Vi odlar en staketdruva som tillhör Vitis Labrusca-gruppen. Sorten är Zilga som ger små och mycket smakrika druvor. Den har kärnor, oftast två tre stycken i varje druva men det bryr man sig inte om när man så enkelt kan få skörda druvor. Dessutom smakar Zilga mycket  bra.

Som namnet anger, staketdruva, fungerar Zilga även mycket bra som avskärmning eller insynsskydd. Zilga är tålig, klarar att växa – och ge skörd- i zon 4 och 5 utan problem. Zilga finns bland annat i Wij trädgårdar i Ockelbo och det är den sort som växer bäst där.

Staketdruva är en korsning mellan vindruva och labruscavin. Det är en härdig, frisk och ytterst lättodlad druva. Redan tredje året efter planteringen började Zilga ge en bra skörd. Den får blå druvor och är självfertil.

I juni blommar den med oansenliga pyttesmå blommor som man knappt kan tro ska kunna ge utveckla sig till druvor men det gör de!

Växtplats, vin har djupa rötter så har du en väldränerad sluttning är de perfekta att plantera där. Att rötterna går långt  ner i backen, sju till elva meter är vanligt, gör också att vin klarar sommartorka mycket bra. Det är en av anledningarna varför man runt Medelhavet ser just vin odlas i sluttningar.

Söderläge är ett måste för att få mogna druvor. Man kan ibland läsa att de ska planteras i kemiskt sur jord, att de annars växter dåligt. Jag odlar min ’Zilga’ i helt normal trädgårdsjord och det går utmärkt. Tillväxten är det inga problem med. Är du osäker på vad för typ av jord du har och enbart tänker odla en planta så sätt den i färdigköpt så kallad rododendronjord.

Vill du förstärka känslan av att finnas vid Medelhavet så plantera lavendel vid vinplantornas fötter, det är en snygg kombo!

Plantor säljs krukodlade. Zilga kan planteras även på hösten, men säkrast är sen vår eller tidig sommarplantering.

Plantering, oftast består den nya plantan av en enda lång, rak stängel. Naturligtvis kan den växa vidare utan att man gör något åt den, men då brukar man få ett myller av blad och blomningen dröjer ett par år. Därför ska man beskära den nya plantan. Beskärning gör man för att tvinga fram blomning och få finare druvor. Det första året bör man enbart låta två skott utvecklas och det får man lättast om man toppar plantan. Har du redan flera skott på plantan så behåll två och klipp ner dem så att bara två blad är kvar på varje gren.

Stöd, odla staketvin antingen längs en spaljé, eller sätt i kraftiga klätterstöd. Jag använder så kallade tomatstöd, skruvade metallstänglar och de fungerar utmärkt.

Vattning, vattna vid torr väderlek, och vattna rejält – minst 10 liter per gång och planta. Jag använder mig av en rotbevattnare, en av mina bästa investeringar. Kostar ett par hundra och sparar mycket tid och vatten.

Gödsel, på våren uppskattar Zilga  en giva hönsgödsel eller väl brunnen kogödsel.

Ansning, första året som ’Zilga’ börjar blomma, låt den lilla plantan enbart ge 3–5 klasar, klipp bort alla andra blomknoppar. Ett skott bör alltså första året enbart få ge en druvklase per skott. Ja, det är tufft att klippa bort blomknopparna, men det är glömt när den första klasen skördas.

När plantan blommar (vanligen efter midsommar i zon 3) och börjar bilda klasar, klipp av det fruktbärande skottet två blad ovanför fruktklasen. Detta för att klasarna ska få mera sol.

Sommarbeskärning, man kan sedan fortsätta att klippa men det behövs inte, det blir vindruvor i alla fall. Det kommer snart nya skott där du klippt, och de kan klippas av efter ett blad, sidorankor utan klasar kan beskäras efter 3–4 blad. Denna sommarbeskärning kan man fortsätta med under hela säsongen. Det gör att solen kommer fram till druvorna så de mognar ordentligt. Blad som skymmer klasarna kan också tas bort.

Skörd, staketdruvan ska få växa sig stor, och ’Zilga’ ger mer och mer skörd för varje år och ju större den blir. Även om du skulle behöva skära ner den till marken så kommer den att återkomma och ge skörd. Men vänta att skörda druvorna, sorten luras lite, druvorna är blålila innan de är ätmogna. Färg brukar druvorna en normal sommar få redan i början av augusti, men det tar ett par veckor till innan druvorna verkligen är mogna. Zilgadruvorna avnjuts bäst som de är, vin gjort på dem kan bli beskt. Jag gör druvsaft av dem, helt enkelt råpressad druvsaft som smakar bäst dagen efter pressningen och så ska den vara kylskåpskall. Överskott fryser jag in i små flaskor. Viktigt när man gör vin eller saft är att kärnorna inte ska krossas, då blir vinet/saften beskt. Läs om hur jag gör råsaft, klicka här.

En planta kan efter några år ge hela 15 kilo druvor.

Skulle nattfrosten komma innan druvorna är mogna kan du täcka dem med en gammal filt. Eller klipp av skotten med druvorna och ställ dem i vatten inomhus.

På hösten, i slutet av november, början av december är det dags att beskära igen. Då genom att klippa ner all sommarens nytillväxt till 50 cm. Det är ganska lätt att se vad som är nytillväxt, de rankorna är mjuka. De gamla rankorna är vedartade.

Man kan beskära även senare under vintern men vänta inte för länge, på våren när saven stiger “blöder” plantan lätt. Den överlever det men det kan lätt bli inkörsport till sjukdomar.

Sjukdomar och skadedjur, staketdruvor får sällan angrepp. Det kan hända att skott, blad och druvor får en gråaktig hinna. Den orsakas av vinmjöldagg. Druvorna utvecklas inte då, utan stannar i utveckling. Ta bort angripna delar, och lägg dem i soporna, eller bränn dem. På våren kan man behandla hela plantan med bikarbonatlösning, tillsätt 2 teskedar bikarbonat och 2 teskedar vanlig flytande såpa (gul eller grön spelar ingen roll, det är samma sak) i en liter vatten. Lösningen sprayas på hela plantan.

Snäckor klättrar ibland upp i plantorna men brukar inte göra någon skada.

Däremot händer det att fåglar försöker provsmaka druvorna!

Läs också om hur du gör råsaft av dina druvor.

Text och foto: Kerstin Engstrand