”En bukett av ting och händelser som kan göra livet lite vackrare, skönare och godare. En plats att leva med. Ett livsrum, det förlängda vardagsrummet.”
Design: Lars Krantz, Sam Stigsson, Anders Burman med flera
Storlek: 21 x 27 m, 567 kvm
Det finns ingen planteringsstil som är så rätt, som platsar i alla miljöer som torpartäppans, numera oftast kallad för mormorsträdgård eller för cottage garden. Det är helt enkelt en stil som passar in både till en ytterst moden omgivning som till en äldre. Men 1998 fick den svenska torpartäppan en rejäl uppfräschning. Lars Krantz, som 1984 var med att återuppliva Rosendals trädgårdar på Djurgården i Stockholm, skapade tillsammans med några andra inför kulturhuvudstadsåret-98 stora trädgårdsutställning en idéträdgård med täppan som utgångspunkt.
Lars Krantz, 1998. Foto: Kerstin Engstrand
Då, 1998, hade de drivit Rosendal sedan 1984. Det var antroposoferna som under ledning av Arne Klingborg och Lars Krantz som utvecklat platsen till en trädgård som fått mycket uppmärksamhet världen över. Verksamheten drivs än idag av Stiftelsen Rosendals Trädgård och ändamålet är att bedriva biodynamisk odling och pedagogisk verksamhet.
Vad är en täppa utan fruktträd?
Päron i flaska. Foto: Kerstin Engstrand
Det är fruktträden som ger platsen sin karaktär. Under ett är en sittbänk snickrad och omgärdar den solvarma stammen. En klar fördel hade man: de stora fruktträden – päron, äpple. I det gamla höga päronträdet omsluts päronen av glasflaskor; i dem ska de växa till sig och mogna för att i skördetid fyllas med alkohol och bli päronbrännvin. Nåväl, lite svinn kommer att ske på vägen; alla päron mognar inte i sina flaskor. I ”Täppan till nytta och nöje” är de gamla knotiga fruktträden ryggraden. Päron och äpple. I direkt anslutning till träden ligger rabatterna, som är mera stora odlingsbäddar än rabatter. De ligger upphöjd vilket väsentligt förbättrar odlingsklimatet.
En vacker flätad kant är ett smycke i sig. Just här är det sly, av ask, som är använd. Kanten runt grönsakslandet kan göras av pil eller annat lättböjligt material, som sly av hassel eller, som här, ask. Slanornas tjocklek bör vara 2–4 cm, tjockare går inte att böja. Tekniken är enkel; runt vertikala stolpar som står på 30 centimeters avstånd från varandra flätas de, varannan framför, varannan bakom. Används slanor som redan skjutit skott så måste de kvistas av innan. Kantstaketet är 25 cm högt och går 30 cm ner i backen. För att jorden inte ska rinna ut mellan slanorna har staketet fodrats med kokosmatta. Det behövs inte om man använder slanor av finare dimensioner.
Foto: Kerstin Engstrand
Det är en plats på jorden, en liten plats, en täppa, där människor som förälskat sig i det växande möts. Här doftar det, här stinker det. Rosor, violer, ringblommor, krasse möter hönsskit och mognande komposter. Men också dofter som får munnen att vattnas, här finns en utomhusgrill och förstås en sittplats, ett matbord under ett av fruktträden. Form och funktion i en livsgivande enhet, nytta och nöje. Självklarheten själv. En täppa i tiden, för tiden
Husen är byggda av gotländskt kärnvirke med liggande plankor som skjutits ner i spår mellan stående reglar. Kärnvirke är hållbart, det är mättat av hartser som fungerar som en naturlig impregnering. Fasaden är målad i oljelasyr i olika grå toner.
Den centrala odlingsbädden ligger upphöjd, vilket väsentligt förbättrar odlingsklimatet. En vacker flätad kant är ett smycke i sig. Just här är det sly av ask som har använts. Foto: Kerstin Engstrand
Trädgården ligger i nord-sydlig riktning, redskapsbod och växthus skyddar från isande vindar Linjeföringen är ganska rak, men formen känns mjuk, alla växter gör sitt till att mjuka upp intrycket och mittgången som likt Canal Grande i Venedig har en avgörande S-form. Och här finns också ett tak, ett grönt tak, inte av sedum men väl skapade av fruktträdens kronor. Genom dem strilar solljuset strålar och blir mjukt och spännande även en stekhet sommardag. Och här finns överraskningar, tittgluggen, stort som ett fönster, gjord av björk, som är en del av utsikten från en sittplats stor för en middag för två. Där sitter man tryggt mellan växthus och hönshus, tryggt som en katt.
Uteplatsens möbler är målade med järnvitriol. Järnvitriol, som till en början är mörkblått, oxiderar och får efter ett par veckor denna blyertsgrå ton, som sedan sakta falnar av väder och vind. Sandstenen på ena uteplatsen ger en känsla av finaste sand och därför passar de ömtåliga växterna som odlas i kruka extra bra här. Här får växterna som på vintern står inne i växthuset sitt sommarviste: lagerträd, ett citronträd, Afrikas blå lilja och ett olivträd.
Förförd av våren!
Foto: Kerstin Engstrand
Tulpaner, man blir glad av färg och ingen lökväxt är så tacksam som att leka med just färger med som tulpanen. Skapa som du har lust med, frossa i just din absoluta favoritfärg, gör något vilsamt i rogivande färger, sockersöta pasteller, sprakande kontraster som bjuder på fyrverkerier, gör som du vill. Det är din trädgård och det är du som ska trivas där. För färg är magiskt. En klar fördel med vårens rabatter är at det sällan finns något annat som konkurrerar. Buskarna står fortfarande ganska kala, gräsmattan är knappt grön och perennerna har knappt börjat skjuta upp sina gröna blad, än mindre blomma. Så tulpanerna får vara ganska ensamma på trädgårdsscenen.
Säkraste kombinationen är två färger, där den ena sorten tar upp en ton i den andra. Eller två toner av samma grundfärg, ton i ton. De kan sällan slå fel. Man kan också satsa på raka motsatser, Men att pröva med tre färger, där två går ton i ton och så bryta av med en tredje, är oerhört effektfullt. Det roliga med tulpaner att de klarar att blandas och det ganska vilt. Det är få växter som klarar att blandas i alla färger – och de klarar det med stor stil. Kanske är det just tulpanens självklara elegans som gör det. De trognaste sorterna av de storblommiga är darwintulpaner och de liljeblommande. Blommar i maj, Darwintulpanerna slår ut samtidigt som körsbärsträden. De liljeblommande, som ä den enda tulpan som är vacker i regn då de då böjer sina huvuden så graciöst, blommar någon vecka senare, ibland först i början av juni.
Hur många lökar går det åt? Dubbla tidiga tulpaner: Beräkna 50 stycken per kvadratmeter om enbart tulpaner sätt, kombineras de med undervegetation, som perenner, sätt 25 stycken per kvadratmeter. Senare enkla tulpaner: 70 stycken per kvadratmeter, eller 35 stycken om du kombinerar med undervegetation. Liljeblommande tulpaner: 100 stycken per kvadratmeter eller häften, 50 om du samplanterar. Bra underplanteringar är penséer, förgätmigej och andra vårblommor. Täppans färgkombinationer kan ibland tyckas omöjliga men är ändå hänförande. De bjuder också på en fräschör som enbart våren kan. Klara i färgerna pockar de på uppmärksamhet och inger också hopp, om en sommar som är på väg. Men först en lång härlig vår där noppar ska brista så att saven skvätter.
Utanför gärdsgården och häckarna fortsätter fruktträdgården. Träd efter träd växer där lugnt och harmoniskt. Det är äpplen, det är päron och det är plommon. Varje träd bär stolt upp sin skylt. ”Viktoria” står det på en, aha plommon tänker vi. Ursprungligen skapades fruktträdgården av Svenska trädgårdsföreningen som 1861 bland annat höll trädgårdsskola på platsen. Svenska trädgårdsföreningen var verksamt fram till 1911. Här har en gång över 400 träd vuxit. Idag finns det knappt hundra kvar, och dem är det runt 40 olika äppelsorter. Många av de fruktträd som växer i våra trädgårdar har en gång haft sin förälder här. Man delade då ut fruktträd, bärbuskar och även parkträd till folkskolor och lantbrukare. Över 24 500 fruktträd, och 30 000 bärbuskar blev det med åren.
Uppstammad vinbärsbuske, blommar tidigt på våren. Foto: Kerstin Engstrand
Växthuset förlänger säsongen
Ett lättsamt hus i dubbel bemärkelse; den långsmala, smäckra konstruktionen stjäl inte förställningen från den övriga trädgården utan utgör ett nödvändigt komplement. Växthuset har två dörrar, en på vardera kortsidan. Här finns också en 50 cm bred odlingsbädd och plats för en skön stol. Växthus har en speciell doft. Tomater växer här så det knakar på sommaren; när det är vår är växthuset fyllt av ömtåliga växter i vinterförvaring och sådda nya plantor som ska fylla trädgårdens rabatter under sommaren. Hönshuset på andra sidan är en klar kontrast, gjord med inspiration från en bysantinsk kyrka!
Foto: Kerstin Engstrand
Designknep
I boken Trädgårdsdesign för alla, Norstedts förlag, som fick Svenska Publishingpriset för bästa fackbok, presenterades bland annat trädgården i ett utvikningsbart uppslag.
Design: Lars Krantz, Sam Stigsson, Anders Burman med flera
Storlek: 21 x 27 m, 567 kvm
Färger att fånga upp Det vita i växthusets konstruktion fångas upp av kalkstensplattorna; annars är det mest grönt och jordfärger i denna trädgård, och de matchar sig själva.
”Mjukgörare” Alla växter, särskilt kålen, men också det rika utbudet av konsthantverk, från det ljusblå klotet till kattmasken som sitter uppe i ett träd.
Linjer Mest raka linjer, ytterst breda men också smalare än smala, riktigt trånga passager, men den svagt svängda mittgången är centralpunkten och anger tillsammans med den upphöjda odlingsbädden tonen på hela trädgården och gör att man upplever den som mjuk. Här finns också ett tak, i form av fruktträdens kronor.
Överraskning Att öppna upp för en vy på ett annorlunda sätt: i mellanrummet som sittplatsen mellan redskapsbod och hönshus utgör skapades ett fönster där björkgrenar bildar spröjsarna.
Speglingar och skuggningar Solen, som kastar ljus och långa skuggor, är viktig. Här spelar solen med trädens bladverk. Regnvattnet som stannar kvar en stund i kalkstenen gör att minsta lilla solstråle som dyker upp efter regnet glittrar som silver. I torrt väder reflekterar den vita ytan ljuset.
Växtlighet Teman fungerar överallt. ”Häxans blomstergata” är en lång, smal gång som kantas av medicinalväxter. Som kronan på verket hänger i trädet som delvis går över blomstergatan en fasansfull fågelskrämma, som ett flygande häxhuvud. På andra sidan finns en kortare, avlång rabatt med en gotländsk vägren som förebild, där cikoria och blåeld har samma färg som sommarhimlen. Det kalkrika Gotland är de blå blommornas ö.
I grönsakslandet Kronärtskocka ’Green Globe’ Purpurkål Grönkål Broccoli ’Violet Queen’
Kalksten formgiven av Karin Tyrefors Växthuset av Rosenberg och Wase
Det slår en underbar doft emot en när man öppnar en burk torkade tomater. Foto: Kerstin Engstrand
Vissa somrar slår verkligen tomatskörden till. Det kan bli så mycket att det räcker gott och väl att äta som de är och till tomatsås men ändå så mognar tomaterna så snabbt att man inte hinner att konsumera dem. Soltorkade tomater har sedan många år varit ett populärt inslag i matlagningen. Varför inte torka lite av överskottet för att sedan, senare i höst kanske ge bort i en fin burk?
Svenska tomater har mycket mera smak än utländska. Torkade tomater har ännu mera koncentrerad smak. Det innebär att våra egna tomater kommer att bli starkare än de torkade italienska som finns att köpa.
Detta är inget billigt sätt att torka på men roligt! Torka antingen i ugnen eller i torkskåpet. De kommer om de förvaras i en tät burk hålla sig fina i många år.
I ugnen tar det längre tid, hela 24 timmar så det gäller att man inte har planerat andra rätter som ska ugnslagas under tiden. Torkade tomater motsvarar viktmässigt 1/10 av färska tomater.
Ugnstorkade tomater
Små, jämnstora riktigt röda och fasta men inte övermogna tomater. De ska vara delade i halvor. Större tomater skärs längs med så att själva stjälkfästet lätt kan tas bort.
1. Sätt ugnen på 80 graders värme.
2. Lägg tomaterna på ugnsgaller med snittytan uppåt. Gallret placeras i sin tur över en långpanna eller en plåt.
3. Placera långpannan/plåten med tomaterna mitt i ugnen. Lämna luckan lite på glänt annars torkar aldrig tomaterna.
4. Först ska tomaterna torka i 12 timmar.
5. Efter de första tolv timmarna vänds tomaterna. Om tomaterna blivit lite blåsiga kan de stickas med en provsticka.
6. Torka tomaterna i ytterligare 6 timmar.
7. Därefter vänds tomaterna igen och torkas de sista 6 timmarna.
Torkskåpstorkade tomater
Små, jämnstora riktigt röda men inte övermogna tomater
1. Dela tomaterna i två delar. Skär dem längs med så att själva stjälkfästet lätt kan tas bort.
2. Lägg tomaterna på ett ugnsgaller med snittytan uppåt.
3. Placera gallret med tomaterna ganska högt upp i torkskåpet.
4 Sätt torkskåpet på maxeffekt.
5. Låt tomaterna torka i ca 6 timmar innan de vänds.
Julen är dofternas högtid. Om tiden före första advent och Lucia fylldes av kryddpeppar, kanel och saffransdofter så fyller vi gärna juldagarna och januari och februari med andra dofter som mångt och mycket påminner om våra klassiska juldofter men med en annan tvist. Bobotie är en klassisk sydafrikansk rätt som är en härligt doftande och smakrik form av köttfärsgratäng. Görs bäst i ett stort lass vilket betyder att den även är en alldeles utmärkt lunchlåderätt.
Jag har fått flera recept från både manliga och kvinnliga kockar i Sydafrika. Men detta är min favorit, det är Beate Jouberts recept. Hon och hennes man driver en stor fruktodling med tillhörande restaurang i området Little Karoo. På menyn finns inte många rätter men de som finns är mer än bra.
Beate Joubert med sin kokbok “Taste the Little Karoo”. Foto: Kerstin Engstrand
Den tar lite tid att laga men är ändå lättlagad. Curry, aprikosmarmelad, mangochutney och citron tillsammans med banan, mandel och yoghurt är de smaker som sätter tonen.
Bobotie serveras gärna med ris, då allra helst gult ris (färgat med gurkmeja) eller med bröd. Men denna gratäng är så smakrik att jag tycker att vanligt ris fungerar bäst till. Du kan göra en stor sats i en stor ugnsfast form eller i portionsformar. En stor form är lättast.
Denna sats fyller en form som har innermått 22 x 23 cm och är 5 cm hög. Eller cirka 8 portionsformar med en diameter på 8 cm.
8 portioner
1 kilo nötfärs, eller ännu bättre nöt- och strutsfärs blandat i lika proportioner.
1 dl solrosolja
2 gula lökar, finhackade
2 stora vitlöksklyftor
1 tsk salt
2 citroner som ska ge 3 msk citronsaft, motsvarar saften från två citroner och
2 tsk rivet citronskal, dvs zest. Gör zesten först innan du pressar citronerna.
1 äpple, rivet
0,5 dl mangochutney
0,8 – 1 dl aprikosmarmelad
2 msk soja
Svartpeppar
1 dl torrt vitt vin, går att utesluta men ta då i stället lite mer buljong
1 dl buljong
2 mogna bananer
1,5 – 2 dl matlagningsyoghurt
0,5 dl grädde
2 äggulor
1 nypa bakpulver
Till det översta lagret:
10 lagerblad
2 citroner, skurna i tunna skivor men ta bort kärnorna
20 hela sötmandlar, gärna lätt rostade
45 ml bobotiekryddblandning bestående av:
1 msk curry
1 msk gurkmeja
1 tsk malen koriander
1 tsk spiskummin
1 tsk malen kanel
I Swellendam fick jag bobotie serverad med banan och lökchutney separat. Foto: Kerstin Engstrand
Sätt ugnen på 180 grader C.
Hacka löken och finhacka vitlöksklyftorna.
Hetta upp solrosoljan. Stek löken med salt tills den får färg.
Tillsätt 0,45 dl av kryddblandningen och se till att den blir väl upphettad.
Tillsätt köttfärsen och blanda den med lök-kryddblandningen så att den blir lätt fräst.
Tillsätt citronsaften.
Därefter tillsätts det rivna äpplet, citronzest, mango chutney, soja och peppar.
Sjud under lock i 30 minuter, rör om då och då.
Nu är det dags att tillsätta buljong och vin. Blanda väl. Låt sjuda i 15 minuter. Det blir gott även utan vin.
Under tiden som köttfärsen sjuder, smörj formen väl.
Lägg köttfärsblandningen i formen. Bred ut den väl. Färsen ska max fylla formen upp till ¾.
Blanda aprikosmarmeladen med 3 matskedar citronsaft. Bred blandningen över köttfärsen.
Skiva bananerna i tunna skivor och lägg ut dem över aprikoslagret.
Blanda yoghurt, grädde, äggulor och bakpulver. Bred över blandningen över bananlagret.
Dekorera med hela lagerblad, tunna citronskivor och sötmandlarna.
Sätt in i ugnen och grädda i ca 30 minuter.
Färdigt! Njut! Och glöm inte att ha med en portion i matlådan – dina arbetskamrater kommer att sukta över dofterna din lunch sprider!
vardagarsversionen av bobotie gjord i en stor ugnsfast glasform. Smakar lika bra som de snyggare portionsvarianterna:! Foto: Kerstin Engstrand
Ett alternativ till julskinka. Denna rätt kallas också för Maos lilla röda och är väl till namnet inte politisk korrekt men det sägs att denna var hans favoriträtt. Oavsett, de gånger jag ätit den i Kina så har fläsket smält i munnen. Oftast hittar du den på enklare lunchrestaurangers menyer, då i regel med text enbart på kinesiska. Som tur är så har i regel alla menyer även bilder så du lätt känner igen denna rätt.
Serveras med en skål kokt ris och gärna vitlöksblad, dvs blasten från vitlök.
Detta recept är delvis baserat på Fredrik Önnevalls suveräna tv-serie om kinesisk mat. Tänk på att själva koktiden är cirka tre timmar plus förberedelserna.
500 g rökt sidfläsk
1 – 2 salladslökar eller allra helst blasten från färsk vitlök
5 cm ingefära, dvs en bit färsk oskalad ingefära
1 dl ljus soja, kallas oftast för japansk soja eller light
2 msk kinesiskt risvin eller torr sherry
4 tsk brunt socker
2 tsk sichuanpeppar
2 – 3 hela stjärnanis
1 hel muskotnöt
1 hel kanelstång, ca 10 cm lång
3 lagerblad
1 tsk hela kryddnejlikor
eventuellt färsk röd paprika
slanggurka till servering
Ja, kryddorna ska vara hela. Liksom att ingefäran inte ska skalas.
Börja med att skära fläsket i tärningar, cirka 3 x 3 cm stora. Fettet ska vara kvar, det är viktigt för smaken och för att kryddningen ska fungera. Vill du inte äta det är det bara att skära bort det på tallriken.
Hacka salladslöken. Ingefäran ska inte skalas men skäras i skivor, cirka ett par millimeter tjocka.
Lägg köttet i en vid och ganska stor kastrull och fyll upp med vatten så att köttet täcks. En wokpanna fungerar också. Låt koka upp och skumma av.
Tillsätt samtliga ingredienser, kryddorna kokar bäst med liggandes i en liten nätpåse, men spara lite salladslök, sänk temperaturen och låt sjuda i knappt en timme, eller tills köttet blivit mört. Nu doftar det härligt!
Avlägsna de hela kryddorna och släng dem.
Höj nu temperaturen och reducera vätskan, dvs vätskan ska småkoka tills det bara återstår en trögflytande sås. Köttet ska vara kvar! Men se upp så att köttet eller såsen inte bränner fast. Fräs i blad från färsk vitlök och söt röd paprika i skivor en stund.
Lägg upp på fat och garnera med hackad salladslök. Servera med ris och gärna färsk slanggurka. Och om du har, den gröna vitlöksblasten.
Rödkokt sidfläsk. Foto Kerstin Engstrand
Man kan även anrätta det rökta sidfläsket som en hel bit. Efter att det har kokat/stekts i cirka 30 minuter, med kryddor, så är ett knep att därefter låta det ligga i cirka tio minuter kallt, dvs i kylskåp. Då kommer fettet, som är så viktigt för smaken, att stanna kvar. Därefter kan man skära upp köttet i mycket tunna skivor, jag pratar om millimeter ”tjocka” skivor som steks på lätt, i typ en till två minuter för att därefter fräsas upp på nytt med lite soja. OBS! Bara i cirka en minut ska fläsket fräsas i soja. Servera med kokt ris, vitlöksblast och färsk röd paprika.
En snabblagad lasagne som alltid lyckas, finns det? Jo men visst! Denna lasagne gör vi i en ungsfast form med innermåttet 16 x 17 cm och en höjd av 4,5 cm (yttre mått 23 x 23 cm). Eller enklare, två lasagneplattor per lager ska få plats, var annat lager på bredden, var annat på längden.
16 – 20 lasagneplattor, torkade gula eller gröna, en förpackning brukar rymma 24 till 26 plattor. Räkna med minst 8 lager om två plattor vardera.
Smör eller margarin till stekningen av löken.
250 gram mascarpone, dvs en ask
Ett halvt paket, ca 185 – 200 gram stuvad fryst spenat
1 liten purjolök, vi använder både det vita och det gröna. Även ramslök blir bra, en annan god lökkombination är ramslök och silverlök.
Malen, eller nyriven muskotnöt
Salt, peppar
200 gram mozzarella (vikten är ostvikten) så en mozzarella brukar bli bra. Det gör inget om osten väger lite mer.
1,5 dl mjölk
Vitlök, två till tre större klyftor
1 tsk finhackad ingefära (höjer faktiskt smaken men går att utesluta).
Först såsen, blir ca 10 dl:
Foto: Kerstin Engstrand
Finhacka purjolök, vitlök och ingefära.
Smält fettet i en kastrull.
Fräs all lök och ingefära i fettet.
Tillsätt mjölk, mascarpone och spenat i denna ordning. Det går att tillsätta frusen spenat.
Rör om tills eventuell frusen spenat är tinad och att såsen inte har några klumpar. Men med dagens elpriser är det bättre om spenaten redan är tinad.
Krydda med muskot, salt och peppar. Här kan du om du vill tillsätta lite färsk pesto men lasagnen blir lika god utan. Vi tycker att ingefära ger mer piff än pesto.
Därefter fylls formen:
Fyll formen med lasagneplattor. Två åt gången, häll på sås så att såsen täcker plattorna, därefter ytterligare två plattor och sås o.s.v. Cirka 1 dl sås per lager brukar gå åt, dvs ca 0,5 dl per platta. Det brukar bli minst åtta lager plus ett topplager, ibland tio lager. Även det översta lagret ska ha ett lager sås över sig.
Toppa med mozzarella i skivor så att hela lasagnen täcks.
Grädda i ugn i 225 grader i cirka 25 minuter.
Inte den vackraste, men så god. Grön lasagne med spenat, purjolök och mozzarella. Särskilt viktig är även mascarpone. Foto: Kerstin Engstrand
Denna räcker bra till minst fyra personer. Och den blir ännu godare dag två. Går förstås utmärkt att frysa in i portioner.
Ska det vara vitlök så ska det! Men fy säger många när jag berättar att ikväll serveras kyckling med 40 vitlöksklyftor. Men vad få vet är att bakad vitlök smakar nästan som mandel. Len och mild. Detta är dessutom den lates kyckling. Inte behöver man skala vitlöksklyftorna och hela anrättningen sköter sig helt själv i ugnen. 20 minuter av förberedelser och en timme i ugnen tar det innan det är dags att servera.
Receptet fick jag i Marocko i slutet av 1970-talet, av en fransyska som bodde i sagostaden Marrakech.
1,5 kg kyckling – det är numera inte lätt att hitta större kycklingar men de finns.
40 stora, oskalade vitlöksklyftor
0,5 dl olivolja
salt
svartpeppar
Några kvistar persilja, timjan, rosmarin, blad av lagerblad, Det går även bra att använda frysta örter.
2 stjälkar bladselleri
2 msk Pernod, en fransk anissmakande spritsort, eller anisette. Det går även att göra liknande av lakritspulver som numera finns att köpa i burk i de flesta matbutiker.
1. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Skölj och torka av kycklingen.
3. Gnid kycklingen med salt och peppar.
4. Finhacka sellerin och lägg den inne i kycklingen.
5. Fyll kycklingen med de övriga bladkryddorna.
6. Lägg kycklingen i grytan.
7. Häll över olivoljan.
8. Lägg i vitlöksklyftorna. Lägg också några vitlöksklyftor inne i kycklingen.
9. Sätt på locket.
10. Sätt in grytan i ugnen. Tillaga i ca 1 timme , eventuellt lite längre. Kontrollera med en provsticka att köttsaften är genomskinlig.
I augusti visste vi inte vad vi skulle göra med all zucchini vi skördade. Nu är vi glada över att från frysen kunna ta fram vår goda turkiskinspirerade zucchinisoppa. Har du ont om plats så räcker det med att ha fryst in zucchini, de resterande ingredienserna kan man lätt sätta till när det är dags att laga soppan. Odlade ni ingen zucchini förra året så brukar det ordna sig ändå. Utländsk, oftast spansk zucchini, brukar finnas i grönsaksdiskarna även under vintern. Lite smådyra kanske, ca 15 kronor för en, men det kan det vara väl värt. Det kan ju vara roligt att redan nu få pröva en grönsak som man har köpt frön till.
Denna soppa har varit familjens favorit i årtionden. Ingen kommer längre ihåg av vem, när och var vi fick receptet.
Yoghurtens syrliga smak, den milda zucchinin och den varma doften och smaken av spiskummin sätter denna soppas karakteristisk prägel som är nästan åt grythållet i konsistens. Beräknad tillagningstid är 45 minuter.
8 portioner eller 4 personer
olivolja
600 gram zucchini, ca 2 zucchini
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
400 gram kött- eller lammfärs, lammfärs blir bäst
8 dl vatten
buljong motsvarande 2 grönsaksbuljongtärningar
2-4 tsk spiskummin
svartpeppar
matlagningsyoghurt
1. Skala och hacka löken .
2. Skär zucchinin i tärningar. Det behöver inte skäras i så fina bitar. Zucchini är lättskuret, som gjort för en inte alltför vass kniv.
3. Skala och skär vitlöken i skivor.
4. Nu ska vi sätta smak på olivoljan. Häll i olivoljan i grytan och värm den.
5. Lägg i vitlöken. Låt vitlöken ligga i oljan tills vitlöken börjar bli gyllengul. Nu har oljan en god vitlökssmak. Ta upp vitlöksskivorna.
6. Fräs löken och zucchinin i den vitlöksdoftande olivoljan i ca tre minuter.
7. Tillsätt köttfärsen. Bryn färsen lätt.
8. Tillsätt vattnet. Smula sönder buljongtärningarna. Rör om väl.
9. Tillsätt spiskummin och svartpeppar.
10. Låt koka upp och låt puttra utan lock i ca 15 minuter.
Servera med en klick matlagningsyoghurt och gott bröd. Vitlöksbröd passar särskilt bra till.
Len, god och mäktig. Passar bra till såväl kött som fisk. I och med att timbalen är så pass mättande ersätter den också potatis.
Ca 3 dl, räcker till 2 större eller 3 mindre timbaler.
2 morötter, ca 200 g
2 ägg
1 dl vispgrädde
2 krm salt
0,5 krm svartpeppar
flytande margarin till formarna
1. Tvätta och skala eventuellt morötterna.
2. Skär morötterna i mindre bitar, lagom stora för matberedaren.
3. Finhacka morötterna i matberedare.
4. När morötterna är någorlunda finhackade tillsätts ägg, vispgrädde, salt och peppar.
5. Kör en kort stund tills smeten är jämn och fin.
6. Smörj formarna.
7. Häll smeten i formarna. Fyll inte ända upp utan bara till ca 3/4.
8. Tillaga i mikrovågsugn på full effekt i ca 5 – 8 minuter. Timbalerna är färdiga när kanterna släpper. Eller koka dem i en kastrull med sjudande vatten i ca 20 minuter.
Morot är en härlig rotsak, god både rå och kokt. Dessutom ganska billig och lättodlad. Numera kan man även finna både gula och svartröda morötter.
Morotsbil
Foto: Kerstin Engstrand
Morötter brukar gillas i alla former och färger. Denna morotsbil är dessutom mycket lättare att göra än man tror. Morot är ett spänstigt material att skulptera i. Använd ångtillsats när den kokas så förblir den intakt.
1 ganska stor och fin morot
lite citronsaft
tandpetare
1. Ta bort blasten på moroten.
2. Tvätta moroten men skala den inte.
3. Skär av en bit där blasten har suttit. Denna del ska bli bilens ratt.
4. Skär dessutom, i samma del av moroten, av fyra jämnstora och jämntjocka skivor. Dessa ska bli bilens hjul.
5. Snygga till bilens bakre del.
6. Gröp ur för förarsätet. Det bör vara ganska rymligt så att det finns plats för en ratt.
7. Sätt fast ratten med hjälp av en bit tandpetare. OBS! Innan man äter bilen ska man ta bort ratten och tandpetaren.
8. Sätt fast de fyra hjulen med hjälp av tandpetare. Här gäller samma som med ratten, ta bort tandpetarna innan bilen äts upp.
9. Pensla skapelsen med lite citronsaft.
10. Koka morotsbilen i en ångtillsats, det brukar ta cirka 10 minuter.
Hasselbacksmorötter
Foto: Kerstin Engstrand
Hasselbackspotatis är känt. Men varför inte göra morötter på samma sätt?
morötter
smör
salt
peppar
1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Tvätta och skala morötterna.
3. Skär fina, täta, djupa hack i morötterna. Morötterna ska skäras djupt men inte helt igenom.
4. Lägg ordentligt med smör i en ugnsfast form.
5. Sätt in formen, med smör, men utan morötter i ugnen. Låt smöret smälta.
6. Ta ut formen ur ugnen. Pensla morötterna med smöret. OBS! Akta fingrarna så de inte vidrör den varma formen.
7. Lägg morötterna i formen med den skivade sidan uppåt.
8. Salta och peppra.
9. Stek morötterna mitt i ugnen i ca 40 minuter.
10. Pröva med provsticka om morötterna är färdiga. De ska vara mjuka men ändå hålla ihop.
Om man vill kan man strö över lite riven ost, som parmesan, när halva tiden har gått.
Morotsband
Långa band av morötter som liknar mycket bred pasta.
morötter, stora kraftiga, breda
smör
socker
salt
mejram
1. Tvätta och skala morötterna
2. Hyvla tunna, breda skivor längs morötterna.
3. Lägg lite smör i en kastrull. Låt smöret smälta.
4. Lägg försiktigt i morotsbanden.
5. Salta och tillsätt ytterst lite socker.
6. Rör om så att morortsbanden täcks av smöret.
7. Tillsätt lite vatten, ca 0,5 dl för 2 – 3 morötter.
Rosemary Verey, brittisk trädgårdsdesigner, odlare, visionär och matematiker. Hon var “”stor”, dvs världsberömd och gav ut flera böcker. Ännu mera populär blev hon när hon i mitten av 1990-talet skapade sin köksträdgård. Då hon dessutom visade en modern variant av den franska potagern på världens mest anrika trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, då ville alla ha en likadan.
Köksträdgården var den del av trädgården som mest påverkade andra. Bakom klassiska höga murar möttes man av luktärter i mängd, och blommande lavendel växte tillsammans med − mörkbladig huvudsallat! Den kombinationen var en typisk Verey-kombination. Och hon tillät både kungsljus och silvermartorn att fröså sig.
Foto: Kerstin Engstrand
Uppstammade krusbär och rosor var också självklara i hennes köksträdgård. Hon hade lärt sig vikten av såväl vertikala som horisontella linjer och påtalade ständigt att linjeföringen var särskilt viktig i just köksträdgården. Uppstammade bärbuskar och spaljerade fruktträd stod för höjden vid sidan av formklippt buxbom. Stramt mötte mjukt. När hon skapade kombinationer var det som om hon målade med växterna i nyttoträdgården. Och överallt fann man sittplatser – hon framhöll gång på gång vikten av att ta sig tid att njuta av det man skapat. Humor hade hon som sagt i mängd, så självklart hade hennes köksträdgård flera fågelskrämmor.
Foto: Kerstin Engstrand
Inspirationskällan till omdaningen av köksträdgården var William Lawson, som var verksam som kyrkoherde − i början av 1600-talet. Det var hans böcker som fick henne att sluta odla brysselkål i långa rader och låta smultron och jordgubbar täcka marken under fruktträden. Han sådde fröet till hennes kombination av lavendel och sallat och att låta vallmo fröså sig vilt.
Våren 2000, en stilla pratstund på hennes favoritbänk. Rosemary uppmuntrade mig att sälja mina bilder även utomlands och tack vare hennes uppmuntran skrev jag bland annat en artikel i The Garden om Göteborgs Botaniska trädgårds fantastiska ettårskombinationer. Foto: Gerd Berg
Rosemary var lika generös med idéer som med goda råd. Hon introducerade kakaoflis som marktäckning för mig. Det har visat sig ha avskräckande effekt på mördarsniglar. Antecknade gjorde hon alltid, och hon skrev direkt i handflatan med bläck. Ofta hade hon sonens hund i sällskap och alltid bar hon sitt älskade pärlhalsband, som de som inte kände henne brukade reta sig på. Och då människor som aldrig hade träffat henne! Särskilt flera kända svenska kvinnliga kulturskribenter höll på med detta. Då hade de inte mött Kamela Harris som använder pärlor varje dag. Eller Mary-Anne på Cothay Manor.
Foto: Kerstin Engstrand
Det verkliga genombrottet för Rosemarys nydaning av den franska köksträdgården kom 1992 då hon designade en liten stadsträdgård för den anrika trädgårdsutställningen Chelsea Flower Show. Där kombinerade Rosemary bågar av klätterrosor som ramade in uppstammade krusbärsbuskar och spaljerade fruktträd. Och besökarna suckade längtansfullt efter att få kopiera hennes stil. Rosemary hade uppnått den effekt William Lawson anbefallde:
På kvällen, i den egna trädgården, ska ens sinnen svämma över av välbehag.
Lavendel i ny kombination
Foto: Kerstin Engstrand
Lavendel och rosor är väl det säkraste kortet, men håll med om att Rosemarys kombination med mörkbladig sallat ligger i tiden. Man talar ofta om lavendelblått och det är en ljust blålila ton som också kallas engelsk lavendel. Rosemary föredrog sorter med starkare och mörkare blålila färg. Det finns faktiskt ett 30-tal olika sorter. ’Dwarf Blue’ är den härdigaste sorten i vårt klimat. Den intensivaste färgen har ’Hidcote’. ’Munstead’ är så nära färgtonen engelsk lavendel man kan komma. Idag är det lätt att få tag på lavendelplantor.
All lavendel doftar, såväl blad som blomma. Lavendeldoft är mycket rogivande. Detta påverkar dock inte humlor, bin och fjärilar som ivrigt flockas kring blommorna. Lavendeln blommar som bäst från mitten av juli till början av augusti. Beroende på sort blir den 35−60 cm hög. I soligt, väldränerat läge och gärna kalkrik jord trivs den bäst. Med åren blir de träiga och mer buskliknande. Därför bör man beskära dem och det rejält, 10−15 cm kan klippas bort. Det görs på våren, just när de nya skotten börjar skjuta fart. Äldre plantor får silvergråa blad, nyligen beskurnas blad är gröna.
Det går utmärkt att torka lavendel. Plocka dem en tidig, torr, solig morgon, just när blommorna börjat slå ut. Bind ihop till buketter som får hänga uppochner tills de torkat.
Smultron och jordgubbar
Jordgubbsblommor. Foto: Kerstin Engstrand
Jordgubbar är vid sidan av smultron sommarens rödaste guld. Solvarma, nyplockade jordgubbar är en av de största delikatesserna man kan ha i sin trädgård. Jordgubben är ett bär som helt och hållet skapats av människan, resultatet av flera smultronsorter som odlades i Sydamerika och kom till Sverige redan på 1700-talet via England. Nyttiga fiberrika gubbar, som hjälper till att hålla kolesterolet på en bra nivå. De innehåller faktiskt mer C-vitamin än apelsiner och är dessutom rika på järn. Över 400 olika aromer består smaken av, inte undra på att den är så svår att kopiera artificiellt!
Foto: Kerstin Engstrand
Inte bara vi som odlar jordgubbarna älskar dem, det gör fåglarna också. Bästa skyddet enligt yrkesodlare är nät. Det räcker med att man lägger nätet direkt över jordgubbslandet för att hålla fåglarna borta. Man kan också odla dem i kryddlandet. Varva jordgubbsplantorna med exempelvis isop som blommar i blått, rosa eller vitt, och du har det vackraste jordgubbslandet på jorden. Jordgubbar vill ha sol precis som rosor, och den kombinationen är inte heller dum! Rosemary planterade sina jordgubbar bakom de spaljerade fruktträden och hon hade också nätburar över sina bär. Burar så höga så att man kan gå in i dem vilket är vanligt i England.
Foto: Kerstin EngstrandFoto: Kerstin Engstrand
Läs också om Rosemarys smarta knep att odla potatis på elegant sätt och på en och samma gång få tidig potatis.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK
