Mjöldagg, är det värt att bekämpa?
Plötsligt så ser det ut som någon gått runt i trädgården och skvätt vit målarfärg. Särskilt på de stora pumpa- och zucchinibladen märks det tydligt. Tittar man närmare kan man även se att ärter, dahlior, astrar, temyntor och andra växters blad har en svag gråvit hinna.
Inte snyggt.
Men vad är det?
Det är mjöldagg, en svampsjukdom som oftast dyker upp på sensommaren och början av hösten. Angreppen börjar som små vita fläckar som snart sprider sig och ser ut som någon hällt vit målarfärg på bladen. Du vet som utspädd målarfärg. Och det är på bladens ovansida angreppen sker.
Är det en farlig svampsjukdom? Nej.
Går den att bli av med? Ja, delvis
Kommer den tillbaka varje år? Det beror på vädret och hur motståndskraftiga just dina växtsorter är.
Vi kan börja med historiken: Detta är en urgammal sjukdom, den lär till och med vara omnämnd i Gamla testamentet!
Vad mera? Det finns otaliga arter, över 400 olika mjöldaggssvampar. Lägg där till otaliga underarter. Lejonparten är specialiserade på ett visst växtsläkte. Aster, temynta, rosor är några som drabbas av egna sorter av mjöldaggssvampar.
Men få nu inte panik!
2018 var ett riktigt mjödaggsår!
Numma för mjöldagg är soligt och torrt väder med en del vind. En typ av väder som få av oss förknippar med just svampsjukdomar. Vind, särskilt stark vind stressar växterna vilket gör dem lättare mottagliga för mjöldagg. Mjöldagg är så finurligt konstruerad att sporerna har vatten med sig vilket medför att de inte till skillnad mot andra svampsjukdomar behöver vänta på regn. Det är dock sällan mjöldagg verkligen förstör en växt. Vanligen märker man mjöldagg i augusti månad, tillväxten sker oftast nattetid och under augusti månad brukar även morgondagg vara vanligt vilket tillför extra fukt.
Efter ett tag, en bit in i september, brukat det vita luddet ändra form och färg, det liknar nu mera filt än färg och är mera brunt än vitt. Då ser det rejält fult ut. Har du inte reagerat tidigare så kommer du göra det nu.
Tittar du nu riktigt nära, kanske med lupp eller mikroskop eller om du har riktigt bra syn kan du se små svarta prickar och det är sporgömmor. Mjöldaggssvamp övervintrar antingen på växten som sporer eller som mycel i framför allt knoppar och unga skott.
Efter ett tag börjar bladen gulna och vissna. I september brukar vi inte direkt reagera på att en zucchiniplantas blad vissnar men om temyntans blad blir tidigt gula så brukar vi lägga märkte till det. Svampsporerna förstör bladens förmåga att ta emot solljuset, de ligger ju som en hinna på bladens översida.
Går mjöldagg att förebygga?
I och med att mjöldaggssvampsporerna sprids med vinden under sommaren och övervintrar i växternas knoppar så är det många som undrar, går mjöldagg att förebygga?
- Ja, genom att välja sorter som är mera resistenta mot mjöldagg.
- Växter som mår bra, som har en bra närings- och vattentillgång klarar sig bättre. Täckodling med exempelvis gräsklipp är ett enkelt och bra sätt.
- Har du växter som du vet är mycket mottagliga så undvik att odla dem där växtplatsen är torr och ligger i gassande sol. Känsligast är de växter som övervintrar, perenner som temynta och aster. Ettåringar som zucchini är lättare då de inte övervintrar.
- Granska regelbundet dina växter.
Att strö ut vedaska anges ofta som ett klassiskt knep och i regel anges att de behövs mellan fem till tio liter vedaska runt varje buske men hur många har tillgång till så mycket? Kanske räcker det med den aska du får efter grillningen?
Huskurer
Att strö ut vedaska anges ofta som ett klassiskt knep och i regel anges att de behövs mellan fem till tio liter vedaska runt varje buske men hur många har tillgång till så mycket? Kanske räcker det med den aska du får efter grillningen?
Bikarbonat är ett annat knep som också är godkänt som bekämpning vid kravodling. Sommaren 2018 testade jag olika förebyggande blandningar som sprutades på bladen. Det var bland annat bikarbonat, mjölk och Kumulus. Behandlingen går ut på att bladytan ska bli mindre attraktiv för mjöldaggssvampen. Man måste spraya lösningen på bladen upprepade gånger och glöm inte att se till att även bladens undersidor även täcks. Medlet sprayas ut när det är torrt ute och allra helst på morgonen.
Börja redan när de första små fläckarna syns. Du måste upprepa behandlingen flera gånger, minst var tionde dag, oftast tätare, minst en gång i veckan. Här är de fem olika huskurerna jag har testat:
- Blanda 2 tsk bikarbonat ut i 10 dl vatten och för att få bättre spridningseffekt brukar man tillsätta antingen såpa eller rapsolja, 2 tsk såpa/rapsolja.
- I stället för bikarbonat kan man ta bakpulver, bikarbonat är nämligen en substans i bakpulver.
- Ett annat tips kommer från Göteborgs Botaniska trädgård. De tipsar om att blanda 3,8 liter vatten med 1 msk bakpulver, 1 tsk diskmedel och 2,5 dl mjölk.
- Svavel är ett annat knep, svampsjukdomar tycker inte om svavel och på marknaden finns Kumulus som ofta används till att bekämpa krussjuka på persikor.
- Jag testade även ett milt ansiktsvatten, ett tips som florerade på Facebook. Det fungerade bättre på min egen hud än mot mjöldagg.
Fick behandlingen någon effekt?
Som det syns på bilden var pumpaplantan mycket angripen, den var mera vit än grön! Även om testet med de ovan angivna började lite sent så visst syntes viss effekt, särskilt de delar som hade behandlats med bikarbonatblandningen.
Är det värt det? Nja, nej. 2018 var ett extremt år och jag har aldrig tidigare haft sådana angrepp och inte heller efter 2018.
Och så länge mjöldaggen bara angriper lite lätt och det inte direkt påverkar skörden bryr jag mig inte. Men det var roligt att testa de olika knepen.
Text och foto: Kerstin Engstrand
