Frost inträffar när temperaturen går under noll grader, ja det kan vi väl alla, i alla fall vi som bor i Norden. Under vinterhalvåret är frost inget problem, då vet vi att det ska vara kallt.
Utan det är under våren och sensommaren samt hösten som frost blir ett problem. Eller som i maj 2020 då frostnätter i mitten av maj hotade äppelskörden. Den frostknäppen resulterade i dålig körd av både äpple, päron, körsbär och persikor. April hade 2020 bjudit på ovanligt varmt väder och maj blev kylig. Året därpå, 2021, var april den kallaste på 18 år. Frankrike och Italien drabbades av plötslig frost i början av april, samtidigt som vinplantorna blommade. Vinet hade 2021 kommit i gång med blomningen ovanligt tidigt på grund av en värmebölja i mars. Samma mönster alltså, ovanligt tidig värme som har följts av ovanlig hård och sen frost.
Vårfrost!
Det är under den period som växter är i gång att växa, under växtens vegetationsperiod, som frost är skadligt och rentav farligt för dina växter. Frost kan ge lätta frostskador, liksom nypa växterna, man brukar ibland höra att en växt blivit frostnupen och då oftast fått bruna kanter. Men frost kan också medföra så stora skador att en växt dör. I regel är frost farligast för ettåriga växter eller växter som inte är härdiga för vårt klimat. Potatis, tomat, zucchini/squash är några växter vars bladverk direkt reagerar på även lätt frost.
Men frukt- och bär får andra skador, det är årets skörd som påverkas. Mer om olika fruktträds känslighet kan du läsa i artikeln Fruktträdens temperaturkänslighet.
Större och/eller äldre plantor klarar sig bättre
Därför talar vi mycket om vikten av att fleråriga växter ska vara väl invintrade. Det för en väl invintrad växt som köldhärdigheten anges. Ta exempelvis en gran, vi har enorma granskogar i Sverige för en vanlig gran kan klara -50°C. Men de färska granskotten, som i regel är röda eller ljusgröna, de skadas lätt vid bara någon enstaka minusgrad. Det är alltid bättre att köpa stora exemplar av fleråriga växter än mindre och yngre då de äldre klarar sig bättre.
Att storleken har betydelse gäller även för potatisplantor. En stor planta är mer frosttålig än en mindre beroende på att unga plantor skjuter skott tidigare än äldre.
Jordgubbar är också frostkänsliga. Blommorna tål bara en halv minusgrad. Om en jordgubbsblomma blivit frostskadad brukar det synas att den är svart i mitten. Är karten mogna tål de ner till två minusgrader, större kart är tåligare än mindre.
Risk för nattfrost
Numera kollar vi vädret i en app, det finns hur många väderappar som helst. SMHI har slutat varna för frost men ibland dyker det upp kommentarer från jourvarande meteorolog att det föreligger risk för frost eller till och med mera preciserat som risk för markfrost. Särskilda frostvarningar slutade SMHI med 2009.
Men när SMHI anger minusgrader en natt i april eller i maj, vad betyder det? SMHI anger beräknad lufttemperatur på två meters höjd. Beräknad lufttemperatur. Och på en höjd av två meter. Detta kan betyda att det kan vara betydligt kallare nere vid marken, eller varmare. Det kan också bli betydligt kallare eller varmare lokalt.
Markfrost
Sker när markytan är betydligt kallare än vad luften på två meters höjd är. Begreppet markfrost används om det är minusgrader endast vid markytan.
Vanlig frost
Något de flesta lärt oss är att det är vanligare med frost om det är klart väder, stjärnklart. Vissa anger också att det i regel sker vid fullmåne, i alla fall att det skulle vara vanligare med väderomslag vid fullmåne. Att det blir frost om det är ett högtryck som medför klart väder är alltså vanligt men även vid nästan klart väder kan frost ske vilket många upplevt i början av maj 2021. Är det samtidigt vindstilla eller ganska vindstilla så ökar risken för frost. Är det blåsigt så virvlas varm luft runt och minskar frostrisken. Frosten sker alltså då värme strålar från markytan och från luftskiktet närmast marken uppåt, mot rymden som meteorologerna säger.
OBS! Om det blåser så är risken mindre! Då kan vinden röra om i de lägsta luftskikten, det betyder att det inte blir lika kallt.
Därför brukar professionella fruktodlare sätta igång vindmaskiner om det varnas för frost när fruktträdens knoppar är i olika känsliga stadier.
Risken för frost är därför i regel större på platser där luften samlas, stillastående luft ska man ha koll på. Kanske inte lätt för en enskild trädgårdsägare men alla platser brukar ha sina frostfickor.
Den iskalla luften lägger sig närmast markytan och då i svackor och på plana partier. Att odla i en sluttning är bättre än på ett slätt område.
Men frostrisken minskar också med ökad höjd på plantorna! Det gäller främst fleråriga växter, som träd. Man pratar om att en ungskog vars träd blivit 1,5 – 2 meter höga sällan drabbas av frostskador. En faktor som självklart påverkar i en ungskog är att träden står ganska tätt tillsammans. Det är också därför man rekommenderar att man köper så stora exemplar av växter man kan, särskilt när man köper växter som normalt inte är avsedda för vårt klimat. I skog hålls dagens värme kvar bättre än på en åker. Har du din trädgård omgiven av tät skog minskar frostrisken något, i alla fall nära skogen.
Kan variera stort lokalt
Varje egendom har sina frostfickor och varje landsdel har områden som oftare drabbas av frost än andra. Dessa lokala variationer är viktiga att ha koll på. En kylig dag kan man gå runt i trädgården och känna var den kyliga luften finns. Det brukar kännas i knähöjd, pröva en dag, du kommer att känna skillnaden! Och du behöver inte gå barbent, de kyligare stråken känns även om man har jeans på sig.
Några svenska områden som är väl dokumenterade för att vara köldhärdar är det sydsvenska höglandet där det småländska höglandet ingår samt norra Uppland. För Norrland och i nordvästra Svealand anges ofta att områden som ligger högre än 500 meter över havet är särskilt utsatta.
Kolmården är ett annat område samt även Gotland, då vår och försommar när havet är kalla. På hösten värmer havet ön så Gotland har sällan höstfrost. Vill du odla med minimum av frostrisk så är det syd- och västkusten samt runt våra stora sjöar som är bra val.
”Frostplatser”
1. Plan mark. Yrkesodlare anger oftast att torvrik jord är extra utsatt.
2. Gropar och svackor, där bildas kalluft och den ligger kvar.
3. Våtmarker ligger ofta lågt i terrängen och är oftast mycket frostlänta.
Dessa faktorer minskar frostrisken:
- Sluttningar och markkrön, där rör sig luften lättare vilket medför att frostrisken minskar.
- Nära sjöar, uppvärmt vatten värmer luften under natten. Har du en sluttning ner mot en sjö är det varmast längst ner vid sjön.
- Om odlingar ligger i upphöjda bäddar så medför det att temperaturen närmast jordytan ökar.
Två svåra ord: Advektionsfrost och strålningsfrost
Det är vid tillströmning av kalla luftmassor som advektionsfrost uppkommer. Det är en luftburen frost, helt enkelt en kall luftmassa som kommer in i odlingen.
• Vind
• Molntäcke på himlen
• Liten skillnad i temperaturen i luftlagren från marken och upp fem meter
Strålningsfrost bildas när stora mängder värme strålar ut från marken och ut i luften. Strålningsfrost är vanligast på försommaren. Intressant är att dagar som bjudit på soligt och torrt väder samt vindstilla, då är risken för frost under natten stor. Att lufttemperaturen kan sjunka mycket snabbt under natten har vi nog alla sett på väderleksprognosen. Oftast är det som kallast vid klockan fyra på morgonen, när vi sover som bäst. Just strålningsfrost kan man skydda sig mot genom att bevattning vilket är en vanlig metod bland exempelvis vinodlare.
Strålningsfrost kallas också för utstrålningsfrost. Det är helt enkelt att värmen strålar ut från odlingen och det blir vad man kallar för negativ nettostrålning. Den börjar nere vid gräset!
• Liten till inget molntäcke på himlen
• Ingen vind
• Luftlagret närmast jorden har lägre temperatur
Sådan frost kan man minska genom att hålla gräset kortklippt och att vattna jorden! Det fungerar i regel om det ska bli runt minus två grader. Vatten håller 2 till 3 gånger mer värme och blir på så sätt en värmebuffert. Liknande effekt blir det på hösten på Gotland när havet är uppvärmt.
Att vattna jorden är ett gammalt knep, men det bör göras i god tid, rådet yrkesodlare får är upp mot fem dagar innan förväntad frostnatt. Det gäller dock att jorden är väldränerad.
Aj, mina persikoträd blommar och det ska bli frost!
Yrkesodlare, som vinodlare, brukar sätta på vattenspridarna när det vankas en frostnatt. Cirka en vecka kan man försena blomningen genom att bevattna knopparna. Ett skyddande tak, kanske till och med enbart gjort av väv skyddar också. Ibland räcker takutsprånget till för att skydda ett enstaka träd som växer vid en husvägg.
• Strålningsfrost: klar himmel, ingen vind, något kallare närmare marken
• Luftburen frost: mycket moln, blåser mycket och kallt
I de områden som är mest utsatta uppträder ibland frost eller markfrost under den period då växterna är som mest aktiva, vegetationsperioden.
Järnnätter
Är enstaka frostnätter som kan förekomma ända in på försommaren och under sensommaren eller tidigt på hösten. Oftast tänker man på frost i juni när man pratar om järnnätter. Förr var en säker tidpunkt för att plantera ut sina köldkänsliga växter att iaktta när kommunerna planterade ut sina sommarblommor. Det knepet fungerar rätt bra än idag.
Att dessa frostnätter kallas för järnnätter är gammalt och man tror att det är en mindre bra översättning från ett begrepp som finns i den tyska bondepraktikan. I tyskan finns begreppet ”eisheilige” för deras järnnätter mellan 11 och 15 maj. Troligen har tyska orden Eis för is blandats ihop med Eisen för järn. Så isnätter blev då järnnätter på svenska. Det talas om första veckan i juni, oftast natten till den 2 juni men även om nätterna mellan 13 och 18 juni. Medan man i Norrland talar om 28 – 31 juli och 11 – 19 augusti. Jag har inte funnit några belagda fakta om just dessa datum men sedan barnsben har jag hört talas om nätterna runt 6-10 juni och då i Östergötland.
SMHI anger inte järnnätter utan anger genomsnittliga datum för sista vårfrosten:
https://www.smhi.se/data/meteorologi/temperatur/genomsnittliga-datum-for-den-sista-varfrosten-1.4072
Text och foto: Kerstin Engstrand
Föregående
