Taggar Inlägg "Höst"

Höst

Japansk lykta, populär och vacker höstdekoration och trevligt alternativ till dörrkrans. Foto: K Engstrand

Japansk lykta, Physalis franchetii, även kallad judekors, är en populär och lättodlad trädgårdsväxt som framför allt syns på hösten. För då får den skäl för sitt namn, de lysande orangeröda “lyktorna”, som egentligen är det ballongformade frukthöljet, lyser starkt på kolonilotter och trädgårdar. Nu på hösten säljs den också ofta som dekorativ eternell.

Dess växtsätt är inte det vackraste, därför brukar man låta den växa i en lite undanskymd vrå eller baktill i rabatten.

Den är anspråkslös, men vackrast blir lyktorna i soligt läge och om jorden är kalkhaltig. Trivs den så sprider den sig också, den japanska lyktan sprider sig med jordstammen som sakta men säkert bryter ny mark. Blir ca 80 cm hög.

Lyktorna är vackra att ha inomhus. Man skördar den när de fått fin orange färg. De ska torkas hängande.

wjaplyktadoor
Några grenar Japanska lyktor blir vacker dekoration på ytterdörren. Foto: K Engstrand

 

 

Så lyckas du:

Japansk lykta kan ibland vara svår att få att gro, man så i krukor redan i december fram till mars, krukor som man låter stå utomhus, det brukar främja groningen.

Direktsådd: I april/maj. Fröna ska sås på ytan. Håll sådden fuktig tills fröna grott.

Du kan även förkultivera inomhus, så glest i fuktad såjord. Sådden ska under groningen stå i vanlig rumstemperatur, 20-22°C. Håll sådden fuktig.

Omplantering: När plantorna är stora nog att lätt kunna hanteras, plantera om till en planta per kruka. Vanlig krukväxtjord fungerar bra.

Låt småplantorna stå ljust och svalt.

Utplanteras efter sista frostnätterna.

Japansk lykta är medlem i potatisfamiljen.

 

 

Höst och vinter betyder halka.  De flesta villaägare tycker väl att både snöskottning som grusning är jobbigt och svårt. Salt fungerar heller inte vid all väderlek och är dessutom mindre bra att ha i närheten av växter. Inte heller på sten, har du en gång lagd med betong eller natursten spelar, salta aldrig på någon typ av sten. Saltet kan ge frätskador och gör beläggningen skörare. För ett par år sedan  fanns det en bra produkt som såldes under namnetSträvis” som vi på Rabarber var mycket nöjda med. Nu har glädjande nog Hasselfors Garden samma produkt, nu under namnet ”Is-strö dräneringskross,  ett s.k. lättgrus gjort av samma material som lecakulor. Det är alltså krossad leca och det fäster effektivt på isiga ytor. Samt det ligger kvar på marken, när isbeläggningar smälter till vatten flyter produkten ovanpå ytan och stannar där tills vattnet fryser till is igen. På detta vis behöver halkskyddet inte strös ut lika ofta. Säljs på säckar om 15 respektive 35 liter, en liter räcker till cirka 10 kvm. Och på våren kan lättgruset samlas ihop och användas som jordförbättring i rabatter och krukor eller toppdressning till gräsmattan

wlecahalka141155

Höstsådd blandad sallad på G. Foto: K Engstrand

Sallatsfröpåsar innehåller oftast stora mängder fröer. Samtidigt har just sallatsfrö inte lika lång hållbarhet som exempelvis tomatfrö. Har du som jag gott om sallatsfrö kvar så använd dem! De går utmärkt att odla utomhus i krukor även när nätterna bjuder på 4–5 minusgrader, bara du har sådden under ett skyddande tak, eller mot en värmande husvägg.

Det viktiga är att de får minst 5 grader när fröna ska gro. Och genom att de är mörkergroende kan du ställa sådden i ett kallförråd och sedan flytta ut dem i dagsljuset under ett skyddande tak. Mina har hela tiden stått utomhus under tak och de växer på.

Jag sår i krukor som jag sedan lätt kan lyfta in för att de senare ska få växa till sig. Sallatsfrön ska sås glest och på max 0,5 cm djup. Vanlig krukväxtjord fungerar utmärkt. Vattna vid behov.

När en kruka tas in i köksvärmen så växer sig bladen snabbt till sig. Den idealiska tillväxttemperaturen för sallat är 16–18 grader, har du en glasveranda eller ett uterum kan plantorna få växa vidare där. Och smaken, ja den är betydligt bättre än den dyra blandade mixsalladen som finns att köpa i matbutikerna. Och dessutom mycket billigare.

 

Blandad sallat på G. Foto: Kerstin Engstrand
Sallat sådd i början av oktober, utomhus i zon 3, med minusgrader under tidiga mornar. Sådden står under tak. Efter 14 dagar är det dags att ta in denna kruka i köksvärmen. Foto: Kerstin Engstrand

 

Läs också: En riktig blandad sallad och Sallat, så lyckas du.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Tulpan 'Verona'. Foto: K Engstrand

Nu har många butiker rea på höstlökar. Passa på att köpa tulpanlökar för de går att sätta även när jorden frusit till lite. De klarar till och med att spettas ner i frusen jord!  Sådana tuffingar ska självklart uppmuntras.

En av redaktionens favoriter är den svagt gula ‘Verona’ som faktiskt också doftar lite mer än andra sorter. Många tycker den doftar svag av citron. Alla tulpaner har annars en fräsch doft av vår. ‘Verona’ blir 35–40 cm hög och blommar från slutet av april/ början av maj.

I år har också allt fler satsat på ekologiskt odlade lökar. Just sorten ‘Verona’ säljs som ekologiskt odlad lök av bland annat Lilla Fiskaregatans trädgårdsbutik.

wekverona

När du köper blomlökar så känn på dem! De ska vara fasta och fräscha.

 

Sätt i ett glas med vatten och låt rosen välkomna dina gäster. Vår ros står på bordet vid entrén.

Hösten börjar ta form, och trädens blad börjar flamma stolta i rött, orange och gult. Oavsett ålder så lockar de vackra löven. Vi plockar i mängd  och gör rosor av dem. Till buketter som pryder bordet precis vid ytterdörren. Och våra gäster blir glada.

SÅ GÖR DU:

1.Plocka rejält med lönnlöv i olika färger och gärna i olika storlekar. Löven ska vara spänstiga, torra löv kommer bara att gå av.

 

Månskensgul rabatt vill vi ha i vår. Foto: Kerstin Engstrand

Möjligheten att få en spännande vårlöksrabatt med lång blomningstid eller någon enstaka sort som matchar just ditt hus har nog aldrig varit så stor. Det är lätt att förföras och förköpa sig. I våras blev vi på Rabarber förförda, i blekgula nyanser! Månskensgult vill  vi har i vår.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Tulpaner är svåra tycker många men några som aldrig brukar misslyckas är de tidiga så kallade naturlökarna, små näpna, låga, som violtulpanen.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Dvärgtulpanen, Tulipa turkestanica, växer vild i Centralasien. Den blir bara 15 cm hög men varje stjälk kan ge upp till 12 små blommor. Den blommar samtidigt som många krokus och porslinshyacint.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Lite senare blommar den förtjusande lilla, låga, vita violtulpanen med intensivt safirblått öga, ’Alba Coerulea Oculata’, som ibland säljs den under namnet ’Violacea Pallida’. Den blir ca 10 cm hög. Samplantera gärna med kaukasisk förgätmigej eller pärlhyacinter som båda tar upp tulpanens blåa färg.

 

Påskliljor är ett måste, dels äter inte rådjuren dem, dels kommer de tillbaka år efter år, till och med förökar sig. De är vackra en masse men också tillsammans med andra växter, som kejsarkrona och backsippa. Påskliljorna trivs bäst i mager jord, gärna öppen men också i glesa gräsmattor. Stora ruggar kan också delas på våren just när bladen börjar gulna.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

’Cassata’ är tacksam att samplantera med andra, här med halmgul kejsarkrona.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Den halmgula kejsarkronan, Fritillaria raddeana, är vår absoluta favorit. Den blir lite lägre än de vanliga och framhävs bäst antingen i grupp, eller mot en mörk bakgrund. Den lägre höjden är en klar fördel, den behöver oftast inte stöd. Men den behöver också mycket näring för att överhuvudtaget återkomma med blomning kommande år. Gärna kalkhaltig jord och väldränerat.

 

Eller mera färgstark vår:
Darwintulpaner är klassiska vår blommor på våra koloniområden.
Darwintulpaner är klassiska vår blommor på våra koloniområden.

Också darwinhybriderna med sina ståtliga, enkla blommor på höga, krispiga stjälkar är trogna. År efter år slår de ut just när körsbärsträden blommar. Vanligast är de gula och röda, men det finns även aprikosfärgade och två färgade sorter.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

I slutet av maj kommer de liljeformade tulpanerna villigt tillbaka med sina fina, graciösa blommor.  De är vackra utslagna, men mest spännande i mulet väder, då framhävs liljeformen bäst. Liljetulpaner i full blom kan du njuta av i artikeln om Berlins tulpanängar.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Gör som Bergianska trädgården,sätt tulpanlökarna runt en alurnot. Foto: Kerstin Engstrand

Men de flesta triumftulpaner, och många dubbla sorter som Angelique, får man finna sig i att sätta nya lökar varje år.  Den fleråriga perennen alunrot, Heuchera micrantha, är här en suverän samplanteringsväxt. Bladen gör att alunrot är extra rolig att skapa nya spännande kombinationer med, för det är inte för blommornas skull man har den. De är oftast visserligen lysande rosa–cerise men är små, och sitter på smala veka ax. Mest lättodlad, och trognast är den vanliga alunroten med mörkt vinrödbruna blad, ’Palace purple’. Alunroten har ytterligare ett viktig plus då den behåller sitt fina bladverk nästan hela året om. Blir ca 40 cm hög utan blommor, ca 70 cm hög då den blommar. Vill växa i mullrik och väldränerad jord i sol–halvskugga och behöver knappt gödslas. Den är lätt att dela och kan så göras både vår som höst.

 

Lökregel ett är att ju mindre lökar desto tidigare ska de ner i jorden.

Fortfarande går det utmärkt att sätta tulpaner, narcisser och de större allium, prydnadslök. Tulpaner kan till och med sättas när marken frusit, fast då måste nog spett användas. Krokus, pärlhyacinter och scilla brukar också gå bra. Men sätt inte smålökar som snödroppar och vintergäck nu, för en säker blomning skulle de sättas redan i början av september – som senast.

 

Lökregel nummer två är ju större lök desto bättre blomning. Ibland kan man finna samma sort förpackade efter storlek– tag då de större, ibland kallade jumbostorlek. Det lönar sig även om priset ibland kan kännas avskräckande. De lökar som säljs i storförpackningar är av minsta storlek och passar bra där man vill ha massverkan. Och när man möter en löks storlek så är det midjemåttet man går på.

 

Lökregel nummer tre är att lökarna ska planteras väldränerat och på ett djup motsvarande MINST tre gånger lökens höjd. Det har visat sig att lökar som sätt djupare än standarddjupet (lökens höjd x tre) blir kraftigare. Gräv en grop så bred att minst fem lökar av varje sort får plats. Varför minst fem? Jo, för alla lökväxter gör sig bäst i grupper. Sätter du dem en och en på långa rader ser din trädgård snabbt ut som en frimärkssamling.

Vattna och låt vattnet sjunka undan. Strö sedan ut en halv näve benmjöl, som främjar rottillväxten i gropen, och tryck ner lökarna lätt med basen, där rottrådarna brukar skymta, nedåt, i den våta jorden. Täck över med jord och sedan återstår det bara att vänta på våren.

 

 

 

 

Foto: Kerstin Engstrand

Fram till och med den 4 oktober 2015 kan du ute på Rosendals Trädgård, Djurgården, Stockholm, njuta av “Fru Åkerös äppelsupé”.  Vi har varit där och blev mycket inspirerade. Vi gillade mixen av svenska äpplen och fransk atmosfär. Och den fina färgsammansättningen. Hösten när den är som bäst är som gjord för att bjuda in till supé! Dalior i orange, äpplen i rött, orange och grönt, samt en stor nypa humor och lite anspråkslös natur=bravo, Rosendal! Detta är något för alla att inspireras av.

 

 

 

 

 

 

 

 

Och här några utsökta detaljer:

'Folke'

Den nya sorten FOLKE  får stora, välsmakande äpplen och fungerar både som ät- och matäpple och blir ett stort och grovt träd, med bra fruktsättning och friska, fina blad. Frukten är mycket stor, och plattrund som går i gulgrönt med varmt orangeröd täckfärg. Frukter som blir solexponerade kan bli nästan helröda. Fruktköttet är fast och krasigt som förblir vitt ganska länge.  Folke ska lagras i lite mer än en månad för nyskördad är Folke sötsyrlig, till och med ganska sur, men efter 1–2 månaders lagring blir smaken aromatisk.

Folke finns som E-planta.

Plockmogen 1–15/10, ätmogen 1–2 månader senare. Mycket god lagringsförmåga, håller till april– maj.

Folke är triploid och kan inte ge pollen till andra sorter, men kan ta emot pollen av andra medelsena till sent blommande sorter som exempelvis Filippa, Fredrik, James Grieve, Ingrid Marie, Mio och Signe Tillisch.

Sjukdomar och härdighet: Skorvresistent sort.

Rekommenderas för zon 1–4.

Övrigt: Provodlad på olika platser i Sydsverige inklusive Småländska höglandet, samt på Åland. Utlämnad för provodling hos svenska plantskolor 2009.

Det tar tid att få fram en ny äppelsort.  Ursprung: Aroma x PRI 1858/102, framkorsad på Balsgård SLU 1988 och ingår i samma syskonskara som sorterna Fredrik och Frida.  1997 blev ”Folke” ympad på grundstam för observationsförsök för att ett år senare bli utlämnad till provodlingar. Förra året, 2014, blev ”Folke” registrerad och marknadsförd.

wDSC0727

Folke-kaka

Och enligt Balsgård så bakas den bästa äppelkakan med Folke – hela vintern! Här delar de med sig av deras busenkla Folke-kaka:

4 portioner

  1. Skala 5–6 stora sötsyrliga äpplen (helst Folke förstås!) och skär i mindre bitar.
  2. Häll ner äppelbitarna i en smord eldfast form. Om de är mycket saftiga kan du pudra över med ett par teskedar potatismjöl så att äppelkakan inte blir för rinnig.
  3. Skär ganska tunna (3–5 mm) skivor av en liten rulle mandelmassa (200 g) och lägg ut dessa ovanpå äppelbitarna. Grovhacka en rejäl näve hasselnötter och häll över äppel- och mandelmasseskivorna. Strimla rikligt med sirap över alltihop.
  4. Gräddas i medelvarm ugn (175 °C) ca 15 min tills äppelbitarna känns mjuka och mandelmassa fått färg men inte blivit svartbränd. Serveras lämpligen med vaniljvisp eller vaniljglass.

 

 

Silvergirland, cyklamen och grå helgonört. Foto: Blomsterfrämjandet/Minna Mercke Schmidt

När hösten kommer är det dags att liva upp planteringarna utanför entrén och ge både dig själv och dina besökare ett varmt välkomnande! För få saker gör att ditt hem känns lika välkomnande som växter. Och det finns förvånansvärt många växter som trivs i kruka, och som tål några minusgrader.Här ger svenska Blomsterfrämjandet sina bästa tips:

5 tips för vacker entréplantering:
Härlig blandning av växter i rosa, röda och gröna toner. Foto:  Blomsterfrämjandet/Hörnhems
Härlig blandning av växter i rosa, röda och gröna toner. Foto: Blomsterfrämjandet/Hörnhems

1. Välj växter med blommor som redan är lite utslagna. Blommorna håller sig länge i de svalare hösttemperaturerna och mycket knoppiga växter kan ha svårt att slå ut i blom om ljuset är för svagt och värmen för låg.

2. När du planterar växter på hösten ska de planteras så tätt att arrangemanget ser färdigt ut redan från början eftersom låga temperaturer och svagt ljus gör att tillväxten blir obetydlig.

3. Även höstplanteringar behöver vattnas, men ju svalare vädret blir, desto mindre vatten behövs. Känn efter hur jorden känns. Näring behövs inte.

4. Använd gärna lite oväntade planteringskärl. Gamla trälådor eller zinkbaljor från loppisen är både fina och lätta att flytta. Planteringskärl i betong ställs med fördel på plats innan de planteras och vattnas, annars blir de väldigt tunga.

5. Det är också fint att skapa en liten grupp av växter i olika krukor och kärl. Botanisera i förrådet och använd det du har hemma! Några pumpor, äpplen eller andra frukter och en ljuslykta intill sätter pricken över i:et.

 

5 bra växter i höstens entrékruka

Prydnadsgräs

Prydnadsgräsen är vackra på hösten när de får ax och vippor. Foto:Blomsterfrämjandet
Prydnadsgräsen är vackra på hösten när de får ax och vippor. Foto:Blomsterfrämjandet

Prydnadsgräs är som allra vackrast på hösten då flera av sorterna hunnit utveckla dekorativa vippor och ax. En del grässorter påverkas av svalare temperaturer och skiftar i olika färgnyanser. När gräsen rör sig i vinden skapar de liv och rörelse i planteringen och de är enormt dekorativa när snö och rimfrost fastnar i ax och vippor. Dessutom skapar gräsen volym och höjd, vilket är en av grunderna för alla lyckade planteringar. Ett måste i någon av höstkrukorna!

Alunrot

Alunrot är en tålig växt som håller sig fin långt in på hösten. Det finns mängder av sorter att välja blad. Foto: Blomsterfrämjandet
Alunrot är en tålig växt som håller sig fin långt in på hösten. Det finns mängder av sorter att välja blad. Foto: Blomsterfrämjandet

Alunrot är en av de allra mest användbara växterna för höstplanteringar eftersom de har så vackra och levande bladverk. Det finns ett enormt utbud av olika alunsorter på marknaden som har blad i gröna, limefärgade, bärnstensfärgade och olika nyanser av vinrött. Flera av sorterna har marmorerade blad med vackra teckningar i avvikande färg. Speciellt den sticklingsförökade alunroten ger mycket volym. Alunrot kan användas för att fylla ut i samplanteringar, men fungerar också utmärkt på egen hand, gärna flera olika nyanser tillsammans.

Cyklamen

Cyklamen välkomnar vid entrén. Foto: Blomsterfrämjandet
Cyklamen välkomnar vid entrén. Foto: Blomsterfrämjandet

Cyklamen trivs bäst i svala temperaturer och med jämn tillförsel av vatten. Faktum är att cyklamen med fördel kan användas ute! Cyklamen trivs i utekrukan och klarar utmärkt ett par frostgrader. Genom att plantera många tillsammans blir effekten imponerande. Cyklamen finns i en mängd olika former och storlekar, och i ett brett färgspektrum från rött, cerise, rosa till vitt.

Prydnadskål

Cyklamen i savoykålskruka. Foto: Blomsterfrämjandet/Minna Mercke Schmidt
Cyklamen i kruka dekorerad med savoykål. Foto: Blomsterfrämjandet/Minna Mercke Schmidt

Läcker, tålig, formstark och lätt att kombinera, ja prydnadskålen har många fördelar! Den finns i olika nyanser av grönt, vitt och purpur och passar utmärkt att samplanera med till exempel cyklamen, prydnadsgräs och ljung. Tack vare sitt starka formspråk är prydnadskål också mycket lämplig att använda för sig själv och skapa vackra mönster av. Även grönkål går att använda som dekorativa inslag.

 

Bollkryss

Foto: Blomsterfrämjandet
Foto: Blomsterfrämjandet

Bollkrysantemum är en formstark växt som numera finns i mängder av olika nyanser. Namnet är mycket talande och deras växtsätt är precis som en boll, modell badbollsstorlek. Eftersom bollkryssen är så karaktäristiska kan de vara lite svåra att blanda med andra växter, men genom att plantera två bollkryss bredvid varandra i en lite större låda fås en fin ”pareffekt”. En matta runt bollkryssen med t.ex. murgröna eller alunrot är också fint.

 

 

Egen odlad vitlök! Foto: Kerstin Engstrand

Sätt på hösten och skörda egen vitlök till midsommar!

Alldeles egen nyskördad vitlök, från den egna täppan, kan det bli bättre? Särskilt i sommartider, då får man en doft av Provence på köpet. Så varför inte briljera med närodlad vitlök på midsommarfesten? Enligt mitt tycke blir egenodlad vitlök betydligt mera aromatisk i smaken än de som finns i matbutiken.

Och att odla vitlök är verkligen något för oss lata, enkelt, roligt, och gott. Eller för dig som är nybörjare. Sätt dem nu i höst och skörda nästa år, från slutet av juni till slutet av juli! Vitlök kan odlas i hela landet, även så långt norrut som Haparanda. Och vi lär faktisk ha odlat vitlök sedan vikingatiden.

NÄR ?

Vitlöken är på gång! Foto: Kerstin Engstrand
Vitlöken är på gång! Foto: Kerstin Engstrand

På hösten, i slutet av september – oktober, vissa år ännu senare, till och med i januari är suveräna månader att sätta vitlök i.

Franska sorter är oftast kyllagrade (i cirka +2°C) efter skörd vilket medför att de också här i Sverige kan börja växa på hösten om de sätts för tidigt. I regel sätts vitlök i Frankrike i januari, liksom på brittiska Isle of Wight och i Italien medan de i vårt klimat ska sättas när jordtemperaturen är nere vid 5°C  just för att undvika att de börjar skjuta blad för tidigt.

För det är när jorden får en temperatur av runt 3°C som vitlöken vaknar till liv igen! Det är helt enkelt ingen idé att sätta dem tidigare. Vitlöken rotar sig snabbt och ska hinna rota sig innan kylan och tjälen kommer men ska inte börja växa för mycket.Bor du där det ofta förekommer tjäle är en annan tumregel att sätta vitlöken cirka en månad innan tjälen brukar komma. Det vill säga den bör inte skjuta gröna blad innan den verkliga vinterkylan kommer. I växtzon 1 och 2 går det dessutom att sätta vitlök till långt in i november. I november brukar jag också i zon 3 sätta min vitlök om hösten visar sig bli varm, som hösten 2014 och 2019.

Sololök är en ung vitlök. Så här ser den ut innan den börjar växa till sig och klyfta sig. Foto: Kerstin Engstrand
Sololök är en ung vitlök. Så här ser den ut innan den börjar växa till sig och klyfta sig. Foto: Kerstin Engstrand

Men det går också att sätta dem i vår, när snön har smält, men då får du senare och mindre skörd. Då får du så kallade sololökar.

SORTER?
Stora klyftor ger stora lökar. Foto: Kerstin Engstrand
Stora klyftor ger stora lökar. Foto: Kerstin Engstrand

Köp certifierat vitlöksutsäde i trädgårdsbutiken. För att undvika sjukdomar ska man inte använda lökar från matbutiken, att få in exempelvis vitmögel i odlingen är en mardröm. En utsädesvitlök kostar 15- 30 kronor och ger i regel minst tio nya hela vitlökar. Välj stora vitlökar, ju större klyftor, desto större lökar att skörda nästa år. ”Att lyckas-faktorn” är stor, över 95% av de satta klyftorna brukar bildar vitlökar.

Lättast att få tag på är franska sorter som ’Germidour’, ’Theridrôme’ och ’Sabadrome’. De ger svagt lila vackra lökar som går att fläta.’Primor’ är en liten, starkt lila sort som är vanlig i Kina och är också den tidigaste.

Jag har konstaterat att  ’Theridrôme’ brukar ge de största vitlökarna, och den bästa skörden i soligt läge medan ’Gerrmidour’ ger bäst i halvskuggigt läge.

Kan du inte sätta lökarna direkt efter inköp så förvara dem i rumstemperatur, luftigt och gärna mörkt. Låt vitlöken vara hel tills det är dags att sätta den. Först i samband med sättningen tas klyftorna ut ur löken.

VAR?
Vitlöksodling I på Emmagården i Östersund,. Foto: Kerstin Engstrand
Vitlöksodling på Emmagården i Östersund,. Foto: Kerstin Engstrand

Läge och jordmån, vitlök gillar en kall vinter men hatar fuktig vinter. Därför ska odlingsplatsen vara väldränerad och solig, gärna i lä. Upphöjda odlingsbäddar, så kallade djupsängar, och i pallkragar som är två våningar höga, är ypperligt att odla vitlök i. Vitlök går också bra att odla i stora frostsäkra krukor.

Jorden ska vara näringsrik, allra helst kalkrik och sandblandad lerjord men inte ren lera. Har du inte det går det utmärkt med planteringsjord på påse som förbättras med kogödsel som också finns att köpa på påse.

HUR?
Spetsiga sidan upp, rötterna växer ut från den breda ,platta sidan. Foto: Kerstin Engstrand
Spetsiga sidan upp, rötterna växer ut från den breda ,platta sidan. Foto: Kerstin Engstrand

Sätt klyftorna en och en, med den spetsiga sidan uppåt, på ett djup av 5 – 7 cm och med ett avstånd på cirka 15 cm från varandra. Du behöver inget särskilt land att odla i, vitlök går utmärkt att odla mellan andra växter, som bland rosorna eller hallonen. Eller i pallkrage. Föredrar du att odla i rader bör radavståndet vara 20 – 35 cm.

 

Och nästa år:
Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand
Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand

I vår: Vatten och gödsel

När snön smälter börjar vitlökens gröna blast att titta upp. Då, så fort snön börjar smälta kan man försiktigt börja gödsla. Strö ut lite hönsgödsel i pelleterad form mellan raderna, inte på lökarna eller på blasten. Benmjöl är också ett bra alternativ. Lite senare, när du börjar klippa gräsmattan, uppskattar vitlöken ett lager gräsklipp då och då under våren och försommaren – det brukar göra underverk.

På våren, när vitlöken börjar spira, är det också dags att börja vattna. Det är viktigt men du ska sluta vattna en månad innan skörd. Detta för att vitlöken nu ska förbereda sig och bilda klyftor. Under hög- och sensommaren har rotsystemet blivit så pass djupgående att bevattning inte är lika nödvändig.

Läs också: Vitlöken gror i januari, är det farligt?

.

Vid midsommar: Skörd
Nyskördad vitlök
Nyskördad vitlök

Från slutet av juni månad kan du skörda. I juni, när bladen ovan jord har blivit cirka 20 cm höga, får du upp en hel vitlök utan klyftor, en sololök. Krafsa försiktigt bort lite jord och kontrollera färgen. Är vitlöken grön är den omogen, är den vit går den att skörda. Riktigt mogen vitlök har en underbar vitrosa–lila färg.

Senare, i mitten av juli, när bladen är halvvissna, är vitlöken färdigutvecklad, dvs. börjat klyfta sig och då är det verkligen skördedags! Låt inte vitlöken stå kvar i jorden för länge, då spricker det yttre skalet. Senast i september bör du ha skördat alla. Det yttre skalet är vitlökens egna skydd mot mögelangrepp.

Lagring

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Får du stor skörd så går vitlök utmärkt all lagra. Vad som avgör vitlökens hållbarhet är torkningen. Ta upp lökarna, skölj av dem och låt dem torka, under tak eller allra helst i ett soligt fönster, i ett par veckor. Vitlök förvaras bäst i rumstemperatur.

Läs också vad du kan laga med vitlök som gror i kylskåpet: Oj, vitlöken gror, vad kan jag göra av den?

Och en artikel om hur man odlar vitlök utomlands och hur du ska hantera om vitlöken börjar växa “mitt i vintern”: Vitlöken gror, är det farligt?

Av Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...