir 60−90 cm hög och blommar i juli–augusti. Dess raka luddiga spiror klär också vinröd klematis, som den italienska ’Royal Velours’. Blåverbena blir 100–150 cm hög och blommar länge, från mitten till slutet av sommaren.