Aktuellt just nu

Att dra upp egna plantor av zinnia från frö är lätt och roligt! Foto: Kerstin Engstrand

Att dra upp plantor av sommarblommor inomhus för att senare, när risken för nattfrost är över, plantera ut dem i krukor eller i rabatten är vanligt. Men det är lite platskrävande. Samt det är lätt att ”förså sig”, det vill säga drabbas av fröfrossa och så på tok för många frön och sorter. Men värre bekymmer kan man ju ha. Att ha många zinniaplantor är i regel inget problem, dessutom finns zinnia sällan att köpa som färdiga plantor så det lönar sig verkligen att så.

Detta är en värmeälskande blomma, bördig från Mexiko och den hatar kalla nätter. Zinnia brukar gro snabbt, och växer snabbt till sig. Förså därför inte zinnia för tidigt, fröna gror på några dagar och småplantorna växer till sig också snabbt.

Många anser att bästa såtidpunkt är tre veckor innan utplanteringstid. Kan du normalt sätta ut dina sommarblommor i mitten av maj är slutet av april en bra såtid. Är det 10 juni som är vanlig utplanteringstid så är mitten av maj helt okej tid att förkultivera dina zinnior.

Zinnia är trevlig att samplantera med tomater, en zinnia per tomatplanta blir en spännande upplevelse. Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia är trevlig att samplantera med tomater, en zinnia per tomatplanta blir en spännande upplevelse. Foto: Kerstin Engstrand

Det tar ungefär åtta till elva veckor från sådd till att en planta blommar, vissa zinniasorter är snabbare än andra. Skulle försommaren bli kall kan det ta 14 veckor. Men när de väl kommer igång blommar de och blommar långt in på hösten.

Zinnia räknas till de växter som inte är så jätteglada över att bli omplanterade. De kan också direktsås på växtplatsen, men då ska jorden vara varm. Fördelen med att först förkultivera är att du har bättre koll på fröerna och småplantorna samt att de får vara ifred från sniglar och snäckor. Även om de fullvuxna plantorna är stadiga och sällan angrips av sniglar eller snäckor så är småplantorna lätta byten.

Sådjup: 3 mm.

Förkultivering:

Så i 5 x 5 cm krukor med såjord eller krukväxtjord. Fröna ska täckas med 3 mm jord. Grobarheten är i regel stor så det räcker med att så ett frö per kruka, eller om du sår två så klippt sedan då bort den svagaste plantan.

49 zinnior i en pluggbox. Dessa är mindre än en vecka gamla.  Foto: Kerstin Engstrand
49 zinnior i en pluggbox. Dessa är mindre än en vecka gamla. Foto: Kerstin Engstrand

Zinnia går även utmärkt att så i så kallade pluggboxar, de som har 49 hål. Pluggboxarna är bra om man vill ha många zinnior och i dem är det lätt att exempelvis så sju olika sorter med sju plantor vardera.

Samma sort av zinnia, alla sådda samtidigt i en pluggbox men plantorna är ganska olika i storlek.  Foto: Kerstin Engstrand
Samma sort av zinnia, alla sådda samtidigt i en pluggbox men plantorna är ganska olika i storlek. Foto: Kerstin Engstrand

Jag föredrar att så zinnia i torvbriketter, jiffybriketter, särskilt är jag inte vill ha så många. Då slipper jag plantera om plantorna vilket behövs i regel om man sår i de små 49-pluggarna.

 

Zinnia sådda i torvbriketter. Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia sådda i torvbriketter. Foto: Kerstin Engstrand
Zinniaplantorna syns längst till vänster. Så här fina är de efter tre veckor. Plantorna till höger är rosenskära, cosmos. Foto: Kerstin Engstrand
Zinniaplantorna syns längst till vänster. Så här fina är de efter tre veckor. Plantorna till höger är rosenskära, cosmos. Foto: Kerstin Engstrand

Sådden får inte torka ut. Täck sådden med klarplast, typ en plastpåse med lufthål eller en plasthuva och låt sådden därefter stå i 20 – 25 grader. Zinniafrön gror snabbt, normalt på två till fem dagar.

När fröna grott ska plastkupan eller plastpåsen som du haft över sådden tas bort. Zinnia är känslig för fukt. Vattna därför alltid småplantorna underifrån. Nu är det läge att flytta dem till en plats som är lite svalare men fortsatt med gott om ljus.

”Skola om”
Zinniaplantorna blir automatiskt förgrenade och fina i och med att man plockar blommorna. Foto: Kerstin Engstrand
Zinniaplantorna blir automatiskt förgrenade och fina i och med att man plockar blommorna. Foto: Kerstin Engstrand

De små pluggplantorna kan ”skolas om”, dvs planteras i ny, större kruka när de fått ett nytt bladpar efter de första hjärtbladen. Det går också att vänta tills plantorna har totalt tre bladpar inklusive det första hjärtbladsparet. Plantera då om dem i var sin kruka med bra jord, krukväxtjord fungerar bra.

Zinnia klarar av att planteras djupt, med jord upp till första bladparet men någon större effekt på plantan blir det inte. Däremot brukar man vid sista omplantering, då i regel vid utplanteringen, toppa alla plantor. Då kommer varje planta att förgrena sig och bli stadigare. Energin går till att utveckla rotsystemet. Så har du totalt tre bladpar på plantorna är det läge att toppa dem vid omplanteringen men de kommer att blomma senare. Man kan förstås blanda lite, toppa hälften och låta resterande vara som de är. Plantorna som inte är toppade kommer senare i sommar förgrena sig naturligt när du skördar blommorna. Zinnia är en utmärkt snittblomma.

Topparna kan du sätta i vatten, de kommer snabbt att utveckla rötter och du får ”på köpet” fler plantor.

Fortsätt att vattna underifrån. Tre veckor efter omplantering kan du ge lite extra näring, som 1 ml flytande krukväxtnäring per liter vatten.

Vänj inför utelivet
Omplanterade pluggplantor som får stå ute för att vänja sig vid sol och vind. Foto: Kerstin Engstrand
Omplanterade pluggplantor som får stå ute för att vänja sig vid sol och vind. Foto: Kerstin Engstrand

Innan det är dags att plantera ut måste plantorna ”avhärdas”. Det vill säga de ska vänja sig vid utelivets vind och varierande temperatur. Jag brukar sätta plantorna i en plastback och jag låter backen stå ute på dagarna, då med ett lager fiberduk över som skydd mot solens starka strålar. Allra bäst är om du har en plats i skugga. Solen skapar lätt brännmärken på bladen.

Ta in plantorna på natten. Under minst en vecka, kanske två brukar de få stå ute dagtid innan det är dags att plantera ut dem. Sätter du dem i rabatt eller i kökslandet rekommenderas att plantorna sätt på ett avstånd av 25 cm mellan varandra.

Zinnia kommer från Mexiko där den växer vild. Den älskar sol! Ju varmare desto bättre men den klarar även att växa i halvskugga.

Läs också om de olika zinniasorterna i artikeln: Lite mexikanskt solsken, zinnian en färgklick i kruka och rabatt (länken öppnas i nytt fönster när du klickar på den).

Och glöm inte att ta egna frön i höst!

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Bondbönor som mikroskott. Foto: Kerstin Engstrand

När det kliar i odlingsfingrarna så kan det vara bra att inventera sitt fröförråd. Och vad hittade jag då, om inte mängder med bondbönor. Så mycket bondbönor har jag inte behov av. Vad gör jag då? Jo, jag odlar de som är äldst inomhus för att få fram mikroskott. De som behagar gro blir utmärkta som tilltugg och enligt mitt tycke godare än ärtskott.

Bästa sorten att odla som mikroskott, den godaste, är Oscar som är vanlig i just fröpåsar för just bladgrönt. 2017 lanserades de av Nelsons, dessförinnan hade Annika Christensen på sin blogg Naturliga Ting skrivit om dem. Annikas blogg, som inte längre uppdateras, hade en enorm genomslagskraft. Numera återfinns hon på Instagram under @annikasnaturligating.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vicia faba L är bondbönans vetenskapliga namn. Just sorten Oscar är mycket krispig. Om du klipper av skotten just ovanför det första bladparet så växer snart nya blad ut. De är godast när de har två blad.

Vill du så flera omgångar så är en bra såcykel var tredje dag. Bondböneskott kan odlas året runt. Det finns de som till och med har skotten på pannacotta! Annars är de suveräna till en bit lax eller en köttbit lätt stekta i olivolja med lite vitlök.

Bondbönsskott i tre faser. Foto: Kerstin Engstrand
Bondbönsskott i tre faser. Foto: Kerstin Engstrand

Är bönor gamla brukar jag blötlägga dem åtta timmar innan sådd. Så bönorna i vanlig krukväxtjord, bönorna behöver inte täckas med jord men jag brukar göra det när jag vet om att bönorna är gamla. Annars räcker det med att trycka dem mot jorden och lägga över en plastpåse. Ingen undervärme behövs, mina driver jag fram på köksbordet. Eller som jag ibland också gör, ställer skålen med sådden i en stor plastpåse så att det blir som ett litet minidrivhus. Ställ därefter sådden på en varm plats, det vill säga normal rumstemperatur på max 22 grader och ljust förstås. Vattna lätt. Jorden ska vara fuktig men inte våt. Efter två veckor är skotten cirka 5 cm långa och snart kan du toppa dem.

Om du ger en svag näringslösning, dvs gödsel efter andra skörden kan du skörda skott från samma bönor i upp till fem gånger! Utan extra näring får du lätt tre skördar.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Carnaval de Nice. Foto: Kerstin Engstrand

Första gången jag såg denna tulpan var som snittblomma i blomsterbutiken. De knubbiga glada knopparna väckte något särskilt inom mig. Både glädje och ömhet signalerade de när de stod där ganska tätt packade som snittblommor oftast gör. Köpte en bukett, som då var ganska dyr men det blev en billigt bukett ändå då de blommade länge.

Då hade jag ingen aning om vad den hette och butikens florist visste heller inte. Hon kallade den för den polkagrisrandiga och det var ju en träffande beskrivning. Än idag kan man hitta den som snittblomma.

Men jakten på den hade börjat. Habegäret hade slagit in, du känner säkerligen till den känslan som växter kan skapa hos en.

Foto: Kerstin Engstrand
Carnaval de Nice i knopp. Foto: Kerstin Engstrand

Så hittade jag den till slut i en holländsk odlares trädgårdssortiment. Köpte direkt och lökarna har sedan dess troget bjudit på ny blomning varje vår. Sorten är framtagen av den fina lökfirman C.G. van Tubergen och blev officiellt registrerad 1953 så det är ingen ”ny” sort men det är först på de senaste tio åren den slagit igenom. Den har även fått utmärkelsen AGM av det brittiska trädgårdssällskapet, Royal Horticultural Society ( RHS). AGM står för Award of Garden Merit och ges enbart till växter som de har provodlat. Utmärkelsen omprövas regelbundet efter det att RHS gjort nya provodlingar av sorten.

Carnaval de Nice är en sen fylld tulpan. Sen för att den blommar i maj – juni beroende på i vilken del av landet du bor och hur våren artar sig. 2020, som bjöd på en liten kall maj, slog dem här i norra Stockholmstrakten ut i mitten av maj.

Det finns försäljare som kallar den för en riktig partypingla. Det håller jag inte med om, men den blir gärna en snackis.

Redan när knopparna börjar visa färg blir man hänförd. Vissa blir bulligare än andra men alla visar de på inslag av rött och vitt, ibland med ett lätt stråk av gult.

Vissnande 'Carnaval de Nice'.  Foto: Kerstin Engstrand
Vissnande ‘Carnaval de Nice’. Foto: Kerstin Engstrand

När kronbladen slår ut syns de likna fjädrar. Den vissnar också snyggt. Carnaval de Nice blir 40 till 50 cm hög. Jag har den bland annat under ett persikoträd.

Lökar säljas på hösten i förpackningar av sju eller åtta och kostar i regel 60 till 70 kronor vilket ger ett snittpris per lök på runt 10 kr, billigt med tanke på hur många år lökarna kommer att ge blomning. För det är inte alla tulpansorter som är så trogna som just Carnaval de Nice. Tulipa gesneriana (Sena Fylldblommiga Gruppen) ‘Carnaval de Nice’ är det officiella namnet.

PLANTERINGSRÅD

Tulpanlökar sätts på hösten, de är tåliga och klarar att sättas sent, de till och med kan spettas ner i frusen jord! En klassisk tumregel är att lökarna ska sättas på ett djup som är tre gånger lökens höjd. Avstånd mellan varje lök ska vara cirka 12 cm.

Gräv ett hål, strö ut benmjöl för att främja rottillväxten, vattna och låt vattnet sjunka undan innan lökarna sätts ner. Tryck till dem så att de får bra kontakt med jorden. Täck därefter med den bortgrävda jorden.

På våren är det bra att skydda lökarna från hungriga harar och rådjur. Lägg över ett nät. Blodmjöl kan strös på bladen, dess doft brukar verka avskräckande, dessutom fungerar blodmjöl som extra gödsel. TRICO Garden är ett annat medel som är mycket effektivt. Det sprayas på växterna varför en sprayflaska behövs.

Efter blomningen, när nästan alla kronblad har fallit, nyps blommorna av. Detta för att kraften ska gå till löken och inte för att bilda fröställning. En giva gödsel är nu också bra.  Blasten ska få vissna ner i sin egen takt. Tycker du det ser skräpigt ut kan man plantera tulpanerna i närheten av fleråriga växter, perenner som skyler de vissnande tulpanerna.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Mitten av april är en särskild spännande tid. Då är det dags att väcka dahliaknölarna. Vilka har klarat övervintringen ute i förrådet eller i kylskåpets svaldel? Även de nyinköpta är det tid för att väcka. För trots att jag sagt åt mig själv att i år ska jag inte köpa några fler dahlior så blev det förstås några impulsköp, som tur är för dahlior är så dekorativa och användbara i trädgården.

Att väcka dahliorna redan i april, kanske redan i slutet av mars om våren är extra varm och du bor i gynnsamt läge, gör att de dels blommar lite tidigare, dels att de klarar angrepp av sniglar och snäckor bättre.

Jag övervintrar mina dels ute i förrådet, som inte har någon extra värme men är välisolerat, dels i kylskåpets svaldel. Försiktigt rotar jag fram dem, som tur har jag märkt dem så att jag vet vilka sorter de är. För så här års ser alla knölar likadana ut. Nåväl nästan i alla fall, några är kraftigare än andra.

Lättast att ta ram är de som har övervintrat kvar i sina krukor. De lyfter jag fram som de är.

Foto: Kerstin Engstrand
Utlyft från vinterförvaringen! Foto: Kerstin Engstrand

Är det mindre krukor så har de övervintrat med krukorna i vanliga 10-liters hinkar, mycket lättare att bära dem då för snart börjar det dagliga kånkandet ut och in, avhärdningen, att vänja dem vid utelivet. Några har stått i en stor kartong med halm/hö som extra täckning. Den täckningen tas bort och förvaras torrt, jag återanvänder täckningen i höst igen. Jag har koll på temperaturen i förrådet med hjälp av en digital termometer. Några nätter har det varit runt nollan men inte kallare. Alla knölar har haft extra täckning.

 

De som har övervintrat utan krukor lyfts extra försiktigt fram. I regel har de legat i en kartong antingen i förrådet eller i kylskåpets svaldel.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

De placeras försiktigt så att knölarna inte bryts av, antingen i hinkar eller stora plastpåsar och kommer att få lite extra jord runt rötterna. Är de många så brukar jag föra över dem till plastpåsar fyllda med jord i botten och placera dem på rad i en lång balkonglåda.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Nu gäller det att ta det lugnt. Ingen brådska. Men det första jag nu gör är att känna på knölarna. Är de fasta och fina? Ja, bra. Är det några som verkar mindre fräscha, kanske lätt ruttnande eller svampiga i konsistensen så slängs de.

Det enda jag nu gör är att spraya alla lätt med vatten, och då menar jag lätt. Väldigt lätt. Bara en dusch och så får de stå i ena gästtoaletten Ja, det finns knappt någon golvyta kvar där när alla dahliaknölar kommit in. Utrymmet har ett litet fönster men de klarar att fortfarande stå mörkt.

Bara en lätt dusch med en handsprayflaska. Kanske en gång per vecka, knölarna ska inte bli våta. Snart börjar de spira! Bilderna nedan är tagna tre veckor efter det att knölarna togs fram. Skynda långsamt.

När knölarna börjar skjuta späda skott, oftast vårgröna men ibland är de mörkare beroende på sort, måste de stå ljust. Nu har de startat, och ska skötas som vilken krukväxt som helst med ett undantag, de trivs inte så bra i varm rumstemperatur. Då får de lätt löss. Det undviks genom att nu börja avhärda dem, att låta de stå utomhus under dagen. Är solen mycket gassande är det bra att skydda dem med en bit kartong eller säckväv så att bladen inte får brännskador.

Nu har knölarna blivit plantor igen och har utvecklat rötter. Fina vita rötter och då klarar de att vattnas lite mera. Fortfarande lite, de ska inte stå plaskvått.

Plastpåsemetoden
Dahlior drivs lätt i plastpåsar. Foto: Kerstin Engstrand
Dahlior drivs lätt i plastpåsar. Foto: Kerstin Engstrand

De knölar som är nyinköpta, och de övervintrade som är av mindre storlek, driver jag fram i genomskinliga plastpåsar, lite på samma sätt som jag driver fram potatis. Öppna förpackningen försiktigt och kontrollera hur knölen mår. Titta efter om den redan har börjat visa sina skottanlag.Skulle du ha köpt nya knölar tidigt på våren kan du förvara dem i förpackningen som ska stå svalt och mörkt, kylskåpets svaldel är utmärkt.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Påsen bottnas med fräsch, nyinköpt blomjord. Knölen läggs försiktigt ner och lite mer jord fylls på.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

OBS! Vattna inte, det räcker så bra med den fukt som finns i jorden. Knölarna har ännu inga sugrötter. Även dahliaknölar som dras upp i plastpåsar kan stå mörkt tills de nya skotten har brutit fram.

En klar fördel med plastpåsemetoden är att det är lätt att se om sugrötter har bildats. De är vita. När de har bildats kan du börja vattna lite mer men fortfarande försiktigt.

När skotten kommit ska plantorna stå ljust. Jag brukar sätta tre plastpåsar med knölar i en större hink, typ murarhink tills jag planterar om dem i krukor.

Tre plastpåsar med nyinköpta dahliaknölar får lätt plats i en murarhink. Foto: Kerstin Engstrand
Tre plastpåsar med nyinköpta dahliaknölar får lätt plats i en murarhink. Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Liljebaggar. Foto: Kerstin Engstrand

Första varma vårdagen, du vet en så där härlig dag med gassande sol, då är det fler som trivs. För just där, mitt i solen sitter liljebaggarna och parar sig, och det helt obekymrat.

Då gnisslar man tänder.

VARNING FÖR BILDER SOM KAN UPPLEVAS SOM ”ÄCKLIGA”!

Liljor och liljebaggar här ihop, tyvärr. Kanske inte de första åren du odlar liljeväxter, för mig tog de tre år innan de hittade till min trädgård, troligen för att grannarna knappt har några växter mer än gräsmatta. Men när de väl kom så började en ny resa i mitt trädgårdsliv. En ny utveckling i konsten att bekämpa liljebaggar.

Liljebaggen vaknar som sagt till liv tidigt på våren. Och de har garanterat vaknat när växter som tillhör liljesläktet, Lilium  och Fritillaria börjar skjuta upp bladen ur jorden. Det inkluderar växter som krollilja, madonnalilja, kungslilja, hybridliljor, kungsängsliljor och även kejsarkronor.

En liljebagge, Lilioceris lilii är röd med svarta ben. De har en annorlunda egenskap, om de närmar dig en liljebagge så att du hamnar i dess synfält så kastar den sig oförskräckt sig ner mot marken. Och landar med buken upp, den svarta sidan som gör att den inte syns.Fiffigt eller hur? Om du nu skulle lyckas ta upp den, den brukar vara snabb på att gräva ner sig i jorden, och lyfter upp den mot ditt öra — så kommer du höra att den skriker. Troligen skriker den döda mig inte, döda mig inte.

Det gör man efter ett par år med liljebaggar. Då har man lärt sig att krascha sönder dem med naglarna.Innan dess brukar man fösa ner dem i en burk med ättika, eller ner i en plastpåse som sedan slängs.

 

Andra igenkänning: Hål i bladen
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Hål i bladen beror antingen på sniglar/snäckor men är i regel på liljeväxter liljebaggen som varit där och knaprat. De är viga och kan med lätthet knapra hål på bladen även jobbandes upp och ner.

Liljebaggen vaknar som sagt till liv tidigt på våren. Och de har garanterat vaknat när växter som tillhör liljesläktet börjar skjuta upp bladen ur jorden. Det inkluderar växter som krollilja, madonnalilja, kungslilja, hybridliljor, kungsängsliljor och även kejsarkronor.  Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Tredje: Leta efter ägg
Ägg av liljebagge.  Foto: Kerstin Engstrand
Ägg av liljebagge. Foto: Kerstin Engstrand

Startskottet att gå på äggjakt sker oftast i samband med påsken, och då menar jag inte livligt dekorerade påskägg med godis i utan jakten på liljebaggens ägg. För parningen har knappt hunnit avslutas förrän äggen läggs. Titta under bladen, där sitter de. I små vackra grupperingar, korallröda. bara att klämma sänder. Eller ta en pinne, en glasspinne fungerar bra och skrapa ner dem i en påse som du antingen stampar på eller slänger direkt i soporna.

Så långt är det ganska ok. Följ mitt råd, jaga äggen, för annars kommer nästa stadium som inte är roligt, utan helt enkelt äckligt.

Fjärde, ta bort svarta klumpar
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När äggen utvecklas till larver täcker larven sig med sitt bajs, det är därför du ser svarta klumpar på knoppar och blad. Vanligtvis under bladen. Larverna är mycket glupska!

Att de täcker sig med sitt eget bajs är praktiskt, det håller deras fiender på avstånd.

Nu är det handskar på om du tar bort dem med händerna, eller bortskrapning med pinne och ner i en plastpåse som slängs i soporna.

Larverna kommer snabbt att kaläta en planta, och de älskar liljornas knoppar.

Larver av liljebagge på en liljas knoppar. Foto: Kerstin Engstrand
Larver av liljebagge på en liljas knoppar. Foto: Kerstin Engstrand

 

Närbild på larver

 

 

En liljebagge blir i regel cirka nio mm lång. Den förpuppar sig nere i jorden, och där övervintrar den också.

Liljebagge. Foto: Kerstin Engstrand
Liljebagge. Foto: Kerstin Engstrand

En tröst i bedrövelsen är att de nordligaste delarna av Sverige ännu inte är drabbat. I England sprider den sig allt mer och även i Kanada där jag personligen varit med och jagat dem.

Lökbaggen, Lilioceris merdigera, påminner om liljebaggen men har röda ben och rött huvud medan liljebaggens ben och huvud är svarta. Lökbaggen föredrar växter tillhörandes släktet Polygonatum, som storrams, släktet Allium där ramslök och gräslök är två favoriter. Det sägs att lökbaggen även angriper liljor och liljekonvaljer.

Dagliljan blir inte angripen, den är ingen lilja utan tillhör Hemerocallidaceae. Dagliljan får andra angrepp, av dagliljegallmyggan som du kan läsa mer om i vår artikel,Ovälkommet besök på dagliljor, klicka här.

Det finns förstås mängder med så kallade husmorsmetoder mot liljebaggar. Som att bespruta plantorna med starkt chilisås, Tabasco, andra rekommenderar myrmedel, åter andra potatismjöl. Fingrarna och en skarp blick, samt ta äggen i tid är det jag rekommenderar.

Lästips:

Madonnaliljan, bländande skönhet i sommarhettan 

Orange lilja minglar ensam

Jätteliljan väcker uppmärksamhet

Bland liljor och klematis

Text och foto: Kerstin Engstrand

Tobaksplanta. Foto: Kerstin Engstrand

Småflugor som bananflugor och sorgmygg brukar vara ett litet gissel när man ivrigt odlar sina små plantor tidigt på våren. Att köttätande växter är bra flugfångare är ganska allmänt känt men det finns andra växter som är minst sagt lika effektiva, om inte ännu effektivare. Som flugor på en köttbit fastnar de små sorgmyggen och fruktflugorna på tre ganska vanliga ettåriga växter som du dessutom kan fortsätta att odla utomhus. De är helt enkelt fångstväxter som inte skadas av ohyran. Troligen har du någon gång redan odlat dem eller kanske till och med odlar dem just nu.

Bönor snabbaste alternativet
Brytböna 'Mascotte' är en lågväxande böna här odlad som flugfångare. Foto: Kerstin Engstrand
Brytböna ‘Mascotte’ är en lågväxande böna här odlad som flugfångare. Foto: Kerstin Engstrand

Bönor drar till sig småflugorna, jag odlar alltid några av en låg sort som blir cirka 40 cm hög i tre krukor, en på vardera sidan av fönstret och en i mitten och de fångar snabbt in de allra första små flyn som dyker upp. Det är stjälkarna de fastnar på. Två till tre bönor i en vanlig 9 cm kruka fungerar suveränt bra.

Litchitomat effektiv
Foto: Kerstin Engstrand
Sorgmyggen sitter effektivt fast men skadar inte växten. Foto: Kerstin Engstrand

Även vissa tomatsorter har samma effekt, i alla fall de som har hårigare stjälkar än andra. Effektivast i familjen Solanum är som jag upplevt litchitomat (blek taggborre). Även här är det stjälkarna som de fastnar på. Plantorna överlever denna funktion bra, jag planterar sedan ut dem och de växer på bra och ger skörd långt in på hösten.

Läs mer om hur du lyckas med litchitomat, klicka här (artikeln öppnas i nytt fönster/ny flik).

Tobaksväxter är högeffektiva
Foto: Kerstin Engstrand
Stort som smått fastnar på tobaksplantans blad. Foto: Kerstin Engstrand

Tobaksväxter, varav främst de vitblommande och väldoftande med stora blad är en bra investering i ditt växthus. Även bladlöss fastnar både på stammen, stjälkarna och bladen. Dessutom sprider blommorna en ljuvlig söt doft när de blommar på kvällen. Länge har bland annat chiliodlare använt sig av tobaksplantor i sina växthusodlingar. Det påstås att ohyran blir beroende av nikotinet men det anger inte forskarna något om. För det finns mängder med växter där ohyran fastnar på liknande sätt.

Dubbel nytta
Här är det ståplats som räknas. litchitomatens stjälk är fylld av främst sorgmygg.  Foto: Kerstin Engstrand
Här är det ståplats som räknas. litchitomatens stjälk är fylld av främst sorgmygg. Foto: Kerstin Engstrand

Forskare vid North Carolina State University¹ har dessutom upptäckt att denna fälla som de lätt klibbiga och ludna bladen utgör även drar till sig andra insekter som är efter de insekter som fastnat på bladen. Just dessa ska vara positiva för växterna och i kommersiell odling så ökar skörden om de hittar dit. De insekter som fastnar på de ludna bladen är sådana som inte är skapade för att kunna hantera klibbiga och håriga ytor. Den ”goda” insekten de har forskat på är en styltskinnbagge, Jalysus wickhami. Denna bagge har som namnet anger långa ben och just dessa gör att den kan elegant ta sig fram på de klibbiga bladen! Och trots att den dricker bladsaft på tobaksväxten så skadas den inte. Även en styltskinnbagge blir törstig när den jobbar. De hittade även ett klart samband mellan att de goda insekterna ökade i antal om man tillförde fruktflugor på bladen. Vilket i sin tur ökade skörden av tobak!  Samtidigt som inte övriga angrepp ökade. Varför de inte skedde har de inte kunnat belägga, även om deras hypotes är att baggens ökade framfart håller övriga angrepp på avstånd.

Över 25 ekonomisk viktiga grödor har klibbiga blad/stjälkar och troligen kan de alla vara lika effektiva. jag ser fram emot mer forskning i detta intressanta ämne!

Läs också om köttätande växter och andra tips om hur du bli av med bananflugor och sorgmygg, klicka här.

Text och foto: Kerstin Engstrand


¹Peter N. Nelson, Hannah J. Burrack, Clyde E. Sorenson. Arthropod entrapment increases specialist predators on a sticky crop and reduces damage. Biological Control, 2019; 137: 104021 DOI: 10.1016/j.biocontrol.2019.104021

Sverige har unika väderobservationer. Vid de astronomiska observatorierna i Stockholm, Uppsala och Lund noterades vädret redan från 1700-talet, Uppsala från 1722, Stockholm från 1756 och Lund 1753. Här syns förändringarna visualiserade som climate stripes för Stockholm under perioden 1756 till 2018.

I Madrid är Förenta nationernas årliga klimatkonferens, i år den 25:e i ordningen, på väg att avslutas.

Där har bland annat två svenskar fått uppmärksamhet, professor Johan Rockström, 53 år, som även är chef för forskningsinstitutet Postdam Institute for Climate Impact Research samt klimataktivisten Greta Thunberg, 16 år.

25 år, tiden går fort. 1995 hölls den första.

David King framför en bild av Carl von Linné 2007.  Foto: Kerstin Engstrand
David King framför en bild av Carl von Linné 2007. Foto: Kerstin Engstrand

Nästan halvvägs bakåt i tiden av dessa 25 år, år 2007, fick jag möjligheten att intervjua David King som då var framstående inom klimatarbetet. Sir David King, professor i fysikalisk kemi, var bland annat verksam vid Cambridgeuniversitet och var då, 2007 inne på sitt sista år som den brittiska regeringens vetenskapliga rådgivare. När det gällde frågor runt mul- och klövsjuka, fågelinfluensa, polonium och växthuseffekten så lyssnade dåvarande premiärminister Tony Blair på hans råd. Det var David King som gjorde att Storbritannien då tog i täten i kampen för att minska växthuseffekten. Och det var hans idé att, om vi ska klara vår jord, så måste man koppla ihop G8-länder med Indien, Kina, Mexiko, Sydafrika och Brasilien.

Att Linné uppmärksammas i Chelsea Physic Garden i London är en självklarhet.
Att Linné uppmärksammas i Chelsea Physic Garden i London är en självklarhet.

Han uppmärksammade även en svensk, vår ”blomsterkonung” Carl von Linné (1707-1778) som idag nog är mera känd utomlands än i Sverige. Eller Linneaus som han kallas utomlands. Linné blev världsberömd för sitt sexualsystem där han ordnade alla då kända växter i ett  system som var överblickbart och möjligt att förstå. Visst fanns det redan på hans tid latinska namn på växterna men de var långa och olika för en och samma växt. Dessutom saknade många växter en egen beteckning. Nu var det inte enbart han som bar på idéer att ordna upp namnfloran men han var nog den som bäst kunde framföra sin sak och få andra att kämpa för honom.

– Om Linné levt nu och sett hur vi hanterar vår jord så skulle han varit rasande, sade han när han besökte Sverige 2007, och poängterade att Linné, som var känd att få makthavare att lyssna, skulle behövts.

Det var 2007. Idag så har vi Johan Rockström och Greta Thunberg. Och orden klingar bekant när bland annat Greta gång på gång påtalar att makthavarna måste lyssna.

Då, 2007, sade King:

– Växthuseffekten är den största utmaning människan står inför, som vi alla måste förstå direkt och börja agera nu.

Nu, det var 2007. Direkt, det var 2007.

Samma sak säger Greta och många andra. Nu. 2019.

Två gånger under 2019 har Greta Thunberg prytt omslaget på Time.
Två gånger under 2019 har Greta Thunberg prytt omslaget på Time, i maj och i december.

Vi hade ett långt samtal där David King även betonade att han ansåg att kärnkraften är ett måste att ha kvar när vi är tvungna att titta på de energiformer vi använder. Den ståndpunkten har han kvar även idag.

Jag frågade honom, medans han påverkar världens ledande politiker, forskare och ekonomer, vad ska vi vanliga människor göra?

– Byt ut alla glödlampor till lågenergilampor, ta cykeln istället för åka bil när du kan. Vi måste ändra attityd, istället för att se upp till dem som kör energislukande bilar som Ferrari ska vi börja se ned på dem!

En månad efter vårt möte meddelade Australiens regering att de hade planer på att förbjuda glödlampor, detta för att motverka klimatförändringen enligt premiärminister John Howard.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Här har det onekligen skett något, idag används knappt några vanliga glödlampor längre, elcyklar har gjort intåg med statsbidrag som morot, laddningsbara bilar börjar man se allt mer.

David King hade – förstås – kontrollerat att lokalerna på 10 -11 Downing Street som premiärminister Blairs disponerade var goda exempel på detta område (Blairs bodde i 10:an och hade kontoret i 11:an, tvärt om mot de tidigare premiärministrarna). Han poängterade att alla, makthavare som enskilda, vi alla måste agera och vara goda förebilder för våra barn. Själv tog han regeringsbilen när han så behövde, annars var det cykel som gällde eller hans miljövänliga lilla Toyota.

Warnings stripes /Climate stripes för sju länder för perioden 1901 till 2018.
Warnings stripes /Climate stripes för sju länder för perioden 1901 till 2018. Överst Kanada, därefter Finland, Norge, Sverige, Danmark, Spanien och Italien. Med reservation för eventuella förskjutningar i bildens montage.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Skogslök också kallad kajp. Foto: Kerstin Engstrand

Kärt barn har många namn, eller vad säger du om: Kaijp,  kaip,  kaipe,  kaipä,  kajp,  kajplök,  keipe,  keipelök,  keipkål,  kejpe, kejpelök,  kep,  roccamboll,  rockenboll,  råckenbåll,  sandpurjo (efter engelskans Sand Leek) alla dessa är enligt Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD) lokala namn på den underbara skogslöken,  Allium scorodoprasum.

På Gotland är denna lök ”stor”.  På våren, när gullvivan blommar, ska man gå ut och plocka kajp som gotlänningarna säger. Vi på fastlandet säger skogslök, kanske, för förvånansvärt få känner till denna tidiga primör som dessutom är synnerligen lättodlad.

Vad gör man då med kajp? Jo soppa! En soppa man behöver för att få igång kroppen så här på våren! På Öland sägs det att man smaksätter kroppkakor med kajp.

Skogslök köper man på hösten då de ska sättas. I en 80 x 120 cm pallkrage får man lätt plats med 120 lökar. Sätt dem i en pallkrage som är två våningar hög, och i vanlig trädgårdsjord fungerar fint. I varje 80 cm rad sätter du tio lökar. Bli inte orolig om lökarna skjuter blad redan på hösten, det klarar de utan problem. Ja, du kan oftast skörda lite medan snön ligger kvar! I slutet av april, början av maj börjar den växa till sig så glöm inte att vattna om det är torrt.

Kajp är flerårig och blommar med små söta lila blomställningar i juli. Blir från 30 cm upp till 90 cm när den blommar. Sprider sig sakta men säkert.

Recept på Farfar Gunnars kajpsoppa hittar du här.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Snödroppslök. Foto: Kerstin Engstrand

Gillar du snödroppar? Gillar du liljekonvalj? Då är denna eleganta lilla lökväxt något att satsa på. Den blommar i början av maj, och ser ut som ett mellanting mellan snödroppe och liljekonvalj. Dessutom blommar den efter snödropparna men före liljekonvaljen!

Och inte nog med det, rådjur och harar ratar den!.

Snödroppslök, Allium paradoxum var. normale blir 25 – 30 cm hög och gör sig bäst mot en grön bakgrund. Jag har noterat att den alltid blommar samtidigt som körsbärsträden, och det även om den växer i ett mera skuggigt läge.

Vild växer den i Kaukasus. Ibland kan man hitta drivna lökar i kruka nu på våren, annars får du köpa lökar som sätts på hösten. Sätt den på en plats där du ofta passerar på våren, exempelvis vid entrén, vid bilen eller postlådan. Den är inte förtjust att torka ut varför halvskuggigt läge är bäst.

Men var lite uppmärksam om du köper lökar på nätet. När man googlar snödroppslök får man träffar som syftar på lökar av snödroppar, Galanthus  medan snödroppslökens vetenskapliga namn är  Allium paradoxum var. normale. Räkna med att en lök kostar cirka 10 kr. Sätt lökarna i små grupper om tre till fem.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Bladlössangrepp på inomhusodlad sallat. Foto: Kerstin Engstrand

Så har det hänt, jag har fått bladlöss på mina frösådda plantor! Detta är första gången i min odlingshistoria jag drabbats av bladlöss på mina frösådder. Och jag har odlat sedan barnsben vilket betyder nästan sex decennier! Och odlat under en mängd olika förhållanden. Först nu, just i år (2019) så fick jag bladlöss.

En tröst i bedrövelsen är att många med mig är drabbade i år.

Vad beror min invasion av? Ingen aning. När de dök upp hade jag inte tillfört något nytt mer än frösådder gjorda i olika odlingsmedia som pluggar av kokos och mineralull. Ingen ny gjord hade då kommit in i huset, inte heller några nya krukväxter och utomhus var det fortfarande minusgrader. Inomhus var det samma temperatur som vanligt, 22 grader.

Jag upptäckte dem först på mina sallatsplantor som odlades hydroponiskt. Usch, och så synd om de fina plantorna men insåg direkt att bladsallatshuvudens fina veck och skrymslen bjuder på optimala bladlusförhållanden så det blev till att ta bort dem helt.

Bladlöss på kronärtskocksblad. Foto: Kerstin Engstrand
Bladlöss på kronärtskocksblad. Foto: Kerstin Engstrand

Därefter blev det en mera noggrann okulär besiktning. Man känner verkligen att ögonnerven tränas när man är på bladlusspaning. Kletet från bladlössen är ju lätt att hitta men de plantor som bara hade några enstaka löss på sig var ju svårare att granska. Kronärtskockplantorna gillar de, några chiliplantor likaså samt någon enstaka aubergine. Men citrongräset nej. En planta kan vara omgiven av bladlusangripna och stå där helt fri och stolt.

Blad som knottrat sig och har inböjda kanter synar jag först. Bladlössen sitter då i regel på undersidan men kan också påträffas på bladens översida. Bladen är vänliga nog att rulla in kanterna så det bildar ett skydd mot den lilla koloni som slagit fäste där.

De trivs också längs stjälkarna.

 

Vad gör jag då?
Liten bladlusfamilj på en äggplantas blad (översidan). Foto: Kerstin Engstrand
Liten bladlusfamilj på en äggplantas blad (översidan). Foto: Kerstin Engstrand

Jo, jag klämmer ihjäl dem, fingrarna är ett bra vapen, men försiktigt för att inte skada plantorna.

Och jag ökar luftfuktigheten med hjälp av luftfuktare och sprayar växterna med vatten. samt jag har en fläkt som går igång med jämna mellanrum. Bladlöss älskar nämligen torr inomhusluft och vindstilla.

Samt jag håller avstånd mellan plantorna.

Det finns mängder av knep och recept på behandlingar mot bladlöss men min far, som var ostmästare, talade om att grädde var ett effektivt medel. Och det är det!

Gräddspray! Grädde med en fetthalt på 35-40% späds ut med vatten ( 1/3 dl grädde till 2/3 dl vatten). Gräddblandningen sprayas ut. Spraya även på lössen på jorden. I regel sitter bladlössen på toppskottet och på de nedersta bladens undersida. När lössen får gräddblandningen på sig blir det samma effekt som såpsprit. Spraya enbart när växten är i skugga. Jorden kommer att se lite grå ut men det påverkar inte växten.

Man kan också blanda till såpsprit, och sprayar bladen med.

Såpsprit mot bladlöss: Blanda 10 dl vatten med 20 cl såpa (gul eller grön) och 10 cl T-röd.

Bladlöss andas genom huden och både gräddspray och såpsprit tar bort deras förmåga att andas.

Efter ett dygn av bekämpning och petig granskning hade angreppet lugnat ner sig.

Vecka 1: Nu var det också dags att plantera om alla pluggplantor till små krukor med jord. Det blev köpt blomjord. Jag fortsatte min dagliga granskning, morgon, middag, sen kväll, tidig gryning, frukostdags, lunchtid, middagstid och sen kväll, så rullade den okulära besiktningen på. Det var lugnt i en vecka, vilket jag visste det skulle bli. Visserligen föder en bladlushona 4-6 levande ungar per dag men jag hade ju rensat rejält.  Ungarna är vuxna redan efter en vecka!

Vecka 2: Var det ett nytt, men väsentligt mindre utbrott, cirka en tiondel från ursprunget, troligen också för att den goda sallaten nu var borta. Men jag fortsatte med fingrar och med gräddspray och såpsprit samt sprayade även på jordytorna. Några plantor fick även gammalt nässelpulver som extra jordtäckning. Det lär vara bra sägs det och jag hade en burk hemma.

En bladlushona föder 4- 6 levande ungar per dag! Och efter en vecka är det dags för barnen att föda egna. Här en liten familj på undersidan av en äggplantas blad. Foto: Kerstin Engstrand
En bladlushona föder 4- 6 levande ungar per dag! Och efter en vecka är det dags för barnen att föda egna. Här en liten familj på undersidan av en äggplantas blad. Foto: Kerstin Engstrand

Vecka 3: Antalet var nu minimalt men inte helt borta. Det är fortfarande samma växter som är angripna. Samma sorter och samma växtexemplar. De är snälla de små liven som inte hoppar över till grannen. De växer ju mycket tätt, bara cirka 8 cm mellan varandra så det är lätt för dem att byta bostad. Det sägs att om bladlössen tycker det är för trångt om utrymmet så byter de plats. Uppenbarligen tycker de att jag berett dem lagom med plats då de inte hoppar vidare till de andra, mycket närliggande växterna.eller så är de närliggande mera motståndskraftiga och inte så attraktiva.

Vecka 4: Nu känns det som om de är borta men det är de nog inte. Det räcker med att en är kvar så kommer en ny invasion om jag inte håller efter. Och hålla efter kommer jag att göra. Det är god träning av finmotoriken och närsyntheten! Och jag undrar så varför jag drabbades i år. Det sägs att bladlöss kan transportera sig på jetströmmar och på så sätt lätt ta sig fram hela 100 mil.

Inrullade bladkanter och fläckiga blad är tydliga tecken på bladlusangrepp. Foto: Kerstin Engstrand

Inrullade bladkanter och fläckiga blad är tydliga tecken på bladlusangrepp. Foto: Kerstin Engstrand

Läs också:

Om nyttodjur som bekämpning av bladlöss: Nyttodjur mot bladlöss (länken öppnas i nytt fönster)

Om sorgmygg och bananflugor: Slipp bananflugor och sorgmygg  (länken öppnas i nytt fönster)

Om bladlöss ute i trädgården: Fingrarna bästa vapnet mot trädgårdens vanligaste angrepp (länken öppnas i nytt fönster)

Om sköldlöss: Hjälp, mina krukväxter har fått sköldlöss! (länken öppnas i nytt fönster)

Om ullöss och rotlöss: Ullöss och rotlöss, så bekämpar du dem (länken öppnas i nytt fönster)

Om nyckelpigor:  Nyckelpigor – specialister på bladlöss (länken öppnas i nytt fönster)

Man kan också köpa biologisk bekämpning. Enda nackdelen med dem är att inte sänds när det är minusgrader ute.

Ibland hittar man guldögonsländor inomhus. Var snäll mot dem, larverna äter mer än gärna bladlöss och de äter alla sorter av bladlöss. Foto: Kerstin Engstrand
Ibland hittar man guldögonsländor inomhus. Var snäll mot dem, larverna äter mer än gärna bladlöss och de äter alla sorter av bladlöss samt mjöllöss (vita flygare). Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Tänk att så små fröer kan bli en sådan hög och livskraftig växt! Jätteverbenan blommar ca 110 dagar efter sådd, eller 80–90 dagar efter att...