Misteln, parasiten som ger oss habegär
Till julen hänger vi upp en mistel i dörröppningen och väntar, i alla fall några av oss, ivrigt på att någon ska komma och kyssa oss. Den traditionen lär komma från druiderna, de hängde upp den i dörröppningar, dels för att den var fruktbarhetssymbol och dels troddes skydda hemmet mot onda makter.
Det var Plinius den äldre som gett oss den äldsta berättelsen om misteln. Han skrev under det första århundradet att keltiska druider plockade mistel. Han lär ha nämnt att de växte i ekar vilket är föga troligt. Dock visste han att mistelns vita bär är giftiga, i alla fall om de intas i större mängd. Druiderna lär ha trott att mistel hade läkande verkan och att denna skulle gå förlorad om mistelns bär vidrörde jord.
Men kyrkan förbjöd all användning av mistel, folket trotsade och fortsatte tro på dess läkande verkan. Under senare delen av medeltiden lär, på grund av dess effekt på just fruktsamhet, som sedan att kyssa varandra under en mistel uppkom. Andra ansåg att det var ett bra sätt att kontrollera allt kyssande… Det var i England som misteln först fick sin plats under julen. Och varför då? Jo, Jesu födelse och fruktsamhet, där har du sambandet.
Å andra sidan har de också en tradition att ha pingviner på sina julkort!
Vad är då en mistel?
Den är Sveriges enda trädlevande parasit. Dess växtsätt är gaffelgrenigt och med tiden bildas ett stort klot, oftast en meter i diameter, ibland hela två.
Mistel, Viscum album, är vintergrön. Den blommar på våren oansenliga blommor som är svåra att få se, oftast växer mistel mycket högt upp i träden. Den är tvåbyggare, dvs. den har antingen han- eller honblommor.
Insekter måste pollinera dem och det är den honliga som bildar bär. Trots att mistel lär vara giftig för oss människor så äter fåglarna mer än gärna bären. Inuti bären finns en vit, delvis genomskinlig seg massa och allra innerst i den ligger fröet. Slemmet gör att fåglarna smetar av sig mot trädstammen, och vips så får fröet fäste. Andra anser att de frön som passerar en fågels mage gror bättre. De frön som fastnar på tunna, släta kvistar lär gro bäst men mistelfrö har dålig grobarhet, vilket är tur, misteln är ju en parasit.
Om fröet gror så tar det tid på sig, först kommer två så kallade fästskivor och de bildar ett sugorgan. Detta sugorgan fäster sig i sin tur till ledningsvävnaden. Då börjar misteln suga näring av trädet.
Fridlyst
Flest mistlar hittar vi i Mälardalen och i Smålands östra delar. Oftast växer den på apel, lönn och lind. I Sverige växer den inte på ek. Mistel är Västmanlands landskapsblomma. Den är fridlyst.
Vår allas Carl von Linné nämnde 1755 misteln i sin Flora Svecica. På hans tid lär man ha använt bärens klibbiga innandöme med att göra lim av, ett lim som man lär ha använt att fånga just fåglar med. Eller som Linné skrev: ”fåglarna träckar till sin egen olycka”.
Mistel i din egen trädgård
Ett tag kunde man köpa äppelträd med mistel men de har på senare år blivit allt svårare att få tag på. Det ska sägas att trädet mår inte bra att ha denna parasit på sig. Man kan pröva med bären från en köpemistel, dessa är importerade från Polen, Frankrike och Holland. Då fröet har låg groningsförmåga behöver man många bär.Ta minst fem stycken och kleta ut på en tunn, slät gren. markera platsen för det brukar ta hela fem år innan du ser att fröet har bildat en mistel. Men därefter går det fort, en mistel brukar dubblera sin tillväxt för varje år.
Av Kerstin Engstrand
