Taggar Inlägg "Jul"

Jul

Foto: Kerstin Engstrand

Guld och silver känns som självklara val när kungliga slottet dekoreras. Men när julen 2017 började närma sig så kom oväntade blomarrangemang att ta slottet i besittning. Det var en nyhet för i år som inte minst uppskattades av slottets anställda. En härlig blandning av slott och koja skapades med oväntat mycket inspiration för vi som bor i modernare bostäder och med lägre takhöjd.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Echeveria och glitterbeströdda havreax klädde i Lovisa Ulrikas matsal den götiska silverservisen. Denna matsal används vanligen när utrikesnämnden sammanträder och vid medaljutdelningar. Silverservisen sågs senast vid middagen när prins Carl Philip gifte sig. Servisen står på en 2,8 meter lång spegelplatå som förstärkte det vintriga, isiga intrycket. Echeverians olivgröna färgton matchade stolarna perfekt.

Redan i entrén fascinerades besökarna, som vid denna tid på året till lejonparten är utländska turister, av  de vackra konstgjorda guldglänsande löven som var uppsatta på torkade grenar. Att pryda slottet med växter är scenografi.

Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Och vem är då ansvarig för slottets blomarrangemang? Jo, det är sedan över två decennier tillbaka Claes Carlsson som sedan våren 2017 numera tituleras slottsmästare. Att Claes tycker om echeveria är det absolut ingen tvekan om, se bara den ”matta” som klär väggen bakom honom här på bilden nedan. Fönsterlav, havreax och echeveria bildade mattan som var uppbyggd på en masonitskiva klädd med hönsnät.

Slottsmästare Claes Carlsson är ansvarig för slottets blomarrangemang. Foto: Kerstin Engstrand
Slottsmästare Claes Carlsson är ansvarig för slottets blomarrangemang. Foto: Kerstin Engstrand

Echeveria är en torktålig fetbladsväxt som finns att köpa året runt. Förr var den en vanlig kantväxt i trädgårdarna. Den trivs utmärkt utomhus under sommaren och kan, om man har tur, blomma. På en hög stängel reser sig blomman som går i gult, orangerött eller rosa. Echeveria förökas med sidoskott och tas in när hösten kommer, den tål inte frost.

Fönsterlav
Bollar av fönsterlav. Foto: Kerstin Engstrand
Bollar av fönsterlav. Foto: Kerstin Engstrand

Det de flesta i vardagslag kallar för vitmossa använder han även på flera spännande sätt. Bollarna på bilden ovan är egentligen gjorda av frigolit och därefter har fönsterlaven limmat fast. Urnan är från Karl XII och kanske inget som vi vanliga har hemma i skåpen.

Och golvet hade ett sagolandskap med julrosor och silverek. Silvereken var återanvänd från dopet av lille Gabriel i början av december. Och vad skymtar om inte en sagolik liten stig av fönsterlav. Foto: Kerstin Engstrand
Och golvet hade ett sagolandskap med julrosor och silverek. Silvereken var återanvänd från dopet av lille Gabriel i början av december. Och vad skymtar om inte en sagolik liten stig av fönsterlav. Foto: Kerstin Engstrand
Väljer de vackraste

Vitt har de senaste åren varit en trendig julblommefärg. Ger intryck av snö och passar väl in både till jul och till nyår. Claes filosofi är att man köper in de blommor som är vackrast vid tidpunkten för det aktuella arrangemanget. Det gäller oavsett om det är en kungamiddag eller annan tillställning. Blommorna köps in vid besök i Årsta partihallar i södra delen av Stockholm.

 

Man tager vad man haver

Får man klistra pappersblommor på slottets piedestaler? Självklart inte. Claes är mästare på scenografi, här är det vanliga gjutrör i papp som klätts in med torkade magnoliablad, eukalyptusblad sprayade i rött samt pappersblommor i rött och guld. Det är mycket jobb att fästa så många, och att rulla rosorna, även om limpistol underlättar arbetat väsentligt.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Evighetsblommor

Eterneller är på väg att åter igen bli trend. Tillsammans med floristen Fredrik Larsson från Bloem.se har Claes skapat skålar helt prydda med eterneller i rosa.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Efter jul var alla färska blommor borttagna, och  då såg det ganska tomt ut.  Att slottet behöver prydas med blommor är ingen tvekan om, förhoppningsvis fortsätter man denna satsning.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Men hinkarna med havreax fick stå kvar efter jul. Ja, hinkar, av plast! Det är hemligheten bakom vaserna av eterneller! Vanliga hinkar, eterneller och limpistol, bara att kopiera till ditt eget hem!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Vill du odla eterneller? Läs då vår artikel om de bästa sorterna och om hur du skördar dem på bästa vis.

Av Kerstin Engstrand

 

En blommande saffranskrokus på köksbordet och höstmörkret är ett minne blott. Foto: Kerstin Engstrand

Lucia och lussebullar, gyllene gula som sprider en särskild doft, saffransdoften är tecknet att det är bara elva dagar kvar till julafton. I mer än 3000 år har saffran varit en åtråvärd krydda, inte undra på det, den lär bestå av runt 150 doftämnen!

Saffran köper vi i butiken, i små paket om 0,5 gram och till ett pris som känns som guld. kanske därför det också kallas för det röda guldet. Det är pistiller från saffrankrokus, Crocus sativus, som är en höstblommande krokus vi köper. De största odlingarna finns i Iran och Afghanistan och den odlas även i Spanien, Italien, Grekland och Marocko.

Det är en mycket vacker purpurfärgad krokus. Vid blomning blir den cirka 8 till 10 cm hög.

Och visst går saffranskrokus att odla i Sverige!
Saffran odlad i Italien. Foto: Kerstin Engstrand
Saffran odlad i Italien. Foto: Kerstin Engstrand

Lökarna sättas vanligen under sensommaren i välgödslad jord men det brukar även fungera med mitten av september. Ännu bättre om man kan sätta dem i juni månad. De ska sättas med ett mellanrum på 7 cm och på ett djup av 15 till 18 cm i en jord som håller ett ph-värde på 6 till 8. Om lerjord tycker den inte. Djupet är viktigt, för grunt och de kommer inte att sätta blommor i samma utsträckning. Läget ska vara soligt och väldränerat, saffranskrokusen vill ha en torr jord. Att odlingsplatsen är solig är extra viktigt på hösten när blomningen sker.

En blommande saffranskrokus på köksbordet och höstmörkret är ett minne blott. Foto: Kerstin Engstrand
En blommande saffranskrokus på köksbordet och höstmörkret är ett minne blott. Foto: Kerstin Engstrand

 

I regel blommar lökarna redan den första hösten, oftast i oktober, ibland även i november. Skulle det under blomningstiden komma en lite kyligare period så tar blomningen en paus för att sätta igång igen om det blir varmare väder. Blommorna öppnar vi enbart vid sol och därmed lite varmare väder och de varar ett par dagar.

 

Varje lök skjuter flera skott, oftast blir det tre till fyra blommor. Foto: Kerstin Engstrand
Varje lök skjuter flera skott, oftast blir det tre till fyra blommor. Foto: Kerstin Engstrand

Efter blomningen kommer rejäla kvastar av gräsliknande blad som ser precis ut som vanliga vårkrokusblad. De brukar bli upp till 40 cm höga. Nu kommer kruxet, under vintern vill saffranskrokus växa ganska torrt och i en temperatur som är lägst runt 5 grader, med bladen kvar. Däremot har den inget emot vind, snarare tvärt om. Det finns några större odlare både på Gotland och i Skåne som har lyckats ganska bra på friland. Norr om zon ett behöver man däremot odla dem i kallväxthus. Eller i kruka, för oss vanliga hemmaodlare så brukar det räcka bra. Vi brukar nöja oss med att få beskåda blommorna. En kruka kan man också lätt vinterförvara inomhus. Det är de tregrenade pistillerna som skördas.

Under våren vill de liksom alla lökväxter ha fukt igen. Men i maj har bladen vissnat ner.

Under sommaren vill de ”bakas”, det vill säga växa torrt och soligt för att orka blomma igen. Minst 100 000 blommande krokusar behövs för ett kilo saffran. En lök brukar ge tre till fyra blommor.

På hösten vill den ha fukt igen, allt för att ge blomning.

Lökarna bildar med tiden sidolökar, efter tre år brukar en lök blivit till fem. Plantera därför om lökarna minst vart tredje år.

Visste du att:

Saffran bedöms enligt en ISO standard. Det är färgmättnad, elasticitet, färsk- och helhet som bedöms. Det är topparna på de tregrenade pistillerna som räknas in i klass 1. I de övriga får även stiften och ståndarna vara med. Skörden sker tidigt på morgonen, och för hand.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Festlig och elegant bordsdekoration: Som snittblommor i glas av olika former och storlekar ser krämfärgade julstjärnor särskilt vackra ut. Foto: Blomsterfrämjandet/Stars for Europe

En jul utan julstjärna på soffbordet är för många ingen jul, den är ett lika stort måste som julgranen. Märkligt kan man tycka då den först nådde Europa i början av 1900-talet och här i Sverige fick den sitt stora genombrott på 1960-talet. Dess ursprung är Mexiko där den växer vild och kan bli ett hela fem meter högt träd. Många av oss har också njutit av liknande jätteexemplar när vi har semestrat på Kanarieöarna och Madeira.

I Syd- och Mellanamerika kan man se julstjärnor klä in uteplatser. Just denna är fotograferad på Kuba.  Foto: Kerstin Engstrand
I Syd- och Mellanamerika kan man se julstjärnor klä in uteplatser. Just denna är fotograferad på Kuba. Foto: Kerstin Engstrand

I Mexiko kallas den för ”Flores de la Noche Buena”, den heliga nattens blommor och i USA kallar man den poinsetta. Om man är hängiven läsare av Patricia Cornwells böcker om superrättsläkaren Scarpetta, som bara i enstaka undantag påtar i jorden, så är man van att läsa om poinsettor, de är hennes klassiska julpresent. Pointsetta är för övrigt det namn som även fransmännen använder. Namnet Poinsetta kommer från USA:s första ambassadör i Mexiko, Joel Poinsett som på 1830-talet lyckades stjäla med sig några sticklingar till USA där den sedan spreds vidare till botaniska trädgårdar och för att sedermera förädlas. Så nog passar den i kriminalromaner allt! Med den bakgrunden kan man också tycka det märkligt att den blivit en julblomma.

Med sina stjärnformade högblad sprider julstjärnor julstämning. Här har en stjärna placerats i en liten glödlampsformad vas och hänger i en julgran, förstås! Foto: Blomsterfrämjandet/Stars for Europe
Med sina stjärnformade högblad sprider julstjärnor julstämning. Här har en stjärna placerats i en liten glödlampsformad vas och hänger i en julgran, förstås! Foto: Blomsterfrämjandet/Stars for Europe

Men den aztekiska mytologins berättelse om hur julstjärnan fick sin klassiska röda färg är troligen, förutom färgen och den stjärnliknande formen, som gör att den så förknippas med julen. Den röda färgen lär ha kommit till när en gudinna dog av brustet hjärta, hennes blod droppade ner på julstjärnans blad och färgade dem röda. Rött var också aztekernas heliga färg och jultsjärnan blev symbol för renhet. Högbladen kom att användas som rött färgämne och den vita mjölkliknande växtsaften som febernedsättande medicin.

Glittrande jul
Den här glittrande julstjärnepyramiden är tillverkad av snittade julstjärnor samt minijulstjärnor. Placera blötlagd stickmassa på en bricka och placera en minijulstjärna i kruka på toppen. Fyll sedan pyramiden med snittade julstjärnesticklingar. Se till att krukan och stickmassan döljs ordentligt! Placera avslutningsvis några kulor på brickan.Foto:   Blomsterfrämjandet/Stars for Europe
Den här glittrande julstjärnepyramiden är tillverkad av snittade julstjärnor samt minijulstjärnor. Placera blötlagd stickmassa på en bricka och placera en minijulstjärna i kruka på toppen. Fyll sedan pyramiden med snittade julstjärnesticklingar. Se till att krukan och stickmassan döljs ordentligt! Placera avslutningsvis några kulor på brickan.Foto:
Blomsterfrämjandet/Stars for Europe

I slutet av förra årtusendet, runt 1997, blev julstjärnan dekorationstrendig! Då fick den en ny skepnad, så långt ifrån den klassiska julblomman man kunde komma, spraymålning och glitter blev en ny giv, kungsblå med silverglitter eller röda med guldglitter gjorde entré. Ministjärnorna kom också och öppnade upp för nya användningsområden. I år är de tillbaka, både de glittrade och de små!

Stearinljus och julklappar skapar julstämning. Idén att använda gamla kinatekoppar som krukor passar både vintage- och upcyclingfans och är också en utmärkt present. Foto: Blomsterfrämjandet/Stars for Europe
Stearinljus och julklappar skapar julstämning. Idén att använda gamla kinatekoppar som krukor passar både vintage- och upcyclingfans och är också en utmärkt present.
Foto: Blomsterfrämjandet/Stars for Europe

 

Det är främst unga konsumenter som tycker om de många och oftast roliga användningsområdena som finns för julstjärnan. Intresset för riktigt stora exemplar ökar också, stora som man föredrar i USA. Årets vita höststjärna Princettia, liksom de rosa och röda, är också en stor succé.

Julstjärnan finns också i kanel, aprikos, rosa samt melerad, spräcklig och tvåfärgad. En julstjärnas gröna blad kan vara mera intressanta än högbladen, ekbladsformade, runda eller mera spetsiga än de klassiska.

Och som sagt, 1997 års populära är återigen populära, 20 år senare.  I år lär vi köpa 4 miljoner julstjärnor, mot cirka 9 miljoner 1999. En sak är säkert, överallt finns de och om Ture Sventon hade varit i farten hade han säkert sagt: Julstjärnor, ständigt dessa julstjärnor.

Text: Kerstin Engstrand

Foto: K. Engstrand

Ishotellet i Jukkasjärvi strax utanför Kiruna förändras efter ljuset. I strålande sol blir hotellet gnistrande vitt, ibland med en varmgul ton. I den blå timmen förändras hotellet återigen, och is- och snöblocken blir havsgröna. Ishavsfärgade. Varje år skapas hotellet på nytt, och varje vår smälter det sakta ner. Byggmaterialet kommer från älven som ligger alldeles bredvid. En mängd olika konstnärer skapar unika rum, som enbart finns under en vintersäsong. Det är en blandning av modern tid och sagokänsla. Om det är vackert? Ja, det har en slående enkelt och självklar skönhet som är svår att överträffa.

Kan det bli vackrare?

Vad händer om ishotellet smyckas med färska blommor?

Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand

Vår chefredaktör Kerstin Engstrand har, som enda journalist, varit med om en unik händelse. 21 florister från hela världen sammanträffade under en långhelg i ishotellet. Ishotellet gjorde ett undantag, under denna helg fick de möjligheten att låta blommor möta isen. Allt under floristen Per Benjamins ledning. Per är från och med 2015 ansvarig för blomarrangemangen i Stadshuset under Nobelbanketten.2002 blev han världsmästare i blomsterbinderi. Och under Nobelmiddagen den 10 december 2017 kommer is, nordiskt ljus, norrsken och blommor mötas igen.

Hur såg det ut en marsdag  2015? Se här:

 

Foto: K. Engstrand
Vita tulpaner kom att bli fleras självklara val. Den fransiga vita ‘Daytona’ är nästan lite frostig i sig. I en vanlig trädgård drar hon blickarna till sig, och på Ishotellet trivdes hon! Foto: K. Engstrand

 

 

Färska snittblommor möter isande kyla. Minus fem grader är ”inomhus”-temperaturen, utomhus var det lite varmare, särskilt i solen. Ingen lätt temperatur att arbete i, särskilt när det krävs mycket finlir. Här ansas julrosor från onödiga blad. Så fort blommorna möter kylan inne i hotellet kommer de att inta sin position. Böjd, rak, krokig. Och går inte att ändra.

Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand

 

Blommorna blir ”konserverade” av kylan.Varje grupp tolkade sin plats och snön och isens färger på sitt sätt. Varje plats hade sina specifika ljusförhållanden. Ranunkler och hyacinter möter här lavabeklädda grenar.

 

 

Bland de olika platser som valdes ut var en receptionen, vars madonna i renaste snö var gudomlig i sin renhet. Verket hette TODO MUNDO och var skapat av  Arne Bergh & Speto.

Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand

 

Det är onekligen något visst med blommor. De tre floristerna som fick madonnan hade ingen lätt uppgift. Men de visade verkligen att blommor ger liv, plötsligt fick snömadonnan en närvaro. Ranunkler, hyacinter och julrosor i ett gallerverk av kvistar omfamnas av madonnan. De fick fram en känsla av att madonnan håller något levande i sin famn, känslan av ett spädbarn i en vacker filt.

 

Varje grupp fick också skapa sina is- och snöblock. Bara det var en utmaning! Och den isklara isen bjöd på nya sätt att se växterna på.

 

Baren, där alla drycker serveras i glas av is, innehöll en gigantisk fisk,  ”LOST AND FOUND”, av Jens Thoms Ivarsson, Tjåsa Gusfors & Maurizio Perron. Det var en plats som hade en annan utmaning än de andra, här är det oftast fullt med folk. Så blommorna fick inte vara i vägen.

wIMG9735
Foto: K. Engstrand

 

 

Här valde man att skapa en vas, i is, med matchande fiskfjäll. Det tog sin tid! Och en borrmaskin var mycket användbar när blommorna skulle placeras i isen.

wDSC0239
Foto: K. Engstrand

 

 

Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand
wDSC5102v2
Isblå orkidéer, matchande turkosblå band och pärlor, martorn, tulpaner och nejlikor. Foto: K. Engstrand

 

Hotellet har ett mycket flitigt använt kapell, här hålls både gudstjänster som bröllop.

Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand

 

Kapellet fick en rustik välkomnande installation i blått och gult.

 

SECRET GARDEN, av Alessandro Falca & AnnaSofia Mååg, hade en enhörning i fonden. Kristallkronorna, av is förstås, är ett årligt återkommande inslag i huvudhallen.

Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand

Vad händer med hallen när tre florister intar den?

Jo:

w195016
Foto: K. Engstrand

 

 

Den blev ännu vackrare! Några detaljer från detta mycket tidskrävande arbete. Denna plats var den svåraste av alla.

Floristernas arbeten utfördes i slutet av mars, och fick vara kvar och smälta ner med hotellet.

Av Kerstin Engstrand

 

Amaryllis är en tålig blomma, både när den växer i kruka och som snittblomma. Istället för julgardiner kan du hänga några i fönstret. För att få blomman att vara fräsch länge ska du då hälla lite vatten i stjälken men kontrollera att stjälken är hel så att inte vatten läcker ut på ömtåliga golv.

 

 

Har du ett vackert skrin blir det fint som ett annorlunda jularrangemang. Här har Gunnar Kaj lagt fönsterlav i botten och vita hyacinter får bilda matta till rödrandiga amaryllis.

Gunnar Kaj tipsar om flera enkla knep att få en röd jul. Förstärk blommans röda toner med ett krukfat fyllt med röda julgranskulor och lite grön mossa. Eller välj en ytterkruka som går i rött. Och om dina röda pelargoner fortfarande blommar blir de vackra i par tillsammans med amaryllis.

 

Av Kerstin Engstrand

Foto Kerstin Engstrand

Vi svenskar är kända för att tala om vädret, och förutom sommarens behov av solsken så har julen en särställning när det gäller väderönskemål. En vit jul är mycket eftertraktad. Senast vi hade flera riktigt snörika jular var för cirka fem år sedan. SMHI har sin egen definition av en vit jul, det ska ligga ett snötäcke som är minst en centimeter djupt. Vi på Rabarber satsar i stället på ett säkrare kort än snö, på vita julblommor. Det är blomsterkreatören Gunnar Kaj som står för arrangemangen.

 

ww143956d
Foto Kerstin Engstrand

Cyklamen köps i blom, välj ett exemplar som också har många knoppar. Stänglarna ska vara stolta, raka och bladverket kompakt. Bildens brokbladiga cyklamen finns i år även att köpa i matbutikernas sortiment.

Plats: Ljust, och klarar även ganska svalt, även temperatur som går mot noll!  Klarar också att växa utan jord! Istället för att ha den i kruka kan man ha den i ett hyacintglas. Bara knölarna inte får kontakt med vattnet så står den sig fin i många fler veckor än i traditionell kruka med jord.

Nyp bort vissna blommor.

Vattning: Vattnas underifrån, på fatet. Cyklamen vill inte torka ut men heller inte få för mycket vatten. 0,5 dl-1 dl vatten per dag brukar vara tillräckligt.

 

w142438d
Foto Kerstin Engstrand

 

Azalea, köp bara exemplar vars knoppar visar vilken färg det är på blomman. Bladen ska vara friskt gröna, inte gula.

Plats: En utslagen azalea klarar sig bra en bra bit inne i rummet, en azalea i knopp bör däremot stå ljusare. Den tycker inte om att stå i närheten av element eller i sol.

Vattning: Ska torka ut mellan vattningarna men inte bli torr, den vill ha vatten regelbundet men inte stå i vatten. Lättast löses vattningen genom att ställa azalean i en ytterkruka som är en storlek större. Lägg ett lager av lecakulor i botten på ytterkrukan, och vattna så att lecakulorna är precis täckta med vatten. Då håller sig azalean sig fin i upp till åtta veckor. Annars ge den ett litet glas vatten per dag.

ww142022d

Julbegonia är lättskött, och är en av de bästa julblommorna för allergiker. Köp ett exemplar som har många knoppar och där några är utslagna. Blommorna är också vackra att lägga på ett fat, julbegonian är som gjord för små enkla arrangemang.

Plats: Ska stå ljust och luftigt, men inte i direkt sol. Ju ljusare desto längre blomning.

Vattning: Vattnas måttlig, jorden ska mellan vattningarna torka men inte torka ut! Faller knopparna av beror det i regel på torka.

Ge gärna lite flytande näring, varannan vecka brukar räcka.

 

Och så förstås vita hyacinter!

 

Hur du lyckas med dina hyacinter, klicka här.

Photo Dan Lepp © Nobel Media AB

Sayan Isaksson stod även i år för för- och varmrätt på årets nobelmiddag i Stadshuset. Han driver tre restauranger, Esperanto, Råkultur och Shibumi där Esperanto är den mest kända, och av många även ansedd vara Sveriges främsta restaurang.

Nobelstiftelsen vågar ju ta ut svängarna i såväl mat som underhållning. Årets middag innehöll en del råvaror som vi trädgårdsälskare är väl förtrogne med. I förrätten, kolbakad havskräfta och kammussla med nässlor, ramslök och syltade vinteräpplen (klassiska Ingrid Marie) var rödladig oxalis (klicka på den blå texten så kommer du till en annan artikel) en viktig del samt adjikrasse från holländska Koppert Cress.

w1929210besk
Rob Baan leder sedan 2002 det framgångsrika företaget Koppert Cress. Här lagar han frukost i sitt toppmoderna provkök. Foto Kerstin Engstrand

 

Om rödbladig oxalis har vi redan skrivit om. Adjikrasse har en smak av peppar med en viss syra och används mest i Japan. Är du nyfiken på den så be din grönsaks- och/eller mathandlare ta hem den.

Och lite julpynt

Varmrätten, vaktel från Södermanland i svart vitlök och purjolöksaska med jordärtskocka, bevarad skogssvamp och jus på rostat kycklingskinn och senapsfrö, hade något som många av middagsgästerna säkerligen trodde enbart var dekoration, nämligen ett stycke fönsterlav.

584c67a6b45b5d0d00f6266b_medium_Nobel Main Course 161210 (2)
Photo Dan Lepp © Nobel Media AB

 

Fönsterlaven är en renlav och som i handel felaktigt säljs som vitmossa, det vill säga samma renlav som vi brukar dekorera adventsljusstakarna med. Fönsterlav ser vi i skogen och på gamla stubbar där den bildar mjuka kuddformade mattor. Att den kallas för fönsterlav beror helt enkelt på att den förr lades mellan ytter- och innerfönster, då ofta dekorerad med eterneller. Fönsterlaven fungerade helt enkelt som fuktspärr, den sög upp kondensen som bildades.

Den fönsterlav man köper som blom- och juldekoration ska man inte äta. Man kan plocka lite i skogen, det ingår i allemansrätten, men då inga stora mängder. Å andra sidan är den inget man kanske får behov av, mera kul idé än ett måste tillbehör.

Läs mer om mikroblad, klicka här.

Av Kerstin Engstrand

 

 

Miniatyrens mästare, lär av Gunnar Kaj! Foto: Kerstin Engstrand

Blomsterkreatören Gunnar Kaj, kanske mest känd för att han i många år ansvarade för Nobelfestens blommor i Stadshuset, kan man lätt tro att han bara arbetar med arrangemang för slott. Men Gunnars styrka är att han har en unik förmåga att se det enkla och sköna, vilket också märktes på hans Nobelarrangemang.

Vi föll pladask för hans miniatyrlerkrukor som hade fått en endaste hyacintblomma att se gigantisk stor ut. Dessa dockskåpsstora arrangemang värmer våra hjärtan och vem vill inte få en minikruka på frukostbrickan eller vid sin tallrik nu i advent?

Gunnar har också fyllt ett metalllskrin med fönsterlav och blåa hyacintblommor:

 

Buxbomskrans döljer hyacintlökarna.Foto: Kerstin Engstrand

Glöm julgrupper med mängder av olika växter. I år är trenden det enkla och sköna, men gärna blommor en masse. Ett säkert kort är att välja hyacint- och amaryllislökar av högsta kvalitet, de ger vackrare blomning.

Det räcker med en vacker, enkel kruka , en amaryllis eller några hyacinter plus något att dölja själva lökknölen med. Här kommer fem av blomsterkreatören Gunnar Kajs tips:

 

 

 

Foto: Kerstin Engstrand

Man tager vad man haver. Trenden att ha en rumsgran året runt, dvs. krukväxten rumsgran har funnits ett par år nu, men om du snabbt vill ha en minijulkänsla utan att kånka hem en stor gran på bussen så ta en snygg grankvist istället. Ofta kan man få sådana gratis där julgranar säljs.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Och gör sedan som Gunnar Kaj, fyll en vanlig terrakottakruka med oasis, stick ner kvisten och dölj oasisen med vitlav. Rakt ska möta runt, ställ krukan på ett fyrkantigt fat som täcks med mjukaste grön mössa.

Därefter kommer pyntet! Ljusslingan ackompanjeras av hyacintblommor på grön metalltråd. och en och annan liten juldekoration pryder sedan verket. Och se julen är räddad!

 

Redaktionens val

Träd har betydelse. De står där trygga, och med sina löv bidrar de till livsgivande mylla. Lövmylla är mjuk och vänlig. Träd ger intryck. Den...