Träd

Foto: Kerstin Engstrand

Hur man ska plantera ett träd finns det otaliga råd om. Vi ger dig de senaste rönen.

Alastair Gunn är första trädgårdsmästare på anrika Hatfield House. Slottet har stora trädytor och när han för ett par år sedan tillträdde var en av hans första uppgifter att säkra trädbeståndet och även utöka det. Han poängterar vikten av att använda sig av de nya rön som forskarna har fått fram. Innan han tillträdde hade Hatfield House stora problem med att stor del av deras nyplanterade träd inte klarade sig. En av orsakerna var att man dels hade planterat med felaktiga stöd, en annan att man skapat vattenhål vid varje träd. Här får du de senaste rönen i trädplantering.

 

Varifrån kommer vinden? Foto: Kerstin Engstrand
Varifrån kommer vinden är oerhört viktigt att veta när man ska plantera ett träd. Foto: Kerstin Engstrand

 

Plantera ett träd: Så här gör du:

Var noga vid planteringen, det har du glädje av i fortsättningen. Dessa två körsbärsträd är exempel på hur bra respektive fel det kan gå om man slarvar.

Foto: Kerstin Engstrand
Samma sorts körsbärsträd som trädet på bilden under. Men här har det planterats enligt alla konstens regler. Detta träd står kvar och frodas. Behöver jag säga att trädet på den undre bilden sedan länge inte finns kvar? Foto: Kerstin Engstrand

 

Detta körsbärsträd planterades i en för dåligt förberedd grop. Dessutom valde man att plantera i torv (!) som dessutom vattnades för lite. Och stödpinnen sattes helt fel. Efter 10 år var trädet helt dött. Foto: Kerstin Engstrand
Detta körsbärsträd planterades i en för dåligt förberedd grop. Det var vid planteringen lika stort som trädet på bilden ovan. Bilderna är tagna 7 år efter planteringen. Dessutom valde man att plantera i torv (!) som dessutom vattnades för lite. Och stödpinnen sattes helt fel. Efter 10 år var trädet helt dött, ja det dog till och med tidigare än så. Foto: Kerstin Engstrand

1. Vattna trädet innan: Se till att trädet är väl genomvattnat innan plantering. Har du tillgång till en stor hink så låt trädet dra vatten i hinken tills luftbubblorna har slutat.

2. Planteringsgropen ska vara minst dubbelt så stor som krukan/containern plantan är köpt i.

Den optimala planteringen innebär att man förberett jorden på en yta motsvarande det fullvuxna trädets dropplinje. Dropplinje, det är ytterkanten av trädets bladverk. Det rotområdet brukar även kallas för Skyddat Rotzons Område (SRO). Man brukar säga att ett träds rötter går lika långt ut från trädets stam som trädets grenverk.

På äldre, väl etablerade och fullvuxna träd, sträcker sig många rötter långt utöver de längsta grenarna. Då talar man om ett område som kan vara lika med minst två gånger höjden på trädet. Av detta skäl bör du skydda så mycket som möjligt området utanför dropplinjen.

Är marken mycket komprimerad av maskiner och lastbilar måste planteringsgropen vara riktigt stor, och då måste du beräkna trädets beräknande fullvuxna dropplinje. Just hårt packad jord är en av de största anledningarna till att träd och buskar inte växer.

Genomsläpplig jord motverkar att det blir vattensamling runt trädet. Vattenansamling ger syrebrist och det är förödande för trädets överlevnad.

3. Gropen ska vara fyrkantig, eller rektangulär. Med sidor som sluttar inåt. Den fyrkantiga formen minskar rötternas benägenhet att växa i cirklar. Vet du om att jorden är mycket kompakt är det värt att gräva en större grop. Och med större menas då särskilt vidare grop (inte djupare), en längre, rektangulär grop som möjliggör för rotsystemet att växa ut åt sidorna utan för den skull söka sig uppåt. Mitten av gropen kan då ligga lite högre.

4. Jorden behöver inte vara ”tv-jord” (dvs. så där fin jord, mjuk, porös jord man ser i alla tv-program, jord där man kan sticka ner hela armen utan motstånd). Utan det är en fördel om det är existerande jord och att det finns småstenar i den. Varje gång rötterna når lite motstånd så splittrar sig roten, och rotsystemet blir betydligt mera finfördelat. Blanda gärna in singel och/eller pimpsten i jorden.

5. Var noga med djupet, trädet får inte hamna under marknivån när jorden har satt sig. Ny, porös jord, kommer att sjunka, därför ska man fylla på med rejält med jord, trädet klarar bättre av att hamna över marknivån än under. I vårt klimat får det inte bildas en grop runt trädet, för gropen innebär att där kommer det att samlas vatten, som skadar trädet. Trädet mår alltså bättre av att växa på en liten kulle om ca 10-15 cm, eller motsvarande som 1/3 av jordklumpens höjd, än att hamna under marknivån. En bambupinne över gropen gör det lätt att kontrollera av marknivån.

Planterar du ett barrotat träd ska du leta efter ”jordmärket” på barken som nivåmarkerare.

6. Stöd: Nu gäller det att ha lite koll på vindutsattheten. Vind är jobbigt för alla träd, och träd mår bra att skyddas för stark vind. Vet du att den valda platsen är särskilt vindutsatt kanske du ska tänka om, eller plantera ytterligare buskage som kan få ner vindomfånget.

Förr satte man ner höga granstörar som stöd, och träden var verkligen fastsatta, de kunde inte alls röra sig. Efter de senare årtiondens stormar har bland annat forskarna vid Kew Gardens kommit fram till att träd mår bäst av att bara ha en enkel stöttning, en stöttning som låter trädet röra på sig lite lätt när det blåser. Då kommer trädet att själv anpassa sitt rotsystem till rådande vindförhållanden.

7. Det gamla sättet att plantera träd, där stödet sattes högt upp på stammen, medförde att trädet lade energi på bladkronans tillväxt än på rötternas. Det har varit en av orsakerna till varför många träd har dött.

För att undvika att riskera skada trädets rotsystem bör stödpinnen slås ner före plantering. Det sätts på plats när planteringsgropen är halvfylld och det ska förankras väl, djupt i jorden. Slå ner stödet så att trädet hamnar på läsidan.

 

45 graders vinkel på stödpinnen och en rejäl fyrkantig planteringsgrop och trädet har bra förutsättningar att växa sig stort och starkt. Foto: Kerstin Engstrand
45 graders vinkel på stödpinnen och en rejäl fyrkantig planteringsgrop och trädet har bra förutsättningar att växa sig stort och starkt. Foto: Kerstin Engstrand

Stödpinnen ska sitta precis utanför trädets mittpunkt, på den sidan där vinden mestadels kommer ifrån. Stödet ska sättas i en vinkel om 45 grader, och när planteringen är färdig ska bara 60 cm av pinnen vara över mark. Den får inte gå igenom trädets rotmassa.

Är träden större på extremt vindutsatt ställe behövs två stödpinnar. Observera att även större träd har lågt placerade stödpinnar.

wstoratrad

8. Fyll gropen till hälften med jord och vattna.

Lossa därefter försiktigt krukan från plantan, ta bort eventuellt plast- eller säckvävsnät, och ansa vid behov rötter som bildat rotsnurr. När vattnet sjunkit undan placeras trädet mitt i gropen, på samma djup som det stod i krukan. Rätt djup är oerhört viktigt, träd som planteras för djup gör att de lätt drabbas av vinterfukt och kommer därför inte må bra. Fruktträd ska planteras med förädlingsstället ovan jord. Det syns som en förtjockning längst ner på stammen.

Se till att trädet står rakt. Och att den snyggaste sidan vetter åt rätt håll.

9. Bind fast stödpinnen mot trädet. Det finns särskilda bindband att använda vid uppbindningen. Ett bra alternativ är gamla nylonstrumpor. Det är billiga, lätta att knyta, skadar inte trädet och dessutom bara att klippa loss när de inte längre behövs.

Stödet tas bort när trädet har rotat sig och står stadigt, vilket brukar vara efter 1–2 år.

10. Fyll på med mer jord och vattna igen. Är gropen stor, så fyll på jord i omgångar och platta till jorden försiktigt mellan varje påfyllning. Försök aldrig höja trädet när det är på plats. Skulle det ha kommit för djupt får man göra om planteringen. Stampa inte till jorden utan platta försiktigt till den med händerna.

11. När all jord är pålagd, vattna igen, rejält, och lägg på ett 10 cm tjockt lager av bra jord på en yta som täcker trädets grenvolym, eller minst 45 cm från trädets stam.

12. Jorden runt trädet bör vara öppen och hållas fri från ogräs under det första året. Den biologiska aktiviteten i trädets område ökar om en underplantering av perenner sker.

Daggkåpa är bra underplantering till större träd. Foto: Kerstin Engstrand
Daggkåpa är bra underplantering till större träd. Foto: Kerstin Engstrand

13. Glöm inte att vattna trädet nästa vår. Vårarna brukar var torra och vindrika, ett större träd behöver mycket vatten. Men det ska inte dränkas i vatten, det är bra att låta trädet uppleva korta stunder av mycket lätt torka, det främjar rotutvecklingen.

14. Står trädet på ditt sommarställe kan det vara bra att investera i en vattenpåse, en droppåse som säljs under benämningar som ”Drip Bag”, ”Treegator” med flera. Det är en vattenpåse som sätt vid trädets stam. Bara fyll på med vatten och lås igen. Påsen avger successivt vatten till trädet. Du ser denna lösning i nästan alla offentliga planteringar.  Kanske inte så vacker men oerhört effektiv.

15. Gnagskydd

Unga träd har bark som harar älskar. Därför ska gnagskydd sättas på stammen under vinterhalvåret. När barken inte längre är slät, utan grövre och mer skrovlig, behövs inget gnagskydd.

Vad gör jag med en gammal stubbe?

Ska du plantera ett nytt träd på en plats där ett gammalt träd stått behöver den gamla stubben inte tas bort. Det räcker med att fräsa bort stubben. Det nya trädet kan nämligen nyttja de gamla rötternas kanaler som har bildats när det gamla trädets rötter har förmultnat. Stubbfräsar finns att hyra. En stubbfräs är en maskin med sågklinga.

wmalusrad
Bukettaplarna är numera väl etablerade och behöver inte längre något stöd. Foto: Kerstin Engstrand

 

Av Kerstin Engstrand

Växtzoner enligt Riksförbundet Svensk Trädgård

Svensk Trädgårds zonkarta – en vägledning för växtval Svensk Trädgårds zonkarta gäller för fruktträd och för en mängd vedartade prydnadsväxter, buskar och träd.

Sverige är indelat i åtta odlingszoner och med hjälp av zonkartan kan du se i vilken odlingszon din trädgård ligger. Zon 1 finns i landets mildaste delar och zon 8 i de kärvaste regionerna. Ju högre zontal som anges på en växt, desto härdigare anses den alltså vara. Det är inte självklart att de ”högsta” zonerna alltid finns i norra Sverige. Hav och stora sjöar har utjämnande inverkan på temperaturen och klimatet brukar bli mildare i stora vattens närhet. Höjden över havet påverkar också och vegetationsperioden förkortas ju högre upp man kommer. Det finns också trädgårdsodlare som är ”zonknäckare”, som testar sådana växter som egentligen inte passar, men ändå kan gå, om de lokala förhållandena är gynnsamma.

Kartan upprättades ursprungligen för att hjälpa äppelodlare med härdighetsanvisningar. Läs mer om zonkartan på www.tradgard.org. Eftersom klimatet håller på att förändras kan det i Sverige t ex komma att innebära mildare vintrar, mer nederbörd och längre odlingssäsong. Nya växter kan trivas och flytta in i trädgårdar och parker, men det kan också skadeinsekter, svampar och andra sjukdomar.

Här kan du titta närmare på zonkartan: Riksförbundet Svensk trädgårds zonkarta.

Redaktionens val

Ja, då drabbades man av habegär. Det sker ibland när man tittar en växt djupt i ögonen. Eller var det växten som tittade på...