Aktuellt just nu

Månskensvit klematis för din sluttning. Foto: Kerstin Engstrand

Vem drömmer inte om en månskensträdgård, så där extra romantisk en sen sommarkväll som bjuder på varm lätt bris och ett ljus som gör att man absolut inte vill gå in. Vitblommande växter är extra vackra just i vårt nordiska ljus och det finns de som blommor överdådig år efter år, klematis  ’Summer Snow’ är en sådan. Den sviker aldrig. Egentligen heter den ’Paul Farges’ och är en vitalbaklematis  som även går under namnet ’Summer Snow’, ett namn som ger den bättre rättvisa. En sann nordisk lian som aldrig sviker dig.

På en sommar blir den lätt sju meter hög. Till och med högre, eller längre för den är en utmärkt marktäckare. Testa den längs en sluttning, jag har den just som marktäckare och ja, den täcker allt i sin väg. Just nu är den på väg mot poolen, och upp i päronträdet. För den har redan fyllt sluttningen med sin sky av gräddvita blommor. Mycket vill ha mer!

Päronträdet och klematis 'Paul Farges' har inget emot varandra.   Foto: Kerstin Engstrand
Päronträdet och klematis ‘Paul Farges’ har inget emot varandra. Foto: Kerstin Engstrand

Dessutom är den en snäll klättrare, inga taggar, och de växter den tar stöd i klarar det galant. Den är en suverän latmansväxt.

Plantera den, låt den växa, vattna väl vid planteringen och därefter behöver du bara skära ner den på våren. Och det är roligt! Man känner sig som om man vore i en djungel!

Ja, de är verkligen starkväxande.

Den trivs som alla klematis även i skugga!

Låter du den täcka en husgavel så är den en snäll klätterväxt och förstör inga fasader. Men tvestjärtar trivs i dess grönska och ja, du måste klippa ner den på våren. Den täcker också snabbt in ett staket men där kan det bli lite bökigt att skära ner den på våren, allt beroende förstås hur staketet är utformat. Därför rekommenderar jag den som marktäckare. Man får mycket för pengarna, en planta brukar kosta mellan 150 till 200 kr.

Blommar från slutet av juni till september, ibland även en bit in i oktober!

Är mycket härdig, klarar minst växtzon 5 utan problem.

Humlor och bin älskar den!

Plantering

Fötterna i skuggan och huvudet i solen så vill klematis ha det. Gräv en rejäl grop, 60 cm bredd och 60 cm djup, minst 45 cm från husvägg eller annat som kan göra att regnvattnet inte når plantan. Bottna med häst- eller kogödsel, fyll på med bra planteringsjord och blanda i några nävar benmjöl och väl uppblött torv.

Vattna ordentligt de första 6 veckorna. Jorden ska vara ordentligt våt, är den torr 10 cm under jordytan behöver plantan vatten.

Och ta det lugnt första året efter plantering, om den mot förmodan inte skulle visa några livstecken så betyder det inte att den är död.  Det händer att klematis just tar det lugnt det första året och kommer tillbaka med stor kraft följande år.

Skötsel
Sluttningen i början av juli. En enda planta täcker in ett stort område.   Foto: Kerstin Engstrand
Sluttningen i början av juli. En enda planta täcker in ett stort område. Foto: Kerstin Engstrand

Första våren efter planteringen skärs plantan ner till ca 30 -50 cm. Det gör du när den börjar den på våren när bladknopparna börjar gå i grönt. Om du inte skär ner den kommer den ta över. Skulle du glömma den tidiga vårbeskärningen så klarar den att skäras ner även senare på våren och även på försommaren.

På våren är klematis extra törstiga och hungriga. Genomvattna först plantan rejält, och ge hönsgödsel utblandat med vatten, två nävar till 10 liter vatten. Därefter behöver den absolut ingen mer gödsel, den på bilden har inte fått gödsel sedan den planterades och det är över tio år sedan.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Den sträcker sig emot dig men sina blålila blommor och ser oskyldig ut, men parksalladen är ett invasivt ogräs. Foto: Kerstin Engstrand

Saftigt gröna blad och därtill en vacker ljust blålila blomma, ja den ser onekligen fräsch ut, parksallaten. Och det är många, för många som sparar den och låter den föröka sig. Det finns även många som tigger en planta av den i tron att det är en cikoria. Parksalladen är en riktigt lurig växt och det är många som ångrar sig. Nu har man även på Artdatabanken fått belagt att den också börjat invadera åkermark. De har i sitt senaste arbete givit den en 4:a av 4 möjliga i sin riskbedömning och med slutbedömning HI, dvs den är högriskväxt när det gäller att vara invasiv.

Den trivs i hela vårt avlånga land. Den stormtrivs. Det ska vi dock sätta p för.

Lactuca macrophylla, bladen liknar fräsch grön sallat. Latuca visar på att den är en sallatsväxt. Macrophylla anger att den har stora blad. Helt korrekt, bladen kan bli 30 cm långa.

Parksallatens otäcka förmåga att sprida sig beror på att den har ett tätt rotverk och bildar långa rotulöpare. Den kryper snabbt fram och sprider sig även med frö. Samt, som många har märkt, det behövs bara en pytteliten rotbit för att den ska få nytt fäste. Så vad du än gör, kör inte jordfräs där du har parksallat.

fräscha gröna blad, parksallden förför lätt och ser oskyldig ut där den växer, som här tillsammans med ett annat hemskt ogräs, åkerfräken. Foto: Kerstin Engstrand
Fräscha gröna blad, parksallaten förför lätt och ser oskyldig ut där den växer, som här tillsammans med ett annat hemskt ogräs, åkerfräken. Foto: Kerstin Engstrand

Vi har hittat fina bestånd av parksallat i offentliga parker och på kyrkogårdar men även precis utanför staket vid trädgårdsbutiker. Oftast växer den tillsammans med två andra ogräs, kvickrot och åkerfräken som populärt brukar kallas för rävsvans.

Den blommar i regel från juli fram till september, varma försomrar som 2018 började den blomma redan i mitten av juni.

Det är en ståtlig växt och troligen var det någon som förälskade sig i den en gång i tiden, den kommer från Ryssland, och tog med den till Sverige. Första officiella fynduppgiften om parksallad i vilt tillstånd är från Vaxholm i början av 1920-talet. Kanske trodde den som tog med den att det var en torta som växer vild i våra svenska fjäll. Det berättas även att den en gång ska ha importerats för att ätas, måste nog då varit de salladsliknande bladen. Om hur den smakar vet jag inte, och jag tänker heller inte prova.

Hur få bort den?
Parksallad längs en gångväg. Här samsas den med ett annat ogräs, kvickroten (de långa gräsliknande stråna).  Foto: Kerstin Engstrand
Parksallat längs en gångväg. Här samsas den med ett annat ogräs, kvickroten (de långa gräsliknande stråna). Lägg märke till att gångvägen är asfalterad. Foto: Kerstin Engstrand

Kvävningen under duk har många rapporterat inte fungerar om man inte kan täcka hela området och lite till, annars sprider den sig vidare då delarna som är utan täckning även håller de täckta vid liv. Att svälta ihjäl den genom att klippa ner bladen fungerar bäst om man börjar på våren och kräver att man aldrig låter en planta bilda fler än några blad. Låt den aldrig blomma, och därmed inte kunna sätta frö samt gräv, med grep för att komma mellan rötterna, och att forsla bort allt till förbränning har visat sig vara det bästa. Sålla även all jord så att inga rotbitar blir kvar. Samt plantera inget i dess närhet.

Gränsar din trädgård till annans mark med parksallad så kontakta markägaren och påtala problemet. Det finns märkbart liten kunskap även inom offentlig förvaltning om denna odåga till växt. Så var beredd att få upprepa din påtalan!  Trägen vinner när det gäller bekämpning av parksallad.

Så här ser det ut på andra sidan av den asfalterade gångvägen. Ännu mera parksallad.  Foto: Kerstin Engstrand
Så här ser det ut på andra sidan av den asfalterade gångvägen. Ännu mera parksallad. Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

Rosa dahlior och kål, kan det bli vackrare? Foto: Kerstin Engstrand

Har du sett vackrare kålhuvuden? De är så vackra att man kan tro att de inte är äkta. Men det var de. Kålen var en viktig ingrediens i den köksträdgård som visades upp på 2017 års Hampton Court Palace Flower Show.

Mullbär ' Charlotte Russe'.  Foto: Kerstin Engstrand
Mullbär ‘ Charlotte Russe’. Foto: Kerstin Engstrand

Mullbär, Morus rotundiloba  ‘Charlotte Russe’ (‘Matsunaga’) ger bär redan första året. Sorten blev Årets växt 2017 på Chelsea Flower Show 2017. Det är en lågväxande sort, blir som en liten buske.

Det var en kostnadseffektiv odling med fokus på hur proffsen odlar men upplagt med en stor portion humor, ja det var Juliet Sargeant idé när hon skapade sin oerhört populära köksträdgård som hon skapat på uppdrag av det brittiska trädgårdssällskapet, The Royal Horticultural Society (RHS) i samarbete med tv-bolaget BBC. Det är RHS som arrangerar denna trädgårdsutställningen som är världens största, över 135 000 besökare under en dryg vecka.

Juliet slog igenom som designer på en annan utställning, på världens mest berömda, Chelsea Flower Show, 2016. Då fick hon guld och det kan du se här.

Kålrabbi och röda dahlior. Foto: Kerstin Engstrand.
Kålrabbi och röda dahlior. Foto: Kerstin Engstrand.

Kålrabbi, perfekta exemplar, så perfekta att de gav en lite overklig känsla växte i ett land tillsammans med röda dahlior och gul mangold. Kålrabbi kallas också för knutkål, ett mycket passande namn!

odla utan jord. Foto: Kerstin Engstrand
Odla utan jord. Foto: Kerstin Engstrand

Här fanns odlingsmetoder för alla, sofistikerade klätterstöd för bönor, traditionella kålland (med världens vackraste kålhuvuden!), roliga idéer som passade i en kruka på balkongen och så mera tekniska som aquaponics (där växterna får sin näring från fisk) samt hydroponisk odling (odling i vatten utan jord).

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Juliet visade även på hur man kan använda halmbalar för att lyckas med växter som kräver varmare klimat. I England är det flera företag som odlar meloner ympade på squash, och de odlas i halmbalar. En sådan sort är melonen ’Ogen’, en liten melon, frukterna blir cirka 15 cm i diameter. Mognar ”tidigt”, i mitten till slutet av juli. En varm sommar kan man även lyckas odla den under fiberduk, annars är det växthus som gäller.

Juliet Sargeant. Foto: Kerstin Engstrand
Juliet Sargeant. Foto: Kerstin Engstrand

Det ska vara lätt, roligt och billigt att odla! Alla kan odla något ätbart säger en lite trött men mycket glad och nöjd Juliet.  Alla skulle kunna finna någon idé att kopiera och man skulle vilja bli nyfiken, vilket hon lyckades väl med.

Blomsterbönan fick en fin inramning. Foto: Kerstin Engstrand
Blomsterbönan fick en fin inramning. Foto: Kerstin Engstrand

Blomsterbönan hade också en given plats, den är ”stor” i England. Den klängde i en ganska modern ram, svart med ståltrådsvajrar. Blomsterbönan kallas på svenska även för rosenböna, den har mycket vackra marmorerade bönor som går i brunt och gammalrosa. Får korallröda blommor och ger rikligt med platta stora bönbaljor som måste, som alla bönor, förvällas innan man äter dem.

Roliga krukodlingar
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Ett inslag som väckte många aha och även skratt var hennes odlingskrukor med teman. Eller vad sägs om att odla ditt eget örtte, Pimms (klassisk drink), pizza eller vad som ska wokas till middag?

 

Kålen!
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Det låg ett skimmer över kålbladen, de var denna köksträdgårds absoluta stjärnor. Självklart hade kålfjärilen hittat trädgården! Är det live tv så är det ( se längre ner i denna artikel). Allt var odlat organiskt.

'Dutchman' i förgrunden, bakom dahliorna växer den röda grönkålen 'Redbor'. Foto: Kerstin Engstrand
‘Dutchman’ i förgrunden, bakom dahliorna växer den röda grönkålen ‘Redbor’. Foto: Kerstin Engstrand

‘Dutchman’ är en kål som är känd för sin utsökta smak. Är lite mindre än andra kålsorter varför den passar extra bra att odla i pallkragar. Även denna är en sort som lämpar sig väl att odla i norra Sverige.

’Redbor’, (syns på bilden ovan), är en röd grönkål som också är en sort som rekommenderas för norra Sverige. Den är lite sötare och mildare i smaken än vanlig grönkål.

 

Till vänster 'Red Drumhead', till höger grönkålen 'Reflex' . Foto: Kerstin Engstrand
Till vänster ‘Red Drumhead’, till höger grönkålen ‘Reflex’ . Foto: Kerstin Engstrand

’Red Drumhead’  kan lätt utveckla två kilo tunga huvuden. Ganska snabb i utvecklingen. Är en gammal gedigen frösort från andra hälften av 1800-talet, enligt uppgift från 1865.

Grönkålen ’Reflex’ kan även odlas som mikroblad, eller baby leaf som man säger i Storbritannien. ’Reflex’ är en medeltidig grönkål som behöver 120 dagar från sådd till skörd. Anses vara den bästa grönkålen vid sen plantering. ’Reflex’ är en F1 hybrid och sorten är känd för att ge stora skördar. En sort som anses passa särskilt bra för norra Sverige.

 

'Red Jewel' Foto: Kerstin Engstrand
‘Red Jewel’ Foto: Kerstin Engstrand

Rödkål ’Red Jewel’, även den ett praktexemplar. Är en F1 hybrid som blir skördeklar från slutet av juli/början av augusti och kan skördas under hela hösten. Blir cirka 40 cm hög. Fanns liksom grönkålen ‘Reflex’ också med i Chris Evans köksträdgård på Chelsea Flower Show 2017.

Juliet hade alltså valt en hel del grönsakssorter som passar extra bra för svenskt klimat. Visste hon om det? Hör henne själv berätta:

 

 

Köksodling i direktsänding, varje dag i en hel vecka!
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Trädgården användes även som tv-studio med direktsändningar under hela veckan. Och det inte mindre än med The Hairy Bikers, Si King and Dave Myers, som för ett par år sedan även gjorde delar av sin programserie från Sverige. De besökte bland annat Rosendals trädgårdar i Stockholm.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Uteköket var rejält. Och hade en rolig detalj, hela långsidan var klädd med kryddor, persilja, timjan, salvia och rosmarin. Liknande lösningar, fickor att odla i, finns även att få tag på i Sverige i välsorterade trädgårdsbutiker. Bland kryddorna växte violer. Alla växter i trädgården var ätliga, även blommorna.

Att BBC har resurser, det märktes, se bara här. Det SvT och TV4, detta är hur man gör trädgårdstv, inget krut ska fattas vid inspelningen! Si och Dave lagade varje dag mat av grödorna som fanns i trädgården.

 

Och självklar fick vi en hälsning från dem, Dave Meyers:

 

 

 

Det var Nicklas Ekstedt som Dave särskilt nämnde. Nicklas är kanske mest känd för att använda eld.

Det var en härlig stämning i trädgården. Recepten till vad de lagade under veckan finns här. https://www.bbc.com/food/programmes/b08xhf5z

rhskitchegardendrawing

Att en köksträdgård kan vara vacker, det var det ingen tvekan om! Besökarna trivdes och stannade länge. Ytan var 20 x 28 meter, i en hemmaträdgård kan man odla betydligt, här var gångarna var extra breda, publiken, över 100 000 besöker utställningen under den vecka den varar, fick gå in i trädgården.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Persikoträd av sorten 'Frost'. Foto: Kerstin Engstrand

Årets fruktträdsblomning var minst sagt magnifik. Men nu frågar många oss varför tappar fruktträden en del av sina kart? Kommer det att bli något kvar att skörda?

Jo, det kommer det. Vad som nu sker är vad som på engelska kallas för ”June drop”. Det är en form av självsanering, träden släpper de kart som inte är ordentligt pollinerade samt de rensar bort överskottet som inte utvecklats så bra. Även överskott som trädet vet om att det inte kan klara av att hantera kan det släppa. Efter en lång period av torka som de flesta av oss har upplevt i år blir det fler kart som släpps av träden. Dagar med stark blåst underlättar denna rensning.

Päronträdet 'Esperens herre' kastar av sig angripna och icke pollinerade kart. Foto: Kerstin Engstrand
Päronträdet ‘Esperens herre’ kastar av sig angripna och icke pollinerade kart. Foto: Kerstin Engstrand

Normala somrar brukar denna självrensning ske i början av juli, i år har den på många håll börjat tidigare. Detta troligen på grund av torkan.

Skönt, nu ser trädet betydligt bättre ut. Glesare mellan karten, detta kommer att bli ett bra päronår! Foto: Kerstin Engstrand
Skönt, nu ser trädet betydligt bättre ut. Glesare mellan karten, detta kommer att bli ett bra päronår! Foto: Kerstin Engstrand

Processen är inget att oroa sig för. Den är bra, för då blir det mindre att kartgallra senare i sommar. Senare i sommar, från slutet av juli – i regel. Och kartgallring är inget kul. Kartgallring gör man dels för att hjälpa trädet att orka bära upp sin frukt, för mycket frukt kan göra att grenarna knäcks. Man kartgallrar också för att få frukt av bättre kvalitet.

De kart som är små, de som är rödmarkerade, kommer persikoträdet att snart tappa. De stora kommer att utvecklas till fina persikor. Bra att komma ihåg att vattna trädet lite extra. Foto: Kerstin Engstrand
De kart som är små, de som är rödmarkerade, kommer persikoträdet att snart tappa. De stora kommer att utvecklas till fina persikor. Bra att komma ihåg att vattna trädet lite extra. Foto: Kerstin Engstrand

Körsbär, plommon, päron, äpplen och persikor, alla fruktträd som bär för mycket kommer du att få uppleva detta på.

Text och foto: Kerstin Engstrand

'Perry's Blue'. Foto: Kerstin Engstrand

6 juni och vad passande att strandirisen Perry’s Blue  slog ut precis lagom. Den är som gjord för svensk sommar, himmelsblå med lite gult och vitt i sig. Detta är en riktig latmansväxt som har härdighet A, dvs. klarar sig i hela vårt avlånga land. Jag har haft den över 25 år och den blommar troget varje sommar. Den sprider sig sakta och säkert och bildar fina ruggar. med tiden kan man sätta spaden i den och dela den till fler platser så det är ren lycka att ha denna strandiris i sin trädgård.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Strandiris, Iris sibirca, har höga, smala, gräsliknande blad. Att den på svenska heter strandiris visar att den trivs i kanten av en damm eller så klart vid en strand. Men den trivs också ypperligt i vanlig trädgårdsjord och så växer den hemma hos mig. Perry’s Blue passar både i en torparträdgård mot falurött hus och till en modern villaträdgård.

Köps som plantor. Perry´s Blue är från 1912 och är fortfarande en riktigt storsäljare. Den skapades av Perry´s plantskola som låg i Enfield utanför London. Perrys var förresten de första som på en utställning visade en vattenträdgård.

Blir ca 70 cm hög. Trivs bäst i soligt läge men också i halvskugga. Den får en intensivare blå färgton i halvskugga. Sätt plantorna på ett avstånd av 35 cm mellan varandra. Och sätt minst tre.

Foto: Kerstin Engstrand
Så här lagom utslagen är bästa tiden att plocka in strandiris som snittblomma. Foto: Kerstin Engstrand

Sätt i vas, några iris på middagsbordet gör alltid succé. Det enkla är oftast det vackraste varför några iris med några vackra stenar i en Japaninspirerat arrangemang kanske är att föredra. Tre till fyra dagar brukar iris hålla sig inomhus. Välj allra helst blommor som just är på väg att slå ut. Bästa tiden att plocka dem är tidigt på morgonen eller tidig kväll.

Vacker i närbild, iris har tretalet som signatur. Och strandiris har ett sällsynt elegant sätt att slå ut på. Det är en fröjd att följa den från knopp till utslagen blomma.

'Perry's Blue'. Foto: Kerstin Engstrand
‘Perry’s Blue’. Foto: Kerstin Engstrand

Behöver jag säga att den passar tillsammans med pioner?

Och ja, det finns mängder av olika strandiris. I mängder av olika färger. Bara att välja och vraka. Men Perry’s Blue är en av de bästa.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Träd och trädgård hör ihop, det hörs ju på namnet men kanske associerar vi stora träd, de riktiga giganterna, trädens träd mest till naturen, till skogen. Som liten fick man lära sig att krama ett träd om man gick vilse och forskning har bekräftat att riktigt stora och gamla träd och mossbelupna stora stenar skänker oss trygghet och ro. De finns där, vakar över oss, lever sitt ganska stillsamma liv. De rubbas inte i första taget. Och man kan krama dem hur mycket som helst.

Träd har något magiskt över sig. Men de ses också som individer vilket otaliga sagor har inspirerats av. Vi planterar vårdträd och minnesträd. Vårdträdet ska vara ett stort  träd, nåväl det var väl litet och ungt när det en gång planterades, eller så har man valt ut ett stort träd, ett lövträd ska det vara, som tomtens vårdträd. Det ska finnas kvar oavsett vad som än händer. Ett vårdträd hugger man inte ner! Och man skyddar det med vatten om fastigheten skulle drabbas av brand. Seden med vårdträd lär ha börjat i slutet av 1800-talet. Trädet ska ha en koppling mellan fastigheten och de som bor där, släktens vårdträd. Det är ett träd som ska ge lycka.

Barken tillhör en ädelcypress som växt sig ståtlig i Bergianska trädgården i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand
Barken tillhör en ädelcypress som växt sig ståtlig i Bergianska trädgården i Stockholm. den planterades 1922. Foto: Kerstin Engstrand

Vi planterar även minnesträd, oftast för en kär vän eller släkting som gått bort. Men idag är det också populärt att ge bort ett fruktträd som gåva till ett nyfött barn. Och många par önskar sig ett bröllopsträd. De två senare är fantastiska i tanken men kanske inte alltid så praktiska, vad gör man när man flyttar? För flyttar gör ju dagens unga.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Har man plats kan man bygga upp en skog, eller i alla fall en skogsdunge, där varje träd symboliserar en person i släkten, eller i alla fall närmaste familjen. Där står morfar, och där borta farfar, gammelmorfar finns också långt där borta och familjens senaste barnbarn växer inte långt ifrån. En sådan stamträdsdunge har jag sett i England, på håll ser den ut som vilken skogsdunge som helst men när man kommer nära så möts man av en bronsskylt som anger trädslag och vem trädet symboliserar. Oerhört vackert och starkt. Valet föll på ekar, med två rödekar, Quercus rubra i mitten föreställande mamma och pappa som skapade denna ”family copse” år 1988. Inga årtal för personerna, bara när dungen skapades. Här är det personernas namn och trädslagen som är de viktiga. Och helheten, stillheten, historien, livskraften, evigheten, framtiden. Att dungen tillhör en av världens rikaste familjer, som har allt materiellt man kan önska sig, gör trädens kraft ännu starkare. Och vackrare än de pampigaste sarkofager.

Alla vill fotografera henne, Judi Dench är oerhört populär. Hennes passion är träd, och ekorrar! Foto: Kerstin Engstrand
Alla vill fotografera henne, Judi Dench är oerhört populär. Hennes passion är träd, och ekorrar! Foto: Kerstin Engstrand

Man kan även plantera sina vänner som inte längre finns i livet. Eller låta några redan existerande träd symbolisera sina närmaste. Det har skådespelaren Judi Dench gjort. För oss svenskar är hon väl kanske mest känd för sin medverkan i James Bondfilmerna. För över 30 år sedan började hon samla sina vänner som träd. Hon drivs även för en passion för den rödbruna vanliga ekorren som har minskat starkt i antal i England, oftast blir den utkonkurrerad av den importerade gråa från Nordamerika. Träd och ekorrar hör ihop. Människor och träd hör ihop. Heter man Judi Dench så får man även möjligheter, som att få en film om sitt intresse, det är en oerhört givande film, My passion for trees är den engelska titeln och den visas fram till 31 mars 2020 även på Kunskapskanalen. Se den, njut av den och se om den! Det är en unik film som skapar visioner.

 Detta är ett lejon, ett riktigt gammalt lejon, lejonträd kallas de riktigt gamla träden i Kew botaniska trädgård i Londons utkant. Och gammalt är det, detta pagodträd är från 1760-talet då det importerades från Kina till Kew. Med lite stöd står den där än idag. Behöver jag säga att besökarna flockas runt det? Det väcker beundran. Vilken kraft! Foto: Kerstin Engstrand

Detta är ett lejon, ett riktigt gammalt lejon, lejonträd kallas de riktigt gamla träden i Kew botaniska trädgård i Londons utkant. Och gammalt är det, detta pagodträd är från 1760-talet då det importerades från Kina till Kew. Med lite stöd står den där än idag. Behöver jag säga att besökarna flockas runt det? Det väcker beundran. Vilken kraft! Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Sommaren 2015 var det ont om getingar men desto fler myror. Sommaren 2016 har många upplevt att getingarna är tidigare, och att myrorna är det gott om, igen.

Myror i gräsmattan kan vara irriterande och har de byggt bo i en växt händer det att växten inte klarar sig. Detsamma gäller om myrorna slagit sig ner i en kruka. Det kan vara behov av bekämpning.

Krukor som står på tassar brukar undgå myrinvasion. Foto: Kerstin Engstrand
Krukor som står på tassar brukar undgå myrinvasion. Foto: Kerstin Engstrand

De brukar inte gå upp i krukor som står på fötter. Ett annat knep är att lägga fiberduk i botten av krukan innan du fyller på med jord. Fiberduken gör att myrorna inte kommer in i krukan, men låter överskottsvatten sippra ut. Nylonstrumpor fungerar också bra.

Har du redan fått in myror i en kruka så finns flera mer eller mindre verksamma alternativ,se längre ner i artikeln.

Myror som byggt bo i en planta i trädgårdsbutiken. "Myräggen" syns som små riskorn. Foto: Kerstin Engstrand
Myror som byggt bo i en planta i trädgårdsbutiken. ”Myräggen” syns som små riskorn. Foto: Kerstin Engstrand

Växter mår inte bra av att ha ett myrbo under och bland rötterna. Det blir helt enkelt för torrt för växten.

Starka och envisa

Myror är mycket starka insekter, de kan bära 25 gånger tyngre än sin egen kroppsvikt. De håller rent och är föda för t ex fåglar och igelkottar och lever på bladlöss. År när det ont om bladlöss så brukar myrorna även gå inomhus. Även om det är ont om nektar på våren brukar de ta sig in i våra hus. De gillar socker och choklad. Och de lägger ut doftspår för att berätta för andra myror var maten finns. Därför är det bra att ha gott om tidiga vårblommor, som krokus, i trädgården.

Snökrokus är en av de allra första vårblommorna. Foto: Kerstin Engstrand
Snökrokus är en av de allra första vårblommorna. Foto: Kerstin Engstrand

Inomhus använder man myrdosor eller medel som innehåller kiselgur som för övrigt även används för bekämpning av vägglöss!  Inomhus sanerar också Anticimex (brukar ingå i hemförsäkringen), men utomhus får man fixa saneringen själv. Myrorna stormtrivs i varma, soliga och torra lägen. Och med sandjord förstås.

Hästmyror

 

 

 

 

 

Hästmyror är en klass för sig, De bygger sina bon i  stubbar och gamla träd. Och de är stora, upp till 18 mm utan vingar, alltså rejält större än de myror man vanligen ser. Skulle du få in hästmyran i huset så kontakta saneringsföretag, hästmyran kallas för ”Nordens termiter”.

Oftast ser man inte hästmyran i sin trädgård, de är vanligen nattaktiva. vanligen upptäcker man dem när man kommer åt ett murket träd eller en gammal stubbe. Hästmyrorna på den lilla filmen här ovan lever just i en rejält murken gammal stubbe.

Svartmyran vanligast

I trädgården är det oftast svartmyran som bygger bon i gräsmattan. Den kallas också för trädgårdsmyra, svart tuvmyra eller sockermyra. Den bygger gärna sitt bo i tuvor, med stor förkärlek till att bygga i närheten av en sten (som håller värmen bra), eller brädlappar.

Myrsamhället består av en drottning och mängder av arbetare. Arbetarna är sterila honor. Det vi kallar för flygmyror är bevingade hanar och honor. När myrorna svärmar, då sker parningen och det sker uppe i luften. Hanen dör efter parningen medan honan biter av sig vingarna och letar fram ett lämpligt ställe i marken för att lägga sina ägg. Och ett nytt myrsamhälle är på g.

När myrorna svärmar beror på väderleken och näringstillgången. Vissa år, som våren 2016 som bjöd på varmt och torrt väder, svärmade de i Stockholmstrakten redan i mitten av maj månad.

wflygmyror
Kombinationen varm sten och sand, mumma för myrorna som lätt kommer fram genom minsta springa. Foto: Kerstin Engstrand

 

Gräsmattan

Plötsligt sviktar det under fötterna när du går över gräsmattan. Och se, gräsmattan är full av små bruna kullar. Tittar man noga ser man då att det finns en mängd små hål i gräsmattens botten. Stampar du till med foten så kommer det en reaktion, hundratals små myror kryllar fram. Ibland upptäcker man dem lite senare, när det plötsligt är fullt synliga små sandjordhögar på gräsmattan.

Lokalisera myrbon i gräsmattan, du behöver inte vänta tills sandhögarna är synliga. Första tecknet är i regel att man ser en mängd svarta hål i gräsmattans botten. Stampa lite lätt med foten, och myrorna väller fram. De ogillar starkt att bli störda. Ibland räcker det med att låta barnen spela fotboll på gräsmattan för att få dem att flytta, men då ska barnen vara mycket aktiva och spela nästan hela dagarna. Viktigt är att lokalisera myrbon som kan förorsaka skada så tidigt på våren som möjligt.

wmyrorgrasmatta

Vill du få myrorna att flytta på sig?

Strör du ut följande kommer de att de flytta på sig, vanligen till ett annat ställe på din tomt. Har du myror i gräsmattan så kommer de nog bara flytta sig några meter på samma gräsmatta. Och har du en stor gräsmatta så finns det ju gott om plats att flytta till.

  • Lägg ut vattenslangen ett tag, och dränk området. Måste upprepas flera dagar i följd, förutsatt att växten klarar rejält med vatten. Vatten ogillar myror starkt. Men trots årets ganska våta sommar så har många rapporterat att de har ovanligt många myrbon i just gräsmattan. Att placera vattenslangen på myrboet resulterar i alla fall att de flyttar.
  • Plocka renfana (blad och blommor) och lägg ner i öppningarna. Även tomatblad lär fungera.
  • Strö ut kanel, välkänt antimyrmedel som används även i Sri Lanka, landet där den finaste kanelen kommer ifrån. De använder främst kanelträdets blad, vi får användas oss av malen kanel.
  • Även vitpeppar kan användas på samma sätt som kanel. Vi använder kanel eller vitpeppar när myrorna har bosatt sig i en växt.
  • Talk och potatismjöl har samma effekt som kanel och vitpeppar.
  • Ett tips som förekommer flitigt på nätet är koncentrerad saft som innehåller aspartam. Aspartam är ett konstgjort sötningsmedel som anses medföra att de helt enkelt äter ihjäl sig. Vi har testat med Fun light men myrorna kommer tillbaka nästa år igen. De ställen vi hade myror på sommaren 2014, som var extremt torr och myrvänlig, och som behandlats med koncentrerad saft med aspartam, hade i år väsentligt fler myror. Om det berodde på förra årets behandling, och/eller förra årets extremt torra sommar vet vi inte.
Vill du ha bort ett myrbo?

En drottning kan bo i ett och samma bo i hela tio år. Och det är hon som bestämmer, om hon dör så kommer resten av kolonin att dö ut, vilket kan ta sin tid, ibland i upp till ett par månader. Man bör alltid vara försiktig i användandet av bekämpningsmedel för myror, myror gör också mycket nytta.

För att få bort ett myrbo använder man sig av ett medel som innehållet ett bete. Myrorna äter av sockerbetet och tar med det sig till boet, där yngel och drottning utfodras. Meningen är att larverna (de vi brukar kalla för myrägg) och framförallt drottningen ska påverkas.

Det vanligaste myrbekämpningsmedlen  innehåller Deltametrin i cirka 0,05 vikt-%  och talk. Det gör även motsvarande produkter för utvattning. Produkter som innehåller Deltametrin gör att enbart myror som får medlet på sig dör. Och ett myrbo kan gå djupt ner i marken.

Myrr extra innehåller Imidakloprid 0,05 vikt-%. Medlet bör läggas ut så att husdjur inte kan komma åt det. Produkter med Imidakloprid fungerar så att myrorna hinner mata yngel och andra myror, så det är fler än endast den myran som äter av medlet som bekämpas. Medlet kan användas för att bekämpa myror på flera ställen i trädgården, arbetarna kommer att mata sin drottning med medlet. Det finns dock ingen absolut garanti att drottningen blir matad vid första behandling. Man kan behöva upprepa behandlingen.

Håkan Ahlzén på Bayer AB som tillverkar Myrrprodukterna säger, på vår förfrågan, att vid större kolonier kan en kombination av de båda verksamma medlen Imidakloprid och Deltametrin, exempelvis genom att både vattna ner Myrr till utvattning (Deltametrin) direkt på boet om det går att lokalisera fungera mycket bra. Genom den behandlingen bekämpas en stor del av myrorna. Genom att sedan följa upp med Myrr Extra (Imidakloprid) så ökar möjligheten att drottningen (och övriga myror som ej kom i kontakt med Deltametrinbehandlingen) bekämpas.

Han påtalar också att det är viktigt att komma ihåg att Bayers produkter enbart är till för användning på uteplatser och kring byggnader. Produkterna är alltså inte utprovade för exemplvis myrbon i gräsmatta.

Om man har myror i gräsmattan så är det mycket svårt att lokalisera boet, då det kan sträcka sig betydligt vidare än vad man kan se vid ytan, så även vid användning av Myrr för utvattning är det mycket sannolikt att man inte kommer åt hela boet i en gräsmatta.

Då drottningen dessutom befinner sig djupt ned i boet är det mycket svårt att bekämpa henne – varpå kolonin är mycket svår att bli av med.

Det finns även ett medel på marknaden som heter Myr Effekt (Neudorff) som innehåller 1,74 g/kg chrysanthemum cinerariaefolium extrakt (pyretrin utvunnet från krysantemumblomman).  Ofta måste behandlingen upprepas om det kommer regn under perioden.

 

Loxiran Myr Effekt utvattning

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

'Indigo Rose' är först gröna, sedan blåsvarta och när de är skördeklara är de nästan röda. © Kerstin Engstrand
De bästa tomaterna odlar man själv

Solvarma tomater är godis. För dig som har kliande gröna fingrar så är det fortfarande möjligt att så tomater i april och få en fin skörd i höst. Är du nybörjare så finns ännu en tröst, tomater är mycket lättodlade bara du har möjlighet att vattna och har en solig plats att odla dem på. Jag odlar alltid mina tomater i stora hinkar som står ute i trädgården. Växthus behövs inte för stor skörd!

Odla tomater och bli rik, på solvarma tomater. På italienska heter tomat pomodoro, guldäpple av pomo=äpple, oro=guld. Foto: Kerstin Engstrand
Odla tomater och bli rik, – på solvarma tomater. På italienska heter tomat pomodoro, guldäpple av pomo=äpple, oro=guld. Foto: Kerstin Engstrand

 

Utbudet av sorter är enormt. Namnen frestar, och också formerna. Vad sägs om en randig, en helt grön tomat, eller varför inte en svart, eller en klyfttomat? För att inte tala om smaken, egenodlade tomater smakar absolut bäst, särskilt i vårt klimat.

Mer om mina favoritsorter kan du läsa här.

 

8 är tomatens gylllene tal

Åtta veckor innan man kan plantera ut plantorna ska tomatfrön sås om du inte har tillgång till extraljus och/eller växthus. Inte tidigare, det lönar sig inte. Sår du för tidigt får du enbart gängliga plantor. I slutet av mars i Skåne, i mitten av april i Stockholmstrakten och i slutet av april om du bor i de norra delarna, då är det sådags. Tomater förkultiveras inomhus, dvs. sås och får växa till sig inomhus.

De kan sedan planteras ut beroende på hur försommaren utvecklar sig, men en gyllene regel är att det brukar vara dags att plantera ut tomaterna när häggen blommar.

  • Det tar åtta veckor från sådd till blommande planta.
  • Sedan tar det ytterligare åtta veckor från blomma till skördemogen tomat.
  • Sår du i mitten av april kan du skörda i mitten av augusti. Odlar du på fönsterbrädan kan du skörda ännu tidigare.

 

Tomatblomma, just denna kommer att bli en klyfttomat, vilket syns tydligt på blommans form. Foto; Kerstin Engstrand

Var? Soligt läge, sydvästläge är suveränt. På fönsterbrädan eller utomhus mot en vägg. Du behöver inget växthus men har du tillgång till ett så får du tidigare skörd. Men tomater odlade på friland smakar bättre. Våra långa, ljusa sommardagar och nätter gör att tomaterna utvecklar en unik smak som helt enkelt är oslagbar. Allra helst vill tomater ha en jämn temperatur runt 20–25 grader dygnet runt men en vanlig svensk sommar fungerar alldeles utmärkt.

I vad? I en stor plastgodisburk i det soliga köksfönstret odlade min mor tomater så det knakade även när hon var 80+.  Utomhus, i en stor kruka, i en 10-liters plasthink eller direkt i jorden, mot en solig vägg.

 

Vad behöver jag förutom frön?
Foto:Kerstin Engstrand
  1. Tomma, väl ursköljda mjölk- eller juicekartonger, eller fyrkantiga plastkrukor
  2. Såjord (kallas även för kaktusjord)
  3. Plastpåsar, vanliga genomskinliga
  4. Fat
  5. Sticketiketter eller målartejp för märkning av sådderna

Du bör ha tillgång till ett fönster som vetter mot antingen sydväst eller väster där sådden kan stå i 8-10 veckor. En fördel med att förkultivera i mjölk-/juicekartonger är att du inte behöver plantera om plantorna. De kan växa i dem tills det är dags att plantera ut dem.

  1. Skölj ur kartongerna väl och kapa dem så att de blir 15–20 cm höga. Klipp bort ena hörnet i botten så att överskottsvatten kan rinna av. Eller använd motsvarande stora plastkrukor, gärna fyrkantiga, de tar mindre plats.
  2. Fyll varje till hälften med vanlig planteringsjord, fyll sedan på, ändå upp till kanten, med såjord.
  3. Vattna, och när jorden sjunkit ihop och överskottsvattnet runnit av är det dags att så två tomatfrön i varje kruka. När du nu sår ska krukan vara till hälften fylld av jord.
  4. Täck fröna med 0,5 cm jord och dra över en plastpåse. Gör några lufthål i platspåsen. Lättast är att klippa av hörnen på påsen.
  5. Nu är det bara att vänta, och eventuellt fukta sådden om jorden verkar torka ut. Efter 7 till 12 dagar bör fröna ha grott.
  6. Om båda fröna gror, klipp då bort den svagare plantan när den är 3–7 cm. Dra inte, då är risken att den andra plantan skadas.Men kasta inte de bortklippta fröplantorna, se nedan.
TIPS!

De plantor som du klippt bort blir lätt nya, sätt dem i en egen kruka som du fyller med jord på samma sätt som vid sådd. Tomater har en sällsynt förmåga att rota sig och snart har även dessa tagit sig.

Har du valt en sort som får ”tjuvar” kan även de på samma sätt bli till nya plantor. Tjuvar är sidoskott som bildas mellan bladvecken och stammen. Det brukar stå på fröpåsen om sorten bildar tjuvar.

På samma sätt kan en köpeplanta bli flera plantor.

Allt eftersom plantan växer ska jord fyllas på. Fyll på en gång i veckan, och varje gång upp till halva plantans stjälk. Finessen med denna teknik är att då bildas rötter längs stjälken rötter och du får en stadigare, livskraftigare planta.

Om du sår tomater i små krukor behöver de planteras om flera gånger. Varje gång plantan planteras om sätts den djupare så att fler rötter kan bildas Foto: Kerstin Engstrand

När häggen slagit ut är i regel risken för nattfrost över. Är du osäker är det bättre att vänta en vecka med att sätta ut plantorna. Tomater trivs bäst i 20–25 grader. Kalla nätter kan stressa plantorna. Platsen där tomaterna ska växa ska vara i lä, och soligt, helst söder eller sydvästläge, och jorden ska vara mullrik.

Tomater trivs i fuktighetshållande jord. Jag odlar i vanliga hinkar, utan hål i. Det fungerar alldeles utmärkt. Jorden ska vara mullrik, själv använder jag med fördel s.k. U-jord. Bottna varje kruka/planteringshål med en näve hönsgödsel eller använd efter ett par veckor tomatgödselpinnar.

Håll avståndet, särskilt fuktiga somrar. Avståndet mellan plantorna ska vara 60 cm.

Fuktiga, kalla somrar kan man för att undvika angrepp av bladmögel just när tomaterna börjar mogna ta bort alla gröna blad. Foto:Kerstin Engstrand

 

Plantera ut: Varje tomatplanta ska nu planteras så djupt att jorden når upp precis under det nedersta bladet. Nu kommer tomaten att bilda ännu fler rötter längs stjälken, och ger då bättre skörd. Samt blir mindre torkkänslig.

Gödsla: Gödselpinnar är bekväma då de avger lite gödsel varje gång du vattnar. Först 2-3 veckor efter utplantering i ny fin jord ska gödselpinnar stickas ner. En gödselpinne brukar räcka i två månader, dvs. tills det är dags att skörda.

Färskt gräsklipp, i lager om två cm runt plantorna, är också bra. Gräsklippet ska läggas ut på fuktig jord, men använd inte gräsklipp om du har problem med sniglar, de stormtrivs under gräsklippet!

Vattna: Från att plantorna börjat blomma är de i extra behov av vatten. Det betyder oftast vatten varje dag, ibland såväl morgon som kväll. Från blomma till skördefärdig tomat tar det normalt åtta veckor.

Tomater är självpollinerande, vilket betyder att de inte är beroende av att en annan sort ska växa i deras närhet, vilket gör att det räcker med att vinden eller insekter pollinerar dem.

Viktigt
  • Nyp bort blad som skymmer tomaterna.
  • Skulle plantorna drabbas av bladmögel kan du strippa hela plantan på blad, förutsatt att tomaterna är bildade och på väg att mogna. Mjöldagg kan tomaterna få såväl vid torka som vid fuktigt väder. Om vattningen är ojämn och en planta har fått torka ut angrips den lättare av mjöldagg.

    Bladmögel. För att undvika angrepp av bladmögel kan man just när tomaterna börjar mogna ta bort alla gröna blad.
    Bladmögel. Foto: Kerstin Engstrand

Glöm inte att märka dina plantor. Minnet är kortare än man tror, plötsligt så har man ingen aning om vilken sort som växer i krukan. Och det händer att fåglar leker med märkpinnarna. Jag gör etiketter med målar-/frystejp som jag sätter runt stammen. Skriv tomatsorten med vattenfast tuschpenna eller med blyerts.

Foto: K Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Skörda: Från mitten av augusti. Från sådd till skörd tar det 16 veckor. Tomater som är gröna när frostnätterna kommer kan plockas och få eftermogna inomhus. Lägg dem i fönstret på ett fat, eller ta in hela plantorna och låt dem hänga upp och ner så kommer snart alla gröna tomater att rodna och bli vackert mogna. Eller njut av att ha mängder med gröna tomater att steka eller lägga in. De är en delikatess!

Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Oh, men så vacker!  Så brukar det låta när någon ser eldkrassen för första gången. Den är en juvel i din trädgård, rubinröd som...