Aktuellt just nu

Gröna, omogna tomater. Foto: Kerstin Engstrand

Är gröna tomater giftiga är det många som undrar då man hört att man inte ska äta grön potatis.  I USA är det vanligt att äta stekta gröna omogna tomater, gärna till frukost. Och det är fantastiskt gott. I Nordamerika gör man även inläggningar på gröna, omogna tomater. 2018 har givit stora skördar av tomater, såväl mogna som omogna och många undrar om inläggningar på gröna tomater är farliga att äta. man vill ju gärna ta hand om sina tomater. Vi har därför ställt frågan till både Livsmedelsverket och Giftinformationscentralen.

Peter Hultén, Leg. Apotekare på Giftinformationscentralen anger:

– Vi på Giftinformationscentralen kan svara på frågor om akuta förgiftningar, det vill säga om man vid enstaka tillfällen blir exponerad. Enstaka intag av gröna tomater innebär inte någon risk för förgiftning. Även små barn som ätit gröna, omogna tomater har inte fått några besvär. Eventuellt skulle många omogna, gröna tomater kunna leda till magbesvär i form av kräkningar och ont i magen.

Ulla Beckman Sund är toxikolog på Livsmedelsverket anger att tomater innehåller glykoalkaloiden tomatin (samma typ av ämne som solanin som kan finnas i potatis). Mogna tomater innehåller relativt små mängder tomatin, medan omogna innehåller mer, mängden minskar med mognadsgraden av tomaterna, det vill säga omogna gröna tomater innehåller större mängder tomatin än vad mogna röda tomater gör. (Nu finns tomater av alla färgsättningar, men det är mognadsgraden som är det viktiga.) Bladen innehåller mer tomatin än frukten.

Liksom solanin i potatis, så kan tomatin i tomat ge effekter på hälsan om det blir stora intag, akut kan det handla om illamående, kräkningar, diarré etc. Man vet dock inte så mycket om hur väl tomatin tas upp i människans mag-tarmsystem, såvitt jag känner till.

Vad gäller inlagda gröna tomater, så innehåller de mer tomatin är mogna tomater, men å andra sidan äter man dem i mindre mängder – de är ju mer som en krydda, svarar Ulla Beckman.

Vi passade även på att fråga Peter Hultén om grön potatis:

– Om potatis så gäller enstaka grön/skadad/groddad potatis till ett litet barn (ca 1 år, 10 kg) innebär ej risk för akut förgiftning och upp till ca 4 gröna/skadade/groddade potatisar för en vuxen.

Grönt ljus att äta inlagda gröna, omogna tomater som tillbehör, som ”krydda” alltså.

Av Kerstin Engstrand

Granatäpple. Foto: Kerstin Engstrand

Länge har vi hört att vulkanen Vesuvius ödelade staden Pompeji och några till i augusti månad år 79 e.kr. Tidpunkten baserades på vad Plinius den yngre hade angivet, en anteckning som han skrev ner cirka 25 år efter händelsen. En anteckning som anger att det skulle ha skett den 24 augusti.

Vesuvius sedd från Pompeji. Foto: Kerstin Engstrand
Vesuvius sedd från Pompeji. Foto: Kerstin Engstrand

I årtionden har arkeologer varit förbryllade över mängden granatäppelkärnor man funnit under utgrävningarna. Om ödeläggelsen hade hänt i augusti borde inte mängden kärnor vara så stor. För det är inte förrän i oktober som granatäpplena brukar explodera och slunga ut sina kärnor.

Och se, deras bryderier har nu fått ett svar.

I nya utgrävningar har man på ett hus hittat graffiti daterad just till oktober år 79. Eller mera exakt den 17 oktober 79. Så troligen var det den 24 oktober år 79 som Pompeji ödelades.

Granatäpple just vid entrén till Pompeji, fotograferad i slutet av oktober. Foto: Kerstin Engstrand
Granatäpple just vid entrén till Pompeji, fotograferad i slutet av oktober. Foto: Kerstin Engstrand

Och granatäpplet på bilden, det uppsprängda, är fotograferat just i slutet av oktober, just vid entrén till Pompeji. Så nu kommer det trädet få extra uppmärksamhet av guider och besökare!

Dessa nya fynd är även viktiga för de yrkesgrupper som forskar om människan och dess sjukdomar. För dem är förflyttningen i tiden, från sensommar till höst, en viktig aspekt. Det finns vissa sjukdomar som oftare än andra börjar härja på hösten. Influensa är en sådan. Även forskning om växtlighet och mathållning påverkas.

Iscrizione 1

Den nyligen funna inskriptionen. Foto: PARCO ARCHEOLOGICO DI POMPEI

Av Kerstin Engstrand

Krans av eterneller med bland annat bolltistel, inköpt i New York. Foto: Kerstin Engstrand

Hösten 2018 är evighetsblommornas och gräsen tid. De är supertrendiga i all inredning och vi har naturligtvis redan skrivit om dem. Här få du en samlad bild av alla våra artiklar, de är sex i antalet. Om hur du torkar dem, hur du odlar dem och hur du bäst använder dem! Klicka på länkarna så kan du läsa respektive artikel. Och som vanligt är det helt gratis att läsa.

Om pampasgräs

Pampasgräs Foto: Kerstin Engstrand
Pampasgräs Foto: Kerstin Engstrand

Glansmiskantus

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Eterneller, sommaren som varar hela vintern

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Slottet blommar upp, och sätter en trend

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Så lyckas du, skörd och torkning av eterneller

Klotamarant.  Foto: Kerstin Engstrand
Klotamarant. Foto: Kerstin Engstrand

Life in Death, en stark upplevelse (om utställning i Kew gardens vintern 2017/2018 där 300 000 evighetsblommor användes.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Allium amethystinum ’Red Mohican’. Foto: Kerstin Engstrand

Den är en av världens främsta växtkännares favoriter, en av Piet Oudolfs favoriter. Den syns! Blir 90 cm hög och kan nog rubriceras som fulsnygg. Första gången man ser den så tittar man till, ska den vara rund eller avlång? Har den en tofs på huvudet? Den är som gjord att få sticka upp lite vart stans i en större plantering. Den fungerar då både som utropstecken och något att vila blicken på, den bidrar till helheten på ett mycket effektfullt sätt.

Så här använder Piet Oudolf  'Red Moican'. Foto: Kerstin Engstrand
Så här använder Piet Oudolf ‘Red Moican’. Foto: Kerstin Engstrand

Färgen då? Ett mellanting mellan rost och vinrött, kanske lite åt kastanjebrunt, eller rentav bordeaux. Ja, den är ursnygg mot rost och mot blått!

Här skymtar 'red Mohican' bakom solhatt och jätteverbena. Foto: Kerstin Engstrand
Här skymtar ‘red Mohican’ bakom solhatt och jätteverbena. Foto: Kerstin Engstrand

Det är på hösten den sätts på ett djup motsvarande tre gånger lökens höjd. Allium amethystinum ’Red Mohican’ är en lökväxt och kommer att blomma nästa sommar, vanligen i slutet av juni, början av juli. Läget ska vara soligt och jorden ska vara bra trädgårdsjord. Sätt lökarna på ett avstånd av 70 cm mellan varandra.

Snygg mot blåa växter. Foto: Kerstin Engstrand
Snygg mot blåa växter. Foto: Kerstin Engstrand

Och bästa av allt, den är en allium, tillhör samma familj som matlökar, och rådjur äter den inte.

Och lika raffinerat snygg mot rost. Foto: Kerstin Engstrand
Och lika raffinerat snygg mot rost. Foto: Kerstin Engstrand
För att inte tala om mot den japanska lönnens rostfärgade blad! Foto: Kerstin Engstrand
För att inte tala om mot den japanska lönnens rostfärgade blad! Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

10 augusti gick mitt startskott för att avrunda årets tomatsäsong.

Avbladning, ska man blada av eller inte har varit en stor fråga på nätet i år. Tidigare under odlingssäsongen har jag tagit bort de lägst tre till fyra sittande bladen, de som växte precis framför den första fruktklasen. De bladen brukar också ganska snabbt bli gula. Växer plantan dock långsamt så är jag mycket försiktig med att ta bort de nedersta bladen. Varför? Jo, de nedersta bladen försörjer toppen av plantan. De övre bladen försörjer rötterna och frukterna.

Jag bladar alltid av på förmiddagen en dag som bjuder på torrt och fint väder. Allt för att undvika att få ingångsmöjligheter för angrepp. Av en yrkesodlare lärde jag mig att efter klockan 14 ska man inte blada av. Men han odlade i växthus. Jag odlar på friland och har min egen regel, inte efter klockan 11. Jag klipper även bort resterna av de skördade fruktklasarna. De är nämligen en bra grogrund till gråmögel.

Resterna från skördade fruktklasar klipps bort. Foto: Kerstin Engstrand
Resterna från skördade fruktklasar klipps bort. Foto: Kerstin Engstrand

Men ska man då blada av ännu mer? Proffsodlare har en regel att en högväxande tomatplanta ska ha 18 stora fina blad kvar fram till första skörd, därefter några fler, runt 20. Men de är proffs, de har i regel koll på hur många blad plantan hade innan de började blada av. Dessutom odlar de mängder av plantor av samma sort, de kan sina sorter. De brukar efter första avbladningen ta tre blad per vecka och planta. Det är via bladen som sockret bildas.

Blad som skyler frukterna tar jag i augusti bort.   Foto: Kerstin Engstrand
Blad som skyler frukterna tar jag i augusti bort. Foto: Kerstin Engstrand

Ja, jag bladar av successivt, när det blir för tätt. Täta bladverk är i regel ett perfekt sätt att få angrepp, särskilt i augusti då nätterna blir kyligare och morgonen bjuder på dagg. Ett tomatblad är i regel minst 20 cm långt, och de riktigt välutvecklade kan ha över 40 cm långa blad. Jag tar oftast av halva bladen, de klipps helt enkelt av på mitten.

Men i början av augusti så tar jag betydligt fler blad per gång, då talar jag om tre eller fler per planta, och mina plantor klarar det bra. I snitt låter jag 15-20 blad vara kvar. Och jag är alltid noga med att det finns blad kvar i toppen.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Toppar, den 10 augusti börjar jag varje år toppa mina plantor som inte är av minityp. Minitomater behöver ingen toppning. Men alla busk- och högväxande tomater börjar jag då toppa. Varför? Jo, för det brukar, vid optimala förhållande, ta åtta veckor för en blomma att bilda mogen frukt. De blommor som finns på plantorna den 10 augusti skulle då – vid optimala förhållanden – ge frukt runt den 10 oktober,  I september är även mina tomatplantor mycket trötta. Troligen har heller inte augusti och september bjudit på medelhavsvärme, men vem vet, väder kan man inte sia om. De blomklasar som ännu inte bildat frukt får nu lämna sitt jobb. De klipps helt sonika av. Och särskilt noga är jag med att toppblomman klipps av. Det sägs att toppningen gör att plantan kan fokusera på de frukter den redan har bildat och hittills har jag inte funnit några belägg för motsatsen, det fungerar. Det är för mina tomater på friland. I växthus kan man toppa plantan över en blommande klase och då ska två till tre blad vara kvar över den blommande klasen.

Pincering. Foto: Kerstin Engstrand
Pincering. Foto: Kerstin Engstrand

Det händer att jag också pincerar några klasar. Jag klipper helt enkelt bort några blommor och/eller pyttesmå nybildade fruktämnen på klasar av sorter som ger stora tomater. Det brukar resultera i att frukterna som är kvar blir större.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Men det är tidskrävande att sköta om tomaterna! Mycket tidskrävande!

Jag har också testat att ta bort betydligt fler blad, och då verkligen i slutet av säsongen, strippat plantan helt. Det fungerar om tomaterna har utvecklats ganska långt men jag rekommenderar att i alla fall behålla de tre översta toppbladen.Kom ihåg att frukterna mognar även om du klipper av hela plantan och hänger den upp och ner!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Läs också: Rabarber har testat: Bästa sättet att eftermogna gröna tomater

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Varje dag tittar några nya just utslagna blommor på mig, och ja jag blir bara mer förälskad för varje dag. Sedan slutet av juli blommar den för fullt, växten som ser ut som en graciös hibiskus, Hibiscus trionum av sorten ’ Simple Love’. Den som givit den detta sortnamn visste vad den gjorde!

På svenska heter den inget alls med hibiskus, utan timvisare! Varför detta svenska namn? Det sägs att det kommer från att blommorna bara är utslagna ett fåtal timmar, upp till tre. Det är under dessa timmar man blir så förförd. Blommorna liknar hibiskus. ’Simple Love’ har cremevita blommor med en svag ljust lila ring. Men innan dess har man fått skåda tuffa blomknoppar som liknar lite kantiga ballonger. Då är det svårt att förstå att det snart ur dem ska födas en så ljuvlig blomma.

Timvisare är en ettårig växt som är lätt att få tag på frön till. Och den är lätt att dra fram egna plantor av. Den trivs utmärkt i kruka!

Fröna förkultiveras inomhus, i mars eller i april, eller redan i februari om du har möjlighet att ge tillskottsljus. Redan efter två dagar brukar de ha grott. Dock brukar fröfirmorna ta det säkra före det osäkra och ange att det kan ta hela 40 dagar innan de gror. Jag täcker inte fröna med någon jord, jag sår fröna på ytan. Dvs. jag ytsår dem. Efter fyra veckor brukar det vara dags att omplantera plantorna, ibland hinner man med ännu en omplantering innan det är dags att sätta ut dem när risken för nattfrost är över. Det går även att så dem på friland men det har jag ännu inte prövat.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

’Simple Love’ blir 50 cm hög. Blommar från juli till långt in i september om inte frosten kommer tidigare. Den tillhör de blommor som enbart slår ut i sol. Mulna dagar sluter den sig.

På engelska kallas den för ”Flower-of-an-Hour” som syftar på den dagliga korta blomningstiden men den kallas även för ”Bladder hibiscus”, då med tanke på frökapslarnas utseende.

Humlor och bin älskar timvisaren.

Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Foto: Kerstin Engstrand
Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Foto: Kerstin Engstrand

Och du kan lätt samla in dina egna frön. Lär mer om september månads skatter i vår artikel om frö, klicka här.

Text och foto: Kerstin Engstrand

En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand

Våren och sommaren 2018 har, än så länge (den 23 juli 2018), inneburit för lejonparten av oss som har trädgård i Sverige, att vatten är en stor bristvara. Hur mycket vatten behövs det egentligen är det många som i år har frågat oss denna torra sommar. Många har upptäckt att vattenbehovet är betydligt större än man tidigare tänkt på. Särskilt om man bor på en plats där det enbart tillåts att vattna med kanna. Då upptäcker man vad många 10-liters vattenkannor som behövs, och att varje kanna väger hela 10 kilo.

Kanske är det första gången du odlar och har en trädgård under en riktigt torr sommar och inte har någon tidigare erfarenhet. Eller det är första gången du har fått uppleva verklig torka. Jag ska här försöka ge en liten vägledning som kan vara bra att ha inför kommande växtsäsonger, och för den del av sommaren som är kvar. Jag har odlat i riktigt medelhavsklimat så jag är van att ha vattenbrist. Min trädgård är också till en tredjedel gammaldags romantisk trädgård, en tredjedel modern a la Ulla Molin och en tredjedel Medelhavsträdgård. Men jag har också vuxit upp i Söderköping som oftast hade och har väl fortfarande under somrarna vattningsförbud och varit många somrar på Gotland, där också vattningsförbud är vanligt. Vattningsförbud inträder i regel på grund av att dricksvattnet tas från grundvattnet. I kommuner som tar sitt dricksvatten från exempelvis Mälaren är det sällan vattningsförbud. Och du som har egen brunn, tänk på att eventuella närbelägna grannar delar på samma grundvatten.

”Lagom med vatten”
Vin klarar torka bra om det är rätt bevattnat vid planteringen. Lavendeln är ytterst torktålig. Foto: Kerstin Engstrand
Vin klarar torka bra om det är rätt bevattnat vid planteringen. Lavendeln är ytterst torktålig. Foto: Kerstin Engstrand

Hur paradoxalt det än kan låta så är det vanligtvis fler växter i våra trädgårdar och krukväxter i våra hem som har dött av för mycket vatten än för lite. Alla har vi väl någon gång råkat vattna krukväxter som står i en ytterkruka lite väl mycket och för sent upptäckt att växten har dött, på grund av att den står i vatten. Rötterna har dränkts, de har fått syrebrist.

Det finns växter som trivs i vatten, så kallade vattenväxter och det finns ytterst torktåliga som exempelvis kaktusar och lavendel men merparten vill ha vatten.  ”Lagom” innebär att växtmiljön blir bördig. Egentligen är det fukt som växterna behöver, de behöver fukt i jorden, rötterna tar upp fukten. Och vanligen står regn, dagg och bevattning för denna livsviktiga fukt. Vissa jordmåner håller fukt bättre än andra, lerjord till exempel. Täckodling är också ett bra sätt att hålla fukten ”på plats”, i år har det dock varit mycket ont om gräsklipp. Man kan också lägga på barkmull, som ska läggas på fuktig jord. Mer om täckodling kan du läsa i vår artikel om torka samt om hur mästerodlaren Börje Remstam odlar.

Men lagom, vad innebär då det? Jo, under en normal odlingssäsong räcker i regel inte enbart regn och marktäckning till för att få ett riktigt lyckat odlingsresultat. Vattning måste till, antingen genom att man samtidigt tillsätter flytande gödsel, eller enbart som vatten.Om du ska gödsla så tänk på att inte ge gödsel på torr jord.

Lagom, det innebär att ska man vattna, så ska man vattna rejält är en grundregel som är särskilt viktig vid nyplantering. Det är jorden runt och under växten, där rötterna finns, som ska ha vattnet. Inte bladen. Detta för att växtens rötter ska gå ner på djupet. Skvättbevattning vid nyplantering innebär att rötterna lägger sig strax under ytan. Och växten blir mycket mera känslig för torka. De växter som tidigare har vattnats på rätt sätt klarar årets torka betydligt bättre än de som inte fått etablera sig så bra. Vin är en sådan växt som du säkerligen sett odlats i sluttningar runt Medelhavet. Vinets rötter går oftast över sju meter djupt ner i marken så rätt etablerade klarar vinet torkan bra. Dock kan man nog se att druvorna blir mindre i storleken än tidigare år, vilket gäller alla bär och frukter i år. Troligen kommer vindruvorna däremot att ha en starkare smak än vanligt.

Mellan vvå gamla vattenpumpar växer denna syren. Den flämtar i värmen!   Foto: Kerstin Engstrand
Mellan två gamla vattenpumpar växer denna syren. Den flämtar i värmen! Foto: Kerstin Engstrand

Men det finns växter som har naturligt grunda rotsystem, syren är en sådan vilket du säkerligen märkt om du har en syrenhäck. Syren skjuter också gärna rotskott. Och den visar när den inte har fått tillräckligt med fukt, bladen hänger tydligt ner. Vilket de gör i år. Vilket de gjorde på många håll i landet sommaren 2016, eller sommaren 2014, eller… Syrenen brukar klara detta galant! Syren växer bland annat vilt i Toscana, Italien.

Bladgrönsaker som sallat har grunda rotsystem och tål torka dåligt, dessutom blir sallat bitter och går lätt i blom. Morötter och andra rotfrukter, särskilt de som är sena sorter, har djupa rotsystem och vill ha mycket vatten men sällan och klarar torka bättre. Mycket kan också odlas i skugga, särskilt när det är så här varmt!

En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand
En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand

En rejäl rotblöta motsvarar minst 20 mm regn. Allra helst 30 mm. Om man ska vattna motsvarande en rejäl rotblöta innebär 20 mm regn att 20 liter vatten ska fördelas på en kvadratmeter. 30 mm regn innebär 30 liter per kvadratmeter, dvs två till tre 10-litersvattenkannor per kvadratmeter. 20 till 30 kilo vatten. Det motsvarar ungefär en yta av en normalstor pallkrage, 120 x 80 cm.

Vattenkannor är utmärkta! Foto: Kerstin Engstrand
Vattenkannor är utmärkta! Foto: Kerstin Engstrand

Det fungerar utmärkt att vattna med kanna, en metod som jag föredrar för då vet jag hur mycket vatten jag givit växterna. Samt att det är lätt att få vattnet vid rötterna. Jag vattnar inte växternas bladverk! Samt använder inte stril till fullvuxna växter. Och får starka armar på köpet. Jag vattnar heller inte allt på en gång, utan ger vattnet till växten i omgångar, då tar jorden upp det bättre. Cirka en tredjedel per gång, så under en bevattningsrunda passerar jag en och samma växt tre gånger. Ja, det tar tid men samtidigt njuter jag av mina växter och hinner studera dem i närbild.

Men en 10-liters kanna är tung, och har du svårt att lyfta är ett alternativ att vattna med slang fast utan munstycke. Och dessförinnan räkna hur lång tid det tar för slangen att fylla en 10-liters kanna. Jag brukar hinna till 25 men det är ju helt beroende på vattentrycket.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

En spridare som täcker en yta på cirka 20 kvm, och går med maximalt vattentryck, förbrukar i regel 1 kubikmeter vatten per timme, det är 1000 liter per timme! Är man snäll säger man att det går åt 150 liter på 20 minuter. Då är det lätt att förstå att många kommuner med vattningsförbud tydligt anger att man inte får använda spridare men man får vattna med kanna. Och att man inte får vattna gräsmattan. Man brukar ange att minst två timmar åt gången ska en normalstor spridare stå på för att vattningen av gräsmattan ska få någon verkligt effekt.

Är det däremot utfärdat totalt vattningsförbud får du heller inte vattna med kanna. Då blir det extra viktigt att ta hand om allt gråvatten man kan.

Stödvattna
Blommande växter är viktiga för insekterna. De är viktiga att stödvattna så att växten klarar att producera nektar. Busken på bilden är en fjärilsbuske. Foto: Kerstin Engstrand
Blommande växter är viktiga för insekterna. De är viktiga att stödvattna så att växten klarar att producera nektar. Busken på bilden är en fjärilsbuske. Foto: Kerstin Engstrand

Kommuner och kyrkogårdsförvaltningar vattnar i regel med spridare typ spjut som pulserar runt. Här kan vi nämna att Enköpings kommun, som är kända för sina fantastiska parker, och som vanligen tar vatten från Enköpingsån, i år, 2018, enbart vattnar sina planteringar en gång per vecka, och då under en timme. Detta som de anger, är den grad av vattning som behövs för att hålla planteringarna vid liv. För 2018 bjuder på extrem värme, verklig hetta, mängder med soltimmar och oftast också kraftiga vindar som effektivt torkar ut. Det är väl bara brännhet siroccovind som kan torka ut mera. Eller scirocco som den kallas för i Italien, då färgas himlen rosa, och det regnar sand. Den vinden kommer från Nordafrika och är brännhet samtidigt som sanden gör att det känns som man träffas av synålar.

Den här fuktmätaren har jag haft så länge jag minns! Den fungerar utan batterier och är ovärderlig när man känner sig tveksam om hur mycket fukt det finns i jorden. Foto: Kerstin Engstrand
Den här fuktmätaren har jag haft så länge jag minns! Den fungerar utan batterier och är ovärderlig när man känner sig tveksam om hur mycket fukt det finns i jorden. Foto: Kerstin Engstrand

Hur vet jag om växten fått tillräckligt med vatten? Jo, bäst är att köpa en fuktmätare som sticks ner i jorden, den på bilden finns fortfarande att köpa och kostar lite mer än en hundralapp. Den visar snabbt om det är torrt, fuktigt eller vått. Och se efter hur växten mår efter en timme eller två. Buskar och träd tar längre tid på sig att visa att de har fått vatten. Du kan även gräva en provgrop vid någon växt. Är jorden fuktig minst 20 cm ner är det bra, 10 cm kan vara ok.

Katsuran är känslig för torka, och brukar om den står torrt  få höstfärger redan under sommaren. Men då doftar den kardemumma!  Foto: Kerstin Engstrand
Katsuran är känslig för torka, och brukar om den står torrt få höstfärger redan under sommaren. Men då doftar den kardemumma! Foto: Kerstin Engstrand

Katsura och magnolia är två finare buskar och träd som är mycket känsliga för torka och som du förhoppningsvis har prioriterat när du vattnat. Den gång jag förlorade en magnolia var för att jag hade glömt att vattna den en sommar. Rosor brukar klara torka bra, särskilt vresrosen som tyvärr har blivit invasiv i många kusttrakter. Rosor är också solälskare.

Gräsmattan ska varken klippas eller vattnas. Dock växer gräset bättre där det är skugga.  Foto: Kerstin Engstrand
Gräsmattan ska varken klippas eller vattnas. Dock växer gräset bättre där det är skugga. Foto: Kerstin Engstrand

Att gräsmattans rötter ligger grunt vet de flesta men gräsmattan är i regel uppbyggd av flera olika sorter gräs och i en gräsmatteblandning finns det även sorter som är valda för att klara torka. När regnet kommer så kommer vi att få uppleva hur fort en gräsmatta blir grön igen! För en sedan länge etablerad gräsmatta slutar att växa när det blir torrt och varmt, den går in i vila. En gulbrunbeige gräsmatta ska aldrig klippas! Det stör gräsets vila och dessutom är det risk att en gnista från gräsklipparen kan få gräset att antändas.

Längs Mälaren kan man se att en del björkar nu börjar få en svag gul ton. Foto: Kerstin Engstrand
Längs Mälaren kan man se att en del björkar nu börjar få en svag gul ton. Foto: Kerstin Engstrand

Att många träd och buskar nu plötsligt får gula blad betyder i år med stor säkerhet inte att de har övervattnats utan för att de reagerar på torkan. De släpper bladen för att klara sig. Björk är en riktigt klassiker, björkar gulnar lätt vid torka. Men de brukar klara sig. Sedan finns det andra, som städsegröna barrväxter, som inte visar något förrän de helt plötsligt är supertorra. Städsegröna växter och bambu bör du stödvattna.

Jag undrar hur många av kommunernas dagvattenavlopp som kommer att bli igensatta på grund av alla sommarfällda blad. För inte tror jag de har upphandlat lövuppsamling under sommaren. Och har du träd som börjat fälla blad, se över dina hängrännor så de inte är tilltäppta när regnet kommer!

Drivor av vissna löv i slutet av juli, det ser ut som höst! Foto: Kerstin Engstrand
Drivor av vissna löv i slutet av juli, det ser ut som höst! Foto: Kerstin Engstrand

Vanligen vattnar offentliga anläggningar träden de första tre åren. I år kommer rapporter att flera kommuner nu förlängt bevattningsperioden och även inkluderar träd som planterats för fem år sedan. Kommunerna använder sig av smarta vattensäckar, ofta kallade bevattningspåse, som också finns att köpa för privatpersoner. De rymmer 70 liter vatten eller mer och är så konstruerade att vattnet sakta sipprar ut ner till rötterna.

Rotvattnare. Foto: Kerstin Engstrand
Rotvattnare. Foto: Kerstin Engstrand

 

Rotvattnare är också suveränt bra att äga, det är ett spjut som man sticker ner i jorden vid växten så att vattnet går direkt ner till rötterna. Det sticks ner djupt i jorden, maximalt ca en halvmeter, och som kopplas till vattenslangen. Vattnet går direkt ner till rötterna och man kan vattna mitt på dagen. Vattentrycket ska vara ganska lågt, annars pressas vattnet bara uppåt. En rotbevattnare är dessutom billig med tanke på nyttan, runt  450 kronor och den håller i många år. Jag är inne på min andra, den första gick sönder när jag använde den som spett…

Uppe med tuppen, eller?
Magnolian behöver stödbevattnas. Foto: Kerstin Engstrand
Magnolian behöver stödbevattnas. Foto: Kerstin Engstrand

Vattna tidigt på morgonen, i regel är det som svalast vid klockan fyra eller fem men det är kanske för tidigt att gå upp? Att vattna på morgonen är bäst för växterna, och sämre för sniglarna. Eller vattna på kvällen, efter klockan åtta på kvällen brukar det vara rejält svalare fast i år är det som vid Medelhavet, först vid klockan tio på kvällen är det ”normal” temperatur. Kvällsvattning gillar sniglar och snäckor, ja de finns i din trädgård även när det är torrt. Mitt på dagen en torr, het dag kan så mycket som 30 % av vattnet avdunsta, särskilt om man vattnar med spridare. Men behöver en växt akut med vatten så är det bättre att vattna mitt på dagen än inte alls. Det brukar ta en timme för en mycket slokande tomatplanta som man glömt bort en dag att repa sig efter en akutbevattning.

Efter klockan 20 kan man också se om växterna verkligen slokar. Varför skriver jag verkligen? Jo för många repar sig några timmar efter det att solen inte längre träffar bladverket. Det brukar man tydligt kunna se på tomater och zucchini samt pumpa.

Och när regnet kommer, och om du då får vattna, så är det suveränt bra att vattna före regn, just när ett fint regn börjar.

Dagar med hög luftfuktighet, vi har haft flera i år på runt 70%, då upptäcker man att växterna behöver betydligt mindre vatten. Detsamma kan man uppleva om man har trädgård nära havet, som på Gotland.

Skulle några perenner ha lidit svårt av extrem torka kan man ta sekatören och klippa bort allt som har vissnat. De repar sig sedan snabbare när de får regn och vatten. Det var legendariska Beth Chatto som lärde mig sekatörknepet, om henne och hennes torra grusträdgård där växterna enbart vattnas när de planteras kan du läsa om här.

Vänta med att plantera nyinköpen! Foto: Kerstin Engstrand
Vänta med att plantera nyinköpen! Foto: Kerstin Engstrand

Har du buskar och träd i kruka som ännu inte har planterats så står de bäst kvar i krukorna, och i skuggan. Glöm inte att ge dem vatten! Jag brukar ställa krukorna i en murarbalja.

Odlingar i kruka är en fördel i år, de kan lätt flyttas till ett skuggigare läge. Parasollet fungerar även för växter!

Nyplanterad och så kom århundrandets värmebölja. Trots ordentlig vattning vid plantering så fick denna buske sitt kiv chock, tre veckor utan vatten och med starka vindar, och brännhet sol. Men med fiberduk och vatten så har den efter 14 dagar nu börjat repat sig. Den bryter nya blad!  Foto: Kerstin Engstrand
Nyplanterad och så kom århundradets värmebölja. Trots ordentlig vattning vid plantering så fick denna buske sitt livs chock, tre veckor utan vatten och med starka vindar, och brännhet sol. Men med fiberduk och vatten så har den efter 14 dagar nu börjat repat sig. Den bryter nya blad! Foto: Kerstin Engstrand

En buske eller ett träd som har drabbats hårt av torkan kan du skugga med säckväv eller fiberduk och även ge det vatten. Rör inte de torra bladen, växten släpper dem i regel självmant. Oftast brukar buskarna snart skjuta nya skott och blad när de efter en akut torka får vatten och skugga Då, när de nya bladen bryter fram kan du, om du vantrivs med att se torra blad, försiktigt ta bort de torra.

Gråvatten
Inget regnvatten att samla denna sommar!  Foto: Kerstin Engstrand
Inget regnvatten att samla denna sommar! Foto: Kerstin Engstrand

Går det att använda diskvattnet? Ja, det går det. Liksom duschvattnet. Förutsatt att du inte använder kopiöst med tvål eller starka diskmedel, miljömärkta går bra och som sagt, förutsatt att du inte tillsätter mängder i vattnet. Använd detta vatten till buskar och prydnadsväxter och vanligt vatten till grönsakslandet. Även vattnet från torktumlaren fungerar. Bräckt vatten klarar växterna i mycket liten mängd.

En sommar som 2018 märker man hur mycket vatten ett hushåll faktiskt använder. Som när man duschar eller spolar för att få kallt eller varmt vatten. Eller när man borstar tänderna. Allt detta vatten kan man samla ihop. Om du har sommarställe utan indraget vatten så kan du detta med hur mycket vatten man egentligen behöver. Enligt Norrvatten, som förser Stockholmsområdet med vatten, förbrukar en person 25 liter per dag bara när hen låter vattnet rinna när hen borstar tänderna. Det är vatten till fem stora mycket törstiga tomatplantor! Sex liter per minut räknar de att en kran ger.

Torra somrar: Luckra, vattna och marktäck när jorden är fuktig. Då gräsklipp är en bristvara i år kan man köpa barkmull och lägga på jord som först har vattnats rejält.

Regniga somrar: Luckra jorden extra mycket.

Och inför kommande somrar, läs vår artikel om vattensäng!

Text och foto: Kerstin Engstrand

Månskensvit klematis för din sluttning. Foto: Kerstin Engstrand

Vem drömmer inte om en månskensträdgård, så där extra romantisk en sen sommarkväll som bjuder på varm lätt bris och ett ljus som gör att man absolut inte vill gå in. Vitblommande växter är extra vackra just i vårt nordiska ljus och det finns de som blommor överdådig år efter år, klematis  ’Summer Snow’ är en sådan. Den sviker aldrig. Egentligen heter den ’Paul Farges’ och är en vitalbaklematis  som även går under namnet ’Summer Snow’, ett namn som ger den bättre rättvisa. En sann nordisk lian som aldrig sviker dig.

På en sommar blir den lätt sju meter hög. Till och med högre, eller längre för den är en utmärkt marktäckare. Testa den längs en sluttning, jag har den just som marktäckare och ja, den täcker allt i sin väg. Just nu är den på väg mot poolen, och upp i päronträdet. För den har redan fyllt sluttningen med sin sky av gräddvita blommor. Mycket vill ha mer!

Päronträdet och klematis 'Paul Farges' har inget emot varandra.   Foto: Kerstin Engstrand
Päronträdet och klematis ‘Paul Farges’ har inget emot varandra. Foto: Kerstin Engstrand

Dessutom är den en snäll klättrare, inga taggar, och de växter den tar stöd i klarar det galant. Den är en suverän latmansväxt.

Plantera den, låt den växa, vattna väl vid planteringen och därefter behöver du bara skära ner den på våren. Och det är roligt! Man känner sig som om man vore i en djungel!

Ja, de är verkligen starkväxande.

Den trivs som alla klematis även i skugga!

Låter du den täcka en husgavel så är den en snäll klätterväxt och förstör inga fasader. Men tvestjärtar trivs i dess grönska och ja, du måste klippa ner den på våren. Den täcker också snabbt in ett staket men där kan det bli lite bökigt att skära ner den på våren, allt beroende förstås hur staketet är utformat. Därför rekommenderar jag den som marktäckare. Man får mycket för pengarna, en planta brukar kosta mellan 150 till 200 kr.

Blommar från slutet av juni till september, ibland även en bit in i oktober!

Är mycket härdig, klarar minst växtzon 5 utan problem.

Humlor och bin älskar den!

Plantering

Fötterna i skuggan och huvudet i solen så vill klematis ha det. Gräv en rejäl grop, 60 cm bredd och 60 cm djup, minst 45 cm från husvägg eller annat som kan göra att regnvattnet inte når plantan. Bottna med häst- eller kogödsel, fyll på med bra planteringsjord och blanda i några nävar benmjöl och väl uppblött torv.

Vattna ordentligt de första 6 veckorna. Jorden ska vara ordentligt våt, är den torr 10 cm under jordytan behöver plantan vatten.

Och ta det lugnt första året efter plantering, om den mot förmodan inte skulle visa några livstecken så betyder det inte att den är död.  Det händer att klematis just tar det lugnt det första året och kommer tillbaka med stor kraft följande år.

Skötsel
Sluttningen i början av juli. En enda planta täcker in ett stort område.   Foto: Kerstin Engstrand
Sluttningen i början av juli. En enda planta täcker in ett stort område. Foto: Kerstin Engstrand

Första våren efter planteringen skärs plantan ner till ca 30 -50 cm. Det gör du när den börjar den på våren när bladknopparna börjar gå i grönt. Om du inte skär ner den kommer den ta över. Skulle du glömma den tidiga vårbeskärningen så klarar den att skäras ner även senare på våren och även på försommaren.

På våren är klematis extra törstiga och hungriga. Genomvattna först plantan rejält, och ge hönsgödsel utblandat med vatten, två nävar till 10 liter vatten. Därefter behöver den absolut ingen mer gödsel, den på bilden har inte fått gödsel sedan den planterades och det är över tio år sedan.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Den sträcker sig emot dig men sina blålila blommor och ser oskyldig ut, men parksalladen är ett invasivt ogräs. Foto: Kerstin Engstrand

Saftigt gröna blad och därtill en vacker ljust blålila blomma, ja den ser onekligen fräsch ut, parksallaten. Och det är många, för många som sparar den och låter den föröka sig. Det finns även många som tigger en planta av den i tron att det är en cikoria. Parksalladen är en riktigt lurig växt och det är många som ångrar sig. Nu har man även på Artdatabanken fått belagt att den också börjat invadera åkermark. De har i sitt senaste arbete givit den en 4:a av 4 möjliga i sin riskbedömning och med slutbedömning HI, dvs den är högriskväxt när det gäller att vara invasiv.

Den trivs i hela vårt avlånga land. Den stormtrivs. Det ska vi dock sätta p för.

Lactuca macrophylla, bladen liknar fräsch grön sallat. Latuca visar på att den är en sallatsväxt. Macrophylla anger att den har stora blad. Helt korrekt, bladen kan bli 30 cm långa.

Parksallatens otäcka förmåga att sprida sig beror på att den har ett tätt rotverk och bildar långa rotulöpare. Den kryper snabbt fram och sprider sig även med frö. Samt, som många har märkt, det behövs bara en pytteliten rotbit för att den ska få nytt fäste. Så vad du än gör, kör inte jordfräs där du har parksallat.

fräscha gröna blad, parksallden förför lätt och ser oskyldig ut där den växer, som här tillsammans med ett annat hemskt ogräs, åkerfräken. Foto: Kerstin Engstrand
Fräscha gröna blad, parksallaten förför lätt och ser oskyldig ut där den växer, som här tillsammans med ett annat hemskt ogräs, åkerfräken. Foto: Kerstin Engstrand

Vi har hittat fina bestånd av parksallat i offentliga parker och på kyrkogårdar men även precis utanför staket vid trädgårdsbutiker. Oftast växer den tillsammans med två andra ogräs, kvickrot och åkerfräken som populärt brukar kallas för rävsvans.

Den blommar i regel från juli fram till september, varma försomrar som 2018 började den blomma redan i mitten av juni.

Det är en ståtlig växt och troligen var det någon som förälskade sig i den en gång i tiden, den kommer från Ryssland, och tog med den till Sverige. Första officiella fynduppgiften om parksallad i vilt tillstånd är från Vaxholm i början av 1920-talet. Kanske trodde den som tog med den att det var en torta som växer vild i våra svenska fjäll. Det berättas även att den en gång ska ha importerats för att ätas, måste nog då varit de salladsliknande bladen. Om hur den smakar vet jag inte, och jag tänker heller inte prova.

Hur få bort den?
Parksallad längs en gångväg. Här samsas den med ett annat ogräs, kvickroten (de långa gräsliknande stråna).  Foto: Kerstin Engstrand
Parksallat längs en gångväg. Här samsas den med ett annat ogräs, kvickroten (de långa gräsliknande stråna). Lägg märke till att gångvägen är asfalterad. Foto: Kerstin Engstrand

Kvävningen under duk har många rapporterat inte fungerar om man inte kan täcka hela området och lite till, annars sprider den sig vidare då delarna som är utan täckning även håller de täckta vid liv. Att svälta ihjäl den genom att klippa ner bladen fungerar bäst om man börjar på våren och kräver att man aldrig låter en planta bilda fler än några blad. Låt den aldrig blomma, och därmed inte kunna sätta frö samt gräv, med grep för att komma mellan rötterna, och att forsla bort allt till förbränning har visat sig vara det bästa. Sålla även all jord så att inga rotbitar blir kvar. Samt plantera inget i dess närhet.

Gränsar din trädgård till annans mark med parksallad så kontakta markägaren och påtala problemet. Det finns märkbart liten kunskap även inom offentlig förvaltning om denna odåga till växt. Så var beredd att få upprepa din påtalan!  Trägen vinner när det gäller bekämpning av parksallad.

Så här ser det ut på andra sidan av den asfalterade gångvägen. Ännu mera parksallad.  Foto: Kerstin Engstrand
Så här ser det ut på andra sidan av den asfalterade gångvägen. Ännu mera parksallad. Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

Rosa dahlior och kål, kan det bli vackrare? Foto: Kerstin Engstrand

Har du sett vackrare kålhuvuden? De är så vackra att man kan tro att de inte är äkta. Men det var de. Kålen var en viktig ingrediens i den köksträdgård som visades upp på 2017 års Hampton Court Palace Flower Show.

Mullbär ' Charlotte Russe'.  Foto: Kerstin Engstrand
Mullbär ‘ Charlotte Russe’. Foto: Kerstin Engstrand

Mullbär, Morus rotundiloba  ‘Charlotte Russe’ (‘Matsunaga’) ger bär redan första året. Sorten blev Årets växt 2017 på Chelsea Flower Show 2017. Det är en lågväxande sort, blir som en liten buske.

Det var en kostnadseffektiv odling med fokus på hur proffsen odlar men upplagt med en stor portion humor, ja det var Juliet Sargeant idé när hon skapade sin oerhört populära köksträdgård som hon skapat på uppdrag av det brittiska trädgårdssällskapet, The Royal Horticultural Society (RHS) i samarbete med tv-bolaget BBC. Det är RHS som arrangerar denna trädgårdsutställningen som är världens största, över 135 000 besökare under en dryg vecka.

Juliet slog igenom som designer på en annan utställning, på världens mest berömda, Chelsea Flower Show, 2016. Då fick hon guld och det kan du se här.

Kålrabbi och röda dahlior. Foto: Kerstin Engstrand.
Kålrabbi och röda dahlior. Foto: Kerstin Engstrand.

Kålrabbi, perfekta exemplar, så perfekta att de gav en lite overklig känsla växte i ett land tillsammans med röda dahlior och gul mangold. Kålrabbi kallas också för knutkål, ett mycket passande namn!

odla utan jord. Foto: Kerstin Engstrand
Odla utan jord. Foto: Kerstin Engstrand

Här fanns odlingsmetoder för alla, sofistikerade klätterstöd för bönor, traditionella kålland (med världens vackraste kålhuvuden!), roliga idéer som passade i en kruka på balkongen och så mera tekniska som aquaponics (där växterna får sin näring från fisk) samt hydroponisk odling (odling i vatten utan jord).

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Juliet visade även på hur man kan använda halmbalar för att lyckas med växter som kräver varmare klimat. I England är det flera företag som odlar meloner ympade på squash, och de odlas i halmbalar. En sådan sort är melonen ’Ogen’, en liten melon, frukterna blir cirka 15 cm i diameter. Mognar ”tidigt”, i mitten till slutet av juli. En varm sommar kan man även lyckas odla den under fiberduk, annars är det växthus som gäller.

Juliet Sargeant. Foto: Kerstin Engstrand
Juliet Sargeant. Foto: Kerstin Engstrand

Det ska vara lätt, roligt och billigt att odla! Alla kan odla något ätbart säger en lite trött men mycket glad och nöjd Juliet.  Alla skulle kunna finna någon idé att kopiera och man skulle vilja bli nyfiken, vilket hon lyckades väl med.

Blomsterbönan fick en fin inramning. Foto: Kerstin Engstrand
Blomsterbönan fick en fin inramning. Foto: Kerstin Engstrand

Blomsterbönan hade också en given plats, den är ”stor” i England. Den klängde i en ganska modern ram, svart med ståltrådsvajrar. Blomsterbönan kallas på svenska även för rosenböna, den har mycket vackra marmorerade bönor som går i brunt och gammalrosa. Får korallröda blommor och ger rikligt med platta stora bönbaljor som måste, som alla bönor, förvällas innan man äter dem.

Roliga krukodlingar
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Ett inslag som väckte många aha och även skratt var hennes odlingskrukor med teman. Eller vad sägs om att odla ditt eget örtte, Pimms (klassisk drink), pizza eller vad som ska wokas till middag?

 

Kålen!
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Det låg ett skimmer över kålbladen, de var denna köksträdgårds absoluta stjärnor. Självklart hade kålfjärilen hittat trädgården! Är det live tv så är det ( se längre ner i denna artikel). Allt var odlat organiskt.

'Dutchman' i förgrunden, bakom dahliorna växer den röda grönkålen 'Redbor'. Foto: Kerstin Engstrand
‘Dutchman’ i förgrunden, bakom dahliorna växer den röda grönkålen ‘Redbor’. Foto: Kerstin Engstrand

‘Dutchman’ är en kål som är känd för sin utsökta smak. Är lite mindre än andra kålsorter varför den passar extra bra att odla i pallkragar. Även denna är en sort som lämpar sig väl att odla i norra Sverige.

’Redbor’, (syns på bilden ovan), är en röd grönkål som också är en sort som rekommenderas för norra Sverige. Den är lite sötare och mildare i smaken än vanlig grönkål.

 

Till vänster 'Red Drumhead', till höger grönkålen 'Reflex' . Foto: Kerstin Engstrand
Till vänster ‘Red Drumhead’, till höger grönkålen ‘Reflex’ . Foto: Kerstin Engstrand

’Red Drumhead’  kan lätt utveckla två kilo tunga huvuden. Ganska snabb i utvecklingen. Är en gammal gedigen frösort från andra hälften av 1800-talet, enligt uppgift från 1865.

Grönkålen ’Reflex’ kan även odlas som mikroblad, eller baby leaf som man säger i Storbritannien. ’Reflex’ är en medeltidig grönkål som behöver 120 dagar från sådd till skörd. Anses vara den bästa grönkålen vid sen plantering. ’Reflex’ är en F1 hybrid och sorten är känd för att ge stora skördar. En sort som anses passa särskilt bra för norra Sverige.

 

'Red Jewel' Foto: Kerstin Engstrand
‘Red Jewel’ Foto: Kerstin Engstrand

Rödkål ’Red Jewel’, även den ett praktexemplar. Är en F1 hybrid som blir skördeklar från slutet av juli/början av augusti och kan skördas under hela hösten. Blir cirka 40 cm hög. Fanns liksom grönkålen ‘Reflex’ också med i Chris Evans köksträdgård på Chelsea Flower Show 2017.

Juliet hade alltså valt en hel del grönsakssorter som passar extra bra för svenskt klimat. Visste hon om det? Hör henne själv berätta:

 

 

Köksodling i direktsänding, varje dag i en hel vecka!
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Trädgården användes även som tv-studio med direktsändningar under hela veckan. Och det inte mindre än med The Hairy Bikers, Si King and Dave Myers, som för ett par år sedan även gjorde delar av sin programserie från Sverige. De besökte bland annat Rosendals trädgårdar i Stockholm.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Uteköket var rejält. Och hade en rolig detalj, hela långsidan var klädd med kryddor, persilja, timjan, salvia och rosmarin. Liknande lösningar, fickor att odla i, finns även att få tag på i Sverige i välsorterade trädgårdsbutiker. Bland kryddorna växte violer. Alla växter i trädgården var ätliga, även blommorna.

Att BBC har resurser, det märktes, se bara här. Det SvT och TV4, detta är hur man gör trädgårdstv, inget krut ska fattas vid inspelningen! Si och Dave lagade varje dag mat av grödorna som fanns i trädgården.

 

Och självklar fick vi en hälsning från dem, Dave Meyers:

 

 

 

Det var Nicklas Ekstedt som Dave särskilt nämnde. Nicklas är kanske mest känd för att använda eld.

Det var en härlig stämning i trädgården. Recepten till vad de lagade under veckan finns här. https://www.bbc.com/food/programmes/b08xhf5z

rhskitchegardendrawing

Att en köksträdgård kan vara vacker, det var det ingen tvekan om! Besökarna trivdes och stannade länge. Ytan var 20 x 28 meter, i en hemmaträdgård kan man odla betydligt, här var gångarna var extra breda, publiken, över 100 000 besöker utställningen under den vecka den varar, fick gå in i trädgården.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Redaktionens val

I minst 125 miljoner år lär magnolians blommor bevarat sin inre struktur och därmed överlevt dinosaurierna. Vad kan då inte vara en mera lämplig...