Limonana, citrondrycken som släcker törsten. Foto: Kerstin Engstrand
Varm sommar. Verkligt varm, rena medelhavsklimatet. Är du trött på vatten och andra drycker frestar vi med en härligt fräsch dryck som är mycket vanlig Mellanöstern, limonana. Gjord på färsk mynta och citron, samt socker. Mycket vacker och mycket god!
Till en sats som räcker till fyra stora glas behöver du:
10 istärningar
10 tsk strösocker
Färska myntablad, en rejäl knippa, minst 25 blad
Juicen av 3 färska citroner
12 dl vatten
Snabbast går det att blanda alla ingredienser i en mixer. Isen är viktig, utan den blir smaken inte densamma. Limonana släcker all törst en het sommardag.
Om du känner att du har fått för lite salt i dig så kan man faktiskt göra en tuffare variant, då tillsätter man lite salt i drycken!
Gör du snabbvarianten i en mixer kan det hända att allt socker inte löser upp sig. Vill du vara på säkra sidan att sockret verkligen löst upp sig förbereder du en sockerlag genom att låta strösocker och vatten koka upp för att sedan svalna.
Påfågelsöga på blommande mynta. Foto: Kerstin Engstrand
Har du ingen färsk mynta kan du göra en klassisk citron pressé där man blandar saften från citroner med socker. Det ska vara en tesked socker per citron. Häll allt i en kanna och rör tills sockret lösts upp. Servera i glas med några iskuber i botten. Häll över citron-sockerblandningen och späd eventuellt med mera vatten, allt efter smak.
Dags att så sallat igen! Sallat går utmärkt att så i omgångar även långt in på hösten. Gröna sallatsorter är bästa grunden till en klassisk blandad sallad. Blandade salladssorter går utmärkt att odla i kruka eller balkonglåda.
Italiensk insalata mista
I Italien är potatis inget obligatoriskt tillbehör till en måltid som vi oftast har. Där ser man potatis som en grönsak, samtidigt som grönsaker inte fattas någon måltid. Man komponerar själv vilka tillbehör, contorni, man vill ha. Och man är villig att betala rejält för dess contorni. Beroende på årstiden kan det vara färska bondbönor, tomatsallad, parmesangratinerad äggplanta, kronärtskockor etc. Blandad sallad brukar vara ett populärt tillbehör. Salladen man då får in är stor, rejält stor, i regel fyller den en djup tallrik storlek sopptallrik. Och det är salladen för en vuxen. En portion blandad italiensk sallad motsvarar i regel en svensk normalkonsumtion av blandad sallad på en vecka. Ingredienserna är en blandning av mjuka grönsaker som sallat och tomater samt de som bjuder mera tuggmotstånd som fänkål och morötter. Egentligen ska det vara minst nio olika sallatssorter.
Foto: Kerstin Engstrand
Nio olika salladssorter av varierande smak, någon besk, någon söt etc.
Tomater, grön-orange bifftomater, inte röda! Det ska vara inte helt mogna tomater, då är de lite syrligare i smaken.
Rädisor/ fänkål/morötter, rädisor brukar samsas med morötter men aldrig med fänkål, fänkålen får också samsas med morötter. Samtliga skivade, inga rivna morötter!
Olja, vinäger och salt serveras separat. Vad som ger salladen en extra smak är att man saltar salladen lite lätt. Späd sallad är känslig och ska därför inte blandas med dressing för tidigt.
Charmay Snow Flurry är ett imponerande namn. Den väcker uppmärksamhet. Många tror att den är sjuk men det är en brokbladig doftpelargon men roliga vita inslag, ibland blir även stjälkar och knoppar helt vita. Ja, det är en växt som växer habegär och väcker alltid uppmärksamhet, inte så mycket för de utslagna blommornas skull utan för sitt spektakulära bladverk.
Och doftar bladen vinter, eller som snö? Inte alls utan ett mellanting mellan en svag rosdoft och lime. Den förkommer även angiven som Charmay Snowflurry. Doftpelargoner trivs i sol.
Som en vit svan. Foto: Kerstin Engstrand
Doftpelargoner odlas främst för det doftande bladverkets skull men många går faktiskt också att äta. Tumregeln är att om bladet doftar gott av rosor eller lime/citron när det krossas är det okej att använda i sallader, på tårtor eller i matbröd. Man kan även torka dem. Men Charmay Snowflurry är så pass ovanlig att man nog hellre vill njuta av dess svala skönhet istället för att äta av den.
Denna sommar har väl vi alla fläktat oss med vad som funnits till hands, och många av oss har upptäckt hur bekvämt det är att ha en solfjäder med sig. Ett bra ”verktyg” är lika lätt att ha med sig som ett paraply.
En solfjäder är mer än en behändig handdriven fläkt, den kan användas som accessoar och även att förstärka ens kroppsspråk. Dessutom praktisk när man ska vifta bort irriterande flugor eller getingar. Att den har funnits i tusentals år visar väl lite på hur praktiskt den faktiskt är. I forna Grekland och i romarriket så var den vanligen gjord av påfågelsfjädrar. Och att ha en påfågel i trädgårdenhar länge ansetts vara ”fint”, och nästan ett måste om man hade ett slott eller stort gods.
På Victoria & Albert museum i London pågår just nu en mycket intressant utställning om hur flora och fauna har påverkat modet, Fashioned from Nature. Och vad fann vi där om inte en intressant solfjäder som presenterades som ”The Botanic Fan”. Den lär vara från 1792 och motivet var inspirerat av ett poem skrivit av Erasmus Darwin, särskilt hans rader om våren som lär vara återgivna på solfjäderns baksida. Erasmus Darwins syfte med poemet var att uppmärksamma flera på Carl von Linnés systematiska arbete med växter från 1735. Linné är fortfarande världsberömd, oftast mera omtalad utomlands än här hemma i Sverige.
Jag har ett behov av uppleva en plötslig doft av något oväntat, dofter som sprider välbehag. Som ger en aha-känsla. Du vet, doften av något som man känner igen men förväntar sig inte att få uppleva just där, och just då, Dofter som träffar en när man just passerar. En sådan är nemesia, sorten Wisley Vanilla. Varför? Jo, för den är gullig, helt fylld med väna små vita blommor och de doftar vanilj!
Köper alltid en planta i maj och den blommar sedan hela sommaren. Den får en ny plats för varje sommar, i år finns den vid min italienska terrass. Förra året vid entrén, året dessförinnan vid frukostuteplatsen. Lite ansning i form av att klippa bort vissna blommor behöver den men bara den hålls fuktig håller varje blomma länge. Jag har hittills i år sedan maj bara behövt ansa den två gånger.
Tidigare köpte jag alltid en annan vanliljdoftande nemesia, som var svagt rosa i färgen, ‘Vanilla Mist’ som blir lite högre, ca 40 cm. Men som sagt, nu är det vita som gäller.
Nemesia trivs i halvskugga och det finns otaliga namnsorter, dock är det bara ett fåtal som doftar. Av någon underlig anledning så är de doftande svåra att få tag i Sverige. Jag hoppas att det snart blir bättring på den punkten, men jag har hoppats i över 15 år nu, minst.
Den kallas också för karnevalsblomma. Det finns roliga namn på flera sorter, som ’Rhubarb & Custard’ och ’Berries & Cream’ som funnits på marknaden ett par år nu, de doftar dock inget särskilt men har tuffa färgkombinationer och är roliga att ha i krukplanteringar.
Nemesia kan om de skyddas övervintra i mycket gynnsamma lägen men vanligen betraktar man den som ettåring. Det är en tålig sommarblomma bara den får vatten och en av de få som blommar minst september ut, oftast om hösten är varm även oktober ut.
Vattensäng, också kallad blötbädd, är en fiffig typ av odlingsbädd som passar lika bra för potatis som för rabattens blommor. Det är helt enkelt en rabatt med inbyggd bevattning som görs på plats utan grävning. Och utan dyra installationer! Perfekt där man ändå måste tillföra ny jord. Och du kan vara bortrest under några riktigt heta högsommarveckor utan att dina växter behöver vattnas. Den kan också anläggas under träd, ja överallt där det brukar vara för torrt för att odla utan att enormt mycket vatten behövs.
Jag lärde mig tekniken av legendariska Lennart Öman som bland annat var verksam i Blomstervännerna i Segeltorp (utanför Stockholm) och i Sällskapet Trädgårdsamatörerna. Lennart, som inte längre finns med oss, drev också en liten plantskola i Södermanland. Samt höll fantastiska odlingskurser i Midsommarkransen! Har aldrig sett så fina rododendronplantor som hos Lennart. Alla uppdrivna i vattensängar. Idag använder sig de flesta konnässörer sig av hans teknik.
Material
Armerad presenning av vävplast, 50 cm bredare och 50 cm längre än den färdiga vattensängen, s k båtpresenning är bra
Kompost, kvistar, ris och löv, ska räcka till ett 10 cm tjockt lager
Naturgödsel, häst- eller ko, ska räcka till ett 5 cm tjockt lager
Ogräsfri jord, ska räcka till ett 10 cm tjockt lager
Barkmull
Perforerat dräneringsrör, 10 cm i diameter och lika lång som sängen
Plankor att rama in med
Mått
Bädd med måtten djup 25 cm, bredd 1,5 meter och längd 5 meter fungerar mycket bra. Lättast är att göra vattensängen som en högbädd, men den kan förstås också göras i marknivå fast då måste man gräva.
Gör så här:
Ytan ska vara plan och fri från kvistar, stenar och andra ojämnheter. Gör en ram med plankor. De behöver inte spikas ihop utan kan hållas på plats med pinnar. Lägg ut presenningen och vik upp den mot kanterna, ända upp. Lägg i dräneringsröret som ska ligga i bäddens mitt och sticka upp vid ena gaveln. Röret fungerar som vattenpåfyllnadsrör. Lägg i kompost, kvistar, ris och löv. Undvik att ha med sand och grus. Fyll på med vatten tills vattennivån i bädden är ca 10 cm. Lägg på naturgödsel och fyll på med mer jord. Det översta lagret ska vara minst 10 cm tjockt och bestå av ogräsfri jord toppad med barkmull. Vattna rejält igen. Nu är bädden färdig för plantering.
Växter i vattensäng underhållsgödslas som vid vanlig odling. En extremt varm sommar kan blötbäddar behöva en extra vattenpåfyllning. När jorden är torr på djupet är det dags. Då är det bara att sätta vattenslangen i dräneringsröret och fylla på. Med en normal halvtumsslang tar påfyllningen lite mer än en timme.
På hösten är det bra att lägga upp så mycket löv man kan på vattensängen. Gärna ett lager på 20 cm.
Tips
En mycket liten blötbädd kan göras av en plasttunna som grävs ner i backen. Bra om man exempelvis absolut vill ha en ros på ett omöjligt torrt ställe.
En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand
Våren och sommaren 2018 har, än så länge (den 23 juli 2018), inneburit för lejonparten av oss som har trädgård i Sverige, att vatten är en stor bristvara. Hur mycket vatten behövs det egentligen är det många som i år har frågat oss denna torra sommar. Många har upptäckt att vattenbehovet är betydligt större än man tidigare tänkt på. Särskilt om man bor på en plats där det enbart tillåts att vattna med kanna. Då upptäcker man vad många 10-liters vattenkannor som behövs, och att varje kanna väger hela 10 kilo.
Kanske är det första gången du odlar och har en trädgård under en riktigt torr sommar och inte har någon tidigare erfarenhet. Eller det är första gången du har fått uppleva verklig torka. Jag ska här försöka ge en liten vägledning som kan vara bra att ha inför kommande växtsäsonger, och för den del av sommaren som är kvar. Jag har odlat i riktigt medelhavsklimat så jag är van att ha vattenbrist. Min trädgård är också till en tredjedel gammaldags romantisk trädgård, en tredjedel modern a la Ulla Molin och en tredjedel Medelhavsträdgård. Men jag har också vuxit upp i Söderköping som oftast hade och har väl fortfarande under somrarna vattningsförbud och varit många somrar på Gotland, där också vattningsförbud är vanligt. Vattningsförbud inträder i regel på grund av att dricksvattnet tas från grundvattnet. I kommuner som tar sitt dricksvatten från exempelvis Mälaren är det sällan vattningsförbud. Och du som har egen brunn, tänk på att eventuella närbelägna grannar delar på samma grundvatten.
”Lagom med vatten”
Vin klarar torka bra om det är rätt bevattnat vid planteringen. Lavendeln är ytterst torktålig. Foto: Kerstin Engstrand
Hur paradoxalt det än kan låta så är det vanligtvis fler växter i våra trädgårdar och krukväxter i våra hem som har dött av för mycket vatten än för lite. Alla har vi väl någon gång råkat vattna krukväxter som står i en ytterkruka lite väl mycket och för sent upptäckt att växten har dött, på grund av att den står i vatten. Rötterna har dränkts, de har fått syrebrist.
Det finns växter som trivs i vatten, så kallade vattenväxter och det finns ytterst torktåliga som exempelvis kaktusar och lavendel men merparten vill ha vatten. ”Lagom” innebär att växtmiljön blir bördig. Egentligen är det fukt som växterna behöver, de behöver fukt i jorden, rötterna tar upp fukten. Och vanligen står regn, dagg och bevattning för denna livsviktiga fukt. Vissa jordmåner håller fukt bättre än andra, lerjord till exempel. Täckodling är också ett bra sätt att hålla fukten ”på plats”, i år har det dock varit mycket ont om gräsklipp. Man kan också lägga på barkmull, som ska läggas på fuktig jord. Mer om täckodling kan du läsa i vår artikel om torka samt om hur mästerodlaren Börje Remstam odlar.
Men lagom, vad innebär då det? Jo, under en normal odlingssäsong räcker i regel inte enbart regn och marktäckning till för att få ett riktigt lyckat odlingsresultat. Vattning måste till, antingen genom att man samtidigt tillsätter flytande gödsel, eller enbart som vatten.Om du ska gödsla så tänk på att inte ge gödsel på torr jord.
Lagom, det innebär att ska man vattna, så ska man vattna rejält är en grundregel som är särskilt viktig vid nyplantering. Det är jorden runt och under växten, där rötterna finns, som ska ha vattnet. Inte bladen. Detta för att växtens rötter ska gå ner på djupet. Skvättbevattning vid nyplantering innebär att rötterna lägger sig strax under ytan. Och växten blir mycket mera känslig för torka. De växter som tidigare har vattnats på rätt sätt klarar årets torka betydligt bättre än de som inte fått etablera sig så bra. Vin är en sådan växt som du säkerligen sett odlats i sluttningar runt Medelhavet. Vinets rötter går oftast över sju meter djupt ner i marken så rätt etablerade klarar vinet torkan bra. Dock kan man nog se att druvorna blir mindre i storleken än tidigare år, vilket gäller alla bär och frukter i år. Troligen kommer vindruvorna däremot att ha en starkare smak än vanligt.
Mellan två gamla vattenpumpar växer denna syren. Den flämtar i värmen! Foto: Kerstin Engstrand
Men det finns växter som har naturligt grunda rotsystem, syren är en sådan vilket du säkerligen märkt om du har en syrenhäck. Syren skjuter också gärna rotskott. Och den visar när den inte har fått tillräckligt med fukt, bladen hänger tydligt ner. Vilket de gör i år. Vilket de gjorde på många håll i landet sommaren 2016, eller sommaren 2014, eller… Syrenen brukar klara detta galant! Syren växer bland annat vilt i Toscana, Italien.
Bladgrönsaker som sallat har grunda rotsystem och tål torka dåligt, dessutom blir sallat bitter och går lätt i blom. Morötter och andra rotfrukter, särskilt de som är sena sorter, har djupa rotsystem och vill ha mycket vatten men sällan och klarar torka bättre. Mycket kan också odlas i skugga, särskilt när det är så här varmt!
En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand
En rejäl rotblöta motsvarar minst 20 mm regn. Allra helst 30 mm. Om man ska vattna motsvarande en rejäl rotblöta innebär 20 mm regn att 20 liter vatten ska fördelas på en kvadratmeter. 30 mm regn innebär 30 liter per kvadratmeter, dvs två till tre 10-litersvattenkannor per kvadratmeter. 20 till 30 kilo vatten. Det motsvarar ungefär en yta av en normalstor pallkrage, 120 x 80 cm.
Vattenkannor är utmärkta! Foto: Kerstin Engstrand
Det fungerar utmärkt att vattna med kanna, en metod som jag föredrar för då vet jag hur mycket vatten jag givit växterna. Samt att det är lätt att få vattnet vid rötterna. Jag vattnar inte växternas bladverk! Samt använder inte stril till fullvuxna växter. Och får starka armar på köpet. Jag vattnar heller inte allt på en gång, utan ger vattnet till växten i omgångar, då tar jorden upp det bättre. Cirka en tredjedel per gång, så under en bevattningsrunda passerar jag en och samma växt tre gånger. Ja, det tar tid men samtidigt njuter jag av mina växter och hinner studera dem i närbild.
Men en 10-liters kanna är tung, och har du svårt att lyfta är ett alternativ att vattna med slang fast utan munstycke. Och dessförinnan räkna hur lång tid det tar för slangen att fylla en 10-liters kanna. Jag brukar hinna till 25 men det är ju helt beroende på vattentrycket.
Foto: Kerstin Engstrand
En spridare som täcker en yta på cirka 20 kvm, och går med maximalt vattentryck, förbrukar i regel 1 kubikmeter vatten per timme, det är 1000 liter per timme! Är man snäll säger man att det går åt 150 liter på 20 minuter. Då är det lätt att förstå att många kommuner med vattningsförbud tydligt anger att man inte får använda spridare men man får vattna med kanna. Och att man inte får vattna gräsmattan. Man brukar ange att minst två timmar åt gången ska en normalstor spridare stå på för att vattningen av gräsmattan ska få någon verkligt effekt.
Är det däremot utfärdat totalt vattningsförbud får du heller inte vattna med kanna. Då blir det extra viktigt att ta hand om allt gråvatten man kan.
Stödvattna
Blommande växter är viktiga för insekterna. De är viktiga att stödvattna så att växten klarar att producera nektar. Busken på bilden är en fjärilsbuske. Foto: Kerstin Engstrand
Kommuner och kyrkogårdsförvaltningar vattnar i regel med spridare typ spjut som pulserar runt. Här kan vi nämna att Enköpings kommun, som är kända för sina fantastiska parker, och som vanligen tar vatten från Enköpingsån, i år, 2018, enbart vattnar sina planteringar en gång per vecka, och då under en timme. Detta som de anger, är den grad av vattning som behövs för att hålla planteringarna vid liv. För 2018 bjuder på extrem värme, verklig hetta, mängder med soltimmar och oftast också kraftiga vindar som effektivt torkar ut. Det är väl bara brännhet siroccovind som kan torka ut mera. Eller scirocco som den kallas för i Italien, då färgas himlen rosa, och det regnar sand. Den vinden kommer från Nordafrika och är brännhet samtidigt som sanden gör att det känns som man träffas av synålar.
Den här fuktmätaren har jag haft så länge jag minns! Den fungerar utan batterier och är ovärderlig när man känner sig tveksam om hur mycket fukt det finns i jorden. Foto: Kerstin Engstrand
Hur vet jag om växten fått tillräckligt med vatten? Jo, bäst är att köpa en fuktmätare som sticks ner i jorden, den på bilden finns fortfarande att köpa och kostar lite mer än en hundralapp. Den visar snabbt om det är torrt, fuktigt eller vått. Och se efter hur växten mår efter en timme eller två. Buskar och träd tar längre tid på sig att visa att de har fått vatten. Du kan även gräva en provgrop vid någon växt. Är jorden fuktig minst 20 cm ner är det bra, 10 cm kan vara ok.
Katsuran är känslig för torka, och brukar om den står torrt få höstfärger redan under sommaren. Men då doftar den kardemumma! Foto: Kerstin Engstrand
Katsura och magnolia är två finare buskar och träd som är mycket känsliga för torka och som du förhoppningsvis har prioriterat när du vattnat. Den gång jag förlorade en magnolia var för att jag hade glömt att vattna den en sommar. Rosor brukar klara torka bra, särskilt vresrosen som tyvärr har blivit invasiv i många kusttrakter. Rosor är också solälskare.
Gräsmattan ska varken klippas eller vattnas. Dock växer gräset bättre där det är skugga. Foto: Kerstin Engstrand
Att gräsmattans rötter ligger grunt vet de flesta men gräsmattan är i regel uppbyggd av flera olika sorter gräs och i en gräsmatteblandning finns det även sorter som är valda för att klara torka. När regnet kommer så kommer vi att få uppleva hur fort en gräsmatta blir grön igen! För en sedan länge etablerad gräsmatta slutar att växa när det blir torrt och varmt, den går in i vila. En gulbrunbeige gräsmatta ska aldrig klippas! Det stör gräsets vila och dessutom är det risk att en gnista från gräsklipparen kan få gräset att antändas.
Längs Mälaren kan man se att en del björkar nu börjar få en svag gul ton. Foto: Kerstin Engstrand
Att många träd och buskar nu plötsligt får gula blad betyder i år med stor säkerhet inte att de har övervattnats utan för att de reagerar på torkan. De släpper bladen för att klara sig. Björk är en riktigt klassiker, björkar gulnar lätt vid torka. Men de brukar klara sig. Sedan finns det andra, som städsegröna barrväxter, som inte visar något förrän de helt plötsligt är supertorra. Städsegröna växter och bambu bör du stödvattna.
1 of 2
1. Starka heta vindar och gassande sol samt 33 grader i skuggan, ja då ser bambun ut så här. Foto: Kerstin Engstrand
2. Bambun efter stödbevattning. Foto: Kerstin Engstrand
Jag undrar hur många av kommunernas dagvattenavlopp som kommer att bli igensatta på grund av alla sommarfällda blad. För inte tror jag de har upphandlat lövuppsamling under sommaren. Och har du träd som börjat fälla blad, se över dina hängrännor så de inte är tilltäppta när regnet kommer!
Drivor av vissna löv i slutet av juli, det ser ut som höst! Foto: Kerstin Engstrand
Vanligen vattnar offentliga anläggningar träden de första tre åren. I år kommer rapporter att flera kommuner nu förlängt bevattningsperioden och även inkluderar träd som planterats för fem år sedan. Kommunerna använder sig av smarta vattensäckar, ofta kallade bevattningspåse, som också finns att köpa för privatpersoner. De rymmer 70 liter vatten eller mer och är så konstruerade att vattnet sakta sipprar ut ner till rötterna.
Rotvattnare. Foto: Kerstin Engstrand
Rotvattnare är också suveränt bra att äga, det är ett spjut som man sticker ner i jorden vid växten så att vattnet går direkt ner till rötterna. Det sticks ner djupt i jorden, maximalt ca en halvmeter, och som kopplas till vattenslangen. Vattnet går direkt ner till rötterna och man kan vattna mitt på dagen. Vattentrycket ska vara ganska lågt, annars pressas vattnet bara uppåt. En rotbevattnare är dessutom billig med tanke på nyttan, runt 450 kronor och den håller i många år. Jag är inne på min andra, den första gick sönder när jag använde den som spett…
Vattna tidigt på morgonen, i regel är det som svalast vid klockan fyra eller fem men det är kanske för tidigt att gå upp? Att vattna på morgonen är bäst för växterna, och sämre för sniglarna. Eller vattna på kvällen, efter klockan åtta på kvällen brukar det vara rejält svalare fast i år är det som vid Medelhavet, först vid klockan tio på kvällen är det ”normal” temperatur. Kvällsvattning gillar sniglar och snäckor, ja de finns i din trädgård även när det är torrt. Mitt på dagen en torr, het dag kan så mycket som 30 % av vattnet avdunsta, särskilt om man vattnar med spridare. Men behöver en växt akut med vatten så är det bättre att vattna mitt på dagen än inte alls. Det brukar ta en timme för en mycket slokande tomatplanta som man glömt bort en dag att repa sig efter en akutbevattning.
Efter klockan 20 kan man också se om växterna verkligen slokar. Varför skriver jag verkligen? Jo för många repar sig några timmar efter det att solen inte längre träffar bladverket. Det brukar man tydligt kunna se på tomater och zucchini samt pumpa.
Och när regnet kommer, och om du då får vattna, så är det suveränt bra att vattna före regn, just när ett fint regn börjar.
Dagar med hög luftfuktighet, vi har haft flera i år på runt 70%, då upptäcker man att växterna behöver betydligt mindre vatten. Detsamma kan man uppleva om man har trädgård nära havet, som på Gotland.
Skulle några perenner ha lidit svårt av extrem torka kan man ta sekatören och klippa bort allt som har vissnat. De repar sig sedan snabbare när de får regn och vatten. Det var legendariska Beth Chatto som lärde mig sekatörknepet, om henne och hennes torra grusträdgård där växterna enbart vattnas när de planteras kan du läsa om här.
Vänta med att plantera nyinköpen! Foto: Kerstin Engstrand
Har du buskar och träd i kruka som ännu inte har planterats så står de bäst kvar i krukorna, och i skuggan. Glöm inte att ge dem vatten! Jag brukar ställa krukorna i en murarbalja.
Odlingar i kruka är en fördel i år, de kan lätt flyttas till ett skuggigare läge. Parasollet fungerar även för växter!
Nyplanterad och så kom århundradets värmebölja. Trots ordentlig vattning vid plantering så fick denna buske sitt livs chock, tre veckor utan vatten och med starka vindar, och brännhet sol. Men med fiberduk och vatten så har den efter 14 dagar nu börjat repat sig. Den bryter nya blad! Foto: Kerstin Engstrand
En buske eller ett träd som har drabbats hårt av torkan kan du skugga med säckväv eller fiberduk och även ge det vatten. Rör inte de torra bladen, växten släpper dem i regel självmant. Oftast brukar buskarna snart skjuta nya skott och blad när de efter en akut torka får vatten och skugga Då, när de nya bladen bryter fram kan du, om du vantrivs med att se torra blad, försiktigt ta bort de torra.
Gråvatten
Inget regnvatten att samla denna sommar! Foto: Kerstin Engstrand
Går det att använda diskvattnet? Ja, det går det. Liksom duschvattnet. Förutsatt att du inte använder kopiöst med tvål eller starka diskmedel, miljömärkta går bra och som sagt, förutsatt att du inte tillsätter mängder i vattnet. Använd detta vatten till buskar och prydnadsväxter och vanligt vatten till grönsakslandet. Även vattnet från torktumlaren fungerar. Bräckt vatten klarar växterna i mycket liten mängd.
En sommar som 2018 märker man hur mycket vatten ett hushåll faktiskt använder. Som när man duschar eller spolar för att få kallt eller varmt vatten. Eller när man borstar tänderna. Allt detta vatten kan man samla ihop. Om du har sommarställe utan indraget vatten så kan du detta med hur mycket vatten man egentligen behöver. Enligt Norrvatten, som förser Stockholmsområdet med vatten, förbrukar en person 25 liter per dag bara när hen låter vattnet rinna när hen borstar tänderna. Det är vatten till fem stora mycket törstiga tomatplantor! Sex liter per minut räknar de att en kran ger.
Torra somrar: Luckra, vattna och marktäck när jorden är fuktig. Då gräsklipp är en bristvara i år kan man köpa barkmull och lägga på jord som först har vattnats rejält.
Regniga somrar: Luckra jorden extra mycket.
Och inför kommande somrar, läs vår artikel om vattensäng!
2018 års sommar är unik och många är ivriga. Vi är i mitten av juli och visst mognar tomater även odlade på friland, utan växthus. Här kommer svar på frågeställningar vi fått in.
Sorten och såtid avgör när de mognar. Några är tidigare än andra. Och när du sådde fröerna är en viktig del om när du kan skörda. Tomaternas gyllene tal är åtta (8). Från sådd till blomning tar de flesta sorter åtta veckor på sig. Från blomma till frukt ytterligare åtta veckor. Så sådde du dina tomtafrön 1 april så bör de första vara mogna runt 1 augusti om det är en ”normal” sort. Det finns tidigare sorter som bara tar cirka 105 dagar, dvs. 15 veckor, från sådd till mogen frukt, och det finns senare sorter som kan ta upp till 17 veckor på sig. Problemet är oftast att veta utvecklingstiden, det är sällan det står angivet på fröpåsarna. En regel är att desto lägre sort och mindre tomater desto tidigare mognar de.
‘Sungold’. Foto: Kerstin Engstrand
Sungold, som jag sådde 5 mars, har jag skördat ett tag nu. Den första mognade exakt 120 dagar efter sådd. Och de växer i kruka mitt i min trädgård, utan växthus, utan skydd av en varm södervägg men i Stockholmsområdet och vi har haft en mycket varm sommar.
Det är varmt, eller ska man säga hett? Foto: Kerstin Engstrand
Tomater älskar värme! Tomater mognar inte för det är för varmt i år är det många som anger. Att de inte ska mogna på grund av att det är så varmt är en myt. Vi har medelhavsvärme och tomater växer som ogräs i länderna runt Medelhavet. De växer till och med upp ur asfalt och på soptippar. Liksom de mognar i växthus jorden runt. De stormtrivs i dagstemperaturer mellan 17 och 33 grader Celsius. Nätterna ska vara lite svalare, mellan 13 och 24 grader Celsius. OM temperaturskillnaderna skulle bli för stora kan det hända att blommorna kan falla av men det har jag aldrig upplevt.
Tomatblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Måste man pollinera tomater? Tomater är självpollinerande, det vill säga de behöver inte pollineras av en annan sort för att ge frukt. Jag har aldrig behövt hjälpa mina tomater att bli pollinerade, det räcker så bra med den vind som finns, dessutom brukar insekter hjälpa till. Inomhus kommer man ju ofta åt plantorna när man vattnar. Och jag har odlat tomater inomhus, i växthus och ute på friland i trädgården. Och aldrig behövt hjälpa dem. Inte heller min mor eller mormor behövde hjälpa sina odlingar. Och vi har alla fått enorma skördar. Men är du osäker om det är för stilla i ditt växthus eller inomhus kan du skaka plantan lätt när den blommar och blommorna är fullt utslagna vilket brukar vara mitt på dagen.
Foto: Kerstin Engstrand
Tjuvarna måste bort? Tjuvar är de små skott som bildas i bladvecken. Det är enbart på högväxta, och då menar jag verkligen högväxta sorter som blir över 2,5 meter och mera (en högväxt sort kan faktiskt bli över tio meter hög!) som det av praktiska skäl är nödvändiga att ta bort dem. De tar kraft och tar du bort dem så gynnas fruktsättningen. OBS! Busktomater eller minitomater ska inte tjuvas. Du kan låta bli att tjuva högväxande sorter men risken är att du då får en risig tomatskog på köpet och risken för att få bladmögel ökar.
‘Green Vernissage’ är en grön tomatsort. Foto: Kerstin Engstrand
Är gröna tomater verkligen mogna? Vi har fått in många frågor om påståenden om att gröna tomater är mogna. Vi kan säga att sorter som ska vara gröna, som Green Vernissage eller Green Zebra, är gröna, eller rättare sagt grönrandiga, när de är mogna. Men sorter som ska bli röda, orange, gula, vita eller svarta är inte mogna när de är gröna! Och vissa svartblå sorter är mogna när de är röda igen. När skalet fått sin färg är tomaten totalmogen och tomaten har fått sin utsökta arom för mycket av smaken sitter i skalet! Visst kan man skörda, och äta, tomater innan de fått sin fulla färg, de har då en syrligare smak. Sådana tomater älskar italienarna att ha i sallad. De väljer bifftomater som är gröna och som börjar skifta i rosarött till sin blandade sallad medan totalmogna används till mozzarella, på pizza och till tomatsås.
Man kan däremot på hösten få gröna, dvs. ej mogna tomatsorter som ska få färg, att eftermogna inomhus vilket du kan läsa om i vårt test. Att ange att de tomater man köper i butik har skördats icke mogna och därför ska vara ett argument för att ange att omogna tomater är mogna är ju inte lika med att ange att de verkligen är mogna! Och en av de största finesserna med att odla egna tomater är ju för att slippa de eftermogna, man vill få njuta av solmogna tomater, solmogna tomater som har en helt annan smak än de som har fått eftermogna. Dessutom, tomater som odlas på friland här i Sverige får, liksom vår äpplen, en kraftigare smak.
I Italien använder man halvmogna tomater i sallad.De har då en syrligare smak. Foto: Kerstin Engstrand
Solmogna är en delikatess! Det är bättre att plocka tomaterna efter hand som de mognar, i solen än att ta in dem för att eftermogna. Du får helt enkelt en helt exklusiv tomat, med en exklusiv smak! Tomater tappar dessutom smak av att lagras då lagring minskar tomatens naturliga sockerhalt.
Har du tomater som sitter kvar på plantan och tomaterna är mjuka så har de helt enkelt fått sitta där för länge! En mogen tomat är fast, har fått sin rätta färg, och släpper lätt från fästet när man vrider den.
Och jag slår ännu en gång ett slag för tomater odlade utomhus, de får en helt annan smak än de som odlas i växthus! Är de dessutom solmogna och solvarma har du en delikatess som knappt kan köpas för pengar!
Till sist, några knep:
Tomater älskar värme, vatten och näring. Men får de för mycket kväve så prioriteras bladmassan före blomning och fruktsättning vilket försenar skörden. Näring ska inte ges förrän tomaterna har blommat ett tag. Näringen är till för, tillsammans med vatten förstås, att ge plantan ork att bilda frukter. Tomater gillar regelbundenhet. De vill ha regelbunden vattning, och regelbunden näring när du en gång börjat ge näring.
När plantorna har börjat bilda tomater, vilket brukar ske längst ner på plantan, fungerar det bra att ta bort bladen nerifrån så att sol och ljus når frukterna. De lägst växande bladen brukar snart bli lätt gula, det är helt normalt, vilket också visar på att du kan ta bort dem. Du behöver inte oroa dig för att bladmassan blir för liten, tomatplantor bruka snabbt låta nya blad växa upp i toppen.
Högväxta plantor kan du toppa, de brukar man göra när plantan har utvecklat fem till sex klasar, fem för större tomater, som bifftomater, sex för tomatsorterna som ger normalstora. Detta för att plantan ska orka bära sin frukt.
Har du varit i England eller Frankrike i slutet av juni eller början av juli så har du säkerligen lagt märke till den ståtliga vita vallmoliknande blomman som mera liknar en buske fylld med steka ägg. Och säkerligen har du då drabbats av habegär.
Buksvallmo, Romneya coulteri, tillhör vallmosläktet och är bördig från Kalifornien. Den går att få att trivas även här, vi vet flera som har stora exemplar upp till växtzon 2–3, då oftast på väldränerade växtplatser, som sluttningar i söderläge. Och med stora menar vi verkligt stora plantor som har djupa rötter. Trivs buskvallmon så är den inte lätt att flytta på, eller gräva upp delar av. Men det kan man nog leva med för detta är en magnifik växt.
Att dra upp egna plantor från frö är däremot mycket svårt. Många är vi som försökt, och många är vi som inte lyckats, och många är vi som lever på hoppet att en gång lyckas med frösådd av denna praktfulla växt. Någon enstaka har fått fröna att gro men inte fått de små fröplantorna att överleva den första vintern. Det sägs att buskvallmons frön gror efter brand, den kommer ju från Kalifornien. Att strö vedaska över fröna är ett trick att få fröna att gro. Fröna är som alla vallmofrön små, och dessa är svarta.
Buskvallmo. Foto: Kerstin Engstrand
Men tills den lyckan inträder så blir det att köpa plantor.Blommorna blir minst en hand stora, så de kommer att synas i din trädgård! Dessutom blir plantan manshög, oftast runt 180 cm hög. Här hemma blommar den i regel i mitten av juli.
Detta är en vacker svanunge, och det är baksidan som är vackrast! Hur många växter har du i din trädgård där du föredrar att se dem bakifrån? Säkerligen inte många men detta är en växt som man vill man ha många av! Anemone ’Wild Swan’ har en två färgad baksida, i vitt och ljuslila.
Dessutom trivs den i lätt skugga och sprider sig inte. Den blir inte invasiv som vissa höstanemoner, som den liknar, kan bli.
‘Wild Swan’ blev årets växt på Chelsea Flower Show 2011, för övrigt det andra året som denna utmärkelse existerade. Då hade den provodlats i cirka tio år innan de kom ut på marknaden. Nu har den vunnit mark världen över och är i år lätt att få tag på även här i Sverige.
Den är ursprungligen framtagen av Elizabeth MacGregor, vid den plantskola hon driver i Skottland. Där hittades den som en spontansådd.
White Swan är helt enkelt ”lovely”, vacker, elegant, förvånande och långblommande. Har man tur börjar hon blomma redan i juni och fortsätter sedan glatt att visa upp sina utsökta blommor en bra bit in på hösten.
Foto: Kerstin Engstrand
Blommorna är cirka 7 cm stora men som sagt, det är för baksidan man odlar denna. Och när blommorna sluter sig mulna dagar, eller på kvällen, då framträder de ljuslila stråken extra bra.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK