Så lyckas du: Persika

Så lyckas du: Persika

Skolan börjar och varje morgon skördar vi rejält med persikor. Foto: Kerstin Engstrand

I augusti säger alla som kommer till min trädgård: Vad är det du har där, ute i trädgården, det kan väl inte vara persikor? Jo, säger jag. Går det? blir nästa fråga. Ja, räkna och smaka, blir svaret.

Och de är goda samt enormt saftiga de persikor som skördas i Stockholmsområdet. Inte nog med det,  innan skörden har de på våren, i april eller i början av maj beroende på vårens framfört, bjudit på ett sky av rosa blommor som bara det är väl värt att ha ett persikoträd för.

Lutad mot husväggen, i bästa sydvästläge och med ett hav av kryddor runt fötterna frodas persikoträdet. Foto: Kerstin Engstrand
Lutad mot husväggen, i bästa sydvästläge och med ett hav av kryddor runt fötterna frodas persikoträdet. Foto: Kerstin Engstrand

Växtplats: Söderläge, allra helst mot en vägg blir  bästa resultatet i växtzon 3 eller 4. Humusrik jord och väldränerat, inte lerjord som blir för kall. Man kan även ha persika i växthus men jag ser ingen vits med det om man bor upp till växtzon 4.

Sorter: Det finns persikosorter som klarar sig gott och väl upp till växtzon 4, t ex ’Riga’ och ’Frost’. Jag odlar sorten ’Frost’ som får vackert rödorange frukt i augusti månad, i växtzon 3 mognar de när skolorna börjar. Jag tycker “Frost” smakar bättre än “Riga” men det är nog en ren smaksak. Sorten “Anna Helena” anges ofta att den inte ska hinna ge mogna frukter i Stockholmsområdet vilket är märkligt då den är  faktiskt bördig från Vällingby och går utmärkt att odla i zon III. Dessutom är den riktigt god. Den ger som alla persikor bäst med frukt om våren är kall, med sen blomning, som 2018, annars tas blommorna lätt av frosten.

Höjd: Ca 2 meter.

Söta, rosa och knubbiga är persikans blommor. Foto: Kerstin Engstrand
Söta, rosa och knubbiga är persikans blommor. Foto: Kerstin Engstrand

Blomning: Nu kommer vi till grädden på moset, den rosa blomningen tidigt på våren. Persika blommar tidigt, redan i april månad, eller om våren är sen i början av maj. De rosa blommorna kommer på bar kvist och skulle man inte få någon frukt så gör det oftast inget, för persikan är värd att odla enbart för dess rosa flors skull.

Blomman har blivit pollinerad och fruktämnet växer till sig. Foto: Kerstin Engstrand
Blomman har blivit pollinerad och fruktämnet växer till sig. Foto: Kerstin Engstrand

Är det en kall vår, om kylan kommer åter när blomningen börjat, som exempelvis april 2017, brukar det vara dåligt med insekter ute vilket kommer att påverka skörden. Jag brukar låta naturen ha sin gång, insekterna och vinden får sköta pollineringen. Men naturligtvis kan man vid kalla vårar med risk för nattfrost dels skydda blommorna mot frosten (häng över en billig fleecefilt), samt kanske också själv leka humla, d v s pollinera blommorna med hjälp av en pensel. Persika blommar på fjolårets skott och de skotten brukar ha en rödrosa färgton.

Så eller köpa planta? Köp ett träd, de säljs krukodlade och det finns även plantor som är beskurna för spaljéodling. Spaljéformade träd är extra snygga och ger frukt tidigare.

Plantera persikoträdet lika djupt som det stod i krukan. Trädet ska vara väl vattnat innan du planterar. Strö i ett par nävar benmjöl i planteringsgropen. Luta trädet mot husväggen, det skyddar blommorna på våren, men själva rötterna ska planteras så att de kommer utanför takutsprånget. Kommer rötterna för nära huset blir det för torrt. Regn måste kunna komma åt rötterna.

Vattning: Vattna rejält och ofta så fort fruktämnena visar sig.

Gödsling: Behövs vanligen inte.

För bästa kvalitet bör man kartgallra.  Foto: Kerstin Engstrand
För bästa kvalitet bör man kartgallra. Foto: Kerstin Engstrand

Gallring: Gallra rejält bland karten, minst en knytnäve ska det vara emellan.

Ansning/beskärning: För att främja skottillväxten kan persika beskäras efter något år. Frukten kommer på förra årets skott. Ju mer fjolårsved, desto mer frukt.

Närmast husväggen brukar skörden bli som störst.  De solmogna persikorna lyser som guld!  Foto: Kerstin Engstrand
Närmast husväggen brukar skörden bli som störst. De solmogna persikorna lyser som guld! Foto: Kerstin Engstrand

Skörd: Frukten mognar i augusti och det är först tredje året skörden blir något att tala om. Grenar som hänger ned brukar ge mer frukt. Persikorna blir inte lika söta som de från Medelhavet men mycket saftiga. De måste ätas direkt, är de väl mogna så mognar oftast alla på en enda gång! Och då har man många persikor att ta hand om, och kan ge bort.

Persikor tenderar att mogna alla på en enda gång, i alla fall känns det så. Här har skörden säkrats med ett madrasskydd, de är lätta att sätta upp då de har resårhörn.  Kostar heller inte så mycket.  Foto: Kerstin Engstrand
Persikor tenderar att mogna alla på en enda gång, i alla fall känns det så. Här har skörden säkrats med ett madrasskydd, de är lätta att sätta upp då de har resårhörn. Kostar heller inte så mycket. Foto: Kerstin Engstrand

Skadedjur och sjukdomar: Krussjuka är mycket vanligt och yttrar sig som röda och gröna bubblor på bladen. Krussjuka är en svamp som övervintrar i jorden. Även sorten ’Frost’, som ska vara motståndskraftig, får lite angrepp men det brukar inte påverka skörden. Plocka bort angripna blad och släng dem i soporna – inte på komposten. I regel är det blad på grenar som inte växer under takutsprånget som får angrepp av krussjuka, de som växer “torrare” mot husväggen brukar inte få angrepp.

Partners: Rosablommande växter är snyggt till persikofrukterna. Jag har rosablommande oregano, rosa malva och rosa solvända vid foten av mitt träd.

Text och foto: Kerstin Engstrand