2024 har bjudit oss på en verklig mördarsnigelsommar. Är det något nytt? Till viss del ja, idag finns det bättre bekämpningsmedel och mer information. Även myndigheter tar tag i problemet, om än inte så omfattande som många drabbade skulle önska. Jag engagerade mig tidigt i kampen mot mördarsnigeln då jag i mitt arbete som trädgårdsjournalist mötte många trädgårds- och kolonilottaägare som mådde dåligt, så dåligt att man ville sälja och flytta. Att under en månad plocka 12 000 sniglar i sin trädgård var då inte ovanligt. Eller att för varje steg man tog en regnig dag trampade på minst 10 stycken…

Nedanstående artikel publicerades hösten 2002 för Nyhetsbyrån TT Spektra. Då hade mördarsniglarna verkligen blivit ett stort problem för många, för vissa i över tio år.

Text från hösten 2002:

Finns inte

Trots den torra sommaren 2002 så breder den spanska skogssnigeln (sedan hösten 2021 ändrat officiellt namn till mördarsnigel red.anm.), mördarsnigeln, ut sig i landet. Att höra att problemet är för svårt eller att man ska acceptera naturens villkor känns som en skymf om man på en månad plockar 12 000 sniglar i sin trädgård. Eller för varje steg man tar en regnig dag trampar på minst 10 stycken…

Mördarsnigeln har blivit skadedjuret som inte finns. Alla drabbade vet att den gör stor ekonomisk skada när den med sin glupska aptit på en natt äter de upp de växter som vi värderar högt, lobelia, tagetes, kryddor, tomater, jordgubbar, potatis och till och med rosor. Även yrkesodlare som plantskolor och potatisodlare är drabbade. Otaliga är de som har slutat äta potatis efter att bara fått upp stora klungor av sniglar när färskpotatisen skulle skördas. Man blir äcklad, rentav kräkfärdig. Att plocka och döda de slemmiga djuren är ingen trevlig sysselsättning. Dessutom en tröstlös uppgift, man kan inte vara borta från sommarstugan eller villatomten. Fler och fler säljer sina kolonilotter och sommarstugor för man orkar inte mer. Så det är inte bara den höga fastighetsskatten (red.anm numera fastighetsavgift som är lägre) som driver folk från sina täppor. Dessutom finns halkrisken som en hundägare uppgav när han sent på kvällen rastar hunden på kommunens mark.

Obs! reds. anm.: Du läser en text som var publicerad hösten 2002!

Hänvisar vidare 

Frågan om mördarsnigeln är som en katt på råttan lek. Ingen forskning bedrivs i Sverige för som försökstekniker Carl Åkerberg vid SLU i Uppsala säger:

– Det är för svårt, därför vill ingen.

Vid en rundringning till de olika verken svarar Jordbruksverket att problemet ligger hos kommuner och länsstyrelse. Snigeln är inget karantänskadedjur då den kom in redan 1975 och idag är allmänt utbredd. Länsstyrelserna kan inte göra mycket, deras verksamhet är främst riktad mot yrkesfolk. Anders Ryberg, konsulent på Länsstyrelsen Västra Götaland är mycket oroad över att privatpersoner nu går bekämpningsmedelskurser för att få behörighet att köpa in de snigelmedel som enbart får användas i yrkesmässig odling.

– Det är stor risk att de använder snigelgift som inte är tillåtet i privata trädgårdar. Medel som även slår ut tusenfotingar, gråsuggor och är giftigt för fåglar.

Samtidigt kan han förstå att de gör det. Problemet med sniglarna är för många oöverstigligt.

Naturvårdsverket anger den spanska skogssnigeln på sin hemsida om skadedjur och hänvisar till Jordbruksverket eller Miljödepartement, ja även till Socialdepartementet. Men medger att om snigeln hade blivit känd idag, med den kunskap man har och den EU-finansierade forskning som bedrivs vid universitet Graz, Österrike så skulle den omgående blivit reglerad som skadedjur. Och Miljödepartementet lämnar uppgiften att det är Naturvårdsverket som måste undersöka.

Obs! reds. anm.: Du läser en text som var publicerad hösten 2002!

Fastighetsägarens ansvar

Kommunförbundets rådgivare Arne Edholm anger att det idag (hösten 2002 reds.anm.) inte finns något lagrum som behandlar den spanska skogssnigeln (numera mördarsnigeln reds.anm.) och därför är det idag fastighetsägarens problem. Det betyder också att man har rätt att kräva att kommunen som egenskap av fastighetsägare bekämpar sniglarna på sin mark. Men flertalet kommuner tycker att problemet är för stort.

För stort problem

Samtliga instanser är faktiskt eniga. Utan att vilja bli citerade medger de att mördarsnigeln är ett nationellt problem som måste åtgärdas! Samt att en instans måste vara ägare av problemet. Mördarsnigeln har fallit mellan två stolar är en vanlig kommentar. Man är rörande eniga om att man skulle ha reagerat för över 20 år sedan. Man är oroad över att problemet blivit för stort och för svårt att hantera. Den går nu inte att utrota men kanske hållas i schack. Vad som i första hand behövs är att krav ställs att den klassificeras som ekonomiskt och psykosocialt skadedjur för att få en ägare till problemet, något som blir en uppgift för våra folkvalda att driva. 

Motion avslagen

Man kan då fråga sig varför Miljöpartiets motion om den spanske skogssnigeln blev lämnad utan åtgärd? Svaret i Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2001/2002: MJU 24 är att det inte bör ankomma på riksdagen att behandla den i sak och hänvisar till aktuell forskning att identifiera tänkbara fienden till arten samtidigt som man konstaterar att den är ett problem sedan början av 1980-talet. Miljöpartiet krävde en nationell handlingsplan men krävde inte att ett verk skulle utses som ägare av problemet.

Och själv blev jag efter denna artikel citerad i en motion av C, Centerpartiet. Se bild här ovan. Det hade jag då ingen aning om. Tyvärr blev den avslagen som alla andra motioner om mördarsnigeln blivit.

Hoppet till politikerna?

Torgny Larsson, socialdemokratisk politiker i Tomelilla lade för ett par veckor sedan (dvs hösten 2002 reds.anm.) en lokal motion riktad till Miljö- och byggnadsnämnden i Tomelilla för att utrota den i kommunen.  

– Jag ser likheter med myggen som plågar människor på andra orter, säger Torgny Larsson.

Själv har han dem nu tusen meter ifrån sig och bävar att få in dem i sin egen trädgård. Förhoppningsvis vågar nu fler politiker följa efter. För det gäller att höja rösten. Kerstin Engstrand/ TT-Spektra 

Fotnot: Inför valet 2006 gjorde jag för Allt om Trädgård en enkät för de partier som då satt i riksdagen att svara på. En av frågorna handlade om mördarsnigeln. Enbart två av de olika partiernas representanter hade egna erfarenheter, det var Fredrik Reinfeldt (M), boendes då i Täby som tillsammans med sin hustru betalade barnen 50 öre styck per plockad mördarsnigel och Ronny Olander, riksdagsman för (S). Ronny svarade: “Ja, tyvärr har vi massor av dem och vi har provat alltifrån nergrävda ölfällor till bekämpningsmedel.”

Runt 2006-2007 började riksdagsmännen bli allt aktivare i att tala om vilket problem mördarsniglarna var för Sveriges medborgare.

Härkomst och utbredning

Mördarsnigeln lever i sydvästra Frankrike där man numera tror den är bördig från, där är den inget problem. Troligen är det torra klimatet som håller den i schack. Det var när den kom till Tyskland, Österrike, Schweiz, Sverige, Danmark och Norge samt Finland med fuktigare klimat som den också fick sitt smeknamn, mördarsnigeln. Den upptäcktes första gången i Skåne 1975 och i Stockholm 1988.  Den har sedan snabbt spritt sig vidare och finns idag i över 900 orter och så långt upp som Norrlands kustland. 

Den registrerades i Norge 1988, i Danmark 1991, i Finland 1994 och i Island 2003.

Karta: Källa Naturhistoriska museet, Göteborg från 2008. Idag, 2024 är den ännu mera utbredd

Vi bekämpar sniglar främst för att skydda våra växter, särskilt ätbara växter. År som är riktiga snigelår, som 2024, bekämpas de också för att många mår dåligt av dessa mängder. Dessutom är de en klar halkrisk när de sniglar runt i stora grupper på kommunens gångvägar. Det är Kemikalieinspektionen (populärt kallat Kemi) som bedriver tillsyn av de företag som sätter ut växtskyddsmedel på den svenska marknaden. Men när det gäller användning av växtskyddsmedel är det kommuner och länsstyrelser som ansvariga för tillsynen.

Ja, då är de medel som får användas så kallade växtskyddsmedel. Och då gäller det att de är produktgodkända, alternativt ska det finnas ett godkännande för allmänkemikalier som får användas i växtskyddsmedelssyfte. Innan ett växtskyddsmedel godkänns bedöms vilka risker medlet har för hälsa och miljö. Därefter ger Kemikalieinspektionen villkor för hur medlet ska användas på ett säkert sätt. Men eftersom växtskyddsmedel alltid kan innebära vissa risker för hälsa och miljö är det bra att bara använda dem när det är nödvändigt förtydligar Kemikalieinspektionen på sin hemsida. På min fråga anger Jenny Larsson, handläggare på Tillstånd\Samordning och beslut på Kemikalieinspektionen att ett sådant exempel på allmänkemikalier som får användas i växtskyddsmedelssyfte är öl. Öl får användas i fällor för att bekämpa sniglar. Mer om öl kan du läsa i artikeln Doft och fukt lockar mördarsniglar .

Metoder som kräver kemiska verksamma ämnen – och här räknas de under 2024 i sociala media mest populära ämnena salt, “dödsdeg” och vattenglas, så är de inte tillåtna, anger Jenny Larsson som vidareutvecklar: “Det finns inget godkännande.  Det är heller inte tillåtet att marknadsföra produkter som växtskyddsmedel som inte är godkända.”

Att använda salt, natriumklorid, dvs det vi kallar för vanligt salt, i trädgården är sedan länge förbjudet. Men fortfarande anges på föreningssidor och i artiklar att man bara avråder. Det är stor skillnad på förbud och avrådan, vilket dessa självklart ska kunna. Salt medför en plågsam död för snigeln och påverkar även mikrolivet i jorden. Många drabbade med tusentals sniglar i sin trädgård tror inte att salt är förbjudet och hänvisar då ofta till att vintertid så saltas många vägar. Men där handlar det inte om växtskydd utan man gjort en avvägning om att saltning kan motverka att människor dör i trafikolyckor. Så det är inte jämförbart. Salt är som växtskyddsmedel mot sniglar förbjudet i hela EU. Salt får alltså varken användas för att döda sniglar med eller användas som en skyddsbarriär runt den egna tomten. Det enda natriumklorid får användas är mot vinmjöldagg och mot svampsjukdomar (Cladobotryum, Lecanicillium,
Mycogonome) på trädgårdschampinjon. Se Jordbruksverkets förteckning.

Vattenglas, detta är intressant för flera influerare, radio, tv och dagstidningar med flera, till och med trädgårdsorganisationer rapporterar ivrigt om dessa metoder, även om “dödsdeg”. De är “klickmaskiner”. Och numera jagar alla klick – tyvärr. Och har gjort så länge. Salt och vattenglas har exempelvis förekommit i SVT:s trädgårdsproduktion Trädgårdstider som just nu går i repris – utan att man har redigerat, man har inte ens lagt in en varningsruta på de gamla avsnitten. Vattenglas förekommer i flera av programmen. Och allt som sägs i tv är ju sant – not. Direkt kom det en svans av artiklar om vattenglas. Än idag läser man om att vattenglas rekommenderas. Extra märkligt då det den andra gången SVTs Trädgårdstider hade med vattenglas konstaterade man att det inte fungerade särskilt bra. Dock, 12 augusti 2024 och SVT har fortfarande inte redigerat sina program.

Beträffande vattenglas anger Johanna Stigwall, inspektör Tillsyn\Tillsyn av bekämpningsmedel på Kemikalieinspektionen att Kemikalieinspektionen har haft flera tillsynsärenden mot försäljare och marknadsförare av vattenglas mot sniglar. Dessa tillsynsärenden bedrevs under 2017, 2018 respektive 2022 och de aktuella företagen slutade sälja produkterna.

Vid en snabb Googling den 31 juli 2024 fanns det ett företag som på sin hemsida säljer vattenglas mot sniglar. Och hittills är det nog bara jag som sedan 2016 i media påtalat att det inte är tillåtet.

Vattenglas är ett flamskyddsmedel för impregnering av cement, betong, sten och murbruk och består av vatten och natriummetalsilikat. På säkerhetsbladet anges att utsläpp till vattenrecipienter kan ge pH-­förhöjning vilket medför risk för skador på vattenlevande organismer. Behandlas som farligt avfall. Det är inte godkänt av Kemikalieinspektionen att användas mot mördarsniglar, dvs. som växtskyddsmedel och får inte marknadsföras och säljas som sådant. Hur trevligt är det med en produkt som kan ge ögonskador vid stänk och där man rekommenderas att använda skyddsglasögon vid risk för direktkontakt eller stänk, lämpliga skyddskläder vid eventuell risk för hudkontakt och skyddshandskar av neopren, nitrilgummi, PVC samt andningsskydd endast i de fall aerosol eller dimma kan bildas. Märkligt att man då i Trädgårdstider ser Pernilla Månsson Colt finklädd, i bästa fall med handskar i tyg med rosenbroderier men andra gången sitter på gräset med bara ben och inga handskar, än mindre skyddsglasögon och häller upp vattenglas i koncentrerad form! Samt där står flaskan direkt i gräset. Och den andra medverkande satt bredvid i gräset barfota… Och Pernilla har matchande blått nagellack. Gulligheten förstärks av att man använder en gammaldags kaffekopp. Rekvisitan är mycket medveten, och tyvärr invaggar den tittaren till att tro att detta är helt ofarligt. Pinsamt SVT!

“Dödsdegen” är enligt många ett “husmorstips” som jag inte hittat upphovspersonen till här i Sverige, det vill säga vem som startade att ange deg,surdeg mot mördarsniglar. Men den har förekommit som tips på sociala media i flera år, både här i Sverige som utomlands. Troligen har tipset sin härkomst från USA från, Oregon State University Extension Service där man i försök testat deg som lockämne för sniglar. Särskilt sniglar som invaderade jordbrukares odlingar av halm och hö men även av mynta. Man serverade dem ett urval av deras favoritfödoämnen som till exempel öl, gurka, sallat, jordgubbar, tomater och hosta och lade till deg som ett alternativ. Och de gick “bonkers”, de valde alltid degen, enligt Rory McDonnell som har titeln associate professor and Extension gastropod specialist. Studien gjordes tillsammans med specialister från flera stater, från bland annat Kalifornien, Hawai med flera och fick stöd från USA:s Jordbruksdepartement och publicerades 2021. Den hade fokus på två arter, fläckig vinbergssnäcka (Cornu aspersum) och åkersnigel (Deroceras reticulatum). Vi har dem båda i Sverige. Man angav också att deg är ett billigt alternativ och ingredienserna är lätta att få tag på och att frakta. Man gjorde även en särskild poäng med att detta kunde vara ett bra och billigt alternativ för underutvecklade länder. Samt att de trodde att degvällingen kan vara effektiv i upp till en vecka.

Det är en typ av mellanting mellan välling och surdeg, gjord på mjöl, socker och jäst samt många spetsar med lite extra salt, järnsulfat eller alkohol som handsprit eller annan sprit. Många anger att det är viktigt att degen har utvecklat alkohol för att den ska locka till sig sniglar. Enligt uppgift drunknar sniglarna i denna “deg”, alternativt äter av den och sedan tar sig ut ur behållaren för att senare dö när degen jäser i dem. Uppenbart en obehaglig död, degen lär ju jäsa vidare i snigeln och alkoholen gör dem förvirrade. Det ges rekommendationer att servera dödsdegen i långpannor eller andra byttor som är ganska flata och öppna.

Här finns också andra aspekter, degen drar till sig andra skadedjur som råttor, igelkottar mår inte bra av att äta av den och surdeg är även skadligt för hundar och katter. Den jäser i magen.

Denna gegga, för det blir en gegga särskilt när sniglar hamnar i den, stinker även rejält. Eller som många anger på sociala media, den är effektivt men de klarar inte av stanken och hanteringen av denna stinkande massa så de återgår till att använda ferramol. Observera att lejonparten av de som skriver om degvällingen inte anger något om hur den kan påverka andra djur.

Både surdegsvällingen och salt har i år fått mycket stort genomslag och de som varnar för dem blir oftast hårt angripna. Många är i år desperata då de i år har invaderats av sniglar. Många har heller inte kännedom om de pellets som är gjorda av järnfosfat som sedan årtionden tillbaka är tillåtet att använda och ett mycket verksamt medel. Men när exempelvis Sveriges Radio gör inslag om “dödsdegen” utan motkommentarer eller varningar så förstår man att många nappar.

Johanna Stigwall fortsätter: “När det sedan gäller icke-professionell användning av växtskyddsmedel är det kommunerna som utövar tillsyn över användningen. Upplever man att någon använder ett växtskyddsmedel på fel sätt bör man kontakta tillsynsmyndigheten i sin kommun för att lämna in en anmälan eller lämna ett tips.”

Var hittar du godkända medel? Jo, i bekämpningsmedelsregistret på Kemikalieinspektionens hemsida finns uppgifter om de växtskyddsmedel som får användas för bekämpning av sniglar. Där anges det också om man får använda det som privatperson, klass 3, eller måste ha särskild behörighet.

Förutom manuell plockning och klippning av av sniglar är ferramolbaserade medel bra och även nematoder. Under juli månad 2024 började äntligen nematoder åter finnas på den svenska marknaden. De “tillverkas” bland annat i Storbritannien och Brexit satte länge stopp för export.

Bekämpningsmedelsregistret finns på Kemikalieinspektionens webbplats.

På Jordbruksverkets webbplats finns uppgifter om de allmänkemikalier som är godkända att använda i växtskyddsmedelssyfte.

Kemikalieinspektionen har också en sida där man sammanställt länkar med fakta för privatpersoners hemträdgårdar.

Både Jenny Larsson och Johanna Stigwall har svarat på mina frågor per e-post.

Läs också vår artikel om höstbekämpning av sniglar.

Det ska sägas att det är inte första gången vi haft ett intensivt mördarsnigelår. Detta är nog det tredje sedan jag började bevaka ämnet på 1990-talet. Dock är 2024 det kanske värsta, mycket för att man idag lätt kan sprida sina upptäckter via sociala media. Att många plötsligt upptäcker att gräsmattan är full av sniglar medför också att man vill ha snabbt resultat och utan att det kostar skjortan. Det har medfört att salt och surdegsvälling även kallad för dödsdeg fått stort genomslag.

Det går att hålla mördarsniglarna i schack. Under fliken “Mördarsniglar” finner du flera artiklar med beprövade tips. Och glöm inte att ställa krav på kommuner och grannar.

Av Kerstin Engstrand