Taggar Inlägg "Vår"

Vår

Hundtandlilja. Foto: Kerstin Engstrand

Som en orkidé, så liknar många hundtandliljan och det stämmer bra. Blygt låter den sin utsökta blomma blicka ner mot marken. Den nästan trycker sig ner mot jorden.så här års på våren är det först bladen man lägger märke till, de är ofta fläckiga.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Det vetenskapliga namnet är Erythronium dens-canis, och canis betyder hund. Varför då hund? Jo för knölen liknar en hunds tand.

Foto: Kerstin Engstrand
Så vackert från en sådan liten hundtandsliknande lök! Foto: Kerstin Engstrand

Den rosalila skönheten här heter Lilac Wonder som blir cirka 10 till 15 cm hög.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Jag föredrar de som har lilarosa blommor. Hundtandliljan trivs i blandad sol-skugga, i ett skogspartis utkant eller under rosor, där jag har några, de trivs även under träd och helt förträffligt under rododendron.
 
Och en gul!
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Pagoda är den vanligaste gula. Den brukar blomma samtidigt som pärlhyacinter och ormöga och skapar en härlig blå gul kombination! Blir cirka 25 cm hög.

'Pagoda' uppifrån, här växandes tillsammans med ormöga.   Foto: Kerstin Engstrand
‘Pagoda’ uppifrån, här växandes tillsammans med ormöga. Foto: Kerstin Engstrand

Knölarna sätt på hösten på ett djup av cirka 10 cm och på ett avstånd mellan varandra på 10 cm. de säljs både i lösvikt och färdigförpackade i påse. Med tiden förökar de sig, då kan de lätt delas och planteras om. Gör det på våren när småplantorna syns för efter blomning så vissnar hela plantan ner och är svår att hitta!  Men lugn, de kommer tillbaka nästa vår igen. Dock, det kan vara bra att märka ut odlingsplatsen så att de inte planterar något annat på samma ställe.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Från frö

Kan också odlas från frö. Fröna kan sås både på våren och på hösten. På våren, inomhus, i perioden januari till maj. Så dem grunt och täck dem med lite perlit. Vanligtvis gror fröna inom en månad. Har det inte skett kan du ställa sådden i kylskåpet i en månad. Ställ därefter sådden utomhus, i skuggigt läge. Hundtandliljan kan även höstsås, från september och framåt, och då sår man vanlien i krukor som får stå utomhus.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Många tulpaner tar plats, både när det gäller utrymme och när det gäller uppmärksamhet. men det finns också tulpaner som nästan kryper längs marken och ändå fångar ens uppmärksamhet. Och som skapar habegär.

Tulipa humilis ‘Rosea Caerulea Oculata’ är en sådan. Så mjukt rosavit, så vänlig i sitt växtsätt och så utsökt fast hon beskrivs ibland att ha ett hjärta av stål! Det vill säga, det vi i regel kallar för öga, det blåa i mitten, är till färgen stålblått. Därav ett hjärta av stål.

10 till 15 cm hög är hon och trivs allra bäst i soligt läge, gärna med några stenar i närheten. Blommar i april. Lökarna, som är små, sätt på hösten på ett djup motsvarande lökens höjd x 3 och alltid med spetsen uppåt.

Lökar av Tulipa humilis 'Rosea Caerulea Oculata'. Foto: Kerstin Engstrand
Lökar av Tulipa humilis ‘Rosea Caerulea Oculata’. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Jag kommer fortfarande ihåg i mina första inomhussådder! Det var länge sedan, jag gick på mellanstadiet och det var tomat efter tips från min mor som blev första försöket. Just detta att varje morgon gå fram till odlingen där på fönsterbrädan för att se om något hade grott eller hur mycket som hade hänt under natten är en känsla som jag än i dag uppskattar. Före frukost ska det vara. En glädje och förundran över vad mycket växtkraft det finns i ett lite frö som jag än idag gläds åt, jag och tusentals andra som odlar.

Min mor fortsatte att odla tomater i köksfönstret, även året när hon skulle fylla 85 år. I godisburkar från mataffären, utan dräneringshål. Det gick utmärkt.

Mycket har hänt sedan 1960-talet. Samtidigt inte men en sak märker jag mest och det är idag mycket lättare att få tag på ”finesser” som värmematta och bra belysning. Inte bara lättare, de har också blivit billigare.

Vad behöver man då?
Bakbordet av plast har många funktioner, under våren är det planteringsbord, under vintern pusselbord men aldrig bakbord.   Foto: Kerstin Engstrand
Bakbordet av plast har många funktioner, under våren är det planteringsbord, under vintern pusselbord men aldrig bakbord. Foto: Kerstin Engstrand

Jag har inga stora utrymmen inomhus, jag har ett rum med två fönster i sydväst där plantor mår bra att stå och det praktiska arbetet med att så, hantera jord med mera sker antingen på köksbordet eller i tvättstugan. Mycket av det jag förkultiverar inomhus kommer att växa i 30 pallkragar och i lika många stora krukor. Inga hundratals kvadratmeter av köksträdgård och inget växthus men det fungerar mer än bra. Jag får enorma skördar och ger bort en hel del.  Och har så gjort i flera decennier.

Idag är det lättare att få tag på smarta lösningar än tidigare. Bara under det senaste decenniet har det hänt mycket gällandes utbudet. Inte minst har näthandeln blivit bra mycket bättre vilket underlättar. Även i Stockholmsområdet är avstånden stora och det tar tid att åka runt. Samt att priserna har gått ned.

Det enklaste först, ett bakbord! När barnen var små köpte jag bakbord av plast, 50 x 60 cm och det används än idag, numera enbart av mig. Verkligt hållbart och kommer att hålla min livstid ut. Köptes som pysselbord, används idag under julen till pussel och efter jul är det så-och omplanteringsbord. Ibland sätts det på köksbordet eller diskbänken, ibland sätter jag det över tvätthon i tvättstugan. Lätt att rengöra och lätt att förvara när det inte används. Finns än idag att köpa, Daloplast står det på etiketten och kostar runt 200 kr.

Pluggar jord
Odlingspluggar är lätta att hantera. Foto: Kerstin Engstrand
Odlingspluggar är lätta att hantera. dessa är av kokos. Här är det grön malabarspenat som är på väg att gro och ska flyttas till en plats under växtbelysning. Foto: Kerstin Engstrand

Ja, pluggar, du läste rätt, odlingspluggar istället för såjord. Jag behöver inga mängder av enstaka växter utan odlar ett fåtal växter av samma sort. Därför drar jag upp pelargoner, aubergine, kronärtskocka, chilipeppar, paprika och tomater i pluggar. Det går enkelt och snabbt att så i dem, inget slabb med jord som hamnar överallt. Då många växter har olika groningstid, vilket även kan variera mellan sorter, så är det extra lätta att använda. Bara att lyfta upp en som behöver planteras om eller flyttas närmare ljuset.

Från vänster: Roockwoolplugg, kokosplugg, jiffybrikett och RooIIt/RootRiot-plugg, alla i torrt format. de sväller i vatten. Foto: Kerstin Engstrand
Från vänster: Roockwoolplugg, kokosplugg, jiffybrikett och RootIt/RootRiot-plugg, alla i torrt format. de sväller i vatten. Foto: Kerstin Engstrand

Sedan några år tillbaka har det kommit flera olika typer av odlingspluggar. När jag var liten, i alla fall ung, så var jiffybriketter det fiffigaste. Det är briketter gjorda av torv eller kokos som är sammanpressat till en cirka 0,5 cm tjock och 3 cm rund bricka. Man häller lite ljummet vatten i hålet i mitten och vips så sväller briketten upp. De är ett bra och smart alternativ att så frön i till växter som du vill ha enstaka exemplar av. Brukar kosta mellan 1 och 1,50 kr styck, säljs ibland lösa och då blir de lite dyrare men finns oftast i 15- eller 50 pack. Förvaras de torrt håller de i väldigt många år.

Häll vatten på dem och efter 3-5 minuter har de svällt. Foto: Kerstin Engstrand
Häll vatten på dem och efter 3-5 minuter har de svällt. Foto: Kerstin Engstrand

Efter Jiffy har pluggar av kokos och så kallade ”rootit” kommit.

Odlingspluggar av kokos, komposterbar kokosfiber, torv och näring är mindre än jiffy och lite dyrare i inköp. De lanserades först för hydroponisk odling men jag använder dem även till växter som ska planteras i jord. En nackdel med dessa pluggar är att de torkar ut snabbare än jiffy om de inte sitter i ett kärl där de har väggar ända upp till kanten. Sticker pluggen upp så torkar den snabbt, vilket lätt åtgärdas med att spraya pluggen med vatten. Det syns tydligt när en plugg håller på att torka upp, då blir den ljusbrun, den ska, när den är fuktig, vara svartbrun som kaffesump. Rötterna blir fina och det är lätt att ta hand om enstaka plantor av sorter som växer snabbare än andra. Det är bara att lyfta upp och plantera om. Lättast får man upp dem om man sticker en penna i hålet i behållaren under den aktuella pluggen. Dessa odlingspluggar finns som mest att köpa i 14-pack och priset varierar stort från butik till butik så här lönar det sig att kolla runt, som billigast brukar styckpriset bli 3,50 kr. Förhoppningsvis kommer de snart att säljas i större förpackningar. Dessa kokospluggar brukar finnas i alla stora välsorterade trädgårdsbutiker och andra kedjor som säljer odlingstillbehör.

Root-IT eller Root-RIOTpluggar är enkla att hantera. Här är det chilipeppar som sås, ett frö i varje. Foto: Kerstin Engstrand
Root-IT eller Root-RIOTpluggar är enkla att hantera. Här är det chilipeppar som sås, ett frö i varje. Foto: Kerstin Engstrand

Root-It eller Root-Riot brukar kosta cirka 3 kronor styck om man köper ett 50-pack, runt 2,50 kr om man köper 100-pack. De är inte lika lätta att få tag på, oftast får man köpa dem över Internet. Det är en rotningsbrikett som är sammansatt av torv och bark men känns som en svamp. Jag gillar inte konsistensen men jag gillar resultatet man får när jag sår eller sätter sticklingar i dem!  Finessen med root-it är att varje brikett har två hål, ett för frö och ett för sticklingar, vilket gör att de fungerar suveränt bra även för att rota krukväxtsticklingar i, även mycket små sticklingar beståendes av enbart ett blad eller en tillväxtpunkt. Det finns också en variant som säljs under beteckningen Root- Riot där kuberna anges bestå av finfördelad jord som sammanfogats med växtbaserat lim. Dessa har samma svamp eller skumgummiliknande konsistens som Root-It. För båda dessa typer ska just den porösa strukturen medföra att syre lättare kan nå växtens rotningsområde och därför ska främja rotbildningen. Det är behändigt att ha en stor påse hemma, de håller i många år.

Ett annat plus är att en rootitplugg torkar ut utifrån så du känner direkt när det är dags att vattna. Båda varianterna fungerar mycket bra i pluggbrätten från mycket små om 6, 14 osv. till riktigt stora med flera hundra pluggar. De säljs i en återförslutbar påse men även i små hållare. Ett annat bra tips är att ställa kuberna på en bädd av vermikulit (säljs också som vermiculite) när du sår så håller de fukten ännu bättre.

Det är inte lätt att så frön som ska ha en viss täckning i stenullspluggar.  Foto: Kerstin Engstrand
Det är inte lätt att så frön som ska ha en viss täckning i stenullspluggar. Foto: Kerstin Engstrand

Stenullspluggar, det finns även pluggar av rockwool som oftast föredras av yrkesodlare. De fungerar mycket bra men jag använder de mest för att testa och då ett snäpp större än de på bilden här ovan, sådana som har storleken 25x25x40 mm som är porösare och lättare att så i. Varför använder jag dem inte så ofta? Dels för känslan men också att det är lätt att gnugga sig i ögonen efter man använt dem och då sticks det. Att storodlare gärna använder sig av odlingspluggar av rockwool beror på att det är ett helt sterilt media. Risken för sjukdomsangrepp som svamp och mögel minskar markant. Även dessa har ett litet hål förberett.

Gyllengula knep
Gul klisterremsa är en bra fångsfälla. Det guldiga i den gröna krukan är vermikulit.  Foto: Kerstin Engstrand
Gul klisterremsa är en bra fångstfälla. Det guldiga i den gröna krukan är vermikulit. Foto: Kerstin Engstrand

Två gula saker jag inte kan leva utan, gula klisterskivor och vermikulit. Bägge är bra mot sorgmygg. Gula klisterskivor är oerhört effektiva, så effektiva att man själv lätt fastnar med fingrarna på dem. De är gula för att de små flugorna och myggen älskar gult. Jag köper klisterskivor som är avsedda för växthus. Av dem klipper jag små remsor som jag placerar ut bland odlingarna, de är lätta att sätta fast på en liten pinne, för som sagt klistret är starkt!

Det finns även transparenta klisterremsor som man kan sätta på fönstret. De är bra men inte lika effektiva som de gula klisterremsorna.

Vermikulit är ett bra material att ha hemma. Lätt, en påse om tre liter väger ingenting och det skimrar som guld, kattguld som barnen sa när de var små. Länge var det bara superamatörer som hade det på sina växtförsäljningar men numera finns det i alla trädgårdsbutiker. Det är lerskiffer som efter kraftig upphettning får en struktur som både absorberar och avger fukt. Det buffrar vatten och tillför därmed lagom fuktighet till ytskiktet av odlingssubstratet och fröet. För små till medelstora frön är ett skikt på 1-3 mm bra, till stora frön är ett 3 – 5 mm tjockt lager bra. Jag använder det till att toppa pluggar och såjord med där jag sår frön som är ljusgroende. Jag strör även ut ett lager på jorden efter omplantering då sorgmyggor då inte får så lätt fäste. Det håller också alger och mosa  borta. Vermikulit kan också blandas in i jord för växter som vill ha mera fukt. I konsumentförpackning brukar de säljas i påsar om tre eller fem liter med ett pris om tio eller tjugo kronor litern. Räcker länge och håller länge. Har du riktigt stora odlingar så är en tumregel att det går år mellan en och tre liter per kvadratmeter.

Märk sådderna
I princip allt går att använda, glasspinnar blir bra såetiketter. Foto: Kerstin Engstrand
I princip allt går att använda, glasspinnar blir bra såetiketter. Foto: Kerstin Engstrand

Man glömmer, kanske inte att man sått, inte heller vad för typ av växt man sått men sortens namn är omöjligt att komma ihåg. När tomater gror så ser i princip alla sorter likadana ut så märk dem direkt efter sådd! Etiketter av plast, som går att tvätta/sudda bort texten på är utmärkta och håller i många år. Jag föredrar de som har lite sträv yta. Glasspinnar fungerar också men brukar bara hålla en sommar. Detsamma gäller för de träetiketter som säljs. Man kan även klippa till remsor av plastförpackningar. Jag skriver texten med mjuk blyertspenna, den texten håller i alla väder, även i många år. Samt för anteckningar även i ett block, som efter en säsong är ganska tummat och jordigt men guld värt!  Jag för även över motsvarande till en Excelfil. Det är ovärderligt att ha information om hur sådderna har utvecklat sig till kommande år. En annan bra minnespåminnelse är att ta bilder med mobilen, då får du till och med exakt på minuten när du sått något. Ja, är man nörd så är man!

Ett år körde jag med nummersystem, började att märka första sådden som nr 1, sedan 2 etc. och förde över allt i Excel för jag tänkte då att spara tid genom att slippa sudda, man kan ju göra samma nummersystem nästa år igen och samma etiketter igen. De fungerade ja, men var för krångligt. Jag var ju tvungen att gå in och se på listan vad varje nummer stod för.

Vad sätter jag pluggarna i?
En skomatta, en värmematta och ett minidrivhus med några minibrätten. Foto: Kerstin Engstrand
En skomatta, en värmematta och ett minidrivhus med några minibrätten. Foto: Kerstin Engstrand

Miniväxthus, folieformar, kötttråg av plast, körsbärstomataskar och vindruvsförpackningar, allt används. När boken Nybörjarens lata trädgård kom ut så visades mitt återbruk även upp i SVT! Särskilt programmet Fråga Doktorn tyckte detta var så hälsosamt att jag återanvände juiceförpackningar men de noterade inte att jag även återanvänder glasspinnar.

Pluggarna brukar jag sätta i de förpackningar som pluggarna ibland kommer med, men de finns även att köpa separat och det fungerar mycket bra. Då står de upp och få skydd på sidorna. De i sin tur placerar jag antingen i ett plasttråg som det varit kött i, eller i en gammal folieform. Som lock kör jag med plasttråg. Det blir som små miniväxthus och är lätt att lufta genom att bara skjuta det lite åt sidan.

stabilt minivöxthus som jag haft i så många år att jag inte lngre kommer ihåg när det köptes. det har två öppningar i taket som underlättar när man ska reglera luftfuktigheten. Foto: Kerstin Engstrand
Stabilt miniväxthus som jag haft i så många år att jag inte längre kommer ihåg när det köptes. Det har två öppningar i taket som underlättar när man ska reglera luftfuktigheten. Foto: Kerstin Engstrand

Jag har också några gamla minidrivhus som de brukar kallas för. De har ett underrede, ett ”fat” av kraftig plast som håller. Jag har slutat med de tunnare varianterna, de blir snabbt sköra. Till detta en tillhörande kåpa, också den av kraftig plast som har två öppningar i taket så man lätt kan reglera luftfuktigheten. Det blir lätt för mycket kondens annars. Även i minidrivshuset sätter jag pluggarna eller småkrukorna i olika formar så att man lätt kan flytta runt allt eftersom det gror.

Jag vattnar underifrån, då blir jorden porösare. Men det går självklart att vattna ovanifrån också. Oavsett metod så ha koll så att växterna inte står djupt i vatten. Försök häll bort det vatten som står kvar efter en timme.

Mammas gamla sprayflaska fungerar än idag. Hon skulle i år ha fyllt 102 år.  Foto: Kerstin Engstrand
Mammas gamla sprayflaska fungerar än idag. Hon skulle i år ha fyllt 102 år. Foto: Kerstin Engstrand

Till pluggarna har jag också en stril som sätts på en petflaska, passar både till mindre flaskor och stora samt jag har min mors gamla stryksprayflaska, båda fungerar utmärkt. Att duscha plantorna mår de bra av, dels för att få eventuella fröskal att släppa från bladet, dels för att höja luftfuktigheten när inomhusklimatet är torrt och varmt.

 

Värmematta!
Det svarta är en värmematta, här skymtar också folieformar och plasttråg från köttförpackningar. Foto: Kerstin Engstrand
Det svarta är en värmematta, här skymtar också folieformar och plasttråg från köttförpackningar. Foto: Kerstin Engstrand

Förkultivering av mera värmekänsliga växter blev väsentlig enklare när värmemattor blev prisvärda. Så kallade varmgroende frön gror i regel inom några dagar, tomater till exempel och de gror lätt i vanlig rumstemperatur mellan 20 – 22 grader. Men det finns andra, som en del chilipeppar som vill ha högre temperatur, liksom en del exotiska frön och kaktusar och då behövs högre temperatur. Att använda sig av element har många gjort men jag rekommenderar inte att lägga något överhuvudtaget på ett element. Har man golvvärme i exempelvis badrummet, och inga husdjur som gärna vill leka med jord och sådder, kan man ställa sådden där men så fort fröna gror måste de få ljus. Idag kan man få en bra värmematta för cirka 150 kronor. Här är det värt att kolla runt på priset, en och samma kan variera från 149 till 399 kronor! Jag lägger min värmematta på en bit frigolit. Observera att man aldrig ska ställa krukor direkt på värmemattan, krukorna ska stå i ett kärl som ställs på värmemattan. Den får stå på dygnet runt när värmekrävande växter ska gro.

Hamstrar krukor och andra förpackningar
Plantagens blåa krukor som de säljer över 400 olika sorters perenner i ingår egentligen i ett retursystem, för fem krukor får man välja en ny perenn men jag sparar på dessa krukor, de är suveränt bra.  Foto: Plantagen
Plantagens blåa krukor som de säljer över 400 olika sorters perenner i ingår egentligen i ett retursystem, för fem krukor får man välja en ny perenn men jag sparar på dessa krukor, de är suveränt bra. Foto: Plantagen

Jag sparar alla små fyrkantiga planteringskrukor i storlekarna 7, 9 ,11 samt 13 som jag får när jag köper plantor. Använder särskilt de kraftigaste men alla används. Särskilt bra är de blå krukor, 11 cm, som Plantagen säljer perenner i. I över tio år har man kunnat panta dem, om man lämnar tillbaka fem får man en ny växt som säljs i samma typ av kruka men jag behåller de blå krukorna. Att de är bra säger sig självt, de tar tillbaka dem och återanvänder så bättre kruka kan man knappast få. De lär ha 400 olika växtsorter i de blå krukorna så med tiden blir det alltid några. Jag tror att de alla är svenskodlade perenner som säljs i dem.

Fyrkantiga krukor, här i tre olika storlekar är viktiga för att jag ska lyckas med mina tidiga odlingar.  Foto: Kerstin Engstrand
Fyrkantiga krukor, här i tre olika storlekar är viktiga för att jag ska lyckas med mina tidiga odlingar. Foto: Kerstin Engstrand

Fyrkantiga krukor är lättare att ställa tillsammans, de är mera yteffektiva. De sorteras efter storlek, de är lätta att stapla i varandra. Och de fyrkantiga ställer jag närmast dörren i förrådet så jag lätt får tag i dem när våren kommer för mitt förråd är nog som de flestas, överfullt.

Sår jag i jord använder jag småkrukor, låga formar, tomataskar, vindruvsförpackningar eller juice-och mjölkförpackningar. Jag använder mig också av små 49-pluggbrätten, särskilt när jag sår kaktusar.

49-håls minipluggbrätte, ett rött syns på annan bild. Numera verkar de bara finnas i sobert grått. Platshuva av kraftig plast ingår.  Foto: Kerstin Engstrand
49-håls minipluggbrätte, ett rött syns på annan bild. Numera verkar de bara finnas i sobert grått. Huva av kraftig plast ingår. Foto: Kerstin Engstrand

 

Dessa pluggbrätten är kraftiga och håller länge, har ännu inte lyckats slita ut något av dem. Samt har några stora pluggbrätten med 77 hål för sådder av blommor köpta på 1980-talet av Lindbloms och de håller än!  Men 77-pluggsbrättena använder jag mest för utomhussådd.

Och lite doft av jord

Jord kan variera mycket i kvalitet och det är kanske det svåraste att välja rätt. Men under alla mina år har jag bara fått dålig jord en gång! För vårens sådder och omplanteringar blir det oftast köpejord från den lokala matbutiken. Såjord för sådder och krukväxtjord för omplanteringar. Det har alltid fungerat bra. Jag använder främst såjord när jag odlar i pluggbrätten eller ”bredsår” i ett kärl för att få många exemplar av en och samma växt. Annars använder jag mig av odlingspluggar för alla växter som jag behöver enstaka exemplar av.

Ett annat suveränt alternativ är de nya kompakta jordarna som säljs i små block, i sammanpressade briketter. Jag brukar kalla dem för brikettjord. Vatten får man tillsätta själv, du häller i vatten och får jord! Dessa substrat är mycket bra och är tillverkade av kokosfiber/kokosnötsskal. Fungerar även att så kaktusar i. Jag tror det var Ikea som började och idag finns de även hos Clas Ohlson och jag tror även hos en stor växtkedja där jag i alla fall tidigare har köpt. Det är jord som är smidig att ha hemma och fungerar suveränt bra.

"Brikettjord" eller "komprimerad tjord", här Ikeas variant. Foto: Ikea
“Brikettjord” eller “komprimerad tjord”, här Ikeas variant. Foto: Ikea

Kokos håller vatten upp till åtta gånger sin egen vikt och en klar finess att jorden inte blir plaskvåt. Jag har även återanvänt denna typ av jord och det fungerar bra, den behåller strukturen då kokos inte bryts ner lika snabbt som torv. Ikeas lösning om tre jordbriketterna som vardera sväller till 5 liter jord när de blandas med ungefär 2 liter vatten tycker jag fungerar bäst men de går tyvärr inte att köpa online. Och många av oss har en bit att åka till deras närmaste varuhus. När jag ungefär var tredje år kommer dit så bunkrar jag upp. Clas Ohlsons har också “brikettjord” och den sväller till ca 10 liter jord.

Ljus från sådd till första omplantering
Småplantor i kokospluggar i fas 1, innan första omplantering. Foto: Kerstin Engstrand
Småplantor i kokospluggar i fas 1, innan första omplantering. Foto: Kerstin Engstrand

Under denna fas står mina odlingar i ett ställ som jag köpt från IKEA, ett trevåningsställ som egentligen är för hydroponisk odling (se test här) men just denna suveräna storlek finns tyvärr inte längre. Nu har de en mindre och lägre variant. Men båda har plats för att sätta fast en belysning. Etagen är särskilt anpassade för växter, med extra insats och belysningen som man köper till har IP-klass 44 och ett PPFD-värde på 100. Det PPFD-värdet är visserligen inte det optimala men passar suveränt just för denna ställning. Jag får jättefina plantor. Har självklart timer kopplat till belysningen. Energiförbrukning är 4,8 kWh per månad vid användning 16 timmar per dag och jag har tre, ett för varje etage. I perioden november till mars står här också många medelhavsväxter som får extra vinterljus. Samt belysningen gör också att hemmet känns ljusare under vinterhalvåret.

Jag sätter, i början när plantorna är små, odlingen på en skobricka som står på upp och nervända krukor, på så sätt kommer plantorna närmare ljuset. När de växer till sig och planteras om tar jag bort upphöjningen.

Många använder sig av en stadigare hylla, typ lagerhylla av metall och monterar på en belysning.

Omplantering
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När en planta har fått två till fyra karaktärsblad, dvs de blad som växer fram efter de första två, de så kallade hjärtbladen, är det dags för omplantering vilket brukar inträffa cirka en månad efter sådd.

Lejonparten av alla växter vill stå svalare och ljusare efter första omplanteringen. Ljuset går lätt att fixa med extraljus men jag kan inte få svalare än 22 grader i något rum och nu vill växterna ha 18 grader!  Så jag kompenserar värmen med att plantera om mina plantor en gång extra innan det är utplanteringsdags. En omplantering gör att växten stannar upp lite i tillväxt innan den sätter fart igen.

7,9,11 och kanske 13, nu har man användning av krukor i olika storlekar. Första omplantering sker till 7 cm kruka, 8 cm går också bra. Det vinner du på, man förlorar på att välja större krukor vid första omplanteringen. Rötterna arbetar så att de hela tiden söker sig ytterkanterna, man brukar säga att rötter jagar syre och fukt. Är krukan för stor tar det för lång tid, dessutom är risken stor att jorden lätt blir för våt, helt enkelt plaskvåt och det skadar rotbildningen. Visst det tar lite tid att successivt plantera i storlek efter storlek men i längden så får du finare och mera välmående växter.

Nu är det plantjord som gäller, kan även kallas för krukväxtjord, eller kokosjord från stora briketter. Har jag inte ”brikettjord” hemma köper jag i min närmsta butik som är en matbutik som säljer flera olika märkens jord. En 7 cm kruka rymmer cirka 2,5 dl jord.

Omplanterade växter får dra vatten i ett par timmar.  Foto: Kerstin Engstrand
Omplanterade växter får dra vatten i ett par timmar. Foto: Kerstin Engstrand

Jag ställer krukor på skobrickor, Ikeas skomatta Bagmuck eller liknande. För mig passar Bagmuck bäst då jag även kan skjuta in en sådan i trevåningsstället och därmed öka ytan. Den är dessutom rak i kanterna, har ytterformatet 71 x 35 cm (innerformat 68 x 30 cm), kostar bara 25 kr och  går knappast att slita ut samt går att köpa on-line.

Jag föredrar att välja krukor med storleken 7, 9 och 11 cm då det helt enkelt blir mera yteffektivt. En sådan skomatta rymmer utan problem 36 stycken 7 cm krukor. Den får också plats på fönsterbrädan och det är ett lätt sätt att utöka en vanlig fönsterbrädas bredd.

Nu behöver växterna också mera ljus, jag låter belysningen vara på i 14 timmar.

Andra, tredje och kanske fjärde omplanteringen
Om plantorna står för nära ljuskällan kan bladen lätt brännas. Här är det basilika som fått sig en liten törn. Foto: Kerstin Engstrand
Om plantorna står för nära ljuskällan kan bladen lätt brännas. Här är det basilika som fått sig en liten törn. Foto: Kerstin Engstrand

När rötterna tränger ut ur krukornas bottenhål är det dags att göra nästa omplantering, till 9 (10) cm, här fungerar också 2-liters juicekartonger bra, de har exakt en sida på 9 cm. Klipp bara bort ett hörn så att överskottsvatten kan rinna ut. Därefter till 11 (12) cm krukor och troligen därefter brukar det bli dags att plantera ut växterna.  Men är våren kall och försommaren dröjer så kan det bli ytterligare en omplantering till 13 cm krukor.

  • En 9 cm kruka rymmer cirka 5 dl jord.
  • En 11 cm kruka rymmer cirka 10 dl jord.
  • En 13 cm kruka rymmer cirka 14 dl jord.

På varje skomatta ryms nu:

  • 21 stycken krukor med storlek 9 cm

eller

  • 12 stycken krukor av storleken 11 cm

eller

  • 10 stycken 13 cm krukor.

Vid andra omplanteringen så placeras de successivt, allt efter växtsort, vidare ut till fönstret som ger rejält med ljus plus att jag har extra belysning, en ljusramp i vardera. Enkla sådana, den är en ljusrörsarmatur som hängt med i många år, den andra är en ledrampsarmatur. Båda hänger på fönstret med en fiffig anordning med sugkoppar. Jag skulle få ännu finare plantor om jag satsade på en större, bredare och mera ljusintensiv ljusramp samt kunde få ner rumstemperaturen. Särskilt svalare temperatur vore bra.

Mer än 16 timmar ska inte ljuset vara på. I nödfall kan man köra 18 timmar särskilt i slutfasen, växter som ska blomma och sätta frukt behöver mera näring och mera ljus när de ska in i blomfasen.

Sår du två frön i en lugg, och båda gror, så kan man försiktigt sära på plantorna i pluggen. och plantera om dem i var sin kruka. Foto: Kerstin Engstrand
Sår du två frön i en plugg, och båda gror, så kan man försiktigt sära på plantorna i pluggen för att därefter plantera om dem i var sin kruka. Foto: Kerstin Engstrand

Behövs extra näring? Gör du regelbundna omplanteringar från 7 till 9 till 11 centimeterskrukor klarar sig i regel plantorna med den näring som finns i jorden men det är också beroende vad för växter du odlar, vissa är hungrigare än andra. Gör du ingen mer omplantering efter 11 cm krukan så är det dags att börja näringsvattna lätt efter ett par tre veckor, särskilt om du odlar chili, paprika och tomater.  Det har visat sig att växterna mår bättre av lite och ofta, en riktlinje är en milliliter flytande krukväxtnäring per liter vatten och vattning.

I slutet av maj, i början av juni, allt beroende hur vädret utvecklar sig är det dags för slutlig utplantering i krukor och pallkragar. Dessförinnan har jag låtit dem vänja sig vid utelivet.  Skomattorna fungerar nu som brickor när jag varje dag lyfter ut och in växterna. Under denna tid, avhärdningen som man brukar säga, borde vara tillvänjningstid, står de aldrig i direkt solljus, utan i garanterad skugga. Ställs de i solljus bränns bladen och det syns som vita fläckar. Sista veckan får de stå ute dygnet runt, med extra skydd, under tak och med lite skyddande fiberduk. Mer om hur jag väljer växtplats och krukor för sommarens växtliv kommer senare i en annan artikel.

När skomattorna inte längre behövs är de lätta att skölja av. De går att sätta i varandra och tar ingen plats. Jag förvarar dem tillsammans med ”bakbordet” när de inte är i bruk, i en liten smatt mellan tvättmaskinen och tvätthon i tvättstugan.

Ha en skön odlingsvår!

Av Kerstin Engstrand

Vitlöken är på gång! Foto: Kerstin Engstrand

Det spirar i mångas trädgårdar, mer än vanligt för att vara början av året. Har vi vinter eller ej? När det gäller Skåne så händer det att den metrologiska hösten går över direkt till metrologisk vår. ”Normalt” kommer vintern till Skåne i början av januari, runt den 7:e men så inte januari 2020. Även i Stockholmstrakten har december 2019 och januari 2020 bjudit på betydligt varmare temperaturer än vad vi tycker det ska vara. Umeå har ovanligt lite snö medan andra platser har desto mer.

Inte undra på att vitlöken vi satte i höstas tycker det ska vara vår!

Men vad händer om det nu skulle komma vinterkyla i februari eller mars?

Att vitlöken skjuter skott redan i januari är inte farligt. Det är ”normalt” efter en december och januari som på många håll varit mera brittisk än svensk. Det som är farligt är om vitlöken har för fuktigt, en väldränerad växtplats är livsviktig. För vått och klyftorna ruttnar lätt, särskilt om de inte hunnit bilda rötter. Därför odlas vitlök gärna i upphöjda bäddar, pallkrageodling exempelvis samt i jord som inte är tung av lera.

En annan risk är om vintern bjuder på ömsom plusgrader ömsom minusgrader och att temperaturen varierar så under en längre period. De snabba kasten brukar resultera i att vitlöksklyftorna du satte i höstas då lätt ruttnar. Kryddsalvia brukar också då ta stryk. En annan växt som ogillar ömsom väta ömsom kyla är fransk dragon. Det är därför fransk dragon trivs bättre en normal vinter hos oss, och även i Östersund, än i klassiskt brittiskt vinterklimat.

Kryddsalvia trivs vintern 2020. Foto: Kerstin Engstrand
Kryddsalvia trivs vintern 2020. Den ser nästan lika fräsch ut som i somras! Foto: Kerstin Engstrand

Vet du om att det blivit för vått kan man försöka plantera om vitlöken. Krafsa lite där du satt dem och se hur de mår. Är klyftorna fortfarande fasta och bildat rötter, då är det ingen större fara. Men känns jorden för våt kan du plantera om dem till torrare förhållanden. Sätt i en upphöjd rad, lättast är att investera i några säckar plantjord eller dressjord så går jobbet snabbt.

Om det plötsligt skulle bli rejält kallt utan skyddande snötäcke kan man täcka vitlöken när jorden har frusit till, inte tidigare, med halm eller torra löv. Vitlök klarar bra med kyla, minus femton grader är normalt inget problem. Men är jorden innan kylan kommer plaskvåt, ja då blir lökarna infrusna i is och se det gillar de inte. Åter ett skäl till att vitlök ska sättas på en väldränerad växtplats, gärna upphöjd som i en pallkrage och på en växtplats som under sommaren bjuder på bästa solläge. Halm kan man köpa i butiker som säljer djurfoder, finns även i mindre förpackning som smådjursfoder. Kallas ibland även för ängshö.

Några myter om vitlök
Utlandsodlad vitlök, utan "tillgång" till minusgrader. Foto: Kerstin Engstrand
Utlandsodlad vitlök, utan “tillgång” till minusgrader. Foto: Kerstin Engstrand

Myt: Vitlöken behöver minusgrader för att bilda klyftor.

Vet inte varifrån det kommer, kan vara för att vi i Sverige är vana vid att vitlöken trivs under en mera normal svensk vinter och klarar – 15°C utan problem eller så är det felanvändning av begreppet kyla, kyligare väder eller svalare temperatur. I alla de länder världen över som är stora på vitlöksodling, som Frankrike, Kina, USA, Indien, Ryssland med flera så odlas vitlök i de områden som har temperaturer runt 6 – 10°C under vintern. Och de får finfina vitlökar, se bara de franska och spanska du köper i matbutiken. Inga minusgrader behövs alls alltså.

Vitlök som sätts tidig vår kan skördas som "sololökar", som den längst till höger på bilden.  Foto: Kerstin Engstrand
Vitlök som sätts tidig vår kan skördas som “sololökar”, som den längst till höger på bilden. Foto: Kerstin Engstrand

Däremot behöver vitlök en period av svalare temperatur för att bilda rötter. Man brukar ange att klyftorna rotar sig när jordtemperaturen är mellan 0 till 10°C och experter anger att här i Sverige är den optimala jordtemperaturen mellan 7 – 8°C grader. Har vitlöken inte rotat sig innan vår nordiska kyla kommer har den svårt att klara en rejäl vinter, den ruttnar då lätt. Men man kan även sätta vitlök på våren, och i år 2020, går det på många håll bra nu i januari, februari, och få en bra skörd.

Myt:Vitlök som skjuter blad i januari klarar sig inte?

Andra halvdelen av januari 2020 i Stockholm och vitlökens blad har kommit upp hela 10 cm. Foto: Kerstin Engstrand
Andra halvdelen av januari 2020 i Stockholm och vitlökens blad har kommit upp hela 10 cm. Foto: Kerstin Engstrand

När det blir vår, och eventuell tjäle har släppt, så börjar vitlöken direkt att växa. Det finns i dess gener. Vanligen skjuter den skott i mars, som tidigast. Då, när bladen kommit upp en bit, runt 10 cm ska man gödsla, vanligen då i april. Men nu i år, slutet av januari 2020, tror vitlöken att det redan är mars, april. Jag gödslar inte vitlöken nu trots att de tidiga sorterna har skjutit rejält upp. Jag avvaktar för att se hur februari artar sig. Och har halm och granris från julgranen berett för att eventuellt skydda den med om det skulle bli sträng kyla utan snö. Fiberduk i dubbla lager kan också användas. Men jag täcker inte jorden förrän jorden fått en frusen skorpa. Fiberduk kan hjälpa till att hålla vätan på avstånd.

Julgranen återanvänds, suverän att ha som extra skydd.  Foto: Kerstin Engstrand
Julgranen återanvänds, suverän att ha som extra skydd. Foto: Kerstin Engstrand

Blir våren fortsatt tidig kan man börja gödsla, jag siktar då i zon 3, Stockholmsområdet på kanske i mitten, slutet av mars eller vänta till april beroendes på var du bor. Har du snö kan man sprida gödsel på snön, som benmjöl, så går det ner till lökarna vid snösmältningen. Man brukar ha en tumregel att blasten ska ha tittat upp runt en decimeter innan man börjar gödsla och enligt den tumregeln skulle man då alltså börja nu men som sagt, jag avvaktar. Två eller tre gånger ska man gödsla fram till mitten av maj i södra Sverige, i norra fram till midsommar och hellre för lite åt gången än för mycket. För mycket ökar risken för röta och därför gödslar jag inte nu i slutet av januari, och i februari trots blasten är tio centimeter. Många rekommenderar hönsgödsel eller benmjöl, jag har testat båda men även så kallad potatisgödsel eller ”mognadsgödsel” med hög kaliumhalt är bra att gödsla med, särskilt som sista gödselgiva. Gödsel lägger man mellan raderna, det är inte bra att få gödsel i bladvecken. Vid en blasthöjd av tio centimeter man också luckra jorden lätt och ta bort elaka ogräs som konkurrerar med vitlöken.

Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand
Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand

Som sagt, fortsätter vintern – våren som den gjort 2019/2020 så bör du ha lite extra koll på dina odlingar.

I slutet av april, i början av maj är det dags att göra en superkontroll där du helt enkelt tar bort alla som växt dåligt eller visar på gulfärgade blad. Du kan använda de lökarna i matlagningen.

Skillnad mellan sorter
Primor är en tidig sort och det är normalt att den under en vinter som den 19/20 tycker att det är vår i januari.   Foto: Kerstin Engstrand
Primor är en tidig sort och det är normalt att den under en vinter som den 19/20 tycker att det är vår i januari. Foto: Kerstin Engstrand

Rapporter från danska odlarvänner säger att de fått vår nu 2020 i slutet av januari, förra året var det i mars. I min trädgård toppar just nu, i mitten av januari 2020 och i zon 3, sorten Sprint och Primor bladligan trots att jag satt dem sist. De är tidiga sorter som kan, om man sätter dem för tidigt på hösten, skjuta blad redan i november och jag förstår att de tror att det är vår nu i januari, jordtemperaturen har gett dem signal om det, medan ryska Vaclav inte ens syns till alls, inga blad som tur är. Vaclav är en långsamväxande sort och ger därmed bättre härdighet under vintern.

Franska sorter är oftast kyllagrade (i cirka +2°C) efter skörd vilket medför att de också här i Sverige kan börja växa på hösten om de sätts för tidigt. I regel sätts vitlök i Frankrike i januari, liksom på brittiska Isle of White och i Italien medan de i vårt klimat ska sättas när jordtemperaturen är nere vid 3 -5°C just för att undvika att de börjar skjuta blad för tidigt.

För det är när jorden får en temperatur av runt 3°C som vitlöken vaknar till liv igen! När jag mätte temperaturen i några av mina odlingsbäddar den 30 januari 2020 var den mellan 3,5 – 4°C. Tidigare har den i enstaka perioder i december och i januari varit högre, med dagstemperaturer på 7- 10°C så det är helt normalt att de tidiga sorterna reagerar med att skjuta blad, även om nätterna har bjudit på några minusgrader. Men som sagt, var observant på väderleksrapporteringen och ha eventuell täckning i beredskap.

Minusgrader och klyftbildning, några andra fakta
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vitlök odlas världen runt.  I Melbourne, Australien har i juli (deras vinter) en medeltemperatur på 9,4 grader med lägsta på 5.6 grader och i juni och augusti lite över 10 grader med lägsta runt 6,4. Alltså inga minusgrader.

Kina, som är världsledande står för cirka 80% av världsproduktionen. Inte långt från Peking, i Shandong sydöst om Peking, finns stora odlingsområden men man ska komma ihåg att Kina är till ytan lika stort som hela Europa och har mängder av olika klimatzoner.

Källa: CLIMATE.DATA.ORG
Källa: CLIMATE.DATA.ORG

Indien ska vara land nummer två. I USA är orten Gilroy i Kalifornien ett stort Mecka för vitlöksodling och de hävdar även at det är världens vitlökshuvudstad. Nåväl, det finns många orter som aspirerar på den titeln.

Där vitlök odlas kommersiellt i Frankrike sätts den oftast i november och vitlöken börjar där skjuta blad i februari för att börja klyftbildningen i maj. Utan minusgrader under vintern. Skörden blir i juni och den torkas under flera veckor, därför firar man skörden med vitlöksfestivaler i mitten, slutet av juli, på några håll även i början av augusti.

Morado och Cledor sorter som är särskilt lämpad för sättning på våren om vintern är som vintern 2019/20. Så det kan löna sig att spara några från höstens utsäde till våren. Använd aldrig vitlök som söljs i matbutiken, ingen vill ha jorden smittad av sjukdomar. Köp alltid certifierat utsäde!

Morado, använd aldrig vitlökar från matbutiken i trädgårdslandet.  Foto: Kerstin Engstrand
Morado, använd aldrig vitlökar från matbutiken i trädgårdslandet. Foto: Kerstin Engstrand

 

Här lite mer väderfakta för orter jorden runt där vitlök odlas utan problem:

vitlokw1

 

Källa: CLIMATE.DATA.ORG

Läs också:

Så lyckas du med vitlök

Vitlöken gror i kylskåpet, vad kan jag använda den till?

Text och foto: Kerstin Engstrand

Anemonella ‘Schoaf's Double’ . Foto: Kerstin Engstrand

Sippruta, Anemonella thalictroides, med de vackra vetenskapliga släktnamnet Anemonella som många föredrar före sippruta, trivs i samma miljö som vitsippor, den vill på sommaren växa där den får skugga av träd. Har du ett woodland med fuktighetshållande jord så kommer den att trivas där. Nackdelen kan vara att du kanske då inte ser den så ofta som du vill! Kanske har du en buske som du passerar ofta på våren och du då kan ha i alla fall en planta växandes just där. För sipprutan blommar i maj månad, bor du längre norrut så blommar den i juni.

Anemonella härstammar från Nordamerika och anemonella betyder liten anemon och bättre släktnamn kan den knappast ha fått. Thalictroides har den fått för att bladen liknar rutornas blad. Både blad och blomma bildar en elegant enhet. Anemonella är ljuvlig!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Efter blomningen vissnar den ner, helt. Då gäller det att komma ihåg var man har planterat den! Eller märka ut den noggrant. Jag har glömt bort en ljuvlig limegrön anemonella som jag tyvärr rensade bort! Det grämer mig än. Nere i jorden ligger små knölar, som under sommaren växer till sig och bildar nya sidoknölar. Du behöver inte oroa dig för att sipprutan ska bli invasiv, tyvärr säger nog många för den är så underbar. Den sprider sig mycket långsamt, det är därför en planta av en namnsort i regel kostar runt 120 till 150 kronor.

Har du en perfekt växtplats så kommer den att vara mycket lättodlad. Är härdig, jag vet flera som odlar den i exempelvis Östersund. Blir cirka 15 cm hög.

Blommande exemplar i trädgårdsbutiken och man faller som en fura! Foto: Kerstin Engstrand
Blommande exemplar i trädgårdsbutiken och man faller som en fura! Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Blå presidentsippa. Foto: Kerstin Engstrand

Ljuv och elegant, mysig, spännande, så kan man beskriva presidentsippan. I Stockholmsområdet blommar den som regel i början till mitten av maj. Om april är riktigt varm redan i slutet av april.

Och den ger en små problem! Vilken är vackrast?  Den lavendelblå eller den vita?

Jag har svårt att bestämma mig. Båda är vackra, bådas blommor bildar fin kontrast mot bladen men jag tror nog att den lavendelblå ändå är min favorit.

Men mest gillar nog det kuddformade växtsättet. Och knopparna, att följa en blommas utveckling från knopp till utslagen blomma är balsam för själen.

Vit presidentsippa fotograferad i Bergianska trädgården i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand
Vit presidentsippa fotograferad i Bergianska trädgården i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand

Dess vetenskapliga släktnamn är Jeffersonia, den blå heter Jeffersonia dubia och den vita Jeffersonia diphylla. Varför då presidentsippa på svenska? Jo, presidentsippan har fått sitt namn efter den amerikanske presidenten Thomas Jefferson ( 1743–1826) som lär ha varit mycket intresserad av botanik. Dessutom, den vita växer vilt främst i östra Nordamerika medan den blå främst härstammar från östra Asien, norra Kina och Nordkorea.

Blir cirka 20 cm hög. Växer som i små kuddar. Trivs bäst i halvskuggigt till skuggigt läge där det är väldränerat och jorden näringsrik. Trivs också bra under buskar och i lundpartier.

Presidentsippan kan också fröförökas. Vanligtvis ser den till det själv, oftast hittar man små fröplantor i dess närhet. Vill du har mer kontroll över frösådden så ska fröna sås färska. Låt inte frösådden torka ut och vänta med att flytta de små fröplantorna tills de har växt till sig rejält.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

En mycket älskad jordviva! Foto: Kerstin Engstrand

Strax innan påsk brukar den dyka upp överallt där krukväxter säljs, den lilla charmiga och numera färgstarka jordvivan och oftast under namnet primula. Den är en bra investering! Plantera ut den i rabatten så har du snart fler!

Primula betyder “den lilla första”. Passande namn för denna lilla krukväxt som, när den har blommat färdigt inomhus, kan planteras ut i trädgården. Där kommer den snabbt att acklimatisera sig, ja den trivs bättre i rabatten än inomhus. Nästa vår kommer den att blomma, oftast redan i april ute i trädgården. Ett annat namn är jordviva, Primula vulgaris.

F1 hybriden 'Double Apricot'. Foto: Kerstin Engstrand
F1 hybriden ‘Double Apricot’. Foto: Kerstin Engstrand

Inomhus kanske den blommar i 2-3 veckor. Den vill stå svalt och ljus. Dock, den är känslig för torka och man får inte glömma att vattna den.

Utomhus, i rabatten klarar den torrare perioder betydligt bättre men plantera den allra helst i halvskuggigt läge. Den är fin under buskar och träd. Efter ett par tre år har den växt till sig och kan då med lätthet delas, så snart har du en hel primularabatt! Men vänta med att plantera ut dina krukväxtexemplar tills risken för nattfrost är över.

Jordviva. Foto: Kerstin Engstrand
Jordviva. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Skogslök också kallad kajp. Foto: Kerstin Engstrand

Kärt barn har många namn, eller vad säger du om: Kaijp,  kaip,  kaipe,  kaipä,  kajp,  kajplök,  keipe,  keipelök,  keipkål,  kejpe, kejpelök,  kep,  roccamboll,  rockenboll,  råckenbåll,  sandpurjo (efter engelskans Sand Leek) alla dessa är enligt Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD) lokala namn på den underbara skogslöken,  Allium scorodoprasum.

På Gotland är denna lök “stor”.  På våren, när gullvivan blommar, ska man gå ut och plocka kajp som gotlänningarna säger. Vi på fastlandet säger skogslök, kanske, för förvånansvärt få känner till denna tidiga primör som dessutom är synnerligen lättodlad.

Vad gör man då med kajp? Jo soppa! En soppa man behöver för att få igång kroppen så här på våren! På Öland sägs det att man smaksätter kroppkakor med kajp.

Skogslök köper man på hösten då de ska sättas. I en 80 x 120 cm pallkrage får man lätt plats med 120 lökar. Sätt dem i en pallkrage som är två våningar hög, och i vanlig trädgårdsjord fungerar fint. I varje 80 cm rad sätter du tio lökar. Bli inte orolig om lökarna skjuter blad redan på hösten, det klarar de utan problem. Ja, du kan oftast skörda lite medan snön ligger kvar! I slutet av april, början av maj börjar den växa till sig så glöm inte att vattna om det är torrt.

Kajp är flerårig och blommar med små söta lila blomställningar i juli. Blir från 30 cm upp till 90 cm när den blommar. Sprider sig sakta men säkert.

Recept på Farfar Gunnars kajpsoppa hittar du här.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Skördedags! Kajp skördas för att bli soppa. Foto: Kerstin Engstrand

Vad är bästa sättet att få igång kroppen på våren? Jo, det är kajpsoppa! När gullvivan blommar är det dags att skörda kajp, som egentligen heter skogslök. Kajp smakar som en mildare purjolök.

Läs också: Odla kajp/skogslök i pallkrage

“Den som äter kajpsoppa sju gånger innan göken gal undgår vårtrötthet”.

Farfar Gunnars kajpsoppa

Ingredienser (4 portioner)

4 dl  finklippt färsk kaip ( centimeterstora bitar är helt ok)

1 medelstor gul lök

2 hönsbuljongtärningar

10 dl vatten

4 msk smör

2 dl grädde

0,5 dl vetemjöl

2 msk sherry

1 citron

svartpeppar

Denna soppa tar cirka 20 minuter att laga. Soppan blir god även utan sherry.

Koka upp vattnet och lös upp buljongtärningarna.

Finhacka den gula löken.

Smält smöret i en traktörpanna och fräs den gula löken tills den blir glansig.

Tillsätt kajp/skogslök och låt allt fräsa lätt. Skogslöken ska inte bli bränd.

Tillsätt buljongen och låt småkoka i 10 minuter.

Blanda ut vetemjölet i grädden så att inga klumpar finns kvar.

Häll grädd-mjölblandningen i soppan, vispa väl.

Smaka av med pressad citronsaft, sherry och svartpeppar.

Även trädgårdens finare jordvivor blommar samtidigt som gullvivorna. Foto: Kerstin Engstrand
Även trädgårdens finare jordvivor blommar samtidigt som gullvivorna. Foto: Kerstin Engstrand

 

Farfar Gunnar var guldsmed och äkta gotlänning ( dvs tre generationer födda på Gotland). Han älskade god mat .

Av Kerstin Engstrand

Snödroppslök. Foto: Kerstin Engstrand

Gillar du snödroppar? Gillar du liljekonvalj? Då är denna eleganta lilla lökväxt något att satsa på. Den blommar i början av maj, och ser ut som ett mellanting mellan snödroppe och liljekonvalj. Dessutom blommar den efter snödropparna men före liljekonvaljen!

Och inte nog med det, rådjur och harar ratar den!.

Snödroppslök, Allium paradoxum var. normale blir 25 – 30 cm hög och gör sig bäst mot en grön bakgrund. Jag har noterat att den alltid blommar samtidigt som körsbärsträden, och det även om den växer i ett mera skuggigt läge.

Vild växer den i Kaukasus. Ibland kan man hitta drivna lökar i kruka nu på våren, annars får du köpa lökar som sätts på hösten. Sätt den på en plats där du ofta passerar på våren, exempelvis vid entrén, vid bilen eller postlådan. Den är inte förtjust att torka ut varför halvskuggigt läge är bäst.

Men var lite uppmärksam om du köper lökar på nätet. När man googlar snödroppslök får man träffar som syftar på lökar av snödroppar, Galanthus  medan snödroppslökens vetenskapliga namn är  Allium paradoxum var. normale. Räkna med att en lök kostar cirka 10 kr. Sätt lökarna i små grupper om tre till fem.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...