Fler tips av Börje Remstam

Fler tips av Börje Remstam

Foto: Kerstin Engstrand
Börjes gräsmattekant
Taklök används flitigt för att runda av, särskilt kantiga stenar. Längs gräsmattan syns Börjes fiffiga, och billiga lösning av gräsmattekant.  Foto: Kerstin Engstrand
Taklök används flitigt för att runda av, särskilt kantiga stenar. Längs gräsmattan syns Börjes fiffiga, och billiga lösning av gräsmattekant.
Foto: Kerstin Engstrand

Han är inte bara kreativ mästarodlare utan även en finurlig problemlösare. Att gräset växer in i rabatterna, och att det växer extra bra i ytterkanten där jorden oftast är lite lösare, är ett problem för många. Men Börje har hittat en väl fungerande, och billig lösning på problemet, begagnade transportband som bildar en 15-20 cm effektiv spärr. Banden kompletteras med en sträng av cement. Till en ringa kostnad av runt 50 kr så får han en gräsmattekant som i annat material, som stål, skulle ha kostat 1000 kr.

Begagnade transportband kan man köpa vid grustag, fråga efter trasiga band.

Han använder även transportband till att stänga in växter vars rötter mer än gärna sprider sig.

 

Om att odla potatis
Små potatisplantor blev till ett ogräs. Foto: Kerstin Engstrand
Små potatisplantor blev till ett ogräs.
Foto: Kerstin Engstrand

En av de värsta ogräsen han haft är – potatis. Särskilt den bladmögelresistenta sorten Kalmar Röd. Det räckte med att en ärtstor blir kvar i landet så kommer en ny planta upp. Och den ”potatissituationen” behövde åtgärdas. Lösningen blev att odla potatis på en och samma plats, i ett 20–25 cm djupt och 50–60 cm brett dike. Potatisen sätts i botten av diket, och därefter lägger han på sin egen jordblandning bestående av löv,mull, barkmull, stenmjöl, kökskompost, kål, jord och 0-8 grus. Med den kupar han potatisen genom att fylla diket. När potatisen skördas tar han upp den, inklusive all jord, som blir del av ny plantjord nästkommande år.

Den kalla, blåsiga våren 2015 har potatisen även fått ett skyddande hölje av fiberduk.

 

Om att odla majs
Den absolut godaste majsen! Foto: Kerstin Engstrand
Fullmatade kolvar, den absolut godaste, och vackraste majsen!
Foto: Kerstin Engstrand

Barnbarnens favorit, och jag kan inte annat än hålla med. Börjes majs är ett kapitel för sig. Valet av sort är noga utvalt, det är supersöt Earlibird F1 från Lindbloms Frö.

Många av oss har svårt att driva upp majs. Oftast gror de bra för att sedan plötsligt sjunka ihop. Börje drar upp sina plantor i ett vedeldat växthus. Av en slump upptäckte han att den majs som stod närmast eldröret, där han trodde det skulle bli för varmt för sådden, där grodde fröerna bäst och resulterade även i de bästa plantorna. Numera ser han till att hålla en konstant temperatur på 25-30 grader i växthuset, dag som natt vid groningsfasen, och det har även hans pumpaplantor mått bra av.

Platskoner, gjorda av plast som används av tryckerier,  skyddar majskolvarna från fåglars angrepp. Foto: Kerstin Engstrand
Platskoner, gjorda av plast som används av tryckerier, skyddar majskolvarna från fåglars angrepp.
Foto: Kerstin Engstrand

Fåglarna gillar också majsen, lösningen blev plastkoner, egengjorda förstås.

 

Börje om pumpor

Börje möter oss ute vid vägen. Täby-Vallentuna Trädgårdssällskap är på studiebesök. Och just där ligger en enorm, en minst sagt kollosal odling på kyrkans stora komposthög. Först ser vi bara en mängd stora gröna blad. Sedan ser vi en, två, tre, fyra, fem. Vad då fem? Jo, jättepumpor.

Vi brister ut i beundran, vi fnittrar och blir glada. Herregud, vilka pumpor!

Växtkraft är glädje! Självklart undrar vi varför just fem pumpor?

–  Jag har fem barnbarn, så enkelt är det, säger Börje.

Vid varje pumpa står det självklart en namnskylt, det är ordning på växtriket.

Odlingen är möjlig tack vara enorma mängder gräsklipp och bortrensade plantor (varav mängder av penséer) från den närbelägna kyrkogården. En enda jättepumpaplanta kräver en yta av 20 x 20 meter och de får inte plats i hans egen trädgård.

De är av sorten Atlantic Giant. En sort som användas av många som tävlar om att odla fram den största pumpan. Ett frö kan därför kosta så mycket som 300 kr om det kommer från en särskild meriterad odling.

Ska man tävla i världsklass ska man upp till 450 kilo. Pumporna på bilden ligger på cirka 60. Det gäller att så fröna tidigt på säsongen. Börje driver upp plantorna i sitt växthus. Senast den 15 april sås de och han planterar vanligtvis ut dem en månad senare. Första tiden utomhus får de växa under en odlingstunnel gjord av elrör och fiberduk. Vill man ha gigantiska pumpor kan man inte vänta med utplanteringen tills frostrisken är över.  Sedan pysslar han om dem ordentligt. Han har siktat på att få fram en 100-kilospumpa, bästa personliga resultat hittills är 75 kilo.

Numera har han börjat odla pumpor för försäljning så nu är det andra mått som gäller, pumpor med en diameter på 25 cm. Och det är Lindbloms frö som är leverantören. Därifrån köper han även sin fiberduk.

 

Av Kerstin Engstrand

Mer om Börje Remstam och hans täckodling kan du läsa här.