Tre höstfavoriter som gör en rabatt
2015 blev den årets perenn, den vita skogsastern. Och det var en utmärkelse som jag verkligen instämde i. I och med detta så blir den lättare att få tag på. Få höstblommande perenner har skänkt mig sådan glädje som just denna. Varför det? Jo, den är suverän som partner till prydnadsgräs. Dess mitt går i orangebrungult och matchar perfekt mångas gräs höstfärger. I Stockholmsområdet brukar den blomma från början av september i skuggigt läge och fortsätter så till långt in i oktober, ibland även i november om hösten är mild. Den är vän, trogen och med sin höjd av 50 cm en bra utfyllare. Trivs även i torr skugga.
Mitt första exemplar fick jag av Mr Clematis, Magnus Johnson. Han hade i sin tur fått sitt första exemplar från Bergianska trädgården i Stockholm. Jag blev så förälskad i de vita skyarna av stjärnformade blommor. Och kärleken består än idag och den är över 20 år gammal!
Halvskugga är det läge den föredrar. En annan klar fördel är att den klarar konkurrens av andra, som exempelvis prydnadsgräs som breder ut sig. Vild lär den växa i östra Nordamerikas och östra Kanadas lövskogar, ibland lär man där även se den där växa längs vägrenar.
Efter blomningen får den gosiga beigebruna fröställningar. Klipps ner på våren. Det kan vara bra att markera dess växtplats då bladverket på våren lätt kan förväxlas vid ogräs.
Kaniner, harar och rådjur brukar inte tycka om den vita skogsastern, däremot har det hänt att sniglar ätit av bladen.
Tidigare var dess vetenskapliga namn Aster divaricatus, under vilket den fortfarande förekommer i handeln, numera heter den Eurybia divaricata.
En annan favorit är höstanemon, Anemone hupehensis och stor höstanemon, Anemone hupehensis x hybrida som vajar graciöst med sina vackra blommor på halmeter respektive meterhöga stänglar i augusti-september, ibland långt in i oktober. I södra delarna av landet och varma somrar slår den ut redan i juli. Jag föredrar den i vitt, men den finns även i ljuvt rosa enkelt formade blommor och i vinrött. Blommar bäst i halvskugga och sprider sig sakta men säkert. Trivs bäst i lerhaltig jord. Kommer igång mycket sent på våren, så sent att man ibland tror att den är död men det är den inte. Kan behöva extra vintertäckning av granris de första vintrarna. Tvestjärtarna brukar besöka höstanemonen men gör i regel ingen större skada. Härdighet C, plantavstånd 35 cm.
Blodomrot, Bistorta amplexicaulis ‘Firetail” sätter pricken över i:et i denna rabatt. Det är en storväxt perenn som upplevs som skir. Under sensommaren och hösten når den sin fulla prakt. Blommorna är som höga rödrosa streck i luften, varje ax brukar bli cirka 15 cm långt. Bladen är äggrunda. Blir ca 80 cm hög och trivs i de flesta jordar bara det inte är för torrt. Väldränerat är viktigt för övervintringsförmågan. Halvskuggigt läge föredrar den men många vittnar om att den även trivs i sol. Härdighet: C, planteringsavstånd 35 cm.
Arten växer vild i Himalaya.
Text och foto: Kerstin Engstrand