Aktuellt just nu

Skogslök också kallad kajp. Foto: Kerstin Engstrand

Kärt barn har många namn, eller vad säger du om: Kaijp,  kaip,  kaipe,  kaipä,  kajp,  kajplök,  keipe,  keipelök,  keipkål,  kejpe, kejpelök,  kep,  roccamboll,  rockenboll,  råckenbåll,  sandpurjo (efter engelskans Sand Leek) alla dessa är enligt Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD) lokala namn på den underbara skogslöken,  Allium scorodoprasum.

På Gotland är denna lök ”stor”.  På våren, när gullvivan blommar, ska man gå ut och plocka kajp som gotlänningarna säger. Vi på fastlandet säger skogslök, kanske, för förvånansvärt få känner till denna tidiga primör som dessutom är synnerligen lättodlad.

Vad gör man då med kajp? Jo soppa! En soppa man behöver för att få igång kroppen så här på våren! På Öland sägs det att man smaksätter kroppkakor med kajp.

Skogslök köper man på hösten då de ska sättas. I en 80 x 120 cm pallkrage får man lätt plats med 120 lökar. Sätt dem i en pallkrage som är två våningar hög, och i vanlig trädgårdsjord fungerar fint. I varje 80 cm rad sätter du tio lökar. Bli inte orolig om lökarna skjuter blad redan på hösten, det klarar de utan problem. Ja, du kan oftast skörda lite medan snön ligger kvar! I slutet av april, början av maj börjar den växa till sig så glöm inte att vattna om det är torrt.

Kajp är flerårig och blommar med små söta lila blomställningar i juli. Blir från 30 cm upp till 90 cm när den blommar. Sprider sig sakta men säkert.

Recept på Farfar Gunnars kajpsoppa hittar du här.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Snödroppslök. Foto: Kerstin Engstrand

Gillar du snödroppar? Gillar du liljekonvalj? Då är denna eleganta lilla lökväxt något att satsa på. Den blommar i början av maj, och ser ut som ett mellanting mellan snödroppe och liljekonvalj. Dessutom blommar den efter snödropparna men före liljekonvaljen!

Och inte nog med det, rådjur och harar ratar den!.

Snödroppslök, Allium paradoxum var. normale blir 25 – 30 cm hög och gör sig bäst mot en grön bakgrund. Jag har noterat att den alltid blommar samtidigt som körsbärsträden, och det även om den växer i ett mera skuggigt läge.

Vild växer den i Kaukasus. Ibland kan man hitta drivna lökar i kruka nu på våren, annars får du köpa lökar som sätts på hösten. Sätt den på en plats där du ofta passerar på våren, exempelvis vid entrén, vid bilen eller postlådan. Den är inte förtjust att torka ut varför halvskuggigt läge är bäst.

Men var lite uppmärksam om du köper lökar på nätet. När man googlar snödroppslök får man träffar som syftar på lökar av snödroppar, Galanthus  medan snödroppslökens vetenskapliga namn är  Allium paradoxum var. normale. Räkna med att en lök kostar cirka 10 kr. Sätt lökarna i små grupper om tre till fem.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Bladlössangrepp på inomhusodlad sallat. Foto: Kerstin Engstrand

Så har det hänt, jag har fått bladlöss på mina frösådda plantor! Detta är första gången i min odlingshistoria jag drabbats av bladlöss på mina frösådder. Och jag har odlat sedan barnsben vilket betyder nästan sex decennier! Och odlat under en mängd olika förhållanden. Först nu, just i år (2019) så fick jag bladlöss.

En tröst i bedrövelsen är att många med mig är drabbade i år.

Vad beror min invasion av? Ingen aning. När de dök upp hade jag inte tillfört något nytt mer än frösådder gjorda i olika odlingsmedia som pluggar av kokos och mineralull. Ingen ny gjord hade då kommit in i huset, inte heller några nya krukväxter och utomhus var det fortfarande minusgrader. Inomhus var det samma temperatur som vanligt, 22 grader.

Jag upptäckte dem först på mina sallatsplantor som odlades hydroponiskt. Usch, och så synd om de fina plantorna men insåg direkt att bladsallatshuvudens fina veck och skrymslen bjuder på optimala bladlusförhållanden så det blev till att ta bort dem helt.

Bladlöss på kronärtskocksblad. Foto: Kerstin Engstrand
Bladlöss på kronärtskocksblad. Foto: Kerstin Engstrand

Därefter blev det en mera noggrann okulär besiktning. Man känner verkligen att ögonnerven tränas när man är på bladlusspaning. Kletet från bladlössen är ju lätt att hitta men de plantor som bara hade några enstaka löss på sig var ju svårare att granska. Kronärtskockplantorna gillar de, några chiliplantor likaså samt någon enstaka aubergine. Men citrongräset nej. En planta kan vara omgiven av bladlusangripna och stå där helt fri och stolt.

Blad som knottrat sig och har inböjda kanter synar jag först. Bladlössen sitter då i regel på undersidan men kan också påträffas på bladens översida. Bladen är vänliga nog att rulla in kanterna så det bildar ett skydd mot den lilla koloni som slagit fäste där.

De trivs också längs stjälkarna.

 

Vad gör jag då?
Liten bladlusfamilj på en äggplantas blad (översidan). Foto: Kerstin Engstrand
Liten bladlusfamilj på en äggplantas blad (översidan). Foto: Kerstin Engstrand

Jo, jag klämmer ihjäl dem, fingrarna är ett bra vapen, men försiktigt för att inte skada plantorna.

Jag blandar till såpsprit, och sprayar bladen. Bladlöss andas genom huden och såpsprit tar bort dess förmåga att andas.

Såpsprit mot bladlöss: Blanda 10 dl vatten med 20 cl såpa (gul eller grön) och 10 cl T-röd.

Efter ett dygn av bekämpning och petig granskning hade angreppet lugnat ner sig.

Vecka 1: Nu var det också dags att plantera om alla pluggplantor till små krukor med jord. Det blev köpt blomjord. Jag fortsatte min dagliga granskning, morgon, middag, sen kväll, tidig gryning, frukostdags, lunchtid, middagstid och sen kväll, så rullade den okulära besiktningen på. Det var lugnt i en vecka, vilket jag visste det skulle bli. Visserligen föder en bladlushona 4-6 levande ungar per dag men jag hade ju rensat rejält.  Ungarna är vuxna redan efter en vecka!

Vecka 2: Var det ett nytt, men väsentligt mindre utbrott, cirka en tiondel från ursprunget, troligen också för att den goda sallaten nu var borta. Men jag fortsatte med fingrar och såpsprit samt sprayade även såpsprit på jordytorna. Några plantor fick även gammalt nässelpulver som extra jordtäckning. Det lär vara bra sägs det och jag hade en burk hemma.

En bladlushona föder 4- 6 levande ungar per dag! Och efter en vecka är det dags för barnen att föda egna. Här en liten familj på undersidan av en äggplantas blad. Foto: Kerstin Engstrand
En bladlushona föder 4- 6 levande ungar per dag! Och efter en vecka är det dags för barnen att föda egna. Här en liten familj på undersidan av en äggplantas blad. Foto: Kerstin Engstrand

Vecka 3: Antalet var nu minimalt men inte helt borta. Det är fortfarande samma växter som är angripna. Samma sorter och samma växtexemplar. De är snälla de små liven som inte hoppar över till grannen. De växer ju mycket tätt, bara cirka 8 cm mellan varandra så det är lätt för dem att byta bostad. Det sägs att om bladlössen tycker det är för trångt om utrymmet så byter de plats. Uppenbarligen tycker de att jag berett dem lagom med plats då de inte hoppar vidare till de andra, mycket närliggande växterna.eller så är de närliggande mera motståndskraftiga och inte så attraktiva.

Vecka 4: Nu känns det som om de är borta men det är de nog inte. Det räcker med att en är kvar så kommer en ny invasion om jag inte håller efter. Och hålla efter kommer jag att göra. Det är god träning av finmotoriken och närsyntheten! Och jag undrar så varför jag drabbades i år. Det sägs att bladlöss kan transportera sig på jetströmmar och på så sätt lätt ta sig fram hela 100 mil.

Inrullade bladkanter och fläckiga blad är tydliga tecken på bladlusangrepp. Foto: Kerstin Engstrand
Inrullade bladkanter och fläckiga blad är tydliga tecken på bladlusangrepp. Foto: Kerstin Engstrand

Läs också:

Om sorgmygg och bananflugor: Slipp bananflugor och sorgmygg  (länken öppnas i nytt fönster)

Om bladlöss ute i trädgården: Fingrarna bästa vapnet mot trädgårdens vanligaste angrepp (länken öppnas i nytt fönster)

Om sköldlöss: Hjälp, mina krukväxter har fått sköldlöss! (länken öppnas i nytt fönster)

Om ullöss och rotlöss: Ullöss och rotlöss, så bekämpar du dem (länken öppnas i nytt fönster)

Om nyckelpigor:  Nyckelpigor – specialister på bladlöss (länken öppnas i nytt fönster)

Man kan också köpa biologisk bekämpning. Enda nackdelen med dem är att inte sänds när det är minusgrader ute.

Ibland hittar man guldögonsländor inomhus. Var snäll mot dem, larverna äter mer än gärna bladlöss och de äter alla sorter av bladlöss. Foto: Kerstin Engstrand
Ibland hittar man guldögonsländor inomhus. Var snäll mot dem, larverna äter mer än gärna bladlöss och de äter alla sorter av bladlöss samt mjöllöss (vita flygare). Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

'Indigo Rose' är först gröna, sedan blåsvarta och när de är skördeklara är de nästan röda. © Kerstin Engstrand
De bästa tomaterna odlar man själv

Solvarma tomater är godis. För dig som har kliande gröna fingrar så är det fortfarande möjligt att så tomater i april och få en fin skörd i höst. Är du nybörjare så finns ännu en tröst, tomater är mycket lättodlade bara du har möjlighet att vattna och har en solig plats att odla dem på. Jag odlar alltid mina tomater i stora hinkar som står ute i trädgården. Växthus behövs inte för stor skörd!

Odla tomater och bli rik, på solvarma tomater. På italienska heter tomat pomodoro, guldäpple av pomo=äpple, oro=guld. Foto: Kerstin Engstrand
Odla tomater och bli rik, – på solvarma tomater. På italienska heter tomat pomodoro, guldäpple av pomo=äpple, oro=guld. Foto: Kerstin Engstrand

 

Utbudet av sorter är enormt. Namnen frestar, och också formerna. Vad sägs om en randig, en helt grön tomat, eller varför inte en svart, eller en klyfttomat? För att inte tala om smaken, egenodlade tomater smakar absolut bäst, särskilt i vårt klimat.

Mer om mina favoritsorter kan du läsa här.

 

8 är tomatens gylllene tal

Åtta veckor innan man kan plantera ut plantorna ska tomatfrön sås om du inte har tillgång till extraljus och/eller växthus. Inte tidigare, det lönar sig inte. Sår du för tidigt får du enbart gängliga plantor. I slutet av mars i Skåne, i mitten av april i Stockholmstrakten och i slutet av april om du bor i de norra delarna, då är det sådags. Tomater förkultiveras inomhus, dvs. sås och får växa till sig inomhus.

De kan sedan planteras ut beroende på hur försommaren utvecklar sig, men en gyllene regel är att det brukar vara dags att plantera ut tomaterna när häggen blommar.

  • Det tar åtta veckor från sådd till blommande planta.
  • Sedan tar det ytterligare åtta veckor från blomma till skördemogen tomat.
  • Sår du i mitten av april kan du skörda i mitten av augusti. Odlar du på fönsterbrädan kan du skörda ännu tidigare.

 

Tomatblomma, just denna kommer att bli en klyfttomat, vilket syns tydligt på blommans form. Foto; Kerstin Engstrand

Var? Soligt läge, sydvästläge är suveränt. På fönsterbrädan eller utomhus mot en vägg. Du behöver inget växthus men har du tillgång till ett så får du tidigare skörd. Men tomater odlade på friland smakar bättre. Våra långa, ljusa sommardagar och nätter gör att tomaterna utvecklar en unik smak som helt enkelt är oslagbar. Allra helst vill tomater ha en jämn temperatur runt 20–25 grader dygnet runt men en vanlig svensk sommar fungerar alldeles utmärkt.

I vad? I en stor plastgodisburk i det soliga köksfönstret odlade min mor tomater så det knakade även när hon var 80+.  Utomhus, i en stor kruka, i en 10-liters plasthink eller direkt i jorden, mot en solig vägg.

 

Vad behöver jag förutom frön?
Foto:Kerstin Engstrand
  1. Tomma, väl ursköljda mjölk- eller juicekartonger, eller fyrkantiga plastkrukor
  2. Såjord (kallas även för kaktusjord)
  3. Plastpåsar, vanliga genomskinliga
  4. Fat
  5. Sticketiketter eller målartejp för märkning av sådderna

Du bör ha tillgång till ett fönster som vetter mot antingen sydväst eller väster där sådden kan stå i 8-10 veckor. En fördel med att förkultivera i mjölk-/juicekartonger är att du inte behöver plantera om plantorna. De kan växa i dem tills det är dags att plantera ut dem.

  1. Skölj ur kartongerna väl och kapa dem så att de blir 15–20 cm höga. Klipp bort ena hörnet i botten så att överskottsvatten kan rinna av. Eller använd motsvarande stora plastkrukor, gärna fyrkantiga, de tar mindre plats.
  2. Fyll varje till hälften med vanlig planteringsjord, fyll sedan på, ändå upp till kanten, med såjord.
  3. Vattna, och när jorden sjunkit ihop och överskottsvattnet runnit av är det dags att så två tomatfrön i varje kruka. När du nu sår ska krukan vara till hälften fylld av jord.
  4. Täck fröna med 0,5 cm jord och dra över en plastpåse. Gör några lufthål i platspåsen. Lättast är att klippa av hörnen på påsen.
  5. Nu är det bara att vänta, och eventuellt fukta sådden om jorden verkar torka ut. Efter 7 till 12 dagar bör fröna ha grott.
  6. Om båda fröna gror, klipp då bort den svagare plantan när den är 3–7 cm. Dra inte, då är risken att den andra plantan skadas.Men kasta inte de bortklippta fröplantorna, se nedan.
TIPS!

De plantor som du klippt bort blir lätt nya, sätt dem i en egen kruka som du fyller med jord på samma sätt som vid sådd. Tomater har en sällsynt förmåga att rota sig och snart har även dessa tagit sig.

Har du valt en sort som får ”tjuvar” kan även de på samma sätt bli till nya plantor. Tjuvar är sidoskott som bildas mellan bladvecken och stammen. Det brukar stå på fröpåsen om sorten bildar tjuvar.

På samma sätt kan en köpeplanta bli flera plantor.

Allt eftersom plantan växer ska jord fyllas på. Fyll på en gång i veckan, och varje gång upp till halva plantans stjälk. Finessen med denna teknik är att då bildas rötter längs stjälken rötter och du får en stadigare, livskraftigare planta.

Om du sår tomater i små krukor behöver de planteras om flera gånger. Varje gång plantan planteras om sätts den djupare så att fler rötter kan bildas Foto: Kerstin Engstrand

När häggen slagit ut är i regel risken för nattfrost över. Är du osäker är det bättre att vänta en vecka med att sätta ut plantorna. Tomater trivs bäst i 20–25 grader. Kalla nätter kan stressa plantorna. Platsen där tomaterna ska växa ska vara i lä, och soligt, helst söder eller sydvästläge, och jorden ska vara mullrik.

Tomater trivs i fuktighetshållande jord. Jag odlar i vanliga hinkar, utan hål i. Det fungerar alldeles utmärkt. Jorden ska vara mullrik, själv använder jag med fördel s.k. U-jord. Bottna varje kruka/planteringshål med en näve hönsgödsel eller använd efter ett par veckor tomatgödselpinnar.

Håll avståndet, särskilt fuktiga somrar. Avståndet mellan plantorna ska vara 60 cm.

Fuktiga, kalla somrar kan man för att undvika angrepp av bladmögel just när tomaterna börjar mogna ta bort alla gröna blad. Foto:Kerstin Engstrand

 

Plantera ut: Varje tomatplanta ska nu planteras så djupt att jorden når upp precis under det nedersta bladet. Nu kommer tomaten att bilda ännu fler rötter längs stjälken, och ger då bättre skörd. Samt blir mindre torkkänslig.

Gödsla: Gödselpinnar är bekväma då de avger lite gödsel varje gång du vattnar. Först 2-3 veckor efter utplantering i ny fin jord ska gödselpinnar stickas ner. En gödselpinne brukar räcka i två månader, dvs. tills det är dags att skörda.

Färskt gräsklipp, i lager om två cm runt plantorna, är också bra. Gräsklippet ska läggas ut på fuktig jord, men använd inte gräsklipp om du har problem med sniglar, de stormtrivs under gräsklippet!

Vattna: Från att plantorna börjat blomma är de i extra behov av vatten. Det betyder oftast vatten varje dag, ibland såväl morgon som kväll. Från blomma till skördefärdig tomat tar det normalt åtta veckor.

Tomater är självpollinerande, vilket betyder att de inte är beroende av att en annan sort ska växa i deras närhet, vilket gör att det räcker med att vinden eller insekter pollinerar dem.

Viktigt
  • Nyp bort blad som skymmer tomaterna.
  • Skulle plantorna drabbas av bladmögel kan du strippa hela plantan på blad, förutsatt att tomaterna är bildade och på väg att mogna. Mjöldagg kan tomaterna få såväl vid torka som vid fuktigt väder. Om vattningen är ojämn och en planta har fått torka ut angrips den lättare av mjöldagg.

    Bladmögel. För att undvika angrepp av bladmögel kan man just när tomaterna börjar mogna ta bort alla gröna blad.
    Bladmögel. Foto: Kerstin Engstrand

Glöm inte att märka dina plantor. Minnet är kortare än man tror, plötsligt så har man ingen aning om vilken sort som växer i krukan. Och det händer att fåglar leker med märkpinnarna. Jag gör etiketter med målar-/frystejp som jag sätter runt stammen. Skriv tomatsorten med vattenfast tuschpenna eller med blyerts.

Foto: K Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Skörda: Från mitten av augusti. Från sådd till skörd tar det 16 veckor. Tomater som är gröna när frostnätterna kommer kan plockas och få eftermogna inomhus. Lägg dem i fönstret på ett fat, eller ta in hela plantorna och låt dem hänga upp och ner så kommer snart alla gröna tomater att rodna och bli vackert mogna. Eller njut av att ha mängder med gröna tomater att steka eller lägga in. De är en delikatess!

Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Det finns blommor och det finns blommor, några bär på en wow-faktor, andra är mera stillsamma. Honungsrosen bjuder på både och. Honungsrosen, Rosa helenae hybrida,...